Kjell A Nordström gästade Studio AC

Under året bjuder vi in till flera webbinarier för inspiration och ökad kunskap. Här diskuteras aktuella ämnen inom juridik och ekonomi tillsammans med forskare, konsulter och jurister.

Under premiären den 15 mars gästades vi av Kjell A Nordström, ekonom och före detta forskare på Handelshögskolan, som talade om: Världen efter pandemin. Vilka företag kommer att överleva och vilka kommer att slås ut?

Kjell delade under en timma med sig av sin kunskap och pratade till exempel om hur shoppingvanor och resvanor har förändrats. Dessutom gav han tre tips på hur företagare kan lyckas framöver:

  1. Hitta ett problem som du kan lösa. Företag är inget annat än kommersiella problemlösare.
  2. Inse och förstå att du inte behöver kunna mer än en avgränsad del själv. Resten finns att köpa, hyra eller låna.
  3. Tänkt ”betterment” (myntat av Adam Smith) som innebär att man hela tiden förfinar och gör saker lite bättre.

Missade du webbinariet med Kjell A Nordström? I så fall kan du ta del av en nedklippt version här: ackordscentralen.se/webbinarier.

Rekonstruktionsutredningens förslag: Ny rekonstruktionslag sommaren 2022

Färre konkurser – och fler åtgärder för att stärka företagsrekonstruktionerna. Det är huvudspåret i rekonstruktionsutredningen, som nu har lämnat sitt betänkande till justitiedepartementet. Bland annat föreslås en ny lag från den 1 juli 2022.

Sveriges nuvarande lag om företagsrekonstruktion tillkom 1996. Vissa delar av insolvensrätten har förändrats och utretts sedan dess, men det är först nu som ämnet har fått en bredare genomlysning. Bakgrunden är att EU sommaren 2019 antog ett direktiv som berör företagsrekonstruktion, skuldsanering för företagare och åtgärder för effektivare insolvensförfaranden. Tidigare har det saknats enhetliga europeiska regler kring rekonstruktion, vilket försvårar gränsöverskridande investeringar inom unionen.

Direktivets utgångspunkt är att ge företag effektiva verktyg för att tidigt kunna uppmärksamma och lösa ekonomiska problem, förhindra konkurs, motverka arbetslöshet för anställda och undvika värdeförluster för samhället.

I september 2019 utsåg den svenska regeringen en särskild utredare som fick uppdraget att se över hur EU-direktivet kan införlivas i svensk lagstiftning. Uppdraget gick till Ylva Norling Jönsson, tidigare lagman i Helsingborgs tingsrätt och numera president i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Även tidigare har hon fördjupat sig i insolvensfrågor – hon deltog i den utredning som föregick 1996 års rekonstruktionslag.

– Den gången var jag biträdande sekreterare, berättar hon.

Hjälp till livskraftiga företag

Den nu aktuella utredningen har pågått i ett och ett halvt år och slutförde sitt arbete den 3 mars. Då lämnades betänkande ”Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion” till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

– Sammanfattningsvis innebär vårt förslag att det införs ett mer flexibelt förfarande, där åtgärderna kan anpassas efter det enskilda företagets behov. Målet är att skapa förutsättningar för fler lyckade rekonstruktioner, så att de företag som i grunden är livskraftiga ska få hjälp att komma ur sina ekonomiska problem. Det gäller företag av alla storlekar, säger Ylva Norling Jönsson.

Totalt är det elva personer som har ingått i utredningen, däribland sakkunniga och experter från både myndigheter och näringslivet. En av experterna är Louise Sjödahl, som sedan 2004 är jurist på Ackordscentralen i Stockholm. Hon har lång praktisk erfarenhet av att handlägga just företagsrekonstruktioner.

– Det har varit väldigt givande att få delta i det här sammanhanget och kunna föra lagstiftningen framåt. Jag är nöjd med det resultat som utredningen har presenterat, säger Louise Sjödahl.

Rekonstruktionsplan och snabbspår

Den största nyheten i betänkandet är förslaget om en ny lag om företagsrekonstruktion, avsedd att gälla från den 1 juli 2022. En bärande del är möjligheten att fastställa en rekonstruktionsplan med bindande verkan. Inte bara den ekonomiska uppgörelsen – ackordet – ska ingå i rekonstruktionsplanen, utan även övriga åtgärder som kan behövas för att få bukt med ett före­tags ekonomiska problem. Det kan till exempel vara en nyemission av aktier för att få in mer kapital, eller krav på att vd eller styrelse ska bytas ut.

Alla borgenärer och andra parter som berörs av rekonstruktionsplanen delas in i olika intressegrupper och får vara med och rösta om åtgärderna. En plan kan, utifrån vissa regler, fastställas även om den inte är godkänd av alla parter. Samtidigt finns det inbyggda skyddsmekanismer som ska förhindra att förfarandet missbrukas. Som ett alternativ till rekonstruktionsplanen anser utredningen att det även bör finnas en snabbare, enklare och billigare form av skuldnedskrivning. Den kallas offentlig skulduppgörelse och riktar sig till företag som inte har behov av extra åtgärder för att få sin verksamhet lönsam igen.

Rådgivning för företag i kris

Utredningen föreslår också nya regler kring det som kallas gäldenärens rådighet och avtal under en företagsrekonstruktion. I korthet får rekonstruktionsföretaget ökade möjligheter att ta sig ur långvariga, olönsamma avtal i förtid. Det kan gälla exempelvis lokaler eller leasingkontrakt och ses som ett kraftfullt verktyg för att sänka gäldenärens löpande kostnader. Ett annat utredningsförslag handlar om att inrätta en nationell rådgivningstjänst för företag som har hamnat i kris. Liknande system finns redan idag i många andra EU-länder och har bland annat haft god effekt i Danmark.

– Vi vill utveckla och permanenta den typ av företagsjour som växte fram i Sverige i fjol under pandemin. Om ett företag tidigt slår larm om ekonomiska problem ökar chanserna för att företaget ska kunna räddas, påpekar Ylva Norling Jönsson.

Utredningen förespråkar även ett skärpt så kallat livskraftstest, vilket innebär att en företagsrekonstruktion bara får inledas i de fall där det finns skälig anledning att anta att processen kan säkra verksamhetens livskraft.

Skärpta kompetenskrav

Ett annat förslag är att låta färre domstolar än i dag handlägga företagsrekonstruktionerna. Till en början förordas en tingsrätt per län, men på sikt kan antalet minska ytterligare. Syftet är att upprätthålla en hög kompetens i ärendena. På motsvarande vis vill utredningen se skärpta kompetenskrav för rekonstruktörerna. Huvudregeln är att han eller hon ska arbeta som konkursförvaltare eller ha erfarenhet av sådana uppdrag.

– Det innebär att rekonstruktören behöver ha kunskaper i till exempel civilrätt, bolagsrätt och krediträtt, säger Louise Sjödahl.

Utredningen föreslår också ett tydligare skadeståndsansvar för rekonstruktörer, vilket har likheter med vad som i dag gäller för konkursförvaltare. Dessutom anser utredningen att det ska införas en ny tillsynsmyndighet för företagsrekonstruktörer, och att den precis som för konkurser ska vara knuten till Kronofogdemyndigheten.

Remissrunda och riksdagsförslag

Totalt består utredningsbetänkandet av 848 sidor text. Utredningen uppfyller EU-direktivet och går i vissa delar längre än vad direktivet kräver, till exempel när det gäller gäldenärernas avtal. Inom kort ska utredningen sändas ut på remiss, bland annat till Ackordscentralen. När remissrundan är klar ska Lagrådet säga sitt innan regeringens proposition till sist landar i riksdagen.

– Rekonstruktionsfrågorna är komplexa och innehåller svåra, lagtekniska delar. Det är en styrka att utredningen har bestått av väldigt duktiga och extremt engagerade experter och sakkunniga, säger Ylva Norling Jönsson.

Utredningen hann genomföra några fysiska möten innan coronapandemin förändrade arbetsformerna. Under merparten av tiden har gruppen i stället sammanträtt digitalt.

– Det har varit en utmaning i sig, men allt har ändå fungerat otroligt bra. Samarbetet har varit mycket gott med öppna, framåtriktade diskussioner. Jag tycker att betänkandet är en bra helhet, och nu ser jag fram emot att så småningom få börja arbeta med det nya ramverket, säger Louise Sjödahl.

•••

Fakta/rekonstruktionsutredningen
Förslagen i korthet:

  • En ny rekonstruktionslag införs från den 1 juli 2022.
  • Skuldavskrivningar och andra åtgärder ska kunna fastställas i en rekonstruktionsplan med bindande verkan.
  • Offentlig skulduppgörelse ska kunna användas som ett snabbare, enklare och billigare alternativ till rekonstruktionsplan.
  • En nationell rådgivningstjänst för företag i kris inrättas.
  • Nya regler om gäldenärens rådighet och avtal under en företagsrekonstruktion införs.
  • Skärpta krav på rekonstruktörer införs, liksom en ny tillsynsmyndighet.
  • De domstolar som handlägger företagsrekonstruktioner ska bli färre och mer specialiserade.

Utredningen finns att ta del av här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/03/sou-202112/

•••

Fakta/ledamöter i utredningen
Hovrättspresident Ylva Norling Jönsson har varit särskild utredare och rådman Andreas Gustafsson sekreterare. Från justitiedepartementet deltog kanslirådet Johan Klefbäck och rättssakkunniga Norah Lind (senare ersatt av Lina Gruvhagen). Övriga ledamöter: advokaten Hans Andersson, Sveriges advokatsamfund, professor emeritus Mikael Möller, Uppsala universitet, juristen Louise Sjödahl, Ackordscentralen, enhetschefen Christina Sundblad, Kronofogdemyndigheten, juristen Eva Wedberg, Svenska Bankföreningen, den rättslige experten Micael Zingmark, Skatteverket och juristen Christer Östlund, Svenskt Näringsliv.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2021

Text: Lena Lidberg

Rekordrekonstruktionen avslutad

Tusen arbetstillfällen i en samhällsviktig verksamhet. Mycket har stått på spel under Sveriges största företagsrekonstruktion i sitt slag. ”Nu kan vi äntligen blicka framåt igen”, säger Nynas vd Bo Askvik.

Det här är berättelsen om hur det anrika svenska oljebolaget Nynas AB, tidigare Nynäs Petroleum, drabbades av komplicerade ekonomiska problem. Den utlösande faktorn var att bolaget hamnade mitt i den internationella storpolitiken. I januari 2016 slutförde Nynas ett omfattande förvärv. I tyska Harburg utanför Hamburg tog företaget över ett stort raffinaderi.

– Affären ökade vår belåning, men resultatmässigt var 2016 ändå ett bra år. Framtidsutsikterna var goda, förklarar vd Bo Askvik.

Sedan tidigare har Nynas två andra helägda raffinaderier, ett i Nynäshamn och ett i Göteborg. I brittiska Eastham finns ytterligare ett, som drivs ihop med Shell. Nynas är i högsta grad ett internationellt företag med närmare 50 säljkontor runt om i världen. Totalt finns cirka tusen anställda, varav hälften i Sverige. Med råolja som bas är bolaget världsledande på att tillverka nafteniska specialoljor som används i bland annat elektriska transformatorer, smörjmedel och bildäck. Företaget är även en av Europas ledande leverantörer av bitumen, bindemedel för asfalt.

Olja från Venezuela
Den typ av trögflytande olja som visat sig vara idealisk för Nynas finns i Venezuela i Sydamerika. Under många år har Nynas använt sig av råolja från det venezuelanska, statliga bolaget PDVSA, som samtidigt har stått för 50,01 procents ägarandel i Nynas. Resterande aktier har kontrollerats av det finska företaget Neste, som delvis ägs av finska staten.

Problemen i Nynas startade i augusti 2017, när USA beslöt att införa sanktioner mot Venezuela. Trump-administrationens åtgärd var en reaktion på den korruption och ekonomiska kollaps som drabbat Venezuela under president Nicolás Maduros styre. Sedan dess har USA via sin myndighet OFAC gradvis trappat upp sanktionerna. Även EU har följt efter. I januari 2019 utlöste OFAC sanktioner som var direkt riktade mot oljebolaget PDVSA. Det påverkade även Nynas.

– Eftersom vi i grunden är ett svenskt bolag fick vi till en början dispens för att kunna fortsätta våra oljeleveranser, men de ekonomiska effekterna blev allt tuffare. Som exempel fick vi sluta handla i dollar, vilket är en mardröm för ett oljebolag, påpekar Bo Askvik.

Sanktionsproblematik
Det blev allt mer komplicerat att sköta affärerna med såväl kunder som leverantörer. Samtidigt blev många av kreditgivarna oroliga för att själva dras in i sanktionsproblematiken. Bland annat avbröt flera internationella banker sina relationer med Nynas. Krisen kulminerade i oktober 2019. Ett nytt beslut av de amerikanska myndigheterna innebar att Nynas inte längre kunde köpa sin råolja från Venezuela.

– Då blev situationen riktigt akut, säger Bo Askvik.

Redan tidigare hade Nynas börjat ställa om sin produktion så att raffinaderierna inte skulle vara beroende av den venezuelanska oljan. Men omställningar av det här slaget tar tid och påverkade företagets marginaler ytterligare.

– Ytterst handlar det om att kunna leva upp till kundernas krav. För en tillverkare av bildäck kan det ta flera år att ändra sina recept genom hela leveranskedjan, säger Bo Askvik.

Två rekonstruktörer
Under 2019 hade bankerna vid flera tillfällen gått med på att flytta fram sina förfallodatum, men den 11 december kom beskedet att krediterna inte skulle förlängas utan förfalla till omedelbar betalning. Därmed fanns det inte längre någon löpande finansiering av bolagets verksamhet.

Nynas styrelse beslutade omedelbart att ansöka om företagsrekonstruktion, vilket skedde den 13 december vid Södertörns tingsrätt. Rekonstruktionen beviljades samma dag och till rekonstruktörer utsågs Lars Eric Gustafsson, advokat vid Advokatfirman Schjødt, och Mikael Kubu, vd och koncernchef för Ackordscentralen. Enbart det faktum att det behövdes två rekonstruktörer säger en del om ärendet – rekonstruktionen av Nynas är en av de mest omfattande i Sverige. Sett till komplexiteten och det antal anställda som berördes är den störst i sitt slag.

– I Nynas fanns det många nivåer av internationella intressen, både ekonomiska och politiska, som delvis motverkade varandra, säger Lars Eric Gustafsson.

År 2015 var han rekonstruktör i ett annat stort och uppmärksammat ärende. Då gällde det Nevs, det företag som köpte konkursboet efter Saab Automobile. Även den gången fanns Mikael Kubu och Ackordscentralen med i rekonstruktionsprocessen som rådgivare till företaget.

Undvika konkurs
Nu fick en grupp experter från Schjødt och en från Ackordscentralen uppgiften att försöka rädda Nynas från konkurs.

– Gigantiska värden stod på spel, och det var hela tiden en kamp mot klockan. Inledningen av Nynas rekonstruktion är den mest intensiva som jag har upplevt, säger Mikael Kubu.

I det här skedet hade Nynas 12,4 miljarder kronor i skulder. Samtidigt fanns fartyg i bland annat Nynäshamn som skulle lasta av olja och krävde omedelbar betalning.

– Det har varit en enorm utmaning att få den löpande verksamheten att fungera. Vår typ av processindustri är mycket komplex, framhåller Bo Askvik.

För att lyckas med företagsrekonstruktionen och komma ur de amerikanska sanktionerna behövde Nynas ändra sin ägarstruktur. I maj 2020, när PDVSA inte längre var majoritetsägare, meddelade OFAC att sanktionerna var hävda.

Ny ägarbild
Några månader senare valde flera av de banker som varit kreditgivare till Nynas att sälja sina fordringar till Deutsche Bank. I september sålde dessutom finska Neste sin ägarandel till brittiska Bitumina Industries, som nu är den störste ägaren i Nynas med 49,9 procent av aktierna. Svenska Nynässtiftelsen äger 35 procent och venezuelanska PDVSA kvarstår med 14,9 procent.

Efter otaliga förhandlingar och flera förlängningar av företagsrekonstruktionen kunde rekonstruktörerna till sist lämna ett ackordsförslag den 26 oktober 2020. Ackordet bygger i huvudsak på att de små och medelstora företag som har varit borgenärer erhåller full betalning efter hand, medan de allra största borgenärerna har skrivit ned en del av sina fordringar och omvandlat vissa delar till långfristiga lån och andra delar till så kallade hybridobligationer.

Målgång i januari 2021
Ackordsförslaget godkändes av borgenärerna och den 30 november beslutade Södertörns tingsrätt att rekonstruktionen av Nynas var slutförd.

– Tre veckor senare kom dock en helt oväntad överklagan från Skatteverket. De stod för en i sammanhanget mindre fordran på 9 miljoner kronor och skulle erhålla full betalning enligt ackordsuppgörelsen, men i och med överklagandet såg vi ingen annan utväg än att betala Skatteverket i förtid. Detta extraarbete medförde dels att processen försenades med flera veckor, dels att det uppstod ytterligare kostnader, säger Mikael Kubu.

Den 19 januari 2021 var den ovanligt långa rekonstruktionen slutligen i hamn. Som mest har 50–60 jurister deltagit i arbetet. Utöver teamen från Schjødt och Ackordscentralen har aktieägare, banker och andra fordringsägare i både Sverige och utomlands varit involverade. Detsamma gäller finansiella rådgivare från investmentbanken Carnegie.

Större delen av rekonstruktionen har dessutom sammanfallit med coronapandemin, med allt av vad det innebar av oljeprissvängningar och nedstängningar i vissa länder.

Maraton i sprinterfart
– De senaste två åren har varit som ett maraton i sprinterfart, säger Bo Askvik. Sanktionerna gjorde att vi inte kunde leverera de volymer som kunderna efterfrågade, och våra tidigare goda administrativa rutiner var till stor del satta ur spel. Många dömde ut oss, men tack vare stor lojalitet från både personal, kunder och leverantörer har vi lyckats med denna fantastiska omställning. Dessutom har vi haft ett bra samarbete med rekonstruktörerna.

 Han konstaterar även att insatserna från svenska UD var avgörande för att häva sanktionerna. I övrigt har stödet från regering och myndigheter inte varit särskilt stort, trots att Nynas verksamhet räknas som samhällskritisk. Bakgrunden är att merparten av all asfalt i Sverige och övriga Norden har sitt ursprung i bolagets bitumenframställning.

Den råolja som numera används i produktionen kommer inte från Venezuela, utan från andra delar av Sydamerika, Medelhavet och Nordsjön.

– Med ackordet som grund har vi lagt en affärsplan för de kommande fem åren. Samtidigt ser vi att kunderna kommer tillbaka, vilket ger förnyad energi till hela organisationen. Nu kan vi äntligen fortsätta växa och utveckla våra affärer igen, säger Bo Askvik.

•••

Snabbfakta om Nynas

Företaget grundades 1928 av Axel Johnson. Under namnet Nynäs Petroleum var bolaget under många år förknippat med bränsletillverkning och bensinmackar, men sedan 1980-talet producerar Nynas i stället specialoljor och bitumen, bindemedel för asfalt. Bolaget omsätter cirka 17 miljarder kronor (2019).

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2021

Text: Lena Lidberg
Bild: Nynas AB

Ackordscentralen Nyheter nr 1 2021

I det här numret av Ackordscentralen Nyheter ägnar vi huvudartikeln åt rekonstruktionen av Nynas AB. Det var en av de mest omfattande företagsrekonstruktioner som har genomförts i Sverige. I januari var den äntligen i hamn. Dessutom djupdyker vi i rekonstruktionsutredningen som nyligen har lämnat sitt betänkande till justitiedepartementet.

Läs Ackordscentralen Nyheter nr 1 2021 här.

Rekordrekonstruktionen av Nynas AB avslutad
Tusen arbetstillfällen i en samhällsviktig verksamhet. Mycket har stått på spel under Sveriges största företagsrekonstruktion i sitt slag. ”Nu kan vi äntligen blicka framåt igen”, säger Nynas vd Bo Askvik.

Ny rekonstruktionslagstiftning på gång
Färre konkurser – och fler åtgärder för att stärka företagsrekonstruktionerna. Det är huvudspåret i rekonstruktionsutredningen, som nu har lämnat sitt betänkande till justitiedepartementet. Bland annat föreslås en ny lag från den 1 juli 2022.

Välkommen till Studio AC
Under året bjuder vi in till flera webbinarier för inspiration och ökad kunskap. Här diskuteras aktuella ämnen inom juridik och ekonomi tillsammans med forskare, konsulter och jurister. Under premiären gästades vi av Kjell A Nordström, ekonom och före detta forskare på Handelshögskolan, som talade om: Världen efter pandemin. Vilka företag kommer att överleva och vilka kommer att slås ut?

Du kan även läsa om den nya boken i skriftserien, Insolvensrättsliga utlåtanden II, av Mikael Möller. Vi har som vanligt med vår frågespalt och senaste rättsnytt. Dessutom möter ni ytterligare en nygammal medarbetare under Nytt AC. På sista sidan finns information om analysgruppen Allmän affärsjuridik.

Ur innehållet:  Rekordrekonstruktionen avslutad – Nynas AB. | Ny rekonstruktionslagstiftning på gång. | Ny bok i skriftserien – Insolvensrättsliga utlåtanden II. | Välkommen till Studio AC | Nytt på AC. | Frågespalt. | Rättsnytt | Analysgruppen Allmän affärsjuridik. | Läs Ackordscentralen Nyheter nr 1 2021 här.

Remissvar av betänkandet ”Det skatterättsliga företrädaransvaret – en översyn (SOU 2020:60)

Analysgrupp

Ackordscentralen har sju interna analysgrupper där man håller sig uppdaterad kring senaste rättsfall och ny lagstiftning inom olika rättsområden. Kunskapen som sprids genom analysgrupperna ger medarbetarna extra kompetens för att kunna bistå sina klienter på bästa möjliga sätt. Här presenteras gruppen Konkursrelaterad straffrätt som leds av Mathias Bergström.

Kan du ge några exempel på vad som ryms inom Konkursrelaterad straffrätt?
Det handlar främst om sådan brottslighet som är aktuell för den utredning, och eventuella brottsanmälan, som konkursförvaltaren är skyldig att vidta inom ramen för förvaltaruppdraget. I huvudsak är det fråga om den brottslighet som regleras i 11 kap. brottsbalken, vilken utgörs av bland annat bokföringsbrott, oredlighet mot borgenärer, otillbörligt gynnande av borgenär och försvårande av konkurs. Konkursförvaltarens anmälningsskyldighet omfattar i vissa fall även annan typ av brottslighet, men de så kallade borgenärsbrotten i 11 kap. brottsbalken är mest frekvent förekommande.

Vad tycker du själv är mest spännande med inom området?
Området innebär att ett flertal olika lagar aktualiseras, bland annat konkurslagen, brottsbalken och bokföringslagen, vilket innebär en möjlighet att få ganska djupgående kunskaper om alla dessa lagar. Samspelet, och även kollisionerna, mellan de olika lagarna kan även ge upphov till väldigt intressanta frågor.

Vilka är de största utmaningarna inom Konkursrelaterad straffrätt?
Konkursförvaltaren har varken skyldighet eller mandat att vidta några mer omfattande utredningsåtgärder avseende den misstänkta brottsligheten. Det uppdraget åvilar polis och åklagare. Detta gör att det ibland blir fråga om ganska svåra bedömningar som måste göras på ett i många fall begränsat bedömningsunderlag.

Vad är det senaste och mest intressanta som hänt inom ert område? Rättsfall och/eller nya lagar.
Det meddelas en hel del domar rörande så kallade borgenärsbrott och annan konkursrelaterad brottslighet, men praxis är ganska stabil och varken lagstiftaren eller prejudikatinstanserna har bjudit på några större överraskningar de senaste åren. Hovrätten för Västra Sverige har dock under 2018 avgjort ett mål där ställföreträdaren för en konkursgäldenär bland annat hade förtigit en betydande tillgång för konkursförvaltaren och även beedigat uppgiften inför domstol. Hovrätten resonerar på ett intressant sätt kring vilka överväganden som bör göras vid bedömningen av frågan om huruvida gäldenären/ställföreträdaren haft rätt att förtiga tillgången på grund av den rätt som finns att inte avslöja att han själv begått ett brott.

Är det något på gång inom närmsta framtiden?
Som nämnts avgörs en hel del mål med beröring på konkursrelaterad straffrätt. Dessa bevakas löpande av analysgruppen men för närvarande ligger, såvitt känt, inget mål av särskilt intresse för avgörande i någon överinstans.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

 

Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret

Regeringen gav för drygt ett år sedan i uppdrag att se över reglerna om företrädaransvar, och nu har utredningen överlämnat sitt betänkande. - Vi välkomnar att förslaget mjukar upp det i praktiken strikta ansvaret för skatter som inte betalas på förfallodagen, säger StyrelseAkademiens styrelseordförande Svante Forsberg.

Utredningens syfte har varit att särskilt överväga om det finns behov att ändra bestämmelserna om de subjektiva rekvisiten, uppsåt och grov oaktsamhet, om befrielse från betalningsskyldighet och om överenskommelser om betalningsskyldighet. Dessutom skulle utredningen överväga om det finns behov att ändra reglerna om anstånd som är till fördel för det allmänna.

Utredningens förslag är att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2022 och gälla från och med ikraftträdandet. Förslaget innebär i korthet:

  • att de subjektiva rekvisiten ska kompletteras med en föreskrift om vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om företrädaren varit grovt oaktsam,
  • att den nuvarande regeln om befrielse från betalningsskyldighet får en ny utformning med ett delvis utökat tillämpningsområde, och
  • att en företrädare efter ansökan ska, om inte särskilda skäl talar emot det, beviljas ett rådrum på två månader då företrädaren inte riskerar personligt betalningsansvar.

Rättssäkerheten kommer att stärkas
Teresa Simon-Almendal, professor vid juridiska fakulteten på Stockholms universitet, har varit sakkunnig i utredningen och bland annat under fyra år forskat på regelverket kring företrädaransvar. Hon har tidigare varit mycket kritisk till det skatterättsliga företrädaransvaret men tror nu att rättssäkerheten kommer att stärkas.

- Jag tror att kodifieringen av praxis vad gäller innebörden i rekvisitet grov oaktsamhet kan leda till ökad förutsebarhet både för företagarna och för tillämparna. Rådrumsregeln tror jag kan få stor praktisk betydelse för företagarna men också vid prövningen av de subjektiva rekvisiten, så att ett sökt rådrum till exempel kan indikera ett aktsamt beteende, säger Teresa Simon-Almendal.

Hon fortsätter:

- Jag tror också att förslaget om en utvecklad befrielseregel kan bidra till ett mer proportionerligt och nyanserat företrädaransvar, vilket skulle stärka regelverket.

Rådrum skapar förutsättningar för lyckad rekonstruktion
Många organisationer har riktat kritik mot företrädaransvaret och menat att det bland annat driver fram konkurser i onödan. Det nya förslaget är enligt StyrelseAkademien därför ett steg i rätt riktning.

- Det viktigaste förslaget är nog det rådrum på två månader att avveckla eller rekonstruera företaget, vilket kan skapa förutsättningar för att lyckas med en informell eller formell rekonstruktion, säger Svante Forsberg.

StyrelseAkademien är samtidigt kritiska mot utredningen och anser att företrädaransvaret för skatter borde samordnas med alla andra konkursdrivande regler för företagsledningar, särskilt vad gäller det så kallade kontrollbalansräkningsansvaret i aktiebolagslagen men även reglerna kring olagliga värdeöverföringar och reglerna om återvinning i konkurs.

Bedömning av grov oaktsamhet bör göras snävare
Även Företagarna tycker att utredningen är ett steg i rätt riktning, och särskilt bra tycker de att förslaget om rådrum är.

- Vi hade dessutom gärna sett att förslaget skulle kompletteras med ett meddelande till alla registrerade legala företrädare för bolaget när skatter förfaller till betalning men det ingick inte inom ramarna för utredningen, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna och även han sakkunnig i utredningen.

Det finns också delar där Företagarna bedömer att utredningen inte har gått tillräckligt långt.

- Bedömningen av grov oaktsamhet bör göras snävare. Utredaren tycker att man ska bygga på etablerad domstolspraxis men eftersom grov oaktsamhet utdöms närmast mekaniskt behövs ett lagstiftningsinitiativ. En annan situation som utredningen inte tar hänsyn till är omprövningsfall. Bedömningen görs i efterhand och företrädaren kan omöjligen vidta åtgärder senast på förfallodagen. Därför anser vi att förfallodagen bör flyttas fram till en tid efter att omprövningsbeslutet är fattat, säger Patrick Krassén.

Teresa Simon-Almendal har tidigare önskat en total genomlysning av regelverket kring företrädaransvaret, något som inte rymdes i direktiven heller denna gång.

- Någon total genomlysning har inte gjorts, det ingick inte i utredningsuppdraget. Men jag hoppas att de förslag som utredningen har kommit med ska stärka rättssäkerheten och förbättra företagarnas villkor. Förutsättningarna härför är bättre om utredningens förslag genomförs, säger Teresa Simon-Almendal.

Sammanfattning av utredningens förslag

De subjektiva rekvisiten
I lagtexten bör göras tydligare att ansvarets gränser bestäms av bedömningen av de subjektiva rekvisiten med beaktande av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Utredningen föreslår därför en kompletterande föreskrift som innehåller den kärna som vuxit fram i rättspraxis vid tillämpningen av de subjektiva rekvisiten och särskilt när det avser vad som karaktäriserar grov oaktsamhet. Enligt den föreslagna föreskriften ska det vid bedömningen av om grov oaktsamhet föreligger särskilt beaktas om företrädaren insett eller borde ha insett att den juridiska personen inte skulle kunna fullgöra sin betalningsskyldighet i tid och företrädaren inte har gjort vad som rimligen kan begäras för att skydda var och en av borgenärerna.

Befrielse från betalningsskyldighet
Utredningen föreslår att möjligheten till befrielse ska knytas till en bedömning av om betalningsskyldigheten är oskälig. För att tydliggöra grunden för befrielse preciseras ett antal situationer som särskilt ska beaktas.

  1. Om företrädaren saknat ägarintresse och bestämmande inflytande i den juridiska personen,
  2. om företrädaren vidtagit verksamma åtgärder för att begränsa skadan av den underlåtna betalningen,
  3. om företrädarens betalningsförmåga är varaktigt nedsatt på grund av ålder, sjukdom eller liknande förhållanden, eller
  4. om betalningsskyldigheten inte står i rimlig proportion till försummelsen.

I enlighet med målsättningen att bedömningen ska göras mot bakgrund av samtliga omständigheter i det enskilda fallet kan prövningen, utöver de givna exemplen, omfatta en mängd skiftande omständigheter av såväl förmildrande som försvårande karaktär.

Rådrum
Utredningen föreslår att en företrädare ska kunna ansöka om ett rådrum hos Skatteverket. Ansökan ska beviljas om inte särskilda skäl talar emot det. Rådrummet innebär att prövningen av företrädarens personliga betalningsskyldighet för den juridiska personens skatt eller avgift inte ska knytas till den ursprungliga betalningstidpunkten utan till en tidpunkt som infaller när rådrumsperioden upphör. Rådrumsperioden föreslås bli två månader, räknat från skatten eller avgiftens ursprungliga förfallodag.

Bestämmelsen om rådrum ska enligt förslaget omfatta skatter och avgifter som kan bli föremål för företrädaransvar enligt 59 kap. 13 § SFL. När företrädaransvar aktualiseras enligt de speciella situationer som anges i 59 kap. 12 och 14 §§ SFL bör det däremot inte bli aktuellt med rådrum.

Ta del av utredningen i sin helhet: http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2020/10/SOU-2020_60_webb.pdf

Text: Anette Norling
Bilder: Stefan Tell, Lars Clason, Martin Cederblad 

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

Rätt rekonstruktör avgörande i krisen: ”Det krävs erfarenhet och oberoende”

När det statliga coronastödet inte räcker till och de ekonomiska problemen hopar sig finns rekonstruktion som ett alternativ för företag att undvika konkurs. För att lyckas är valet av en erfaren rekonstruktör avgörande. 

När pandemin drabbade Sverige under den inledande delen av 2020 var det många som trodde att antalet bolag i konkurs skulle slå i höjden.

Ett år senare kan det konstateras att så inte blev fallet. De statliga krisstöden med bland annat korttidspermittering och skatteanstånd har fungerat för att hålla många företag i utsatta branscher flytande genom krisen. Faktum är att det var elva procent färre bolag som ansökte om konkurs i januari 2021 jämfört med samma månad förra året.

Frågan är vad som händer den dag pandemin blåst över eller de statliga krisstöden av annan anledning dragits in.

Kommer företagets affärsmodell fortsätta att fungera?
Vissa branscher, som den privata resesektorn och restaurangnäringen, kommer sannolikt att kunna återhämta sig relativt snabbt. Men för bolag inom exempelvis företagsresor och retail är risken stor att det väntar nya utmaningar i pandemins kölvatten. Detta enligt Mikael Kubu, koncernchef för Ackordscentralen.

– Coronapandemin har skapat nya vanor för både företag och konsumenter och skyndat på den strukturomvandling som redan var igång innan 2020. Nu har möten på distans blivit standard och till och med 70-plussarna handlar via nätet. Detta är såklart bra på flera sätt, men inte för bolag inom branscher som påverkas negativt av det förändrade beteendet.

– Alla företag som tar emot statligt stöd behöver nu ställa sig frågan: “Kommer vår affärsmodell att fungera den dag stödet inte finns kvar?”.

Rikstäckande organisation med lång erfarenhet
Ackordscentralens huvuduppgift är att hjälpa företag, både stora och små, som befinner sig i problematiska situationer. Grundat 1857 är Ackordscentralen en av landets mest ansedda organisationer när det gäller utveckling och rekonstruktion av företag med ekonomiska problem. Ackordscentralen bedriver en rikstäckande verksamhet genom kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås, Kristianstad och Umeå.

Det företag som har svårt att betala sina skulder eller av annan anledning inte får ihop ekonomin kan ansöka om att göra en företagsrekonstruktion. Ansökan sker hos tingsrätten. Om ansökan beviljas utser tingsrätten även en rekonstruktör och det är här som Ackordscentralens arbete tar vid.

När ett företag rekonstrueras gäller ett delvis separat regelverk som syftar till att ge företaget det andrum som behövs för att stöpa om verksamheten och skapa lönsamhet. Under denna period får företaget i fråga skydd mot konkurs och exekutiva åtgärder från fordringsägare. Betalningssvårigheter som medför att företaget inte kan betala löner till anställd personal kan hanteras genom att löner betalas genom den statliga lönegarantin.

Uppmaningen: Välj en erfaren och välrenommerad rekonstruktör
Rekonstruktörens roll i rekonstruktionsprocessen är både undersökande, övervakande och operativ. Upprättandet av en rekonstruktionsplan är ett exempel på åtgärd som rekonstruktören utför. Vidare ska rekonstruktören försöka förhandla fram ekonomiska uppgörelser, så kallat ackord, mellan företaget och fordringsägarna.

– Vi rekommenderar alltid de företag som vi möter i vår rådgivning att de i första hand ska försöka klara sig så långt som möjligt utan att ansöka om företagsrekonstruktion. Ifall företaget ändå måste ansöka om företagsrekonstruktion är det viktigt att företaget vänder sig till en erfaren och välrenommerad rekonstruktör som kan komma med de rätta råden som behövs i varje given situation.

Rekonstruktionen blir en andra chans för det krisande företaget och kan vara ett sätt att undvika konkurs. Då behövs erfarenhet samt en oberoende och objektiv rekonstruktör.

– Erfarenheten har vi efter 165 år i branschen och i och med att vi har anställda specialister på våra kontor runt om i landet finns stor kompetens inom koncernen, säger Mikael Kubu.

– Det faktum att vi är stiftelseägda gör att vårt oberoende blir ännu starkare. Vi är helt enkelt befriade från särintressen.

Text: Philip Gunnari
Bild: Ola Kjelbye

Ett mörkt år för idrottsrörelsen

Publikbortfall, uteblivna sponsorintäkter och hårt ansträngda balansräkningar. Coronapandemin har försatt idrottsrörelsen i en tuff match. Hittills uppgår de statliga direktstöden till 1,5 miljarder kronor, men oron inför 2021 är stor.

I mitten av november kom regeringens besked om ett förbud för allmänna sammankomster med fler än åtta deltagare. Beslutet berör bland annat publikmöjligheterna vid idrottsevenemang. Samtidigt blir det stopp för större motionslopp och ungdomsturneringar. Bara ett par veckor tidigare hade den generella publikgränsen höjts från 50 till 300 sittande personer. Den ökande smittspridningen har gjort att förutsättningarna nu åter har ändrats.

– Det känns tungt. Idrotten och kulturen har fått bära väldigt stora bördor i den här pandemin, konstaterar Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson.

Under 2020 har regeringen och samarbetspartierna avsatt krisstöd till idrotten på 1,5 miljarder kronor – först 500 miljoner i våras, därefter en miljard under hösten.

Stödsystem för företag
Utöver det har många av elitidrottsklubbarna tagit del av de allmänna stödsystemen för företag. Här ingår exempelvis korttidspermitteringar av personal, omställningsstöd och anstånd med skattebetalningar. Sammantaget har idrottsrörelsen gissningsvis tilldelats cirka två miljarder kronor i coronakompensationer för 2020.

– Först om ett år går det att se hur klubbar och föreningar har klarat krisen, och i vilken utsträckning vi riskerar att få se konkurser. Många har en mycket ansträngd ekonomi just nu, inte minst på fotbolls- och ishockeysidan. Vi ser behov av minst två miljarder kronor i statligt krisstöd till idrottsrörelsen även nästa år, säger Björn Eriksson.

Om det går så långt som till rekonstruktion i en idrottsförening är det reglerna i respektive specialförbund som avgör vad som händer med föreningens topplag. Inom fotbollen blir laget degraderat till en lägre division, medan det inom ishockeyn inte finns någon motsvarande bestämmelse.

Sveriges största folkrörelse
Det är Riksidrottsförbundet som fördelar de statliga stöden, framför allt utifrån de ansökningar som görs av föreningarna själva. Totalt består organisationen av 72 specialidrottsförbund och cirka 19 000 idrottsföreningar.

– Det är prövande tider och ingen kan tyvärr bli fullt kompenserad. Men stöden är avgörande om idrotten ska fortsätta att vara Sveriges största folkrörelse. Det här handlar inte bara om elitidrott – vi är med och påverkar hela samhället, från folkhälsa till flyktingmottagande. Totalt har vi 3,2 miljoner medlemmar, från barn och uppåt, påpekar Björn Eriksson.

Vikten av satsningar på barn och unga är något som även regeringen har lyft fram. I de anslag som tillkom under hösten fanns mer detaljerade instruktioner än i våras. Regeringen pekar till exempel på att flick- och damidrotten kan behöva särskild kompensation, liksom föreningar i utsatta områden. Samtidigt förväntar sig regeringen att statsstöden inte används till att värva dyra elitspelare.

– Här har fotboll och ishockey nu visat att de kan leva upp till villkoren, säger Björn Eriksson.

Stora förluster inom ishockeyn
I den anrika elithockeyföreningen Brynäs IF i Gävle konstaterar klubbdirektör Michael Campese att coronapandemin har ställt verksamheten inför den största ekonomiska utmaningen hittills. Det så kallade tv-avtalet är fortfarande en viktig grundplåt och de flesta sponsorer finns kvar, men de publikrelaterade intäkterna har försvunnit när loger, restauranger och kiosker gapar tomma.

– Vi ska kämpa oss igenom den här säsongen, men det är svårt att försöka hitta en riktning i all osäkerhet, säger han.

Sedan i våras har en stor del av föreningens personal varit korttidspermitterad eller varslad. Nu står det klart att tio tjänster försvinner, efter besked om uppsägningar eller icke förlängda kontrakt. Kvar blir cirka 40 tjänster, vilket ska omfatta allt från kontor och arenadrift till restaurang och sport. Dessutom genomförs lönesänkningar på tio procent för alla som tjänar över 25 000 kronor i månaden. Åtgärden gäller både spelare, ledare och övrig personal. Brynäs IF:s allmänna sparpaket uppgår så här långt till drygt 5 miljoner kronor. Trots det är prognosen att säsongen 2020/21 slutar med en förlust på 32 miljoner.

– I den summan har vi till exempel inte räknat in de eventuella stöd som vi kan få fram staten via Riksidrottsförbundet, men följden blir ändå en stor förlust. Vi fortsätter nu arbetet med att se över våra kostnader och öka våra intäkter, bland annat genom satsningar ihop med våra lojala företagspartner och supportrar, säger Michael Campese.

Han framhåller att den pågående säsongen är mycket krävande, men osäkerheten inför nästa är ännu större.

– En säsong med liknande siffror är inte möjlig. Vi klarar inte ännu ett år med ett minusresultat på över 30 miljoner.

•••

Fakta/stöd till idrotten

Under 2020 har Riksidrottsförbundet (RF) tagit emot 1,5 miljarder kronor i statligt coronastöd.

I juni fördelades 500 miljoner: 91 procent gick till idrottsföreningar och 9 procent till RF:s specialförbund. Stöden baseras på hur stor förlust respektive förening har gjort i förhållande till sin omsättning.

I november fördelade RF 554 miljoner kronor. Av dessa gick 158 miljoner till 2 123 föreningar, 327 miljoner till över 300 föreningar inom lagbollidrotternas högsta serier och 69 miljoner till ett hundratal föreningar med stora evenemang som Lidingöloppet och Cykelvasan. Störst stöd fick ishockey (närmare 195 miljoner), följt av fotboll (159 miljoner) och friidrott (47 miljoner kronor).

RF har nu 446 miljoner kronor kvar att betala ut för perioden oktober–december. Dessa pengar fördelas i februari.

Text: Lena Lidberg
Bild: Kenta Jönsson/Bildbyrån

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

 

Val av rekonstruktör stor betydelse för rekonstruktionens utfall

Under rådande coronapandemi har antalet företagsrekonstruktioner ökat kraftigt. Flera rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare har etablerat sig, och ett flertal av dessa är varken advokater eller jurister. En del av de nya rekonstruktörerna har ingen eller mycket begränsad kompetens om lönegaranti.

Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) beslutade sig därför för att göra en kartläggning med syfte att undersöka eventuella skillnader i utfallet av rekonstruktionerna samt användningen av den statliga lönegarantin som kan relateras till rekonstruktörens bakgrund. Kartläggningen visar stora skillnader i resultatet beroende på om rekonstruktören är konkursförvaltare eller inte. Rekonstruktioner som hanteras av en rekonstruktör som är konkursförvaltare lyckas i 50 % av fallen. När rekonstruktionen hanteras av en rekonstruktör som inte är konkursförvaltare lyckas de endast i 7 % av fallen*.

- Vi är inte förvånade över att det är en stor skillnad, men vi är överraskade över att skillnaden är så pass stor, säger Rebecca Jidah som är ekonom på Kronofogdemyndigheten och den som är ansvarig för kartläggningen.

Under perioden 2019-07-01—2019-12-31** har 41 rekonstruktörer avslutat totalt 92 ärenden. 11 av dessa är inte konkursförvaltare och står för 42 ärenden. Av de som inte är konkursförvaltare har den byrå som hanterat i särklass flest rekonstruktioner (29 st) enbart lyckats i ett enda ärende. Kartläggningen visar även att vissa rekonstruktörer inte har genomfört en enda lyckad rekonstruktion. Detta indikerar enligt TSM att rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare åtar sig uppdrag som inte har förutsättningar för att leda till en lyckad rekonstruktion.

Stor avsaknad av lönegarantibeslut
Kartläggningen visar även att användandet av lönegarantin skiljer sig åt. Bland de som inte är konkursförvaltare är det betydligt vanligare att det beslutas om lönegaranti för tidigare månader än beslutsmånaden. Detta i sig indikerar att bolagen inte har förutsättningar att uppnå syftet med en rekonstruktion. Även avsaknad av lönegarantibeslut skiljer sig åt mellan de båda grupperna; 26 % av ärendena där rekonstruktören inte är konkursförvaltare jämfört med 10 % när rekonstruktören är förvaltare.

- I ca 5–10 % är det nog naturligt då det kan vara fråga om till exempel moderbolag i en koncern utan anställda, men resultatet är givetvis bekymmersamt. Sedan i våras arbetar vi aktivt med denna grupp. Vi skickar förfrågan till rekonstruktörerna mycket tidigt i rekonstruktionerna med uppmaning att skicka in besluten, säger Rebecca Jidah.

Högre krav på rekonstruktörerna
Rebecca Jidah tycker att kraven på rekonstruktörer borde vara högre än idag och likna de som ställs på konkursförvaltare.

- Jag vill inte dra det så långt som att enbart förvaltare förordas, till exempel så åtar sig en del blivande konkursförvaltare företagsrekonstruktioner innan de blir förvaltare. I de fall rekonstruktören inte hämtas bland advokater från konkursförvaltarkretsen eller högre tjänsteman vid ackordscentraler, är det ett krav att rekonstruktören besitter såväl ett allmänjuridiskt som ett obeståndsjuridiskt kunnande, säger Rebecca Jidah.

Hon fortsätter:

- Ytterligare två kompetenskrav är mycket viktiga: erfarenhet av arbete med företag med ekonomiska problem och fördjupad kunskap inom arbetsrätt och lönegarantilagen.  Det borde också finnas krav på en väl utvecklad kontorsorganisation i stil med de som ställs på konkursförvaltare i kronofogdens ställningstagande ”Konkursförvaltarkretsen” dnr 840-14104-18/121.

Efter att EU antog ett nytt direktiv om rekonstruktion och effektivare insolvenshantering, (EU) 2019/1023, tillsatte regeringen en utredning som leds av Ylva Norling Jönsson, lagman i Helsingborgs tingsrätt. Utredningen kommer att presenteras under våren 2021 och Ylva säger att de tagit del av TSM:s kartläggning.

- Resultatet är intressant och att vi tar med oss det i det fortsatta arbetet när vi i enlighet med våra direktiv tittar på frågor om tillsyn och kompetens, säger Ylva Norling Jönsson.

 

*Definitionen av en lyckad rekonstruktion är enligt TSM om ackord har fastställts och bolaget inte hade försatts i konkurs per 2020-05-31.

**Urvalet har gjorts genom att granska rekonstruktioner som avslutades hos konkurstillsynen under perioden 2019-07-01—2019-12-31. Anledningen till valet av en period som ligger några månader tillbaka i tiden är att fånga upp de rekonstruktioner som går i konkurs inom några månader från rekonstruktionens upphörande som ej lyckade även om ackord har vunnit laga kraft.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020