TMA Sweden (Turnaround Management Association) höll ett seminarium den 12 september 2019 om EU-direktivet om förebyggande rekonstruktion med mera. Ett 30-tal deltagare lyssnade på Johan Klefbäck, ansvarig på justitiedepartementet för implementeringen av direktivet, advokaten Lars-Henrik Andersson, Cirio Advokatbyrå, och bankjuristen Joseph Zamani från Svenska Handelsbanken.
Johan Klefbäck redogjorde för huvuddragen i direktivet, som antogs av EU den 20 juni 2019 och som enligt huvudregeln måste implementeras i svensk lagstiftning senast under juni 2021, dock med en möjlighet till en förlängning till juni 2022. Det närmaste som kommer hända är att regeringen sannolikt kommer med sitt kommittédirektiv redan under vecka 38 och att en utredning kommer tillsättas.
Ändringar i lagen om företagsrekonstruktion
Lars-Henrik Andersson spekulerade i att direktivet torde komma implementeras i svensk rätt genom ändringar i lagen om företagsrekonstruktion och att det således inte kommer bli någon ny särskild lag. Han trodde vidare att inledningsgrunden för att påkalla ett rekonstruktionsförfarande sannolikt redan överensstämmer med svensk rätt. När det gäller verkställighetsförbudet eller ”stay”, som är det engelska uttrycket i direktivet, kände han sig relativt säker på att Sverige inte kommer anamma möjligheten i direktivet att få till stånd enskilda sådana, utan att det generella, som gäller i dag, även kommer råda framdeles. Slutligen uttryckte han förhoppningar om att Sverige kommer införa möjligheten att dela in borgenärerna i flera klasser än prioriterade och oprioriterade, vilket öppnar för flera spännande sätt att rekonstruera bolag.
Behörighetskrav på rekonstruktörer
Joseph Zamani ägnade stor tid för att belysa vikten av att det ska finnas behörighetskrav på de som förordnas som rekonstruktörer samt att det bör finnas ett krav på att borgenärerna tillfrågas innan rätten utser en sådan. Han tyckte vidare att rekonstruktörerna, i likhet med vad som gäller för konkursförvaltare, borde stå under tillsyn av något offentligt organ. Joseph Zamani förkastade möjligheten enligt direktivet att inleda ett förfarande utan att en rekonstruktör förordnas och pläderade för att en sådan alltid måste utses. Slutligen uttryckte han en oro för bestämmelserna om klassöverskridande eller så kallade ”cram-down”, vilka under vissa förutsättningar kan innebära att oprioriterade borgenärer kan tvinga prioriterade till vissa eftergifter och att detta kan påverka bankernas kreditgivning.
Text: Hans Ödén
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2019
