Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret

Regeringen gav för drygt ett år sedan i uppdrag att se över reglerna om företrädaransvar, och nu har utredningen överlämnat sitt betänkande. - Vi välkomnar att förslaget mjukar upp det i praktiken strikta ansvaret för skatter som inte betalas på förfallodagen, säger StyrelseAkademiens styrelseordförande Svante Forsberg.

Utredningens syfte har varit att särskilt överväga om det finns behov att ändra bestämmelserna om de subjektiva rekvisiten, uppsåt och grov oaktsamhet, om befrielse från betalningsskyldighet och om överenskommelser om betalningsskyldighet. Dessutom skulle utredningen överväga om det finns behov att ändra reglerna om anstånd som är till fördel för det allmänna.

Utredningens förslag är att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2022 och gälla från och med ikraftträdandet. Förslaget innebär i korthet:

  • att de subjektiva rekvisiten ska kompletteras med en föreskrift om vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om företrädaren varit grovt oaktsam,
  • att den nuvarande regeln om befrielse från betalningsskyldighet får en ny utformning med ett delvis utökat tillämpningsområde, och
  • att en företrädare efter ansökan ska, om inte särskilda skäl talar emot det, beviljas ett rådrum på två månader då företrädaren inte riskerar personligt betalningsansvar.

Rättssäkerheten kommer att stärkas
Teresa Simon-Almendal, professor vid juridiska fakulteten på Stockholms universitet, har varit sakkunnig i utredningen och bland annat under fyra år forskat på regelverket kring företrädaransvar. Hon har tidigare varit mycket kritisk till det skatterättsliga företrädaransvaret men tror nu att rättssäkerheten kommer att stärkas.

- Jag tror att kodifieringen av praxis vad gäller innebörden i rekvisitet grov oaktsamhet kan leda till ökad förutsebarhet både för företagarna och för tillämparna. Rådrumsregeln tror jag kan få stor praktisk betydelse för företagarna men också vid prövningen av de subjektiva rekvisiten, så att ett sökt rådrum till exempel kan indikera ett aktsamt beteende, säger Teresa Simon-Almendal.

Hon fortsätter:

- Jag tror också att förslaget om en utvecklad befrielseregel kan bidra till ett mer proportionerligt och nyanserat företrädaransvar, vilket skulle stärka regelverket.

Rådrum skapar förutsättningar för lyckad rekonstruktion
Många organisationer har riktat kritik mot företrädaransvaret och menat att det bland annat driver fram konkurser i onödan. Det nya förslaget är enligt StyrelseAkademien därför ett steg i rätt riktning.

- Det viktigaste förslaget är nog det rådrum på två månader att avveckla eller rekonstruera företaget, vilket kan skapa förutsättningar för att lyckas med en informell eller formell rekonstruktion, säger Svante Forsberg.

StyrelseAkademien är samtidigt kritiska mot utredningen och anser att företrädaransvaret för skatter borde samordnas med alla andra konkursdrivande regler för företagsledningar, särskilt vad gäller det så kallade kontrollbalansräkningsansvaret i aktiebolagslagen men även reglerna kring olagliga värdeöverföringar och reglerna om återvinning i konkurs.

Bedömning av grov oaktsamhet bör göras snävare
Även Företagarna tycker att utredningen är ett steg i rätt riktning, och särskilt bra tycker de att förslaget om rådrum är.

- Vi hade dessutom gärna sett att förslaget skulle kompletteras med ett meddelande till alla registrerade legala företrädare för bolaget när skatter förfaller till betalning men det ingick inte inom ramarna för utredningen, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna och även han sakkunnig i utredningen.

Det finns också delar där Företagarna bedömer att utredningen inte har gått tillräckligt långt.

- Bedömningen av grov oaktsamhet bör göras snävare. Utredaren tycker att man ska bygga på etablerad domstolspraxis men eftersom grov oaktsamhet utdöms närmast mekaniskt behövs ett lagstiftningsinitiativ. En annan situation som utredningen inte tar hänsyn till är omprövningsfall. Bedömningen görs i efterhand och företrädaren kan omöjligen vidta åtgärder senast på förfallodagen. Därför anser vi att förfallodagen bör flyttas fram till en tid efter att omprövningsbeslutet är fattat, säger Patrick Krassén.

Teresa Simon-Almendal har tidigare önskat en total genomlysning av regelverket kring företrädaransvaret, något som inte rymdes i direktiven heller denna gång.

- Någon total genomlysning har inte gjorts, det ingick inte i utredningsuppdraget. Men jag hoppas att de förslag som utredningen har kommit med ska stärka rättssäkerheten och förbättra företagarnas villkor. Förutsättningarna härför är bättre om utredningens förslag genomförs, säger Teresa Simon-Almendal.

Sammanfattning av utredningens förslag

De subjektiva rekvisiten
I lagtexten bör göras tydligare att ansvarets gränser bestäms av bedömningen av de subjektiva rekvisiten med beaktande av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Utredningen föreslår därför en kompletterande föreskrift som innehåller den kärna som vuxit fram i rättspraxis vid tillämpningen av de subjektiva rekvisiten och särskilt när det avser vad som karaktäriserar grov oaktsamhet. Enligt den föreslagna föreskriften ska det vid bedömningen av om grov oaktsamhet föreligger särskilt beaktas om företrädaren insett eller borde ha insett att den juridiska personen inte skulle kunna fullgöra sin betalningsskyldighet i tid och företrädaren inte har gjort vad som rimligen kan begäras för att skydda var och en av borgenärerna.

Befrielse från betalningsskyldighet
Utredningen föreslår att möjligheten till befrielse ska knytas till en bedömning av om betalningsskyldigheten är oskälig. För att tydliggöra grunden för befrielse preciseras ett antal situationer som särskilt ska beaktas.

  1. Om företrädaren saknat ägarintresse och bestämmande inflytande i den juridiska personen,
  2. om företrädaren vidtagit verksamma åtgärder för att begränsa skadan av den underlåtna betalningen,
  3. om företrädarens betalningsförmåga är varaktigt nedsatt på grund av ålder, sjukdom eller liknande förhållanden, eller
  4. om betalningsskyldigheten inte står i rimlig proportion till försummelsen.

I enlighet med målsättningen att bedömningen ska göras mot bakgrund av samtliga omständigheter i det enskilda fallet kan prövningen, utöver de givna exemplen, omfatta en mängd skiftande omständigheter av såväl förmildrande som försvårande karaktär.

Rådrum
Utredningen föreslår att en företrädare ska kunna ansöka om ett rådrum hos Skatteverket. Ansökan ska beviljas om inte särskilda skäl talar emot det. Rådrummet innebär att prövningen av företrädarens personliga betalningsskyldighet för den juridiska personens skatt eller avgift inte ska knytas till den ursprungliga betalningstidpunkten utan till en tidpunkt som infaller när rådrumsperioden upphör. Rådrumsperioden föreslås bli två månader, räknat från skatten eller avgiftens ursprungliga förfallodag.

Bestämmelsen om rådrum ska enligt förslaget omfatta skatter och avgifter som kan bli föremål för företrädaransvar enligt 59 kap. 13 § SFL. När företrädaransvar aktualiseras enligt de speciella situationer som anges i 59 kap. 12 och 14 §§ SFL bör det däremot inte bli aktuellt med rådrum.

Ta del av utredningen i sin helhet: http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2020/10/SOU-2020_60_webb.pdf

Text: Anette Norling
Bilder: Stefan Tell, Lars Clason, Martin Cederblad 

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

Rätt rekonstruktör avgörande i krisen: ”Det krävs erfarenhet och oberoende”

När det statliga coronastödet inte räcker till och de ekonomiska problemen hopar sig finns rekonstruktion som ett alternativ för företag att undvika konkurs. För att lyckas är valet av en erfaren rekonstruktör avgörande. 

När pandemin drabbade Sverige under den inledande delen av 2020 var det många som trodde att antalet bolag i konkurs skulle slå i höjden.

Ett år senare kan det konstateras att så inte blev fallet. De statliga krisstöden med bland annat korttidspermittering och skatteanstånd har fungerat för att hålla många företag i utsatta branscher flytande genom krisen. Faktum är att det var elva procent färre bolag som ansökte om konkurs i januari 2021 jämfört med samma månad förra året.

Frågan är vad som händer den dag pandemin blåst över eller de statliga krisstöden av annan anledning dragits in.

Kommer företagets affärsmodell fortsätta att fungera?
Vissa branscher, som den privata resesektorn och restaurangnäringen, kommer sannolikt att kunna återhämta sig relativt snabbt. Men för bolag inom exempelvis företagsresor och retail är risken stor att det väntar nya utmaningar i pandemins kölvatten. Detta enligt Mikael Kubu, koncernchef för Ackordscentralen.

– Coronapandemin har skapat nya vanor för både företag och konsumenter och skyndat på den strukturomvandling som redan var igång innan 2020. Nu har möten på distans blivit standard och till och med 70-plussarna handlar via nätet. Detta är såklart bra på flera sätt, men inte för bolag inom branscher som påverkas negativt av det förändrade beteendet.

– Alla företag som tar emot statligt stöd behöver nu ställa sig frågan: “Kommer vår affärsmodell att fungera den dag stödet inte finns kvar?”.

Rikstäckande organisation med lång erfarenhet
Ackordscentralens huvuduppgift är att hjälpa företag, både stora och små, som befinner sig i problematiska situationer. Grundat 1857 är Ackordscentralen en av landets mest ansedda organisationer när det gäller utveckling och rekonstruktion av företag med ekonomiska problem. Ackordscentralen bedriver en rikstäckande verksamhet genom kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås, Kristianstad och Umeå.

Det företag som har svårt att betala sina skulder eller av annan anledning inte får ihop ekonomin kan ansöka om att göra en företagsrekonstruktion. Ansökan sker hos tingsrätten. Om ansökan beviljas utser tingsrätten även en rekonstruktör och det är här som Ackordscentralens arbete tar vid.

När ett företag rekonstrueras gäller ett delvis separat regelverk som syftar till att ge företaget det andrum som behövs för att stöpa om verksamheten och skapa lönsamhet. Under denna period får företaget i fråga skydd mot konkurs och exekutiva åtgärder från fordringsägare. Betalningssvårigheter som medför att företaget inte kan betala löner till anställd personal kan hanteras genom att löner betalas genom den statliga lönegarantin.

Uppmaningen: Välj en erfaren och välrenommerad rekonstruktör
Rekonstruktörens roll i rekonstruktionsprocessen är både undersökande, övervakande och operativ. Upprättandet av en rekonstruktionsplan är ett exempel på åtgärd som rekonstruktören utför. Vidare ska rekonstruktören försöka förhandla fram ekonomiska uppgörelser, så kallat ackord, mellan företaget och fordringsägarna.

– Vi rekommenderar alltid de företag som vi möter i vår rådgivning att de i första hand ska försöka klara sig så långt som möjligt utan att ansöka om företagsrekonstruktion. Ifall företaget ändå måste ansöka om företagsrekonstruktion är det viktigt att företaget vänder sig till en erfaren och välrenommerad rekonstruktör som kan komma med de rätta råden som behövs i varje given situation.

Rekonstruktionen blir en andra chans för det krisande företaget och kan vara ett sätt att undvika konkurs. Då behövs erfarenhet samt en oberoende och objektiv rekonstruktör.

– Erfarenheten har vi efter 165 år i branschen och i och med att vi har anställda specialister på våra kontor runt om i landet finns stor kompetens inom koncernen, säger Mikael Kubu.

– Det faktum att vi är stiftelseägda gör att vårt oberoende blir ännu starkare. Vi är helt enkelt befriade från särintressen.

Text: Philip Gunnari
Bild: Ola Kjelbye

Ett mörkt år för idrottsrörelsen

Publikbortfall, uteblivna sponsorintäkter och hårt ansträngda balansräkningar. Coronapandemin har försatt idrottsrörelsen i en tuff match. Hittills uppgår de statliga direktstöden till 1,5 miljarder kronor, men oron inför 2021 är stor.

I mitten av november kom regeringens besked om ett förbud för allmänna sammankomster med fler än åtta deltagare. Beslutet berör bland annat publikmöjligheterna vid idrottsevenemang. Samtidigt blir det stopp för större motionslopp och ungdomsturneringar. Bara ett par veckor tidigare hade den generella publikgränsen höjts från 50 till 300 sittande personer. Den ökande smittspridningen har gjort att förutsättningarna nu åter har ändrats.

– Det känns tungt. Idrotten och kulturen har fått bära väldigt stora bördor i den här pandemin, konstaterar Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson.

Under 2020 har regeringen och samarbetspartierna avsatt krisstöd till idrotten på 1,5 miljarder kronor – först 500 miljoner i våras, därefter en miljard under hösten.

Stödsystem för företag
Utöver det har många av elitidrottsklubbarna tagit del av de allmänna stödsystemen för företag. Här ingår exempelvis korttidspermitteringar av personal, omställningsstöd och anstånd med skattebetalningar. Sammantaget har idrottsrörelsen gissningsvis tilldelats cirka två miljarder kronor i coronakompensationer för 2020.

– Först om ett år går det att se hur klubbar och föreningar har klarat krisen, och i vilken utsträckning vi riskerar att få se konkurser. Många har en mycket ansträngd ekonomi just nu, inte minst på fotbolls- och ishockeysidan. Vi ser behov av minst två miljarder kronor i statligt krisstöd till idrottsrörelsen även nästa år, säger Björn Eriksson.

Om det går så långt som till rekonstruktion i en idrottsförening är det reglerna i respektive specialförbund som avgör vad som händer med föreningens topplag. Inom fotbollen blir laget degraderat till en lägre division, medan det inom ishockeyn inte finns någon motsvarande bestämmelse.

Sveriges största folkrörelse
Det är Riksidrottsförbundet som fördelar de statliga stöden, framför allt utifrån de ansökningar som görs av föreningarna själva. Totalt består organisationen av 72 specialidrottsförbund och cirka 19 000 idrottsföreningar.

– Det är prövande tider och ingen kan tyvärr bli fullt kompenserad. Men stöden är avgörande om idrotten ska fortsätta att vara Sveriges största folkrörelse. Det här handlar inte bara om elitidrott – vi är med och påverkar hela samhället, från folkhälsa till flyktingmottagande. Totalt har vi 3,2 miljoner medlemmar, från barn och uppåt, påpekar Björn Eriksson.

Vikten av satsningar på barn och unga är något som även regeringen har lyft fram. I de anslag som tillkom under hösten fanns mer detaljerade instruktioner än i våras. Regeringen pekar till exempel på att flick- och damidrotten kan behöva särskild kompensation, liksom föreningar i utsatta områden. Samtidigt förväntar sig regeringen att statsstöden inte används till att värva dyra elitspelare.

– Här har fotboll och ishockey nu visat att de kan leva upp till villkoren, säger Björn Eriksson.

Stora förluster inom ishockeyn
I den anrika elithockeyföreningen Brynäs IF i Gävle konstaterar klubbdirektör Michael Campese att coronapandemin har ställt verksamheten inför den största ekonomiska utmaningen hittills. Det så kallade tv-avtalet är fortfarande en viktig grundplåt och de flesta sponsorer finns kvar, men de publikrelaterade intäkterna har försvunnit när loger, restauranger och kiosker gapar tomma.

– Vi ska kämpa oss igenom den här säsongen, men det är svårt att försöka hitta en riktning i all osäkerhet, säger han.

Sedan i våras har en stor del av föreningens personal varit korttidspermitterad eller varslad. Nu står det klart att tio tjänster försvinner, efter besked om uppsägningar eller icke förlängda kontrakt. Kvar blir cirka 40 tjänster, vilket ska omfatta allt från kontor och arenadrift till restaurang och sport. Dessutom genomförs lönesänkningar på tio procent för alla som tjänar över 25 000 kronor i månaden. Åtgärden gäller både spelare, ledare och övrig personal. Brynäs IF:s allmänna sparpaket uppgår så här långt till drygt 5 miljoner kronor. Trots det är prognosen att säsongen 2020/21 slutar med en förlust på 32 miljoner.

– I den summan har vi till exempel inte räknat in de eventuella stöd som vi kan få fram staten via Riksidrottsförbundet, men följden blir ändå en stor förlust. Vi fortsätter nu arbetet med att se över våra kostnader och öka våra intäkter, bland annat genom satsningar ihop med våra lojala företagspartner och supportrar, säger Michael Campese.

Han framhåller att den pågående säsongen är mycket krävande, men osäkerheten inför nästa är ännu större.

– En säsong med liknande siffror är inte möjlig. Vi klarar inte ännu ett år med ett minusresultat på över 30 miljoner.

•••

Fakta/stöd till idrotten

Under 2020 har Riksidrottsförbundet (RF) tagit emot 1,5 miljarder kronor i statligt coronastöd.

I juni fördelades 500 miljoner: 91 procent gick till idrottsföreningar och 9 procent till RF:s specialförbund. Stöden baseras på hur stor förlust respektive förening har gjort i förhållande till sin omsättning.

I november fördelade RF 554 miljoner kronor. Av dessa gick 158 miljoner till 2 123 föreningar, 327 miljoner till över 300 föreningar inom lagbollidrotternas högsta serier och 69 miljoner till ett hundratal föreningar med stora evenemang som Lidingöloppet och Cykelvasan. Störst stöd fick ishockey (närmare 195 miljoner), följt av fotboll (159 miljoner) och friidrott (47 miljoner kronor).

RF har nu 446 miljoner kronor kvar att betala ut för perioden oktober–december. Dessa pengar fördelas i februari.

Text: Lena Lidberg
Bild: Kenta Jönsson/Bildbyrån

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

 

Val av rekonstruktör stor betydelse för rekonstruktionens utfall

Under rådande coronapandemi har antalet företagsrekonstruktioner ökat kraftigt. Flera rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare har etablerat sig, och ett flertal av dessa är varken advokater eller jurister. En del av de nya rekonstruktörerna har ingen eller mycket begränsad kompetens om lönegaranti.

Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) beslutade sig därför för att göra en kartläggning med syfte att undersöka eventuella skillnader i utfallet av rekonstruktionerna samt användningen av den statliga lönegarantin som kan relateras till rekonstruktörens bakgrund. Kartläggningen visar stora skillnader i resultatet beroende på om rekonstruktören är konkursförvaltare eller inte. Rekonstruktioner som hanteras av en rekonstruktör som är konkursförvaltare lyckas i 50 % av fallen. När rekonstruktionen hanteras av en rekonstruktör som inte är konkursförvaltare lyckas de endast i 7 % av fallen*.

- Vi är inte förvånade över att det är en stor skillnad, men vi är överraskade över att skillnaden är så pass stor, säger Rebecca Jidah som är ekonom på Kronofogdemyndigheten och den som är ansvarig för kartläggningen.

Under perioden 2019-07-01—2019-12-31** har 41 rekonstruktörer avslutat totalt 92 ärenden. 11 av dessa är inte konkursförvaltare och står för 42 ärenden. Av de som inte är konkursförvaltare har den byrå som hanterat i särklass flest rekonstruktioner (29 st) enbart lyckats i ett enda ärende. Kartläggningen visar även att vissa rekonstruktörer inte har genomfört en enda lyckad rekonstruktion. Detta indikerar enligt TSM att rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare åtar sig uppdrag som inte har förutsättningar för att leda till en lyckad rekonstruktion.

Stor avsaknad av lönegarantibeslut
Kartläggningen visar även att användandet av lönegarantin skiljer sig åt. Bland de som inte är konkursförvaltare är det betydligt vanligare att det beslutas om lönegaranti för tidigare månader än beslutsmånaden. Detta i sig indikerar att bolagen inte har förutsättningar att uppnå syftet med en rekonstruktion. Även avsaknad av lönegarantibeslut skiljer sig åt mellan de båda grupperna; 26 % av ärendena där rekonstruktören inte är konkursförvaltare jämfört med 10 % när rekonstruktören är förvaltare.

- I ca 5–10 % är det nog naturligt då det kan vara fråga om till exempel moderbolag i en koncern utan anställda, men resultatet är givetvis bekymmersamt. Sedan i våras arbetar vi aktivt med denna grupp. Vi skickar förfrågan till rekonstruktörerna mycket tidigt i rekonstruktionerna med uppmaning att skicka in besluten, säger Rebecca Jidah.

Högre krav på rekonstruktörerna
Rebecca Jidah tycker att kraven på rekonstruktörer borde vara högre än idag och likna de som ställs på konkursförvaltare.

- Jag vill inte dra det så långt som att enbart förvaltare förordas, till exempel så åtar sig en del blivande konkursförvaltare företagsrekonstruktioner innan de blir förvaltare. I de fall rekonstruktören inte hämtas bland advokater från konkursförvaltarkretsen eller högre tjänsteman vid ackordscentraler, är det ett krav att rekonstruktören besitter såväl ett allmänjuridiskt som ett obeståndsjuridiskt kunnande, säger Rebecca Jidah.

Hon fortsätter:

- Ytterligare två kompetenskrav är mycket viktiga: erfarenhet av arbete med företag med ekonomiska problem och fördjupad kunskap inom arbetsrätt och lönegarantilagen.  Det borde också finnas krav på en väl utvecklad kontorsorganisation i stil med de som ställs på konkursförvaltare i kronofogdens ställningstagande ”Konkursförvaltarkretsen” dnr 840-14104-18/121.

Efter att EU antog ett nytt direktiv om rekonstruktion och effektivare insolvenshantering, (EU) 2019/1023, tillsatte regeringen en utredning som leds av Ylva Norling Jönsson, lagman i Helsingborgs tingsrätt. Utredningen kommer att presenteras under våren 2021 och Ylva säger att de tagit del av TSM:s kartläggning.

- Resultatet är intressant och att vi tar med oss det i det fortsatta arbetet när vi i enlighet med våra direktiv tittar på frågor om tillsyn och kompetens, säger Ylva Norling Jönsson.

 

*Definitionen av en lyckad rekonstruktion är enligt TSM om ackord har fastställts och bolaget inte hade försatts i konkurs per 2020-05-31.

**Urvalet har gjorts genom att granska rekonstruktioner som avslutades hos konkurstillsynen under perioden 2019-07-01—2019-12-31. Anledningen till valet av en period som ligger några månader tillbaka i tiden är att fånga upp de rekonstruktioner som går i konkurs inom några månader från rekonstruktionens upphörande som ej lyckade även om ackord har vunnit laga kraft.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

 

Ökad risk för bolagsplundring i coronatider

Ofta har de snygga hemsidor och ett attraktivt förslag. Men skenet bedrar – bakom erbjudandet kan det dölja sig slipade bolagsplundrare. ”Den som ska sälja eller avveckla sitt företag bör vara mycket vaksam”, betonar Helene Thorgren, avdelningschef på Bolagsverket.

Det kan finnas flera orsaker till att den som har startat ett aktiebolag bestämmer sig för att avsluta verksamheten. Ett skäl kan vara att det är en sidosatsning som aldrig kom igång, och att du nu vill få loss de pengar som finns bundna i bolaget. Ett annat skäl kan vara att ditt bolag har hamnat på obestånd, att skulderna hopar sig och att du nu akut vill vidta åtgärder innan konkursen blir ett faktum. I lägen som dessa kan det vara frestande att se sig om på internet efter snabba lösningar kring försäljning eller avveckling.

– Det finns förstås seriösa aktörer inom det här området, men vi ser ett växande problem med kriminella personer som vill ta över företag som de kan använda som brottsverktyg. Samtidigt är risken stor för att den person som har varit ägare råkar mycket illa ut, konstaterar Helene Thorgren.

Utökat regeringsuppdrag
Hon är jurist och chef för avdelningen företagsregistrering vid Bolagsverket i Sundsvall. Verket arbetar sedan länge med att bekämpa ekobrott, men fick för tre år sedan ett utökat regeringsuppdrag i frågan. Då infördes en särskild enhet som bedriver förebyggande arbete mot penningtvätt, finansiering av terrorism och annan ekonomisk brottslighet. Enheten består av ett tiotal personer och ingår i företagsregistreringsavdelningen.

– Ett av de största problem som vi ser just nu är oseriösa ombud som erbjuder snabbavveckling av bolag. Många företag har det tufft under coronapandemin, vilket kan förvärra läget. Ofta framstår bedragarnas fasader och internetsajter som pålitliga, så det är lätt att bli lurad, påpekar Helene Thorgren.

Bedragarnas främsta drivkraft är att hitta bolag som kan omvandlas till plattformar för exempelvis kredit- och identitetsbedrägerier, momsbedrägerier och välfärdsbrott.

Bolagsmålvakter
För att förhindra upptäckt används som regel bolagsmålvakter, som antingen får viss ersättning eller också själva blir utnyttjade. En annan försvårande omständighet är att vissa delar av bedragarnas verksamhet vanligen kan räknas som seriösa, vilket gör att kriminaliteten blir komplicerad att genomskåda för både brottsoffer och myndigheter.

– Bolagsverket har bland annat infört skärpta kontroller kring företagsregistreringar, för att motverka att det kommer in företrädare med oriktiga identiteter. Men den här typen av brottslighet är svår att stoppa, och det vore bra med fler verktyg. Kanske behövs det tydligare lagstiftning med kännbara straff för bolagsmålvakter, och kanske behöver vi i Sverige bli snabbare och duktigare på att använda oss av näringsförbud, säger Helene Thorgren.

Hon framhåller att en viktig nyckel är att myndigheter och privata aktörer kan samverka och utbyta information. Bolagsverket har ett nära samarbete med bland annat Skatteverket, Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan och branschorganisationen Svensk Handel.

– Men viktigast av allt är att satsa på förebyggande information till företagare. Det avgörande budskapet är att du ska vara noga med vem du gör affärer med, poängterar Helene Thorgren.

Svårlösta fall
Ibland uppdagas brottsligheten när det uppstår en skatteskuld i bolaget eller när årsredovisningen inte kommer in i tid.

– När ärendena når oss på Skatteverket brukar det tyvärr vara för sent att spåra bedragarna eller att få tillbaka några pengar. Finns det en skuld till staten kan vi försätta bolaget i konkurs, men kvar finns ofta bara en bolagsmålvakt som kanske har missbruksproblematik eller bristande språkkunskaper. Många av affärsuppläggen är mycket cyniska, förklarar Joachim Franzén, skatteombud på Skatteverket i Örebro och med uppdraget att företräda statens intressen i domstolsprocesserna.

Han konstaterar att det inte är ovanligt att en och samma målvakt figurerar i ett mycket stort antal bolag.

Kriminella nätverk
Samma erfarenhet har Anders Bergman i Umeå, jurist och grundare av Ackordscentralen Norrland. De senaste åren har han följt flera fall av bolagsplundring där det fanns gemensamma personkopplingar.

– Det är viktigt att vi konkursförvaltare polisanmäler alla former av misstänkt bolagsplundring. Jag blir oerhört upprörd över den här sortens brottslighet, där bolag töms på pengar, säljs vidare till kriminella och används som brottsverktyg, säger han.

Ett av de ärenden som han har arbetat med gäller ett familjeföretag som försattes i konkurs av Skatteverket. Som en sista, desperat åtgärd försökte ägarna bli kvitt sina skulder genom att vända sig till ett bolag som på nätet beskrev sig som ”konkursexperter”. Följden blev att familjeföretaget fick sälja sina aktier till ett bolag som kontrollerades av ett grovt kriminellt nätverk. Efter många obehagliga turer ledde det till att familjeföretagets företrädare drevs hela vägen till personligt obestånd.

På jakt efter bankkonto
Ett annat ärende som Anders Bergman blev inkopplad i berör en man som hade startat ett aktiebolag i IT-branschen. Verksamheten kom aldrig igång och efter en tid hittade mannen ett snabbavvecklingsföretag på webben. Deras taxa var 3 490 kronor, vilket sågs som prisvärt. Liknande tjänster brukar annars kosta ungefär tre gånger så mycket. Uppgörelsen i övrigt byggde på att ett till synes mycket respektabelt företag skulle köpa IT-bolaget för en krona.

– Nästa steg var att IT-killen fick instruktioner om att han skulle ta ut sina pengar från företagskontot, men själva kontot fick inte avslutas. Här finns en av förklaringarna till att bedragare gärna vill komma åt befintliga bolag – den som vill öppna nya bankkonton i dag får genomgå allt mer noggranna kontroller, säger Anders Bergman.

IT-bolaget försattes senare i konkurs. Någon årsredovisning hade inte inkommit. Det visade sig också att företaget hade bytt styrelse ett par gånger. Anders Bergman kontaktade därför företrädaren för det respektabla bolag som enligt ursprungsuppgörelsen skulle ha köpt IT-bolaget för en krona.

– Hans kommentar var: ”Inte nu igen!”. Flera gånger hade det hänt att okända bedragare hade använt sig av hans namn, förklarar Anders Bergman, och konstaterar att det än i dag är oklart vilka personer som under en period tog över IT-bolaget och dess bankkontonummer.

Hela samhället drabbas
Tomas Andersson, chef för den polisoperativa enheten vid Ekobrottsmyndigheten i Umeå, bekräftar även han att bolagsplundringar är svårlösta fall. Inom myndigheten har han ett nationellt uppdrag med att motverka penningtvätt.

– Det finns per definition inget brott som heter bolagsplundring, men bakom begreppet döljer sig komplex och avancerad kriminalitet. Ofta handlar det om blandbrottslighet: brott mot aktiebolagslagen, kreditbedrägerier, skatte- och bokföringsbrott, trolöshet mot huvudman…

– Bedrägerierna kan drabba både staten och privata näringsidkare och påverkar hela samhället. När bedragarna till exempel lyckas handla varor och tjänster på kredit uppstår ofta kännbara kreditförluster i de drabbade företagen, säger Tomas Andersson.

Ekobrottsmyndighetens främsta råd är att alltid kontrollera vem du gör affärer med. Det gäller även då du planerar att sälja eller avveckla ditt bolag.

– Här finns många varningssignaler att hålla utkik efter. En av de tydligaste är att du erbjuds en del av betalningen i svarta pengar. Där finns troligen ett mörkertal när det gäller benägenheten att anmäla brott – den som själv har försökt att lura systemet avstår kanske från att berätta att man har blivit utsatt för bedragare, påpekar Tomas Andersson.

Hans uppmaning är att du vid misstanke om ekobrott direkt ska kontakta Ekobrottsmyndigheten eller polisen:

– Det kan vara den pusselbit som vi behöver för att snabbt kunna inleda en förundersökning.

Text: Lena Lidberg
Bilder: Anders Thorsell/Bolagsverket, EBM, Ola Kjelbye

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

•••

  • Fakta/varningssignaler

Var uppmärksam på om det känns lite för enkelt, snabbt eller billigt att sälja eller avveckla ditt företag. Avstå från affärsuppgörelser där:

  • Köparen tolererar att bolaget har stora skulder.
  • Köparen erbjuder en del eller hela betalningen svart.
  • Köparen vill fortsätta använda det redan etablerade bankkontot. Köparen uppmanar dig att tömma företagskontot för att kunna disponera kontot.
  • Företaget saknar organisationsnummer.
  • Företaget saknar verksamhetslokal.

I nästa steg bör du kontrollera följande:

  • Ta referenser på hur tidigare avvecklingar har genomförts.
  • Se till att inte kvarstå i styrelsen. Så länge du gör det har du företrädaransvar, vilket gör att du fortfarande är ansvarig för händelser, transaktioner, skatter och avgifter i företaget.
  • Läs även Ekobrottsmyndighetens informationsblad ”Till dig som tänker avveckla eller sälja ditt företag” och checklistan ”Vet du vem du gör affärer med?”. Båda finns på EBM:s webbplats: www.ekobrottsmyndigheten.se/kunskap-och-forskning/informationsmaterial

Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

I det här numret av Ackordscentralen Nyheter har vi djupdykt i problematiken kring bolagsplundring. Det är ett växande problem som ökar, inte minst i coronatider. Vi har intervjuat såväl Bolagsverket som EBM, Skatteverket och Ackordscentralen Norrlands vd kring detta.

Ur innehållet:  Ökad risk för bolagsplundrare i coronatider. | Ett mörkt år för idrottsrörelsen. | Val av rekonstruktör stor betydelse för rekonstruktionens utfall. | Nytt på Ackordscentralen. | Frågespalt. | Regeringen utreder det skatterättsliga företrädaransvaret. | Analysgruppen Konkursrelaterad straffrätt. | Läs Ackordscentralen Nyheter nr 4 här.

Analysgrupp

Ackordscentralen har sju interna analysgrupper där man håller sig uppdaterad kring senaste rättsfall och ny lagstiftning inom olika rättsområden. Kunskapen som sprids genom analysgrupperna ger medarbetarna extra kompetens för att kunna bistå sina klienter på bästa möjliga sätt. Här presenteras gruppen Konkursrelaterad associationsrätt som leds av Kenneth Strömbeck.

Kan du ge några exempel på vad som ryms inom Konkursrelaterad associationsrätt?
Det handlar främst om regler och rättsområden inom aktiebolagslagen, men även inom lagen om ekonomiska föreningar och handelsbolagslagen.

Rent konkret handlar det om att vi som konkursförvaltare i våra utredningar ska titta på om det har förekommit några värdeöverföringar från bolaget som kan ifrågasättas. Har det skett så kan det i vissa fall föranleda en återbäringsplikt till konkursboet från den som har mottagit värdeöverföringen. Vi ska också undersöka om kontrollbalansräkning borde ha upprättats och i så fall när det skulle ha skett.

Det här är ett rättsområde som hänger nära ihop med ansvarsfrågor för företag och dess närstående på associationsrättslig grund. De företagare som inte har följt regelverket riskerar att få efterräkningar efter en konkurs, där de riskerar att få återbetala till exempel uttag eller bli personligt ansvariga för bolagets skulder. Därför är det viktigt att företagen följer resultatutvecklingen, hur det påverkar det egna kapitalet, att kontrollbalansräkning upprättas i tid och att man agerar i tid vid ekonomiska problem.

Vad tycker du själv är mest spännande med inom området?
Att man ser hur obeståndsreglerna ger effekt inom andra rättsområden än de obeståndsrättsliga. Många tycker att obestånd, konkurser och rekonstruktion är väldigt smalt område, men det är tvärtom väldigt brett, det påverkar och ger effekter i många andra rättsområden.

Vilka är de största utmaningarna inom Konkursrelaterad associationsrätt?
Det är viktigt att vi som jobbar med det här får en bra dokumentation att göra en bedömning utifrån. Det händer att vi får bristfälligt material eller inget material alls, och då är det svårt att dra korrekta slutsatser. Man kan därför behöva uttala sig om frågorna på det material man har men med större osäkerhet.

Vad är det senaste och mest intressanta som hänt inom ert område?
Det senaste som har hänt är ett fall från Högsta domstolen (HD) i juni, ett prejudikat. Där tolkade man en bestämmelse i aktiebolagslagen och kom fram till att vid personligt ansvar för styrelse enligt aktiebolagslagen finns det skyldighet att betala rättegångskostnader vid processer i domstol. Skyldigheten att betala rättegångskostnaden anses enligt HD uppkomma löpande i takt med att kostnaderna upparbetas. Det finns däremot inga nya lager eller regler som jag kan referera till.

Är det något på gång inom närmsta framtiden?
Vi följer rättsutvecklingen och håller ögonen öppna på de fall som dyker upp, men det finns inget på gång just nu.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

Vad händer vid utmätning? – åttonde boken i skriftserien

Många borgenärer har inte klart för sig vilka möjligheter som finns vid en utmätning och inte heller vad de kan riskera. Det vill författarna Nils-Bertil Morgell och Fredrik Benndorf råda bot på med den här boken.

Författarnas samarbete sträcker sig långt tillbaka i tiden, ända sedan slutet av 1980-talet då de båda arbetade inom Kronofogdeorganisationen och bland annat höll utbildning för personalen där. Privat är de vänner och samarbetet har fortsatt, bland annat med den här boken.

- Jag hade från början tänkt mig en mer lättsam version riktad till allmänheten, men i och med samarbetet med Norstedts Juridik och Stiftelsen Ackordscentralen blev det istället en mer fördjupad redogörelse, säger Fredrik Benndorf.

Möjligheter och risker vid utmätning
Den största anledningen till bokens uppkomst är att många borgenärer inte har klart för sig vilka möjligheter som finns vid en utmätning och inte heller vad de kan riskera. Nils-Bertil ger ett exempel på om man utmäter en andel av en bostad. Idag äger de flesta hälften var av en bostad om man delar den med make/maka eller sambo, och om bara den ena parten har skulder kan bara gäldenärens andel utmätas.

- Här finns det möjligheter för borgenären att tvinga fram en försäljning av hela bostaden men det krävs att borgenären tar initiativet. Många kanske tror att kronofogden ska göra det, säger Nils-Bertil.

Det tog ungefär ett år att skriva klart boken, ett arbete som underlättades av deras långtgående samarbete och av att de samtidigt jobbar med lagkommentaren till utsökningsbalken för Karnovs räkning.

- Utsökningsbalken är en omfattande balk med 18 kapitel. Boken består av samma juridiska material men vi följer inte utsökningsbalkens uppbyggnad, säger Nils-Bertil.

Kronologisk ordning underlättar för läsaren
Istället har de valt att arbeta utifrån en kronologisk ordning för att underlätta för läsaren. Läsaren är i första hand borgenärer i form av jurister, ekonomer och andra som arbetar med frågor om utmätning i egenskap av företrädare för eller rådgivare till borgenärer.

- Det kan vara någon som jobbar på bank eller på en ekonomiavdelning på ett företag eller en allmänpraktiserande advokat. Den kan även användas som kurslitteratur på universitet och högskolor. Vi har även valt att ägna ett kapitel vardera åt gäldenärens samt tredje mans rättigheter och skyldigheter, säger Nils-Bertil.

Befintlig litteratur inom området är mer teoretisk än praktisk enligt författarna, och därför anser de att boken är ett bra komplement till denna och även till utsökningsbalken. Boken innehåller även en lång hänvisning till olika rättsfall, från såväl Europadomstolen, svenska domstolar och HD som beslut från justitiekansler och JO eftersom det ofta är det som är styrande.

Förhoppningen är att boken leder till mer aktiva borgenärer och att den även kan bidra med kunskaper till gäldenärer och tredje man som blir varse sina rättigheter och skyldigheter.

- Vi hoppas självklart att den ska sälja bra och att den ska tjäna sitt syfte, nämligen att sprida kunskap inom området. Jag är glad att Ackordscentralen har stöttat oss i det här arbetet, säger Fredrik Benndorf.

Är du intresserad av att köpa den här boken, eller någon annan bok ur skriftserien? Gå i så fall in på nj.se/litteratur, alternativt ring förlaget på 08–598 191 00.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

Skriftserien – ett samarbete mellan Stiftelsen Ackordscentralen och Norstedts Juridik

Sedan 2016 ger Stiftelsen Ackordscentralen och Norstedts Juridik tillsammans ut en insolvensrättslig skriftserie för att skapa ytterligare en plattform för utgivning av högkvalitativ litteratur inom kredit- och obeståndsrätt. De primära målgrupperna för böckerna är praktiker och studerande.

Idén till samarbetet uppstod utifrån de luckor som fanns inom utgivningen av obeståndsrättslig litteratur, och hittills har det givits ut åtta böcker. Den första boken, Insolvensrättsliga utlåtanden av Mikael Möller, benämns som ett av de tio viktigaste verken inom den svenska insolvensrätten.

- Det har varit ett ganska högt utgivningstempo, jag trodde inte att vi skulle få fram så här många böcker på så kort tid, säger Isabel Carendi som är produktutvecklare och förläggare på Norstedts Juridik.

Isabel, som i grunden är jurist, ingår i utgivningsrådet tillsammans med Anders Bergman och Rolf Dotevall. Anders är vd på Ackordscentralen Norrland och Rolf professor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt sitter i Ackordscentralens och Stiftelsen Ackordscentralens styrelse. Utgivningsrådet träffas för att diskutera vad som är aktuellt och vad som saknas på marknaden och utifrån det uppstår idéer till nya böcker. Ibland hör även författare av sig till förlaget och presenterar en idé.

- Vi välkomnar allt från avhandlingar till praktiska handböcker och kommentarer. Vi tittar på innehållet, om frågan är aktuell och om det finns ett behov på marknaden av boken, säger Isabel Carendi.

Högkvalitativ insolvensrättslig litteratur
Syftet med skriftserien är att lyfta ämnet obeståndsrätt och få fram mer kvalitativ utgivning inom området. Böckerna är en hjälp i det dagliga arbetet för alla de som praktiserar inom obeståndsrätten, och vänder sig till en liten och specialiserad målgrupp. Vissa av böckerna är mer allmänna och andra mer nischade.

- Det är viktigt att även nischade böcker kan ges ut. Jag tycker att skriftserien är ett väldigt fint forum för att kunna ge ut böcker som inte har så stort kommersiellt intresse, säger Rolf Dotevall.

- Vår ambition med skriftserien är framförallt att böckerna ska vara intressanta för personer som är praktiskt verksamma inom insolvensrätten. Sedan är det roligt att vi även haft med böcker som har en mera teoretisk och rättsvetenskaplig inriktning. Det visar på bredden i skriftserien, säger Anders Bergman.

Fyller flera viktiga funktioner
Anders Bergman framhåller att Norstedts Juridik är en mycket bra samarbetspartner för Ackordscentralen i den här satsningen och att det är mycket värdefullt att få ta del av deras kunskap och erfarenhet. Även om utgivningstakten sannolikt kommer att bli lägre i framtiden är tanken att fortsätta ge ut böcker inom skilda områden inom insolvensrätten.

- Vi vill medverka till att belysa rättsfrågor som i vanliga fall inte skulle bli uppmärksammade, säger Anders Bergman.

Dessutom fyller böckerna en viktig funktion att skapa intresse för ämnesområdet bland yngre jurister och studenter.

- Genom att synas skapar man ju ett intresse, och det är viktigt att popularisera ämnesområdet. Det är också viktigt att lyfta ämnet och skapa intresse för den här typen av frågor som är så viktiga, säger Rolf Dotevall.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

 

Har du förslag på en bok som kan passa i skriftserien? Kontakta i så fall Norstedts Juridik: kundservice@nj.se eller 08-598 191 00.

 

Hittills har följande böcker getts ut i skriftserien:
Insolvensrättsliga utlåtanden av Mikael Möller
Kryptovalutor av Emil Elgebrant
Obeståndsrätt och lönefordringar av Mikael Ruukel
Skatteverket som borgenär Ylva Larsson och Nils-Bertil Morgell
Preskription av skattefordringar av Mats Höglund, Marie Karlsson-Tuula, Ylva Larsson och Nils-Bertil Morgell
Vad händer vid konkurs? av Fredrik Benndorf, Nils-Bertil Morgell och Hans Ödén
Näringsförbud av Mikael Berglund
Vad händer vid utmätning? av Nils-Bertil Morgell och Fredrik Benndorf

Olämpligt att TSM fattar beslut för att i en senare eventuell process vara part i ärendet

I departementspromemorian Konkursförfarandet (Ds 2019:31) har regeringen föreslagit att huvuddelen av tingsrättens handläggning av konkursärenden ska flyttas över till Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) och konkursförvaltaren. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Vissa kontroversiella förslag
Det kanske mest kontroversiella är att regeringen föreslår att TSM ska överta tingsrättens roll att pröva förvaltarens arvode, fastställa utdelningsförslag och besluta om avskrivning av konkurser. Konkursförvaltaren får dock en möjlighet att överklaga TSM:s beslut till tingsrätten.

Vidare föreslår regeringen att konkursförvaltaren ska sköta hela proceduren i bevakningsförfarandena, vilket bland annat innebär att bevakningarna ska skickas direkt till förvaltaren, som också ska handlägga tvistiga bevakningar. I de fall där förlikningar inte kan träffas ska tvisten dock lösas av tingsrätten.

I stället för edgångssammanträden vid tingsrätten, där gäldenären avlägger konkursbouppteckningseden, föreslår regeringen att gäldenären ska bekräfta konkursbouppteckningens riktighet vid ett sammanträde hos förvaltaren. Det ska emellertid alltid finnas en möjlighet för förvaltaren att begära att gäldenären ska avlägga eden vid tingsrätten.

Enligt förslaget ska tingsrätten även fortsättningsvis besluta om konkurs samt utse konkursförvaltare. Regeringen föreslår dock att antalet sådana tingsrätter ska begränsas till en tingsrätt i varje län. Vidare föreslår regeringen inga förändringar rörande beslut om tvångsmedel.

Principiellt felaktigt att TSM beslutar om arvode och kostnadsersättning
Ackordscentralen har i sitt remissvar anfört att det är principiellt felaktigt att TSM ska besluta om arvode och kostnadsersättning till förvaltaren samtidigt som den har en tillsynsfunktion, som emellanåt innebär att den har tagit ställning till vissa frågor i samband med hörande enligt 7 kap 10 § konkurslagen. Enligt förslaget har förvaltaren dock en möjlighet att överklaga TSM:s beslut i arvodesfrågan till tingsrätten. I en sådan process kommer TSM inta en partsställning. Ackordscentralen anser att det är en olämplig ordning att TSM först fattar beslut för att i en senare eventuell process vara part i ärendet. I syfte att avlasta tingsrättens arbete föreslår Ackordscentralen ändå i sitt remissvar att TSM ska besluta om arvode när yrkandet inte är tvistigt. När TSM har invändningar mot förvaltarens begärda arvode, föreslår Ackordscentralen att TSM ska hänskjuta prövningen till tingsrätten utan att fatta något beslut.

I övrigt delar Ackordscentralen i huvudsak utredningens förslag, men i remissvaret finns några mindre invändningar mot delar i regeringens förslag.

Läs remissvaret i sin helhet: ackordscentralen.se/departementspromemorian-konkursforfarandet-ds-201931/

Text: Hans Ödén

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020