Kommande räntehöjningar inget orosmoment

Landshypotek Bank är en av de större finansiärerna till jordbruket. Men där är man inte orolig för den ökande skuldsättningen hos jordbrukare.
– Vi har goda säkerheter eftersom vi i stort sett bara ger bottenlån till jordbruksnäringen. Det är naturligtvis större risk för de som lånar ut till näringen men med sämre säkerheter, säger Johan Asklund som är företagsmarknadschef på Landshypotek Bank.

Det kommer också behövas mer utlåning till jordbruksnäringen under de kommande åren.

– LRF gör bedömningen att näringen behöver ytterligare 100 miljarder kronor fram till 2030, säger Johan Asklund.

Priserna på åkerareal har stigit dramatiskt sen Sveriges inträde i EU. Bland annat EU-bidragen har höjt näringens intäkter.

– Man måste vara medveten om att det naturligtvis finns en politisk risk i jordbruksnäringen, konstaterar Johan Asklund. Det är framför allt risken för politiska ingrepp i EU:s villkor som är oroande. Jordbruksnäringen är beroende av långsiktiga villkor.

Noggrann analys av kunderna
Det finns också en risk i kommande räntehöjningar. Från 1994 fram till idag har reporäntan fallit från 8-procentsnivån till minusränta. På Landshypotek Bank är man medveten om risken för kommande räntehöjningar.

– När vi fattar beslut om lån tar vi inte bara hänsyn till säkerheterna. Vi gör också en kassaflödesanalys och en analys över räntekänsligheten, säger Johan Asklund.

Traditionellt har antalet konkurser i jordbruksnäringen varit låg i relation till andra näringsgrenar. Johan Asklund ger två förklaringar.

– Dels beror det på jordförvärvslagen som bara tillåter att bönderna själva äger mark. Det finns inte heller samma lönsamhetskrav i jordbruksnäringen som i många andra industrier där man ofta jobbar med betydligt kortare tidsperspektiv, säger Johan Asklund, som menar att dessa två förutsättningar gör att jordbrukarna försöker undvika konkurs till varje pris. De blir ju personligt ansvariga om de går i konkurs.

En teoretisk risk för prisfall
Liksom hos LRF är man hos Landshypotek Bank inte orolig för fallande priser på åkermark om räntan stiger och därmed avkastningen från åkermarken faller.

– Det finns naturligtvis en teoretisk risk för att priset på mark faller om avkastningen blir lägre. Men vi ger bara bottenlån och de allra flesta kunderna har låga belåningsgrader.

Och.

– Framtidstron i lantbruksnäringen är faktiskt större idag än den varit på 50 år, säger Johan Asklund.

Gunnar Ljunggren

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017

Svenskt – ett lyft för bönderna

Hållbara produktionsmetoder skapar goda resultat i det svenska lantbruket. Men på standardprodukter pressas priserna av internationell konkurrens. Det är också internationellt som Lantmännen växer. 
– Den största delen av tillväxten utomlands beror på företagsförvärv, säger Ulf Zenk, ekonomi- och finanschef på Lantmännen.

På Lantmännen anser man att det finns två orosmoment för det svenska lantbruket, den låga räntan och den politiska risken i EU-bidragen. Tillsammans har dessa två faktorer drivit upp priserna på åkerareal till helt nya nivåer.

– Jag tror att de flesta inser att priserna på åkermark idag är väldigt höga. Priserna började stiga när EU-bidragen kom och har fått en extra skjuts med de fallande räntorna, säger Claes Otterheim som är kreditchef på Lantmännen.

Han vill sprida kunskap om riskerna som finns.

– Vi bör varna lantbrukarna för att inte ta dagens räntor för givna. Det är ju högst troligt att vi framöver kommer se att räntorna stiger mot ett normalränteläge, säger Claes Otterheim.

Höga kostnader för att ansöka om EU-bidrag
Men dagens EU-bidrag är inte gratis för bönderna. LRF Konsult hjälper 12 000 lantbrukare att fylla i blanketterna för EU-stöd. I genomsnitt kostar det mellan 3 000 och 4 000 kronor att få hjälp där. Totalt får jordbruksverket in 60 000 ansökningar varje år. Med LRF Konsults kostnadsbild så betyder det en total kostnad på över 200 Mkr för Sveriges lantbrukare att söka EU-stöd hos Jordbruksverket. På Jordbruksverket arbetar 260 anställda bara med dessa EU-stöd.

– EU:s regelverk ändras dessutom varje år. Var femte år är det större regelförändringar, säger Per-Ola Frisell, affärsrådgivare på LRF Konsult.

Det finns också andra delar i det svenska lantbruket som bidragit till en förbättrad lönsamhet. Det gäller framför allt verksamheter som inte är så utsatta för internationell konkurrens. Svenska produktionsmetoder har givit goda resultat.

– Det går bra för de som arbetar med mjölk, kyckling, kött och ägg. Där går det att ta betalt för hållbara produktionsmetoder, kunderna vill köpa svenskt, säger Claes Otterheim.

Lantmännen har en hel del olika verksamheter. Vid sidan av de traditionella så expanderar man internationellt och inom nya sektorer. Omsättningen ökar bland annat inom maskinförsäljning, bagerier och växtförädling. Och så har man ett eget finansbolag.

– Vi har ett finansbolag som leasar ut lantbruksmaskiner, säger Claes Otterheim.

Men alla de 25 000 lantbrukarna som äger Lantmännen gör inte bara affärer med Lantmännen.

– Vissa av våra ägare gör bara affärer genom oss. Men det finns också många av våra ägare som gör affärer med våra konkurrenter, säger Claes Otterheim som inte har något emot konkurrensen.

– Vi behöver konkurrensen, det är bra för oss.

Verksamheten i det svenska bondekooperativet är inte så svenskbaserat. De svenska mjölkbönderna är nu i minoritet bland Arlas ägare. Lantmännen ägs dock till 100 procent av svenska bönder men försäljningen krymper i Sverige och växer utomlands. För tio år sedan låg Lantmännens svenska försäljning på närmare 21 miljarder. 2016 hade den fallit till 17 miljarder.

Vi har bland annat sålt Skogaholm, Kronfågel och Granngården under den perioden, säger Ulf Zenk som är ekonomi- och finanschef på Lantmännen.

Växande verksamhet utomlands
Verksamheten utanför Sverige växer dock. Omsättningen utomlands har fördubblats under tio år. Samma trend går också att utläsa när man tittar på antalet anställda. 2006 var antalet anställda i Lantmännens svenska verksamhet dubbelt så många som antalet utlandsanställda. Tio år senare är rollerna ombytta. 2016 hade Lantmännen fler anställda utomlands än de som jobbar i Sverige.

– Den största delen av tillväxten utomlands beror på företagsförvärv, säger Ulf Zenk som menar att det ingår i den långsiktiga planen för Lantmännen.

– Vi har bestämt att vi ska vara en ledande aktör i spannmålsvärde kedjan i Östersjöområdet. Vi lever på en internationell marknad och måste anpassa oss.

Men i årsredovisningen finns ingen information om hur resultatet ser ut för utlandssatsningen.

– Vi följer IFRS regler och redovisar resultatet per division, säger Ulf Zenk som menar att de följer sina riktlinjer.

– Vårt uppdrag är att skapa en god lönsamhet på ägarnas gårdar och att optimera avkastningen på deras kapital i föreningen. Och vi har höjt återbäring och efterlikvid. Tillsammans med vinsten så delade vi ut drygt 500 miljoner till ägarna 2016, säger Ulf Zenk.

Gunnar Ljunggren

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017

Rekonstruktion av lantbruk

Vid rekonstruktion av lantbruk rekonstruerar man oftast fysiska personer. Utöver kunskapen att hantera denna ovanliga situation skiljer sig lantbruk från andra näringar. För att lyckas måste rekonstruktören ha kunskap och förståelse för branschen och verksamheten som inte sällan också innebär ett ansvar för djurs liv och hälsa. Utöver rekonstruktörens kompetens behövs kompetens hos den aktuella banken att i samarbete med lantbrukaren på kort tid hitta och avveckla de olönsamma delarna av verksamheten.

Antalet personer som är sysselsatta inom lantbruk har stadigt minskat genom åren. En anledning är att produktionen blir alltmer effektiv, en annan att marknadsplatsen för lantbruksprodukter blivit mer internationell. Låga fraktkostnader leder till att lantbruksprodukter kan fraktas långväga och ändå vara billigare än de närproducerade. På många gårdar hinner man lägga ned olönsamma delar av sin verksamhet eller sälja gården innan man kommer på obestånd. Detta gäller dock inte alla. Det kan snabbt gå från svarta till röda siffror och detta kan resultera i att den aktuella lantbrukaren försätts i personlig konkurs. Jordförvärvslagen och även i viss mån skattereglerna har lett till att de flesta gårdar drivs i enskild firma. I många fall drivs verksamheten av ett samägande par genom ett enkelt bolag. Konkurs i dessa fall blir mycket förödande för lantbrukaren och dennes familj som genom konkursen förlorar allt, oftast även sin bostad. I en konkurs med djur och flera anställda kan tiden som konkursförvaltaren har till sitt förfogande att sälja verksamheten och fastigheten/fastigheterna vara mycket kort. Detta påverkar priset mycket negativt. Konkursen blir oftast även mycket kostsam för fordringsägarna. I konkurser får oprioriterade fordringsägare, de som saknar säkerhet för sin fordran, sällan någon utdelning alls. Den bank som har säkerheterna gör också en betydande förlust.

Rekonstruktion räddar verksamhet med potential
En rekonstruktion enligt lag (1996:764) om företagsrekonstruktion ger möjlighet att rädda den del av verksamheten som har potential framöver. Inom ramen för rekonstruktion kan stora förändringar göras och olönsamma verksamhetsgrenar skalas bort under ordnade former. Olika lantbruksverksamheter lämpar sig bättre eller sämre för rekonstruktion. Förfarandet innebär att betalning av alla inköp ska ske kontant eller i förskott, och därför är det svårare med verksamheter med lång omsättningstakt, som till exempel växtodling. Principen är att en rekonstruktion underlättas om det finns löpande intäkter som kan betala löpande kostnader. Under rekonstruktionen bistår rekonstruktören lantbrukaren med att identifiera vilka åtgärder som måste vidtas. Sådana åtgärder kan till exempel vara ombyggnationer av produktionsanläggningen, att avsluta dyra finansieringslösningar och arrenden eller lösa tillfälliga likviditetsproblem till följd av sjukdom i djurbesättningen.

Positivt för både lantbrukare och fordringsägare
Intjäningsförmågan under rekonstruktionen räcker sällan till att bygga upp någon likviditet tillräcklig för att finansiera ackordet. Lantbrukaren har själv normalt inga medel att tillföra då alla medel investerats i fastighet och verksamhet med tillhörande inventarier. Normalt sett är samtliga tillgångar pantsatta. Extern finansiering från annan än den aktuella banken är inte att vänta. För banken är det inte lätt att motivera utökad risk för en kund på obestånd. Rekonstruktionsarbetet måste leda till att verksamheten åter görs lönsam. En framtida resultatbudget måste visa att verksamheten framöver kan klara av att bära alla kostnader. Men lyckas rekonstruktionsarbetet och ett lönsamt lantbruk återskapas så har banken mycket att vinna på att finansiera ackordslikviden. För att rekonstruktionen ska fungera måste lantbrukaren vara förändringsbenägen, ha bankens förtroende och ha ett fungerande samarbete med rekonstruktören. Det är mycket tufft för lantbrukaren att genomgå en rekonstruktion, men alternativet är långt mycket sämre och en rekonstruktion är ett mycket bättre alternativ för alla. Alternativet rekonstruktion inom lantbruk kan ofta med fördel användas som ett alternativ till konkurs. Ju tidigare rekonstruktören kommer in, desto större är möjligheten att vända lönsamhetskurvan uppåt och rädda värden.

Erik Osvald

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017

Omvärlden styr det svenska mjölkpriset

På bara fem år har antalet mjölkbönder i Sverige minskat från ungefär 5 000 till 4 000. Bönderna klagar på dålig ersättning, och 18 % tror att de kommer sluta med mjölkproduktion inom 3 år. Många pekar ut Arla som boven i dramat.

Svenska mjölkbönder är en av de produktionsgrenar inom lantbruket som har haft det tufft lönsamhetsmässigt. Faktum är att avräkningspriset på mjölk ligger lägre idag (omräknat till 2016 års prisnivå) än det gjorde i början av 1940-talet, enligt statistik från Jordbruksverket. Det pratas om mjölkkris, med konsekvent minskat antal mjölkbönder. Arla innehar 50 % av den svenska mjölkmarknaden så det är naturligt att de hamnar i fokus. Varför kan Arla inte betala mer? Och hur påverkar världsmarknaden ersättningen till våra svenska mjölkbönder?

Marknadsekonomi och omvärlden styr
Enligt Jerker Nilsson som är professor i företagsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet är det inte så enkelt som att beskylla Arla för det som pågår. Mjölkmarknaden är global och påverkas av en marknadsekonomi där utbud och efterfrågan styr. Det är flera faktorer i vår omvärld och därmed världsmarknadspriset som avgör hur mycket Arla kan betala sina bönder. De viktigaste faktorerna till de senaste årens låga mjölkpriser är enligt Jerker Nilsson:

EU:s slopade mjölkkvotssytem 2015
Mjölkkvotssystemet innebar att varje land hade tillåtelse att producera en viss volym mjölk. Efter slopningen är det fritt fram och det är framförallt länder där produktionskostnaderna är låga som har utökat sin export. Följden har blivit pressade mjölkpriser.

Krim-kriget
Sanktionerna mot Ryssland har lett till motsanktioner, som till exempel innefattar mjölk. Den mjölk som skulle exporterats till Ryssland går istället ut på andra marknader, vilket leder till pressade priser.

Kinas minskade import av nyazeeländsk mjölk
Kina som är en stor importör av nyazeeländsk mjölk har minskat sin import. Det leder till ett mjölköverskottsom även det leder till pressade priser.

Det finns idag ett mjölköverskott i Sverige, och en stor del av den mjölk som exporteras gör det i form av mjölkpulver. Mjölkpulver är för övrigt den största exportvaran när det gäller mjölkprodukter. De företag som köper mjölkpulver bryr sig enligt Jerker Nilsson inte om var pulvret är tillverkat.
– Det är bara priset som styr.

Återhämtning med ökade mjölkpriser
Sedan årsskiftet har det skett en viss återhämtning, till följd av en ökad efterfrågan på mjölk och mjölkprodukter i såväl Europa, USA som i vissa tillväxtmarknader. Arla har höjt mjölkpriset med 42 % de senaste 12 månaderna. I ett pressmeddelande säger Arla Foods koncernchef Peter Tuborgh att ”vi förväntar oss att den positiva prisutvecklingen ska fortsätta, och räknar med att behålla denna höga nivå under resten av året”.

I LRF:s senaste Lantbruksbarometern finns det en ökad optimism bland mjölkbönderna. Den upplevda lönsamheten i år jämfört med förra året visar på en ökning med 82 procentenheter. Prognosen för våren 2018 visar på ett ökat lönsamhetsindex med hela 45 procentenheter. För att komma tillrätta med det överlag låga mjölkpriset måste det dock till politiska beslut, enligt Jerker Nilsson.
– Svenska bönder har ett för högt kostnadstryck. Det som bör ses över från politiskt håll är djurvälfärdslagstiftningen, extrapriser på gödning och högt pris på dieselolja. Dessutom ser jag en viss oro inför ett eventuellt införande av transportskatter, säger Jerker Nilsson.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017

Skulderna fördubblade i jordbruket

Den svenska lantbruksnäringen hade skulder på 160 miljarder 2007. På tio år har de nästan fördubblats till drygt 300 miljarder. Stiger räntan med fyra procentenheter går näringen med förlust.

– Börjar dessutom värdet på marken falla, då kan det bli problematiskt, säger Lars-Erik Lundkvist som är agronom på LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.

Det finns idag cirka 60 000 jordbrukare i Sverige. I grova drag är en tredjedel fritidsjordbrukare, en tredjedel deltidsjordbrukare och en tredjedel driver jordbruk på heltid. Det har skett stora förändringar i näringen på senare år. Det började med Sveriges medlemskap i EU.

– Med EU:s jordbrukspolitik och den öppna konkurrensen på EU:s marknad förändrades villkoren för jordbruket. Vi behövde anpassa oss till nya villkor, säger Lars-Erik Lundkvist

Enorma summor i jordbruksstöd
Det är inte bara anpassningen till själva jordbrukspolitiken som förändrat villkoren för svenskt jordbruk. I och med EU-inträdet så ökade bidragen till jordbruket från 4 miljarder året innan Sverige gick med i EU, till 7 miljarder året efter. 2014 hade EU-stöden ökat till nästan 10 miljarder. Det är mer än den totala vinsten i jordbruksnäringen som uppgår till mellan 6 och 9 miljarder per år beroende på om det är goda eller dåliga år. 2016 var ett dåligt år. Priserna föll, framför allt på mjölk, men kostnaderna ökade. Näringen är numera till stora delar styrd av global konkurrens och priserna pressas. Resultatet före ersättning för eget arbete och eget kapital föll med 18 procent. Utan EU-stöd hade näringen gått med förlust.

– Lönsamheten är för låg i jordbruksnäringen, den borde vara bättre, säger Lars-Erik Lundkvist, som menar att det gäller att utveckla näringen.

Skenande priser på jordbruksmark
Men prispressen har inte hindrat att priserna på jordbruksmark har skenat. Före Sveriges EU-inträde kostade en hektar åkermark i genomsnitt 12 000 kronor. Från tidpunkten för Sveriges medlemskap i EU fram till idag har priset på åkermark stigit med över 600 procent. En investering i jordbruksmark har under den här perioden varit en bättre placering än att placera pengarna på börsen. Än bättre hade en placering i åkermark i Skåne varit. Där steg priset på åkermark med 800 procent från EU-inträdet fram till 2015. Året efter backade priserna något i Skåne.

– Jordbruksnäringen såg ljusare på framtiden när Sverige gick med i EU och ränteläget är idag helt annorlunda jämfört med början på 1990-talet, säger Lars-Erik Lundkvist som konstaterar att det finns vinnare och förlorare på prisstegringarna.

– För den enskilde bonden har det ju blivit dyrare att köpa åkermark. Men de som säljer är ju vinnare.
Utvecklingen har lett till att det numera finns två lag, de som ägt sin åkermark länge och de som köpt när priserna stigit.

– Det är inte ovanligt att jordbrukare ägt sin gård länge. Det är traditionen som ofta styr, det handlar om att förvalta gården till nästa generation. För många tar det också emot att sälja en gård som gått i släkten. Och många av de som ägt sin gård länge har en låg belåning, säger Lars-Erik Lundkvist. Men belåningen har stigit i den svenska jordbruksnäringen. Skuldsättningen har ökat med 7,2 procent per år sen 2007. Nu är skulderna uppe i över 300 miljarder jämfört med 160 miljarder för tio år sedan. Men räntan i jordbruksnäringen är idag låg. När Lars-Erik Lundkvist tittar i sin statistik konstaterar han att näringen idag i genomsnitt betalar en procents ränta på sina lån. Men han är inte orolig för vad som kan hända om räntorna stiger till ett normalläge.

Stigande ränta utplånar avkastningen
Av de drygt 300 miljarderna som ligger i lån hos näringen finns 100 miljarder i skogsnäringen och resten, 200 miljarder i jordbruksnäringen. Med en uppgång på tre procentenheter i ränta är avkastningen från jordbruket borta. Den avkastning som ska betala löner och avkastning på kapital.

– Det ställer större krav på jordbrukarna när en större del av lönsamheten kommer att gå till räntor. Men många kan lösa det genom till exempel lägre amorteringar, säger Lars-Erik Lundkvist som menar att tillgångsvärdena hos jordbrukarna är goda säkerheter.

– Om jordbruket är belånat med 200 miljarder ska det ställas mot tillgångarnas värde på 700–800 miljarder.
Situationen för bönderna blir betydligt värre om värdena på tillgångarna faller. Minskar avkastningen från jordbrukarnas tillgångar så finns ju risken att tillgångarna faller i värde.

– Faller värdena på jordbrukarnas tillgångar så kan det bli problematiskt, säger Lars-Erik Lundkvist.

Gunnar Ljunggren

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017