Miroi AB – Information till personalen i anledning av konkurs

Ta del av information till arbetstagare vid konkurs här.

Har styrelsen en plikt att försätta bolaget i konkurs?

Av 29 kap. 1 § aktiebolagslagen framgår att en styrelseledamot som varit oaktsam kan bli ansvarig mot bolaget eller, om bolaget försatts i konkurs, mot konkursboet. Någon regel i aktiebolagslagen som uttrycker en plikt för styrelsen att försätta bolaget i konkurs då det blivit insolvent finns inte.

Även om ett uttryckligt lagstöd saknas anses det finnas en sådan plikt i svensk rätt. En sådan plikt kan motiveras av den lojalitetsplikt mot bolaget som varje styrelseledamot har. Denna plikt innebär i korthet att styrelsen ska verka i aktieägarnas intresse. Då bolagets ekonomiska ställning kraftigt har försvagats och det finns en överhängande risk att bolaget blir insolvent måste styrelsen i stället prioritera bolagsborgenärernas intresse.

Styrelseledamot kan undvika ansvar
Styrelseledamot undviker att bli ansvarig mot konkursboet om bolaget försätts i konkurs när det blivit insolvent. Styrelseledamot undviker däremot inte ansvar i en motsvarande situation om bolaget inleder en företagsrekonstruktion såvida inget nytt kapital tillförs bolaget. Om rekonstruktionen lyckas utan att något kapital tillförs uppkommer självfallet inget ansvar.

Styrelseledamot undviker inte bara ett skadeståndsansvar gentemot konkursboet genom att försätta ett insolvent bolag i konkurs, utan även att drabbas av ett straffrättsligt ansvar för vårdslöshet mot borgenärer i 11 kap. 3 § brottsbalken. Styrelseledamot i ett bolag som är i den absoluta närheten av insolvens fortsätter verksamheten ”under förbrukande av avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen” kan, om han eller hon varit grovt oaktsam, dömas till ansvar. Ansvar kan utkrävas även om styrelseledamot inte insåg att bolaget var på obestånd men hade skälig anledning att anta att så var fallet.

De hårt kritiserade reglerna i 25 kap. 13–18 §§ ABL om personligt ansvar vid kapitalförlust är inte relaterade till bolagets betalningsoförmåga utan till förhållandet mellan bolagets eget kapital och det registrerade aktiekapitalet. Ansvaret är ändå uttryck för att styrelsen på olika sätt måste vara aktiv när bolagets ekonomi är pressad.

The business judgement rule
Om verksamheten ändå drivs vidare trots att bolaget blivit insolvent eller befinner sig i den absoluta närheten av att bli det kan styrelseledamot emellertid undgå ansvar enligt vad som gäller enligt the business judgement rule. Det är en grundläggande aktiebolagsrättslig princip att det i all affärsverksamhet måste accepteras ett visst risktagande och att ansvar därför inte kan bli aktuellt vid misslyckade affärer. Någon frihet från ansvar för styrelseledamot enligt the business judgement rule blir knappast aktuell om ett bolag, som kan förmodas vara på obestånd, spenderar betydande tillgångar på verksamheter med osäkert utfall om finansieringen är oklar och konsekvenserna för bolaget är svåra att överblicka. I dessa fall är inte the business judgement rule till stor hjälp för den enskilde styrelseledamoten när det gäller att undgå ansvar.

Rolf Dotevall

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018

Ansvar för styrelse i aktiebolag

Man kan lätt förledas att tro att om man driver en verksamhet i ett aktiebolag har varken aktieägarna eller styrelsen något ansvar för bolagets förpliktelser. Många har dock bittert fått erfara att så inte är fallet. Det personliga ansvaret för vissa förpliktelser aktualiseras dock normalt först efter att ett bolag har blivit försatt i konkurs.

Det kanske allra vanligaste personliga ansvaret för styrelsen uppkommer när bolaget inte har betalat sina skatter och avgifter. För att personligt ansvar ska uppkomma förutsätter det enligt lagtexten uppsåt eller grov oaktsamhet från styrelsens sida. I praktiken är det dock fråga om något som närmast kan liknas vid ett strikt ansvar.

Uppsåt och grov oaktsamhet
Uppsåt är till exempel att utredningen visar att bolaget hade pengar på skattens förfallodag, men att betalningen ändå inte skedde. Styrelsen har då medvetet valt att inte betala skatterna. Grov oaktsamhet föreligger om styrelsen fortsatt verksamheten trots att den insett eller bort inse att det inte skulle finnas pengar på förfallodagen för att betala skatten. Det senare fallet är det som normalt åberopas av Skatteverket. Styrelsen undgår dock risk för personligt ansvar om bolaget ger in en ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion senast på skattens förfallodag.

Aktiebolagslagen reglerar
Styrelsen kan också bli personligt ansvarig enligt flera regler i aktiebolagslagen. Enligt den ska styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om styrelsen inte gör det kan den bli personligt ansvarig för skulder som uppkommer efter den tidpunkt då styrelsen borde ha upprättat den. För att aktieägaren ska bli personligt ansvarig vid bolagets kapitalbrist krävs det att han, med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation på grund av att till exempel aktiekapitalet inte är återställt efter en första kontrollstämma, deltar i ett beslut om att fortsätta bolagets verksamhet. I ett sådant fall ansvarar aktieägaren för bolagets förpliktelser som uppkommer efter två veckor från den andra kontrollstämman eller från den tidpunkt då den borde ha hållits. Skadeståndsskyldighet kan uppkomma om styrelsen uppsåtligen eller av oaktsamhet har skadat bolaget. Vidare kan styrelsen få ett bristtäckningsansvar om det har skett någon olaglig vinstutdelning eller annan olaglig kapitalanvändning om mottagaren inte kan återbära det erhållna beloppet till bolaget.

Årsredovisning och borgen
Personligt ansvar kan också uppkomma enligt årsredovisningslagen om styrelsen försummar att lämna in årsredovisningen inom 15 månader från räkenskapsårets utgång. Detta ansvar gäller för de förpliktelser som uppkommer därefter. Slutligen uppkommer ett personligt ansvar för styrelsen om den har gått i borgen för någon av bolagets förpliktelser. De vanligaste förekommande fallen är borgensansvar för bolagets krediter i banker.

Hans Ödén
Foto: Shutterstock

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018

Köp från ”byggande styrelse” – grisen i säcken eller trygg affär?

Det byggs så det knakar i Sverige och utbudet av nyproducerade bostadsrätter är det största på fem år. Köp av nyproduktion skiljer sig på flera sätt mot att köpa en befintlig bostadsrätt. Flera uppmärksammade rättsfall väcker frågan om konsumentskyddet inom området är tillräckligt. 

Vid nyproduktion av bostadsrätter bildar byggföretaget oftast en så kallad byggmästarbildad bostadsrättsförening, även kallad byggande styrelse, som fattar alla beslut om fastigheten under byggtiden. Vill det sig illa kan detta innebära stora överraskningar för de första köparna. Det hände bostadsföreningen Kamelian i Borås där det så kallade ”Kameliafallet” till slut hamnade i Högsta domstolen (HD). Ursprungsplanen var att byggföretaget, utöver lägenheterna, även skulle uppföra ett källargarage. Men under byggtiden kom garaget istället att placeras ovan mark. De blivande bostadsrättsinnehavarna, som inte erbjöds någon prisreduktion, ansåg sig lurade och riktade skadeståndskrav mot den byggande styrelsen. Eftersom beslutet fattats med samtycke av alla medlemmar i den ursprungliga styrelsen, tillika byggföretaget, friades de av HD. En av ledamöterna reserverade sig dock för beslutet och ansåg att köparna borde ha rätt att bli medlemmar i föreningen så snart de betalat förskottet.

Svår situation men inte så vanligt
Intresseorganisationen Bostadsrätterna, som representerar fler än 8 000 svenska bostadsrättsföreningar, har erfarenhet av byggbolag som snabbt likviderats och upphört efter att fastigheten överlåtits till den nya bostadsrättsföreningen. Om problem uppstår finns det ingen att processa emot och utan motpart är föreningens enda alternativ ofta att täcka eventuella kostnader med höjda avgifter från de boende. Situationen är dock inte är så vanlig.

– Det här är en svår och mångbottnad fråga. Visst finns det lycksökare i byggbranschen, men merparten sköter sig. De flesta större byggbolag är måna om sitt rykte och vill skapa långvariga relationer med sina köpare. De har ofta processer och strukturer för hur eventuella klagomål ska hanteras, säger Ulrika Blomqvist, vd för Bostadsrätterna.

– Under byggtiden behövs en rad tekniska beslut fattas, som är svåra att hantera för lekmän. Det är därför svårt att se vem som skulle sköta detta istället för den byggande styrelsen. Visst är det ett problem i sig att byggbolaget kan ge sig själva ansvarsfrihet.

Men hårdare bestämmelser riskerar att missgynna och försvåra även för dem som sköter sig. Att ha de blivande köparna i styrelsen skulle kunna skapa en ganska svår situation, där ändringar som inte ryms i grundkalkylen drivs igenom.

Utredning om förstärkt konsumentskydd
Den nuvarande bostadsrättslagen infördes 1991 och uppdaterades tidigare i år. Behovet av förstärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden undersöktes i en statlig utredning så sent som förra året. Skadeståndsansvaret för byggande styrelser ansågs inte kräva ytterligare reglering men däremot föreslogs en förstärkt informationsplikt. Med hjälp av denna kunde förhandstecknare få information om väsentliga förändringar av avtalet och erbjudas möjlighet till uppsägning. Utredningen föreslog även nya regler för de så kallade intygsgivarna. Deras uppgift är att upprätta ett intyg för den ekonomiska planen, den tekniska och ekonomiska beskrivning av verksamheten, som måste upprättas innan fastigheten kan upplåtas till bostadsrätter. Intygsgivarna, 82 personer utvalda av Boverket, kan sägas vara det enda opartiska organ som bedömer projektet. Men som det är nu kan bostadsrättsföreningen själv välja intygsgivare vilket ökar risken för jäv. Inte sällan höjs därför röster för att valet, enligt utredarnas förslag, ska göras av Boverket.

Konsumentverket kritiskt
Utredningen förblev dock en utredning. Marie Gremlin, jurist på Konsumentverket, som var en av de sakkunniga säger:

– Jag är väldigt nöjd med de konkreta förslag som utarbetades, men besviken över att inte ett enda hittills har genomförts.

Ulrika Blomqvist på Bostadsrätterna rekommenderar köparen av en blivande bostadsrätt att noga gå igenom den ekonomiska planen och ställa krav på dokumentationen. Det kan också vara klokt att granska byggföretagets ekonomi och se vilka som är intygsgivare. Slutligen bör styrelsen anlita någon med professionell kunskap som företräder och tillvaratar föreningens intressen vid slut och garantibesiktningarna av fastigheten och lägenheterna.

Eva Reftmark
Foto: Erja Lempinen

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018

En digitaliseringsexpert i styrelsen räcker inte

Digitaliseringen går framåt i rasande fart och företagen som vill hänga med har många spår att välja mellan. – Digitaliseringsarbetet i styrelsen är en strategiskt viktig satsning för att behålla konkurrensfördelar, säger Jessica Stark, vd för StyrelseAkademien Stockholm. Här delar hon med sig av sina bästa tips för att bli företaget som ligger i framkant istället för att sacka efter.

Att vi är mitt i en digitaliseringsresa i näringslivet är det få som har tagit miste på. Sättet vi kommunicerar, söker information, köper produkter och rekommenderar tjänster till varandra har förändrats enormt de senaste åren, hand i hand med teknikutvecklingen.

Samtidigt så har endast 26 procent av de 278 styrelseledamöterna i Stockholmsbörsens OMX30-bolag en tydlig digital kompetens, enligt en kartläggning som DI Digital har genomfört. För dig som sitter i en styrelse och ska rita upp den strategiska kartan framåt så kan digitalisering och förändrade konsumtionsmönster upplevas utmanande. Frågor som vad man ska satsa på, hur vi ska förändras och vad man egentligen menar med digitalisering, ligger högt upp på de flesta styrelsers agenda idag.

Framtidssäkring av konkurrensfördelar
– Perspektivet på hur viktig digitaliseringen är för framtidssäkring och långsiktig tillväxt är en av de största utmaningarna för styrelser idag, säger Jessica Stark.

Möjligheterna är stora med digitaliseringen men verksamheter som vill väldigt mycket blir lätt för spretiga i sina utvecklingsprojekt vilket gör att det kan bli dyrt och tidskrävande att nå konkurrensfördelar.

– Utmaningen är ofta samma för företaget som för styrelsen vilket är att välja och fokusera på en datorteknik eller inriktning. Konkurrensfördelar i en digital värld handlar om att våga prioritera. Automatisering, interaktion eller innovation, styrelsen behöver välja inriktning. De som velar och spretar i sina beslut ”smittar” samtidigt organisationen, säger Jessica. Hon axlade rollen som vd för StyrelseAkademien Stockholm i augusti 2017, och det märks att hon har ett brinnande engagemang för digitalisering och styrelsearbete. Hon arbetar aktivt för att stötta och utveckla kompetensen och förståelsen för styrelsen som ett strategiskt viktigt nav i alla affärsverksamheter.

Gemensam omvärldsbevakning
När styrelsen sätter en strategi så är det viktigt att genomförandet förankras och når hela vägen ut i organisationen.

– För att skapa förståelse och en gemensam bild i hur tekniken förändras och påverkar människor och affärsverksamheten så behöver styrelse och ledning ha en gemensam omvärldsbevakning. Vilka affärsmöjligheter och hot som finns framför oss ser vi på olika sätt om vi inte har en gemensam bild av vad som sker i omvärlden. Övergripande kring digitalisering är att det är strategifrågor för hela verksamheten och alla måste vara delaktiga och med på banan. Det går inte att ha en digitaliseringsexpert, vare sig i styrelsen eller som ett stuprör i organisationen, säger Jessica.

Digitalisering är ett förändringsarbete som handlar om att utveckla verksamheten för framtida konkurrensfördelar. Ser man inte möjligheterna och hoten med digitalisering så är riskerna stora att bli omsprungen. Styrelsen har ett ansvar att utarbeta företagets långsiktiga strategier och de som inte inkluderar digitaliseringsfrågan utsätter verksamheten för stora affärsrisker menar Jessica Stark.

Från beslut till genomförande
Ledningsgruppens uppdrag är att säkerställa att styrelsens beslut implementeras och genomförs i vardagen, något  som också gäller för digitalisering.

– Förankring och kommunikation med hela organisationen är viktigt. Medarbetarna behöver få veta varför förändringarna är prioriterade och på vilket sätt de egna insatserna behövs. Det finns många exempel på företag som haft dåliga uppföljningssystem och inte vet vad som genomförs, vad som går bra och vad som händer på vägen. Styrelse och ledning behöver kunna följa arbete och implementation utan fördröjning, säger Jessica.

Jessicas 3 bästa tips för att snabba upp det digitala arbetet i styrelsen

  1. Prioritera gemensam omvärldsbevakning.
  2. Säkerställa digital kompetens i styrelsen och ta rekryteringsprocessen på allvar. Jobba inte bara runt i det egna nätverket utan våga sträck er längre. StyrelseAkademien har en prisvärd kandidatbank för att nå nya styrelsemedlemmar som har digital kompetens och söker nya styrelseuppdrag.
  3. En styrelse med hög och bred kompetens kring digitalisering. En digital expert räcker inte utan hela styrelsen behöver ha kompetens och engagemang i frågan.

David Vesterlund
Foto: Martin Cederblad

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018

Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018

Ur innehållet:  Ansvar för styrelse i aktiebolag – Hans Ödén redogör. | Köp från ”byggande styrelse” – grisen i säcken eller trygg affär? | Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret. | En digitaliseringsexpert räcker inte. | Frågespalt. | Nytt på AC. | Har styrelsen en plikt att försätta bolaget i konkurs? | Profil – Mikael Kubu. |
Läs Ackordscentralen Nyheter nr 3 här.

Mikael Kubu skriver för Blendow Lexnova

Ackordscentralens vd och koncernchef Mikael Kubu skrev maj månads expertkommentar i ämnet insolvensrätt. Till sin hjälp har han haft Erik Wendel, jurist, konkursförvaltare och rekonstruktör på Ackordscentralen.

Artikeln berör regelverket kring betryggande säkerhet för fullgörandet av ett offentligt ackord. I samband med ett offentligt ackord enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion (LFR) kan det ibland ifrågasättas om rekonstruktionsbolaget har förmåga att fullgöra sina åtaganden enligt det offentliga ackordet och betala ackordslikviden. Mikael Kubu och Erik Wendel redovisar hur regelsystemet fungerar och de överväganden som kan vara relevanta vid rättens prövning.

Artikeln delas upp i avsnitten Ramen för rättens prövning, Närmare om rättens prövning av rekvisitet betryggande säkerhet för ackordets fullgörande och Om förmågan att betala ackordslikviden. Författarna redogör detaljerat under respektive avsnitt och hänvisar till såväl lagparagrafer som relevant litteratur och ett verkligt fall.

Blendow Lexnova är en juridisk nyhetsbyrå som startades 2006. De levererar nyheter till jurister och beslutsfattare i såväl privat som offentlig sektor. Redaktionen består av journalistiskt utbildade jurister och till sin hjälp har de även juridiska experter som analyserar och kommenterar rättsfall, lagstiftning och problemställningar.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2018

Tuff framtid för fastigheter och handel

Cecilia Hermansson, före detta chefekonom på Swedbank, höll under Ackordscentralens årliga höstmingel ett anförande om svensk ekonomi, dess utsikter och framtida kriser. Enligt henne är det inte främst bankerna som kommer råka illa ut vid nästa kris.
– Handeln, fastighetsbolagen och bostadsutvecklarna är de branscher som kommer få problem, säger Cecilia.

Svensk ekonomi är fortsatt god. Industrin generellt sett går väldigt bra, och det märks framför allt på exporten. Arbetslösheten är nere på låga nivåer och vi befinner oss precis intill toppen av en högkonjunktur. De offentliga finanserna är starka och vi har en låg statsskuld. Ändå är Cecilia Hermansson orolig för framtiden, och riktar kritik mot regeringen.

– Regeringen för en alldeles för ex­pansiv ekonomisk politik vilket gör det svårt att klara nästa nedgång, säger Cecilia. Dessutom gör man så otroligt lite när det gäller arbets- och bostads­marknaderna. Där skulle jag vilja se många reformer. Men eftersom vi har det parlamentariska läget som vi har kommer det inte att hända.

Räntorna stiger i slitet av 2018
De låga räntorna kommer antagli­gen att stiga i slutet av nästa år, spår Cecilia. Riksbanken tittar mycket på vad som händer i Europa och hur ECB agerar. Om kronan blir för stark kommer inflationen att sjunka. Då kan det ta längre tid att höja styrräntan.

– Därför har vi i praktiken inte en egen och oberoende centralbank, givet inflationsmålet har vi egentligen redan euron, säger Cecilia Hermansson.

– Bostadsmarknaden innebär också en risk som gör att de inte kan höja styrräntan så mycket som de skulle vilja göra. Höjer Riksbanken räntan för mycket kommer det dessutom att påverka handeln, som även har andra typer av strukturella problem.

Cecilia tror att bankerna kommer klara nästa kris ganska bra. Hon tror inte att fastighetspriserna kommer sjunka så mycket som vissa förutspår eftersom vi inte har förbyggt oss. På senare tid har det byggts mycket till ett visst segment av lite rikare människor. Just där kommer inte alla bostadsutvecklare att klara sig. Så hon tror att fastighetsbolag och bostadsutveck­lare kan få problem framöver, liksom handeln. Detaljhandeln pressas i dags­läget hårt av online-handeln. Vi står inför en gigantisk strukturomvand­ling och flera stora internationella e-handelsjättar kommer att pressa den butikshandel som finns ytterligare.

När det gäller bostadsmarknaden har Cecilia flera förslag på åtgärder.

– Jag tror att vi behöver bygga enklare bostäder. Och vi måste avreglera hyresmarknaden för att på sikt få en välfungerande hyresmarknad. Dessutom går det inte att ha både ränteavdrag och ingen fastighetsskatt. När fastighetsskatten togs bort borde ränteavdragen ha förändrats samtidigt eftersom de hör ihop. Man skulle även kunna ta ned reavinstskatten lite.

Konkurserna kan öka
Hon tror även att konkurserna kan komma att öka framöver.

– Men man kan alltid resonera om hur mycket. Om det ser fortsatt hyfsat ut utomlands tror jag att vi har en bra konjunkturutveckling de närmaste 2–3 åren. Om vi inför amorteringskrav, och gör väldigt stora förändringar samtidigt, kan vi få en större husprisnedgång, och då skulle vi få en konsumtionsdriven konjunkturnedgång.

Efter krisen på 90-talet infördes det ett överskottsmål i Sverige, för att ta hänsyn till kommande generationer. Men vid en utvärdering ser man att dessa mål inte alls har nåtts.

– Vid nästa lågkonjunktur kom­mer vi inte ha så goda möjligheter att stimulera ekonomin med hjälp av statsfinanserna om överskottsmålet ska nås, säger Cecilia Hermansson. Och dessutom finns det inte så goda möjligheter att få fart på ekonomin med räntesänkningar, för ränteläget kommer vara ovanligt lågt i utgångs­läget.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017

Kommande räntehöjningar inget orosmoment

Landshypotek Bank är en av de större finansiärerna till jordbruket. Men där är man inte orolig för den ökande skuldsättningen hos jordbrukare.
– Vi har goda säkerheter eftersom vi i stort sett bara ger bottenlån till jordbruksnäringen. Det är naturligtvis större risk för de som lånar ut till näringen men med sämre säkerheter, säger Johan Asklund som är företagsmarknadschef på Landshypotek Bank.

Det kommer också behövas mer utlåning till jordbruksnäringen under de kommande åren.

– LRF gör bedömningen att näringen behöver ytterligare 100 miljarder kronor fram till 2030, säger Johan Asklund.

Priserna på åkerareal har stigit dramatiskt sen Sveriges inträde i EU. Bland annat EU-bidragen har höjt näringens intäkter.

– Man måste vara medveten om att det naturligtvis finns en politisk risk i jordbruksnäringen, konstaterar Johan Asklund. Det är framför allt risken för politiska ingrepp i EU:s villkor som är oroande. Jordbruksnäringen är beroende av långsiktiga villkor.

Noggrann analys av kunderna
Det finns också en risk i kommande räntehöjningar. Från 1994 fram till idag har reporäntan fallit från 8-procentsnivån till minusränta. På Landshypotek Bank är man medveten om risken för kommande räntehöjningar.

– När vi fattar beslut om lån tar vi inte bara hänsyn till säkerheterna. Vi gör också en kassaflödesanalys och en analys över räntekänsligheten, säger Johan Asklund.

Traditionellt har antalet konkurser i jordbruksnäringen varit låg i relation till andra näringsgrenar. Johan Asklund ger två förklaringar.

– Dels beror det på jordförvärvslagen som bara tillåter att bönderna själva äger mark. Det finns inte heller samma lönsamhetskrav i jordbruksnäringen som i många andra industrier där man ofta jobbar med betydligt kortare tidsperspektiv, säger Johan Asklund, som menar att dessa två förutsättningar gör att jordbrukarna försöker undvika konkurs till varje pris. De blir ju personligt ansvariga om de går i konkurs.

En teoretisk risk för prisfall
Liksom hos LRF är man hos Landshypotek Bank inte orolig för fallande priser på åkermark om räntan stiger och därmed avkastningen från åkermarken faller.

– Det finns naturligtvis en teoretisk risk för att priset på mark faller om avkastningen blir lägre. Men vi ger bara bottenlån och de allra flesta kunderna har låga belåningsgrader.

Och.

– Framtidstron i lantbruksnäringen är faktiskt större idag än den varit på 50 år, säger Johan Asklund.

Gunnar Ljunggren

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017

Svenskt – ett lyft för bönderna

Hållbara produktionsmetoder skapar goda resultat i det svenska lantbruket. Men på standardprodukter pressas priserna av internationell konkurrens. Det är också internationellt som Lantmännen växer. 
– Den största delen av tillväxten utomlands beror på företagsförvärv, säger Ulf Zenk, ekonomi- och finanschef på Lantmännen.

På Lantmännen anser man att det finns två orosmoment för det svenska lantbruket, den låga räntan och den politiska risken i EU-bidragen. Tillsammans har dessa två faktorer drivit upp priserna på åkerareal till helt nya nivåer.

– Jag tror att de flesta inser att priserna på åkermark idag är väldigt höga. Priserna började stiga när EU-bidragen kom och har fått en extra skjuts med de fallande räntorna, säger Claes Otterheim som är kreditchef på Lantmännen.

Han vill sprida kunskap om riskerna som finns.

– Vi bör varna lantbrukarna för att inte ta dagens räntor för givna. Det är ju högst troligt att vi framöver kommer se att räntorna stiger mot ett normalränteläge, säger Claes Otterheim.

Höga kostnader för att ansöka om EU-bidrag
Men dagens EU-bidrag är inte gratis för bönderna. LRF Konsult hjälper 12 000 lantbrukare att fylla i blanketterna för EU-stöd. I genomsnitt kostar det mellan 3 000 och 4 000 kronor att få hjälp där. Totalt får jordbruksverket in 60 000 ansökningar varje år. Med LRF Konsults kostnadsbild så betyder det en total kostnad på över 200 Mkr för Sveriges lantbrukare att söka EU-stöd hos Jordbruksverket. På Jordbruksverket arbetar 260 anställda bara med dessa EU-stöd.

– EU:s regelverk ändras dessutom varje år. Var femte år är det större regelförändringar, säger Per-Ola Frisell, affärsrådgivare på LRF Konsult.

Det finns också andra delar i det svenska lantbruket som bidragit till en förbättrad lönsamhet. Det gäller framför allt verksamheter som inte är så utsatta för internationell konkurrens. Svenska produktionsmetoder har givit goda resultat.

– Det går bra för de som arbetar med mjölk, kyckling, kött och ägg. Där går det att ta betalt för hållbara produktionsmetoder, kunderna vill köpa svenskt, säger Claes Otterheim.

Lantmännen har en hel del olika verksamheter. Vid sidan av de traditionella så expanderar man internationellt och inom nya sektorer. Omsättningen ökar bland annat inom maskinförsäljning, bagerier och växtförädling. Och så har man ett eget finansbolag.

– Vi har ett finansbolag som leasar ut lantbruksmaskiner, säger Claes Otterheim.

Men alla de 25 000 lantbrukarna som äger Lantmännen gör inte bara affärer med Lantmännen.

– Vissa av våra ägare gör bara affärer genom oss. Men det finns också många av våra ägare som gör affärer med våra konkurrenter, säger Claes Otterheim som inte har något emot konkurrensen.

– Vi behöver konkurrensen, det är bra för oss.

Verksamheten i det svenska bondekooperativet är inte så svenskbaserat. De svenska mjölkbönderna är nu i minoritet bland Arlas ägare. Lantmännen ägs dock till 100 procent av svenska bönder men försäljningen krymper i Sverige och växer utomlands. För tio år sedan låg Lantmännens svenska försäljning på närmare 21 miljarder. 2016 hade den fallit till 17 miljarder.

Vi har bland annat sålt Skogaholm, Kronfågel och Granngården under den perioden, säger Ulf Zenk som är ekonomi- och finanschef på Lantmännen.

Växande verksamhet utomlands
Verksamheten utanför Sverige växer dock. Omsättningen utomlands har fördubblats under tio år. Samma trend går också att utläsa när man tittar på antalet anställda. 2006 var antalet anställda i Lantmännens svenska verksamhet dubbelt så många som antalet utlandsanställda. Tio år senare är rollerna ombytta. 2016 hade Lantmännen fler anställda utomlands än de som jobbar i Sverige.

– Den största delen av tillväxten utomlands beror på företagsförvärv, säger Ulf Zenk som menar att det ingår i den långsiktiga planen för Lantmännen.

– Vi har bestämt att vi ska vara en ledande aktör i spannmålsvärde kedjan i Östersjöområdet. Vi lever på en internationell marknad och måste anpassa oss.

Men i årsredovisningen finns ingen information om hur resultatet ser ut för utlandssatsningen.

– Vi följer IFRS regler och redovisar resultatet per division, säger Ulf Zenk som menar att de följer sina riktlinjer.

– Vårt uppdrag är att skapa en god lönsamhet på ägarnas gårdar och att optimera avkastningen på deras kapital i föreningen. Och vi har höjt återbäring och efterlikvid. Tillsammans med vinsten så delade vi ut drygt 500 miljoner till ägarna 2016, säger Ulf Zenk.

Gunnar Ljunggren

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017