Hearing angående nya EU-direktivet

Den 10 oktober 2019 höll Stiftelsen Insolvensrättsligt forum (”Stiftelsen”) en hearing angående det av EU den 20 juni 2019 antagna direktivet om ramverk för förebyggande rekonstruktion (EU 2019/1023). Direktivet ska implementeras i svensk rätt senast under juni 2021, dock med en viss möjlighet till förlängning till juni 2022.

Stiftelsen hade bjudit in ett antal personer, vilka den bedömde skulle vara värdefulla under diskussionerna kring de skarpa lagförslag som Stiftelsen, genom i huvudsak Mikael Möller, hade utarbetat inför hearingen, bland annat ordföranden för den utredning som ska ta ställning till hur direktivets regler om rekonstruktion ska genomföras i Sverige.

Ny lag eller inte
Det kommer bli intressant att se utredarens förslag om hur direktivet ska implementeras Sverige. Enligt kommittédirektivet (Dir. 2019:60) är det övergripande uppdraget att överväga om de nya reglerna bör införas i befintlig lagstiftning eller om det i stället bör föreslås en ny lag. Utredaren ska också överväga hur termen illikviditet förhåller sig till Direktivets ”sannolikhet för insolvens” och ta ställning till dels om företagsrekonstruktion ska kunna inledas i ett tidigare skede, dels om huruvida det finns behov av en skärpning av testet av gäldenärföretagets livskraft vid ansökan om företagsrekonstruktion.

Regler för klassindelning
När det gäller Direktivets föreskrifter om klassindelning av borgenärerna ska utredningen ta ställning till om mikroföretag samt små och medelstora företag ska kunna välja att inte utnyttja reglerna om klassindelning. Vidare ska utredaren belysa för- och nackdelar med att låta ägarna omfattas av reglerna om klassindelning, omröstning och fastställande av planen samt ta ställning till om hur reglerna ska utformas för att åstadkomma att ägarna inte otillbörligen kan hindra en rekonstruktion.

Gäldenärens avtal vid insolvens
Frågan om gäldenärens avtal vid insolvens har tidigare varit föremål för flera utredningar och utredaren ska nu med utgångspunkt från dessa lämna förslag till regler om gäldenärens avtal och rådighet. I svensk rätt finns det inga regler om skyldighet för en företagsledare att handla vid insolvens. Utredaren ska ta ställning till om det behövs särskilda insolvensrättsliga regler om en sådan handlingsplikt och ansvar.

När det gäller krav på rekonstruktören ska utredaren överväga om de bör skärpas samt om det bör införas en tillsynsmyndighet. Utredaren, som har ett antal sakkunniga till sitt förfogande, bland annat Mikael Möller samt Louise Sjödahl från Ackordscentralen, ska redovisa uppdraget senast den 26 februari 2021.

Text: Hans Ödén
Foto: Markus Spiske

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2019

Framtidens hållbara och konkurrenskraftiga företagande

Klimatfrågan är högaktuell och vi står inför vår tids kanske största utmaning, en utmaning som är starkt kopplad till vår materialanvändning. Hur kan företagen utnyttja detta för att utveckla sina affärsmodeller och samtidigt stärka konkurrenskraften och tillväxten?

Svaret är cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi bygger, enkelt beskrivet, på att vi använder resurserna om och om igen. I en cirkulär ekonomi uppstår i princip inget avfall, och det handlar om att behålla resurserna i samhällets kretslopp, eller på ett hållbart sätt återföra avfallet till naturens egna kretslopp. EU-kommissionen beskriver begreppet som ”ett ekonomiskt system som behåller värdet på produkter, material och resurser i ekonomin så länge som möjligt, och minimerar avfallsgenereringen”. Enligt EU är cirkulär ekonomi en av två globala megatrender.

Nya affärsmodeller och nya arbetsmoment
I en cirkulär ekonomi byts traditionella transaktionsbaserade affärsmodeller ut mot relationsbaserade. Man talar om användare, snarare än konsumenter och om värdecykler istället för värdekedjor. Nya arbetsmoment som underhåll, reparationer och uppdateringar kan uppstå kopplat till produkten, vilket också innebär nya tjänster och nya affärsmöjligheter. Arbetstillfällen som försvinner från nyproduktion kan återskapas i återvinnings- eller återanvändningsbranscherna. I en cirkulär ekonomi innebär det att intäkter genereras på ett nytt sätt, att kostnader uppstår på nya ställen, att företaget får nya affärspartners i en förändrad värdekedja och att relationen till kunden förändras.

Svenskt Näringsliv tog tidigare i år fram en rapport kring cirkulär ekonomi där de belyser möjligheter men också utmaningar med en omställning från linjär till cirkulär ekonomi.

- Vi vill fokusera på hur vi kan ställa om till en cirkulär ekonomi där de svenska företagens konkurrenskraft kan fortsätta vara stark. Den cirkulära ekonomin innebär både nya affärsmöjligheter men också en del utmaningar när nya cirkulära affärsmodeller ska implementeras i företagen, säger Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy på Svenskt Näringsliv.

Utmaningar och stora investeringar
Omställningen från linjära till cirkulära affärsmodeller kräver oftast teknikutveckling och stora investeringar. Men enligt Jenny Svärd ligger de största utmaningarna i att samhällets strukturer och regelverk idag inte är anpassat för den cirkulära ekonomin, de cirkulära affärsmodellerna och cirkulära material- och produktflöden.

- Det behövs förändrade arbetssätt, mer samarbete mellan olika aktörer i samhället och förändringar av många regelverk, inte bara inom miljöområdet. Men i och med att dagens material- och produktflöden ofta är globala är det viktigt med ett internationellt perspektiv om vi ska få en cirkulär ekonomi i stor skala, säger Jenny Svärd.

En annan utmaning är att övertyga kunderna att de vinner på att köpa funktioner istället för att äga prylar. Mats Willander på forskningsinstitutet RISE säger i en intervju med Företagarna:

- Privatpersoner är dåliga på att räkna på livscykelkostnader. Vi överskattar hur länge en produkt håller och räknar inte med utgifter för underhåll. Det gör att vi tycker att det är bättre att köpa.

Digitalisering och AI viktiga verktyg
Digitalisering och artificiell intelligens (AI) är viktiga verktyg i den cirkulära ekonomin, eftersom de kan ge effektivare och mer automatiserade tillverkningsprocesser och snabb informationsöverföring. Digitala plattformar underlättar produktdelning och främjar på så vis återanvändningen, samt underlättar för såväl hyrtjänster som industriell symbios. Tjänstefiering är en form av cirkulär ekonomi, som i många fall bygger på digitalisering och AI. Exempel på detta är digitala musikabonnemang, bodelningssajter och filmtjänster. Ett annat exempel på tjänstefiering är inbyggda sensorer som löpande övervakar, underhåller och uppdaterar produkter. I detta fall kompletteras en fysisk produkt av tjänster och lösningar som ger ett större totalt värde för konsumenten. Dessa värdeförhöjande servicetjänster innebär dessutom oftast en större vinstmarginal för företaget.

Fortsatt tillväxt i en cirkulär ekonomi
Finns det en risk att tillväxt och sysselsättning påverkas negativt av en cirkulär ekonomi? Enligt Mats Willander på forskningsinstitutet RISE finns det inget som säger att en cirkulär affärsmodell skulle vara mindre lönsam än dagens linjära. Och Jenny Svärd håller med.

- Vi kan ha en fortsatt tillväxt i den cirkulära ekonomin. Alla steg och transaktioner i bearbetningen av ett material eller en produkt och tjänster räknas in i BNP. När material återanvänds ökar BNP per materialenhet och detsamma gäller för produkter som återanvänds, repareras och uppgraderas. Så BNP kan fortsätta växa även i en väl fungerande cirkulär ekonomi. Flera av de cirkulära affärsmodellerna bygger också på ett större tjänsteinnehåll och den cirkulära ekonomin bedöms därmed skapa många nya arbetstillfällen inom EU, säger Jenny Svärd.

 Enligt Svenskt Näringsliv har Sverige och svenska företag goda förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Miljö- och klimatfrågorna kommer att bli allt viktigare i hela samhället och de företag som har detta som en integrerad del i sin verksamhet och affärsmodell kommer att ligga i framkant.

- Jag tror att miljö- och klimatfrågorna i ännu högre grad kommer att vara en förutsättning för goda affärer och hög konkurrenskraft, säger Jenny Svärd.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2019

Ett tufft år för den svenska köttbranschen

Flera konkurser, nedläggningar och varsel. 2019 blev ett tufft år för den svenska köttbranschen. Ändå ser ledarna på LRF Kött och Kött- & Charkföretagen ljust på framtiden. I klimatdebattens spår är det efterfrågan på importerat kött som minskar.

I Näringslivets Hus på Storgatan i Stockholm har KCF, Kött- & Charkföretagen, sitt kansli. I fem år har Magnus Därth varit organisationens vd.

- Bland medlemmarna finns såväl slakterier och styckerier som korv- och skinkproducenter. KCF representerar hela kedjan av företag som förädlar köttråvaran, förklarar han.

Flera av rubrikerna under 2019 har dock handlat om varsel, uppsägningar och nedläggningar i denna sektor. Ett par konkurser finns också med på listan.

- En tuff marknad har blivit ännu tuffare. Rörelsemarginalen i vår bransch är lägre än för livsmedelsindustrin i stort. Vi behöver driva upp lönsamheten och förbättra villkoren, vilket kräver en rad insatser. Det gäller allt från livsmedelslagstiftning till kompetensförsörjning, säger Magnus Därth.

Torkan slog hårt
I sydligaste Skåne, strax utanför Trelleborg, finns djurbonden Åsa Odell. Hon växte upp på Gotland på en gård med får och kor, men själv har hon nu fött upp grisar i snart 30 år. Gården i Skåne är stor och sysselsätter sex personer. Åsa är dessutom ordförande i LRF Kött, en branschavdelning inom Lantbrukarnas Riksförbund, och vice ordförande i riksförbundsstyrelsen LRF. Hon har god överblick över de svenska köttböndernas situation.

- 2019 har varit ett stålbadsår. Förra sommarens svåra torka har kostat det svenska lantbruket cirka tio miljarder kronor. Många uppfödare fick göra sig av med djur och för oss som importerade spannmål blev det till priser som var dubbelt så höga som annars. Följderna av torkan är något som vi fortfarande kämpar med, säger hon.

Trots viss kompensation från staten har en del bönder tvingats ta lån för att behålla sina gårdar. Andra har fått förhandla med befintliga långivare och leverantörer om krediter och amorteringsfria perioder.

- Det finns också exempel på bönder som nu har avvecklat sin verksamhet, framför allt de som har nära till pensionen eller av andra skäl har haft planer på att sluta. I vår bransch finns det sällan några ekonomiska buffertar, så en kris kan ta lång tid att vända, konstaterar Åsa Odell.

Intensiv klimatdebatt
De senaste åren har dessutom människors köttätande blivit ett hett ämne i klimatdebatten. I synnerhet gäller det nötkött, vilket är ett av de livsmedel som bidrar till störst utsläpp av växthusgaser. Samtidigt påpekar Åsa Odell att frågan är mer komplex än så, eftersom nötdjuren bidrar till öppna landskap och därmed en ökad biologisk mångfald.

- All matproduktion och brukandet av mark påverkar miljön och klimatet. Det är biologiskt omöjligt att få ned dessa utsläpp till noll. Här i Sverige borde vi framför allt ta fasta på att vi har ett av världens bästa utgångslägen för en klimatsmart produktion. Flera rapporter, bland annat från OECD, visar på just detta, framhåller Åsa Odell.

En av de faktorer som spelar in är Sveriges förhållandevis stora geografiska yta. I jämförelse med köttexporterande länder som Danmark och Nederländerna har Sverige betydligt mer utrymme för betesmark och öppna arealer.

- En annan viktig del är att ungefär 60 procent av det svenska nötköttet härstammar från mjölkkor. Här finns alltså samordningsvinster. I Sverige har vi också gjort oss kända för god djurhälsa och fint avelsmaterial, inte minst vad gäller grisar. Det är en annan konkurrensfördel: friska djur har i sig en lägre miljöpåverkan, eftersom de äter mindre mängder foder, växer snabbare och inte behöver antibiotika.

- Vad som är bra för djuren och bonden är alltså bra även för miljön och konsumenten. På så sätt går ekonomi och klimatfrågor hand i hand, säger Åsa Odell.

Ökat mathantverk
Magnus Därth på Kött- & Charkföretagen håller med om att hållbarhet och lönsamhet har ett nära samband. Även om den totala köttförsäljningen nu minskar i Sverige är kött fortfarande en stor varukategori i butikerna.

- Försäljningen av vegetariska varor ökar snabbt, men från en låg nivå. Vi ser också att konsumenterna ställer allt högre krav på våra produkter, både kvalitets- och miljömässigt. Mat har blivit en identitetsskapande del av våra liv och det finns en ökad efterfrågan på lokala, unika produkter. Mathantverket har fått ett uppsving och många konsumenter är beredda att betala mer för exklusivare varor, sammanfattar Magnus Därth.

I Sverige sker ingen import av slaktdjur, men däremot av köttråvara och färdiga köttprodukter. Inom EU kommer råvaran ofta från djur som har fötts upp i Nederländerna eller Danmark och slaktats i Tyskland.

- Även vid import av kött är svenska konsumenter kunniga och engagerade. Handlar det till exempel om kött från Brasilien vill kunderna försäkra sig om att det inte härstammar från regnskogsområden.

Utfasning av fossila bränslen
Magnus Därth påpekar att cirka 80 procent av köttproduktionens klimatpåverkan är kopplad till primärledet, det vill säga bondgården. Men även i förädlingsledet pågår det en omställning som ska bidra till minskade klimatavtryck. En viktig pusselbit är att ersätta fossila bränslen med förnybara. Många företag har satsat på biogasanläggningar och olika former av kretsloppstänkande, där exempelvis slakteriavfall och gödsel från gårdarna kan omvandlas till energi. Andra åtgärder är att se över transporter och förpackningar.

- Hela tiden sker det små förbättringar. Ofta vill omvärlden se snabba resultat, men det här är processer som kräver viss tid, säger Magnus Därth.

Åsa Odell håller med och betonar att det även bland bönderna sker en omställning till produktionssystem med lägre klimatpåverkan. En av nyckelfrågorna är hur gårdarnas gödsel bäst ska hanteras.

- Vi fortsätter också att värna om djurhälsan. Ett exempel är att se över innehållet i det foder som vi använder.

Global brist på griskött
Samtidigt påverkas de svenska företagen av vad som händer i omvärlden. Globalt råder det sedan en tid stor brist på griskött, som en följd av att Kina har drabbats av afrikansk svinpest. Världsmarknadspriserna har stigit och Tyskland, Spanien och Danmark har blivit stora exportörer till Kina. Även svenska producenter vill gärna haka på det tåget, men hittills har Kina inte skrivit på något handelsavtal med Sverige inom det här området.

- Den livsmedelsstrategi som den svenska regeringen tog fram för två år sedan måste fyllas med vassa, konkreta mål. Vi behöver öka vår produktion, stärka konkurrenskraften och få igång innovationsarbetet. Från branschens sida försöker vi bland annat återskapa systemet med gesäll- och mästarbrev, berättar Magnus Därth.

Ökad betoning på inhemsk produktion
De senaste fem åren har varit mycket händelserika för köttbranschens aktörer. Inför 2014 års EU-val – även kallat ”grisknorrvalet” – fick djurskyddsfrågorna stor uppmärksamhet. Det gynnade svenska bönder och inhemsk försäljning. Branschen svarade med att lyfta fram den ursprungsmärkning som i dag har beteckningen ”Kött från Sverige”. År 2016 nådde det svenska köttätandet sin kulmen. Kort därefter tog klimatdebatten fart och sedan dess har konsumtionen gradvis minskat något.

- Men framför allt är det importerat kött som berörs av nedgången. I Sverige fortsätter andelen svenskt kött att öka, konstaterar Åsa Odell.

Ett av skälen är att de stora livsmedelskedjorna har valt att förändra koncepten kring EMV, butikernas egna märkesvaror. I stället för att använda importerat kött i grillkorv och bacon är det nu svensk råvara som gäller.

- Det var ett viktigt steg i arbetet med att behålla den svenska produktionen. En annan milstolpe blev den nationella livsmedelsstrategin från 2017. Samma år presenterades Försvarsberedningens rapport om framtidens totalförsvar, där livsmedelsförsörjningen ses som en prioriterad del. Inriktningen är att Sverige behöver ha resurser för att klara en inhemsk matförsörjning i minst tre månader, även i händelse av kris eller krig, säger Åsa Odell.

Text: Lena Lidberg

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2019

Ackordscentralen Nyheter nr 4 2019

Ackordscentralen Nyheter nr 4 2019
Ur innehållet:  Tufft år för köttbranschen. | Framtidens hållbara och konkurrenskraftiga företagande. | Hearing angående nya EU-direktivet. | Näringsförbud: I svensk rätt, utländsk rätt och Europarätten – ny bok i skriftserien. | Fenixdagen i Malmö. | Rättsnytt. | Nytt på AC. | Frågespalt. | Analysgrupp – Konkursrelaterad miljörätt. |
Läs Ackordscentralen Nyheter nr 4 här.

Analysgrupp

Ackordscentralen har 7 interna analysgrupper där man håller sig uppdaterad kring senaste rättsfall och ny lagstiftning inom olika rättsområden. Kunskapen som sprids genom analysgrupperna ger medarbetarna extra kompetens för att kunna bistå sina klienter på bästa möjliga sätt. Först ut att presenteras är Återvinning och sakrätt som leds av Stefan Skeppstedt vid Ackordscentralen Väst i Göteborg.

Berätta om hur analysgruppen Återvinning och sakrätt arbetar.
- I vår analysgrupp tar vi upp och diskuterar olika rättsfall inom vårt analysområde. Efter diskussion skriver vi ner vår analys, och en kortare sammanfattning av rättsfallet. Detta publiceras sedan på vårt intranät, och presenteras även i samband med våra erfarenhetsutbyten mellan kontoren. Genom att många är engagerade kan vi fånga upp rättsfall och andra frågor, som kan missas i de etablerade nyhetskanalerna avseende juridik.

Kan du ge några exempel på vad som ryms inom Återvinning och sakrätt?
- Återvinning är frågor som regleras i konkurslagen. Oftast är den någon som fått betalt efter att bolaget kommit på obestånd. Det kan också vara andra transaktioner som en konkursförvaltare kan underkänna efter konkursen. Sakrätten behandlar främst hur olika transaktioner mellan två parter står sig i förhållande till tredje part, någon av parternas fordringsägare.

Vad bidrar dessa analysgrupper med i ert dagliga arbete?
- Att i en tvist kunna prestera ett domstolsavgörande, eller en artikel från en rättsvetare, kan i en process ofta vara skillnaden mellan vinst och förlust. Ett gott rättsligt stöd för allt vad vi gör, minskar också givetvis risken för felbedömningar.

Vad är det senaste och mest intressanta som hänt inom ert område?
- Återvinningsreglerna är av mycket stor vikt både i vår rådgivning ut mot kunder, men också i våra konkurser och företagsrekonstruktioner. Lagstiftningen har sett likadan ut i många år, men är så pass svår att tolka, att det ständigt kommer nya rättsfall som hjälper oss att förstå lagstiftarens mening.

- Vid senaste mötet diskuterade vi två nya rättsfall från Högsta domstolen. Ett från i mars 2019, som gäller frågan om ett bolag kan anses vara på obestånd, även om det har tvistiga fordringar, egendom utomlands, och aktier i fåmansbolag. Det andra målet är från juni 2019, och gäller om betalningar av andra än gäldenärens egna skulder kan återvinnas i en konkurs.

 

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2019

 

Vad kommer nya EU-direktivet att innebära i praktiken?

TMA Sweden (Turnaround Management Association) höll ett seminarium den 12 september 2019 om EU-direktivet om förebyggande rekonstruktion med mera. Ett 30-tal deltagare lyssnade på Johan Klefbäck, ansvarig på justitiedepartementet för implementeringen av direktivet, advokaten Lars-Henrik Andersson, Cirio Advokatbyrå, och bankjuristen Joseph Zamani från Svenska Handelsbanken.

Johan Klefbäck redogjorde för huvuddragen i direktivet, som antogs av EU den 20 juni 2019 och som enligt huvudregeln måste implementeras i svensk lagstiftning senast under juni 2021, dock med en möjlighet till en förlängning till juni 2022. Det närmaste som kommer hända är att regeringen sannolikt kommer med sitt kommittédirektiv redan under vecka 38 och att en utredning kommer tillsättas.

Ändringar i lagen om företagsrekonstruktion
Lars-Henrik Andersson spekulerade i att direktivet torde komma implementeras i svensk rätt genom ändringar i lagen om företagsrekonstruktion och att det således inte kommer bli någon ny särskild lag. Han trodde vidare att inledningsgrunden för att påkalla ett rekonstruktionsförfarande sannolikt redan överensstämmer med svensk rätt. När det gäller verkställighetsförbudet eller ”stay”, som är det engelska uttrycket i direktivet, kände han sig relativt säker på att Sverige inte kommer anamma möjligheten i direktivet att få till stånd enskilda sådana, utan att det generella, som gäller i dag, även kommer råda framdeles. Slutligen uttryckte han förhoppningar om att Sverige kommer införa möjligheten att dela in borgenärerna i flera klasser än prioriterade och oprioriterade, vilket öppnar för flera spännande sätt att rekonstruera bolag.

Behörighetskrav på rekonstruktörer
Joseph Zamani ägnade stor tid för att belysa vikten av att det ska finnas behörighetskrav på de som förordnas som rekonstruktörer samt att det bör finnas ett krav på att borgenärerna tillfrågas innan rätten utser en sådan. Han tyckte vidare att rekonstruktörerna, i likhet med vad som gäller för konkursförvaltare, borde stå under tillsyn av något offentligt organ. Joseph Zamani förkastade möjligheten enligt direktivet att inleda ett förfarande utan att en rekonstruktör förordnas och pläderade för att en sådan alltid måste utses. Slutligen uttryckte han en oro för bestämmelserna om klassöverskridande eller så kallade ”cram-down”, vilka under vissa förutsättningar kan innebära att oprioriterade borgenärer kan tvinga prioriterade till vissa eftergifter och att detta kan påverka bankernas kreditgivning.

 

Text: Hans Ödén

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2019

Insolvensrättslig ordlista

Tycker du att den insolvensrättsliga terminologin är svår att förstå? Vi har samlat de vanligaste orden här för att underlätta för dig.

Får man häva avtal vid rekonstruktion?

Ger en ipso facto-klausul en part rätt att häva ett avtal om motparten inleder företagsrekonstruktion? Det råder delade meningar om sådana klausuler verkligen är giltiga. När det nya EU-direktivet om rekonstruktion och insolvens träder i kraft kommer dessa klausuler dock att förbjudas.

Normalt sett har en part rätt att häva ett avtal om motparten gjort sig skyldig till väsentligt avtalsbrott. Men enligt 2 kap. 20 § LFR har en borgenär inte rätt att häva avtal med gäldenär som inlett företagsrekonstruktion om hävningsgrunden har uppkommit dessförinnan. I vissa avtal skrivs det emellertid in en så kallad ipso facto-klausul, som anger att en part har rätt att häva ett avtal om den andre parten inleder ett rekonstruktionsförfarande.

I dagsläget råder det delade meningar om dessa klausuler är giltiga eller inte. Den förhärskade ståndpunkten är emellertid att de inte är giltiga, vilket till exempel går att läsa i Lagen om företagsrekonstruktion : en kommentar, av Trygve Hellners och Mikael Mellqvist.

Lucka i lagen
Det finns emellertid en lucka i lagen som medför att en motpart har rätt att häva ett avtal på grund av ett uppkommet dröjsmål om hävningsförklaringen avges efter det att ansökan ingivits men före beslutet om företagsrekonstruktion. Denna lucka ville Entreprenörskapsutredningen från 2016 täppa till och föreslog att en så kallad ipso facto-klausul, som ger motparten rätt att häva avtalet om gäldenären ansöker om rekonstruktion, inte kan göras gällande mot gäldenären från och med ansökan om företagsrekonstruktion.

Före detta justitieråd Gertrud Lennander skrev redan i början på 1990-talet i Juridisk tidskrift att ipso facto-klausuler borde förbjudas. Hennes synpunkter var en del i Insolvensutredningen som arbetade med förslaget till den första lagen om företagsrekonstruktion

- Jag ställer mig fortfarande bakom detta, säger Gertrud Lennander.

Ipso facto-klausuler ogiltiga enligt nya EU-direktivet
Snart behöver emellertid ingen tveka vad som gäller för ipso facto-klausuler. I det nya EU-direktivet om rekonstruktion och insolvens (EU) 2019/1023, står det i artikel 7 punkt 5 att dessa klausuler ska förbjudas. Markus Ehrenpil, doktorand med fokus på rekonstruktion vid Juridiska institutionen på Uppsala universitet, välkomnar direktivet.

- Den förhärskande meningen är att ipso facto-klausuler är overksamma även vid företagsrekonstruktion enligt svensk rätt. Direktivet blir på så sätt bara ett förtydligande av vad som förmodligen redan gäller, men ett klargörande är välkommet, säger Markus Ehrenpihl.

Även Ackordscentralens vd Mikael Kubu välkomnar direktivet.

- I dagsläget är ipso facto-klausuler inskrivna i alla standardavtal. Förbudet mot ipso facto-klausuler kommer därmed att förenkla arbetet för rekonstruktörerna, säger Mikael Kubu.

- Många vet inte heller hur de ska tolka sådana här klausuler, vilket kan bidra till att de undviker formella rekonstruktioner.

EU-direktiv (EU) 2019/1023, artikel 7 punkt 5
Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer inte tillåts hålla inne en prestation eller avsluta, påskynda eller på annat sätt ändra kontrakt med återstående skyldigheter till nackdel för gäldenären med stöd av en kontraktsklausul som ger rätt till sådana åtgärder, endast på grundval av

  1. a) en ansökan om inledande av ett förfarande för förebyggande rekonstruktion,
  2. b) en ansökan om avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder,
  3. c) att ett förfarande för förebyggande rekonstruktion inleds, eller
  4. d) att ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder som sådant beviljas.

Lagstiftaren har på sig till juni 2021 att implementera de lagändringar som enligt EU-direktivet krävs.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2019

Lär känna våra rekonstruktörer

Våra rekonstruktörer ger råd, driver processen och ser till att reglerna för rekonstruktionen följs och hanteras rätt. Klicka här för att se vilka vi är.

Skilj mellan avräkning och kvittning

Vad ligger till grund för Skatteverkets beslut kring avräkning och kvittning vid företagsrekonstruktioner? Svar: bestämmelser i flera lagar, där skatteförfarandelagen har en särställning.

Micael Zingmark, rättslig expert på Skatteverkets rättsavdelning, får ibland frågor om hur verkets praxis ser ut vid företagsrekonstruktioner där staten finns med som borgenär. Hur fungerar regelverket kring avräkning och kvittning? Finns det risk för att statens agerande försvårar det övergripande genomförandet av en rekonstruktion?

- Vi tycker att det befintliga lagstödet är tydligt, men vi är medvetna om att reglerna kan verka snåriga. Ett av skälen är att det handlar om bestämmelser i flera lagar. Ibland gäller det avräkning inom skattekontot, ibland om avräkning enligt avräkningslagen och ibland om kvittning enligt lagen om företagsrekonstruktion. Ibland handlar det i stället om kvittning med stöd av allmänna principer. I den allmänna debatten är det inte ovanligt att alltihop kallas för ”kvittning”, men det ska alltså skiljas från ”avräkning”, framhåller Micael Zingmark.

Vilka är nyckelbestämmelserna i dessa sammanhang?
- Den lag som har en särställning när det gäller skatter är skatteförfarandelagen, SFL. År 2008 kom det en dom från kammarrätten i Stockholm som har blivit vägledande på området. Om det under en rekonstruktion har uppkommit mervärdesskatt som företaget ska få tillbaka har Skatteverket rätt att göra en avräkning mot gamla skattekontoskulder. Om SFL inte kan tillämpas ska det i andra hand göras en avräkning av skattekontoöverskottet enligt avräkningslagen, AvrL. Om det även efter detta finns ett överskott på skattekontot kan det bli aktuellt med kvittning. Situationer då både avräkning och kvittning kan aktualiseras är till exempel vid skuldsanering, konkurs eller företagsrekonstruktion.

Kan du ge ett exempel?
- Ja, låt säga att vi har ett rekonstruktionsbolag som i sin ryggsäck har gamla skatteskulder till staten. Om det då visar sig att bolaget får tillbaka kanske 100 000 kronor i form av moms som dyker upp som en tillgång på skattekontot kanske bolaget och rekonstruktören tänker att ”vad bra, nu underlättas rekonstruktionen”. Men med största sannolikhet kommer pengarna i stället att gå till Skatteverket. Det är ett exempel på hur avräkningsregeln i skatteförfarandelagen fungerar.

Stämmer det att staten kan kvitta ett överskott på skattekontot mot en utbetald lönegaranti?
- Ja, Skatteverket har samma rätt som andra borgenärer att tillämpa kvittningsmöjligheterna i lagen om företagsrekonstruktion. I likhet med vad som gäller vid konkurs kan Skatteverket kvitta gäldenärens fordran på utbetalning av ett överskott på skattekontot mot till exempel en regressfordran på utbetald lönegaranti. Förutsättningen är att både statens regressfordran och gäldenärens fordran på återbetalning av skatt har uppkommit före ansökan om rekonstruktion.

I vilken grad finns det risk för godtycklighet i Skatteverkets bedömningar kring avräkning och kvittning?
- Lika fall ska behandlas lika, oavsett var i landet du bor eller vilken typ av företag du driver. Jag känner knappt till något ärende där vi har fått kritik för våra beslut efter det att vi fick domstolspraxis. Från Skatteverkets sida tycker vi nog att våra riktlinjer är heltäckande och tydliga. Totalt har vi 30–40 handläggare inom det här området, främst i Stockholm, Göteborg och Malmö, plus experter och specialister på rättsavdelningen. På vår hemsida finns den vägledning som vi förmedlar till våra handläggare och andra intresserade.

Text: Lena Lidberg
Foto: Skatteverket

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2019