Internationellt|Intervju med Arthur Gonzalez, konkursdomare i New York

Felmeddelande

Warning: Invalid argument supplied for foreach() i ackordscentralen_breadcrumb() (rad 194 av /srv/www/htdocs/sites/all/themes/ackordscentralen/template.php).

cmykgonzalez2.png

Konkursdomare Arthur Gonzalez möter Ackordscentralen Nyheter i biblioteket på New York University School of Law.

Konkursdomaren som skapade ordning i kaoset

Under sina 16 år som konkursdomare hade Arthur Gonzalez hand om tre av USA:s mest uppmärksammade obestånd. Arbetet med Enron, WorldCom och Chrysler lärde honom att vara effektiv och snabb för att stoppa sinande tillgångar. Som nybliven pensionär undervisar han numera juridikstudenter som får ta del av hans värdefulla erfarenheter.

Nyss hemkommen från Dubai tar Arthur Gonzalez, 65, emot i biblioteket på New York University School of Law. En av de äldsta och mest prestigeladdade juridiska fakulteterna i USA.

Karriären tog fart som lärare i slutet av 1960-talet innan han hoppade på en fyraårig juristutbildning på kvällstid. Därefter arbetade han som advokat på uppdrag av den federala regeringen och senare tre år på en advokatbyrå. 1995 utsågs han till federal konkursdomare – ett eftertraktat uppdrag som varar i 14 år.

– När mitt jobb var slutfört förnyades min period med ytterligare 14 år men med rätten att gå i pension vid 65 års ålder. Och det var just det jag valde att göra i mars i år, förklarar Arthur Gonzalez och sätter sig tillrätta i en stor svart skinnfåtölj.

Längtan efter att få undervisa var så stark att han valde att lägga domarrollen i konkursdomstolen på Manhattan på hyllan och istället lära unga juridikstudenter om sina erfarenheter.

Även om han inte vill kalla sig själv för expert på företagsrekonstruktioner så är det just det han är. Och det var som expert han åkte till Dubai för att delta i en paneldebatt om hur Förenade Arabemiraten kan förändra sina lagar för att underlätta vid företagskonkurser.

Livet som lärare är betydligt enklare och numera har Arthur Gonzalez fritid till skillnad mot de 24-timmars pass som ibland krävdes som konkursdomare.

Hans första svåra och stora fall uppstod i slutet av 2001. Energijätten Enron hamnade på obestånd efter insiderhandel och mut- och bokföringsbrott. Skandalerna kring bolaget växte och till slut ansökte det om skydd från den amerikanska konkurslagen, den så kallade Chapter 11.

I USA har bolag möjlighet att ansöka om skydd från konkurslagen i en viss delstat efter tre principer: Geografisk plats för företagets kärnverksamhet eller dess tillgångar samt plats där bolaget grundades.

Däremot kan ett företag som har dotterbolag eller viktiga återförsäljare i ytterligare delstater prova att ansöka även där, vilket var fallet med Enron som hade ett dotterbolag i New York City. Tillsammans med Delaware, där de flesta amerikanska företag är registrerade, anses New York City ha den bästa expertisen för företagsrekonstruktioner och konkurser. De allra flesta storbolag väljer därför att ansöka om konkursskydd här.

– Visst förekommer det i andra delstater, men min uppskattning är att fler än tre fjärdedelar av alla konkursskydd ansöks i New York eller Delaware.

gonzalez5.png

Enligt Chapter 11 utses ingen förvaltare i ett första skede och oftast aldrig.
Under processen med Enron fanns det dock en person med en granskande roll som tog närmare två år på sig att ge en fullständig rapport. Under tiden bytte Enron ledning, något som Gonzalez uppskattade då dessa personer kunde se på företaget med nya ögon.

Enron hade, när det ansökte om konkursskydd, 60 miljarder dollar i skulder och processen tog två och ett halvt år.

– Det var ett extremt komplicerat fall och det svåraste jag har haft att göra med. Men trots likvidationen av bolaget lyckades vi ändå rädda så mycket pengar som möjligt, säger Arthur Gonzalez och berättar att en genomsnittlig fordringsägare fick tillbaka 54 cent av 1 dollar. Vissa fordringsägare fick så mycket som drygt 90 cent för en dollar tack vare en garanti från moderbolaget.

Var rekonstruktion aldrig någon möjlighet?

– Från början tittade bolaget på det men insåg snabbt att företagets rykte var för nedsvärtat för att kunna överleva.

Åtta månader in i processen med Enron brakade det loss i telekombolaget WorldCom. Arthur Gonzalez fick i uppdrag att även ta hand om WorldComs ansökan om konkursskydd. Till skillnad mot Enron lyckades WorldCom genomgå en rekonstruktion på 15 månader och Gonzalez kallar processen för en succé.

– Det ekonomiska utfallet för fordringsägarna blev sämre, i genomsnitt 25 cent per dollar, men de allra flesta anställda fick behålla sina jobb när bolaget gick över till att heta MCI. Och två år senare köpte telekombolaget Verizon upp MCI.

Arthur Gonzalez berättar att hans bästa förmåga som konkursdomare är att skapa en öppen atmosfär där alla inblandade har möjlighet att påverka så snabbt som möjligt för att sinande tillgångar inte helt ska ta slut. Detta ställdes på sin spets under arbetet med biltillverkaren Chrysler som ansökte om Chapter 11 i slutet av april 2009.

– Chryslers svaghet i samband med krisen som utlöstes 2008 var att det inte hade en bästsäljare som var energisnål för att konkurrera med andra
biltillverkare. Detsamma gällde General Motors som hamnade i samma sits.

Under tiden som Chrysler var föremål för Chapter 11 pumpade den amerikanska regeringen in pengar för att hålla bilindustrin på fötterna då den inte själv fick lån från tidigare finansiella givare. Chryslers mål var
hela tiden att säljas till en annan biltillverkare och Fiat ansågs vara den bästa spekulanten.

gonzalez6.png

Till skillnad mot en svensk konkursdomare som inte hanterar en konkurs i samma utsträckning och där det snarare är förvaltaren som kan driva på en försäljning var Arthur Gonzalez roll var oerhört viktig till varför affären med Fiat gick så snabbt.

1 juni 2009, en månad efter ansökan om konkursskydd, godkände Arthur Gonzalez försäljningen till Fiat. Men aktieägarna protesterade
och inom tio dagar hade ärendet nått högsta domstolen som dock gick på Gonzalez linje.

– Det tog 42 dagar från att ansökan hamnade på mitt bord tills att försäljningen gick igenom vilket är otroligt snabbt. Men det var också nödvändigt eftersom pengarna rann ut från bolaget. Uppskattningsvis förlorade det dagligen 109 miljoner dollar när det var som värst.

Hur såg du på att regeringen gick in och stöttade Chrysler?

– Jag ger ingen personlig åsikt kring det men för min roll som konkursdomare hade det ingen betydelse huruvida det var regeringen eller en finansiell institution som lånade ut pengar under tiden bolaget genomgick obeståndsfarandet.

Går det att förbättra bestämmelserna inom Chapter 11?
– Självklart går det att justera många regler. Jag skulle önska att avgifterna sänktes för konkursskydd för små och medelstora företag. I förhållande till deras kassaflöde utgör avgifterna en större procentandel än för större företag och det blir med andra ord en större börda.

Arthur Gonzalez berättar att den dyraste kostnaden för företag som ansöker om konkursskydd är framträdandet i domstol och om detta måste upprepas på grund av överklaganden kan det bli rejäla ekonomiska sviter. Självklart kan detta även gälla större företag men de har oftast redan en buffert för juridiska utgifter.

– Fallet Enron kostade 1 miljard dollar i advokat- och domstolskostnader men även om det var extremt mycket pengar så fick fordringsägarna samtidigt tillbaka 22 miljarder dollar, poängterar Gonzalez och ett vagt men stolt leende syns på hans läppar.

4-ac_knapp_kontakta-oss.png
FAKTA
“A bankruptcy judge is a judicial officer of the U.S. district court who is appointed by the majority of judges of the U.S. court of appeals to exercise jurisdiction over bankruptcy matters. The number of bankruptcy judges is determined by Congress. Bankruptcy judges are appointed for 14-year terms.”

Källa: United States Courts, www.uscourts.gov

gonzalez4.png