Obeståndsterminologi på ett enkelt sätt

Borgenär, gäldenär och lönegaranti - många är orden som är relaterade till obeståndsjuridiken. Här förklarar vi de vanligaste begreppen på ett enkelt sätt.

Vissa branscher jobbar för högtryck – trots corona

Coronavirusets spridning har fått förödan­de konsekvenser för många branscher och många företag. Butiker och caféer gapar tom­ma och många avvaktar med inköp, framför allt inom sällanköpshandeln. Men det finns vissa branscher som jobbar för högtryck.

Företag inom dagligvaruhandeln som erbjuder hemleverans av matvaror arbetar febrilt för att hinna möta det ökade behovet av deras tjänster. Coop hade sin bästa försäljning någonsin på nätet till följd av corona, och även andra företag inom dagligvaruhandel online vittnar om fullbokade leverans­tider och betydligt längre väntetider än normalt. Nätapoteken är en annan bransch som har märkt av en ökad försäljning med längre leveranstider som följd.

Det svenska nätapoteket Apotea har så mycket att göra att de lånar in personal från andra företag som har det tuffare. Apoteas vd och grundare Per Svärdson berättar att han har vänt sig till hotell, restauranger och resebolag och erbjudit sig att ”låna” anställda av dem under den här krisen.

Även fraktbolag inom hemleve­ranser har sett en stor ökning i efter­frågan av deras tjänster. Airmee som är en av de största aktörerna inom hemleveranser säger i ett pressmed­delande:

– Vi har sett en kraftig ökning av expressleveranser av apoteksvaror och många av dessa går till folk som sitter i karantän på grund av corona-viruset. Jag tror att vi redan nu börjar se ett skifte i konsument-beteende i Sverige till följd av corona­viruset. Sars-utbrottet för något år sedan hjälpte till att på allvar sparka i gång e-handeln i Kina och jag tror vi kommer se motsvarande utveckling nu i Sverige, säger Julian Lee, vd för Airmee.

Ändrat köpbeteende?
Sars-utbrottet påverkade inte bara e-handeln i Kina positivt. Exempelvis så tog näthandeln av mat fart på allvar i Sydkorea i samband med just sars. Mathandling via nätet blev en vana som fortsatte och idag uppgår dagligvaruhandel online i Sydkorea till ungefär 20 %, jämfört med Sveriges ynka 2 %. Tillväxten inom segmentet i Sverige är emellertid hög, närmare 27 %. Kriser kan utlösa en beteende­förändring och det är tydligt att vissa branscher har fått ett stort uppsving i samband corona. Frågan är hur det ser ut när coronapandemin avtar och livet återgår till det normala. Kommer det ändrade köpbeteendet att bli en ihållande trend?

Text: Anette Norling
Bild: Coop pressbild

 Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

Möt Ackordscentralens nya styrelseordförande Bertil Hult

Berätta om din bakgrund.
Jag är född 1956, utbildade mig till reservofficer i flottan och gick därefter på Handelshögskolan i Stockholm. Under 12 år jobbade jag på Carnegie, merparten av tiden som chef för kapitalförvaltningen och privatbanksverksamheten. Jag har varit vd för Vinge Stockholm, samt fram till 2010 vd för Skandia.

Jag har under en stor del av mitt yrkesliv suttit i flera styrelser, främst inom den finansiella sektorn. Jag har varit ordförande och ledamot i bank, försäkringsbolag, värdepappersbolag, fondbolag och försäkringsförmedlare. Numera har jag, vid sidan av jobbet, ideella uppdrag i några olika stiftelser.

Privat är jag gift med Susanne som är skolsköterska på Fryshuset. Vi har två döttrar och fem barnbarn.

Du har suttit i Ackordscentralens styrelse sedan 2016, och i slutet av mars tillträdde du som ordförande. Vad är ditt mål som ordförande?
Jag har haft en bra inkörningsperiod, och en god möjlighet att lära känna Ackordscentralen. Jag och den övriga styrelsen har lång erfarenhet från olika typer av verksamhet och situationer vilket kan vara till stort värde. Dessutom har mina år på Vinge gett en mer fördjupad kunskap om att bedriva denna typ av verksamhet.

Mitt och styrelsens mål är att säkerställa att vi kan leva upp till vårt ändamål, dels att tillvarata olika fordringsägares intressen vid rekonstruktion och insolvens, samt att stödja förändringsprocesser, forskning och utbildning i näringslivet med syfte att skapa och vidmakthålla effektiva och lönsamma företag.

Kommer det att bli några stora förändringar i styrelsearbetet jämfört med tidigare?
Spontant är svaret nej. Däremot jobbar vi hela tiden med förändring inom Ackordscentralen. Det kan gälla allt från varumärkesprofilering till att säkerställa en optimal organisationsstruktur.

Du arbetar som partner på Erneholm Haskel, en firma inom finansiell rådgivning. Har du nytta av det i rollen som ordförande?
Jag jobbar mest med M&A (Mergers & Acquisitions) där vi rådger företag, styrelser och ägare i frågor kring förvärv och försäljningar. Jag tror att den erfarenheten kan vara av värde i att förstå under vilka förutsättningar Ackordscentralens medarbetare utför sitt arbete.

Du är även ordförande i Max Matthiessen och Asia Growth Capital Management. Vilka är dina främsta styrkor i rollen som ordförande och kan du dra nytta av övriga engagemang i rollen som ordförande för Ackordscentralen och vice versa?
Det är inte ett direkt utbyte mellan dessa uppdrag, utan det bidrar nog snarare till den erfarenhetspool som jag har tillgodogjort mig genom åren. Jag är i många delar ganska typisk för min generation, det vill säga konsensusinriktad och ganska resonerande på temat ”bättre rätt än fort”. Jag är också ganska strukturerad och gillar ordning och reda.

Corona har på kort tid fått förödande konsekvenser för samhällsekonomin, vilken roll spelar styrelsens arbete under sådana omständigheter?
Vi är mitt uppe i denna fullständigt omvälvande händelse vars långsiktiga påverkan på samhället är okända. Jag tror att vi, på alla nivåer, måste våga ta tiden för att göra en analys där vi fattar nödvändiga beslut på fakta, och inte på ett behov av att visa handlingskraft. För Ackordscentralen kommer detta, tyvärr, att innebära många nya uppdrag så vår verksamhet är inte direkt negativt påverkad. Däremot kommer vi, liksom alla andra, att drabbas av de indirekta effekterna av pandemin. Styrelsens roll i denna situation blir att säkerställa att vi långsiktigt fortsätter att utföra vårt uppdrag.

Tror du att pandemin kommer att påverka styrelsearbetet generellt sett i framtiden?
Ja, jag tror att hela samhället har fått en påminnelse kring vikten av att ha robusta alternativplaner i beredskap. För en styrelse kommer det att beröra bemanning, kommunikationssystem, lagerhållning, logistik med mera. Vi får nog snegla på hur man tänkte kring dessa frågor tidigare, innan globalisering och ”just-in-time”-tänket blev dominerande.

Du verkar ha fullt upp med såväl arbete som styrelseengagemang. Vad gör du när du har tid över?
Jag tar gärna båten ut till vårt ställe i Stockholms skärgård, eller tar en golfrunda.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

 

Analysgrupp

Ackordscentralen har sju interna analysgrupper där man håller sig uppdaterad kring senaste rättsfall och ny lagstiftning inom olika rättsområden. Kunskapen som sprids genom analysgrupperna ger medarbetarna extra kompetens för att kunna bistå sina klienter på bästa möjliga sätt. Nedan presenteras analysgruppen Konkursrelaterad arbetsrätt som leds av Anna Engman vid Ackordscentralen Stockholm.

Hur arbetar analysgruppen Konkursrelaterad arbetsrätt?
- Vi bevakar, diskuterar och analyserar nya rättsfall och lagstiftning på området. Vår analys publiceras därefter på vårt intranät och behandlas även på koncernens årliga erfarenhetsutbyten. Vi fångar även löpande upp frågeställningar som uppkommer under vårt dagliga arbete för att dela erfarenheter och för att stämma av att våra kontor hanterar bedömningsfrågor på liknande sätt.

Vad bidrar analysgrupperna med i ert dagliga arbete?
- De ger stöd i både nyhetsbevakning och analys av rättsläget, vilket effektiviserar vårt arbete samt ger oss en stadigare grund vid juridiska bedömningar och argumentationer.

Vad ryms inom Konkursrelaterad arbetsrätt?
- Det omfattar i huvudsak om och på vilket sätt arbetstagare kan göra sina fordringar gällande i en konkurs eller en företagsrekonstruktion, om fodringarna är prioriterade eller oprioriterade samt om fordringarna helt eller delvis kan omfattas av den statliga lönegarantin. I företagsrekonstruktioner hanteras därtill ofta frågor angående uppsägningar, omförhandlingar av anställningsvillkor och fackliga förhandlingar.

Vad är mest spännande och vilka är de största utmaningarna inom rättsområdet?
- Det uppkommer alltid nya situationer och frågeställningar som behöver lösas skyndsamt och besluten får direkt inverkan på individnivå. Att arbetsrätten och insolvensrätten utvecklats på var sitt håll och vid en konkurs eller företagsrekonstruktion plötsligt ska kombineras gör bedömningarna ofta utmanande och intressanta.

- Den lagstiftning som finns är relativt allmänt hållen och befintlig praxis är begränsad, vilket gör att vi inte sällan stöter på situationer som saknar tydlig rättslig reglering. Det är få som fördjupat sig i ämnet och som för en juridisk analys i doktrinen. Detta är otillfredsställande och skapar en osäkerhet för såväl arbetstagare som staten men även för övriga borgenärer.

Vad är närmast på gång inom Konkursrelaterad arbetsrätt?
- Det har hittills varit oklart hur 28 § lönegarantilagen ska tolkas. Bestämmelsen behandlar hur pengarna vid utdelning i en konkurs ska fördelas mellan staten och arbetstagarna. HD har i oktober 2019 meddelat prövningstillstånd i frågan om Skatteverkets regressfordran avseende utbetald lönegaranti ska ha företräde framför arbetstagarnas kvarstående lönefordringar, som alltså inte har omfattats av den statliga lönegarantin, samt i så fall på vilket sätt. Dom väntas med spänning under våren.

 

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020

Globala näringslivet hårt drabbat

Ungefär 10 000 svenska företag bedriver handel med Kina och cirka 600 företag har personal eller produktion på plats. Det är många bolag som har drabbats av stiltjen som förekommit i coronautbrottets epicentrum, och på Ackordscentralen hanterar man just nu en av de första virusrelaterade företagsrekonstruktionerna.

Rekonstruktionen som hanteras av Stefan Skeppstedt rör en underleve­rantör till fordonsindustrin. Företaget som har ett hundratal anställda till­verkar bränsletankar till hybridbilar, och ungefär hälften av produktionen går till fabriker i Kina.

– Det som framkallade den akuta likviditetsbristen i det här fallet var att man inte fick sina fakturor betalda under fyra veckor, och dessutom har beställningarna uteblivit från de kine­siska fabrikerna. När coronautbrottet var som värst i Kina gick alla hem, och följden blev att ingen kunde attestera fakturor från företaget. Nu har man emellertid ambitionen att jobba ikapp väldigt mycket i Kina, säger Stefan Skeppstedt.

Fordonsindustrin är en hårt drabbad bransch, men det finns nästan ingen som är förskonad. Kina har med sitt låga löneläge länge varit ett självklart val för tillverkning av såväl insatskomponenter till industrin som kläder. Enligt siffror från tanke­smedjan Timbro så har hela 51 000 företag världen över åtminstone en leverantör i Wuhan där utbrottet började, och 5 miljoner företag har minst en underleverantör där.

För svensk del så har exempelvis ett 70-tal av den svenska fordons­industrin underleverantörer i de drabbade kinesiska områdena. Även många svenska klädkedjor har till­verkning i Kina. För Lindex del är 20 procent av produktionen förlagd till Kina, och konkurrenten Kappahl har hela 40 procent av sin produktion i Kina. Båda klädkedjorna vittnar om att corona försenat deras sommar­kollektion med upp till tre veckor. För klädbranschen så kan även några veckor få stor inverkan eftersom deras produkter i stor utsträckning är säsongsberoende.

Företagsrekonstruktion kan ge bättre skydd än stödpaketet
Stefan Skeppstedt är förvånad över att staten inte på ett tydligare sätt lyfter fram lagen om företagsrekon­struktion i det läge som nu råder. Enligt honom liknar rekonstruktions­institutet i mångt och mycket det stödpaket som staten har sjösatt, men till skillnad från en rekonstruktion så ger stödpaketet inte något skydd från fordringsägare. I en företags­rekonstruktion har du möjlighet att få en lönegaranti, och om du gör ett offentligt ackord betalar du bara 25 % av lönegarantin. Dessutom så betalar staten sociala avgifter. Du kan också få ett ackord på skatten, som leder till att du bara betalar 25 % av skatteskul­den om ackordet går igenom.

– I stödpaketet blir du inte av med skatteskulden utan den skjuts på framtiden med ränta. Jag tycker att företagsrekonstruktion är ett bra medel att skaffa sig ett skydd från fordringsägare, och att få möjlighet att strukturera om verksamheten utifrån det nya marknadsläget. Det hade varit ett utmärkt tillfälle nu att lätta på reglerna kring lönegaranti, och kanske förlänga den tid under vilken lönegaranti utgår. Det skulle på många sätt underlätta mer för före­tagen än alla permitteringsregler. Om situationen för företagen lättar, och ackordet blir högre än 25 procent, skulle detta till och med bli billigare för staten, säger Stefan Skeppstedt.

– Många företagsrekonstruktioner kan visserligen misslyckas och bli konkurser om inte marknaden vänder, men jag tror också att det är bra att alla konkurser inte kommer samtidigt. Det kommer att bli en enorm värdeförstöring om alla bolag går i konkurs samtidigt, säger Stefan Skeppstedt.

Förändrad syn på lagerhållning
Ett globaliserat näringsliv innebär både möjligheter och risker, och i spåren av corona är det kanske lättast att se till riskerna och sårbarheten. För att säkerställa produktionen behöver företagen snabbt titta på alternativa produktionslösningar och på sikt även ta ställning till om så kallade just-in-time-leveranser verkligen är något man vågar satsa på i framtiden. Dyr lagerhållning kommer förmodligen att betraktas som en självklarhet i framtiden, så även att sprida ut pro­duktion och leverantörer istället för att samla allt på samma plats.

– I näringslivet har man under ganska lång tid inte velat binda kapital genom att ha stora lager på reserv­delar eller annat. Det är företagseko­nomiskt bra men det finns ett pris för detta och det inser man nu. Här måste man tänka om och börja ha vissa pro­duktionsdelar på hyllorna igen, säger Stefan Skeppstedt.

God likviditet och stark balansräkning a och o
För att klara sig lättare ur nästa kris framhåller Stefan Skeppstedt vär­det av en god likviditet och en stark balansräkning.

– De företag som har en svag balans­räkning faller som korthus, i början av en så kraft kris som den vi gått in i nu. Men det är lätt att vara efterklok, att ta höjd för en kris liknande corona, är i det närmaste omöjligt. Men en låg­konjunktur kommer alltid förr eller senare, det får man som företagare inte glömma. Då är det ”cash is king” som gäller. Och den som har god lik­viditet, och en stark balansräkning kan utnyttja marknaden för att göra förvärv till bra priser, säger Stefan Skeppstedt.

Det är oerhört många företagare som hör av sig till Ackordscentralen just nu, men än så länge är det inte så många globala företag. Men härom veckan blev Stefan Skeppstedt rekon­struktör i ett annat företag som är helt beroende av den europeiska fordonsindustrin. Bolaget har tappat 95 procent av sin försäljning, särskilt stängda fabriker i Frankrike, något som har slagit hårt mot verksam­heten.

– Många globala företag är relativt stora, med kompetenta finansavdel­ningar. Och ju större företag, desto mer har man sannolikt förstått vikten av en långsiktig finansiering som kan utnyttjas också i svåra tider. De större internationella företagen kommer säkerligen att komma men det dröjer lite. Det finns också säkert en vilja från de finansiella systemen att undvika de stora konkurserna, och istället skjuta till mer likviditet där det behövs, säger Stefan Skeppstedt.

Text: Anette Norling
Bild: Athais Morais/Unsplash

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

 

 

En konkursvåg utan dess like

Konkurserna inom hotell- och restaurang-branschen ökade under mars med 123 procent jämfört med mars i fjol. Handel, transporter, bemanning och kommunikation är andra exempel på sektorer som just nu blöder.

Coronapandemins konsekvenser är ännu omöjliga att överblicka. Redan efter ett par veckor fanns dock tyd­liga bevis på hur krisen inlednings­vis har slagit mot olika branscher. Kreditupplysningsföretaget UC:s statistik visar att konkurserna inom hotell- och restaurangnäringen ökade med 123 procent i mars i år jämfört med mars 2019. Ökningen inom trans­portsektorn var även den mycket hög, 105 procent.

– Hotell- och restaurangbranschen har alltid varit konkursutsatt, men aldrig i den här omfattningen. Med låga marginaler och höga hyror upp­lever branschen en konkursvåg som vi aldrig har sett tidigare, säger Richard Damberg, ekonom på UC, i en kom­mentar.

I nästa fas är bedömningen att underleverantörer till bilindustrin får en allt tuffare situation, liksom exempelvis åkerier. Delar av fordons­industrin står redan stilla eftersom viktiga komponenter i produktions­kedjan saknas. Konkursvågen väntas dessutom tillta i takt med att krisen sprider sig och når fler sektorer och större bolag.

Stor ökning av rekonstruktioner
Parallellt ökar antalet nyinskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Mellan 30 mars och 5 april var den siffran 25 350 personer, vilket är en högre notering än för någon enskild vecka under finanskrisen 2008. Sam­tidigt har antalet rekonstruktioner ökat rejält från och med mitten av mars. Fem bolag per dag hamnar nu i rekonstruktion, vilket kan jämföras med 2019 då siffran var ett bolag var tredje dag.

– Jag har aldrig sett en sådan kraftig ökning av rekonstruktioner förut. I första hand drabbas detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen, men i nästa skede kommer detta att påverka banker och fastighetsägare som får förhandla om nedskrivningar av skulderna till de här bolagen, säger Richard Damberg.

Drabbar tjänstesektorn
Inom besöks- och restaurangnäring­en välkomnas regeringens stödpaket, men det finns också kritik mot hur en del av åtgärderna är utformade. Vis­sa aktörer hävdar till exempel att det finns betydligt större politisk vana av att hantera kriser i industrin än i tjänstesektorn. Bransch- och arbets­givarorganisationen Visita framhåller att det snabbt krävs fler insatser för att undvika ytterligare konkurser och massarbetslöshet. Bland Visitas drygt 5 000 medlemsföretag finns restau­ranger, hotell, campingar, nöjespar­ker, vandrarhem, spa-anläggningar, turistbyråer och skidanläggningar.

– Det behövs mer direkta stöd till drabbade företag, utökade korttids­permitteringar som omfattar hela kostnaden och mer hjälp kring fasta kostnader som till exempel hyror, säger Visitas vd Jonas Siljhammar.

Han konstaterar samtidigt att varsel, konkurser och arbetslöshet i denna bransch ofta slår hårt mot sam­hället i stort.

– Det här är den näring som i sär­klass anställer störst andel från grupper som annars har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden, unga och utrikes födda.

Potentiell skuldfälla
Redan i mitten av mars meddelade Stureplansgruppen, ett av Sveriges största företag inom besöksnäringen, att den ekonomiska krisen var ett fak­tum. Största ägare i bolaget är Vimal Kovac, Petter Stordalen och Fredrik Holmström. Koncernen har cirka 3000 anställda och driver både hotell, restauranger, barer och event­verksamhet i Stockholm, Göteborg, Visby och Åre. Nattklubbarna har tills vidare stängts, prov- och tim-anställningar har avslutats och många av de tillsvidareanställda har varslats.

– Läget är kritiskt och vi har drama­tiska tapp utan historisk liknelse. Just nu arbetar vi med en plan för att säkra företagets överlevnad, säger Sture­plansgruppens vd, Vimal Kovac, i en kommentar.

Regeringens förslag om att mot ränta och avgift få anstånd med att betala in skatt, moms och arbetsgivar­avgifter ser han mest som en potentiell skuldfälla. I rådande läge anser han att staten borde efterskänka dessa delar, förslagsvis retroaktivt från den 1 januari fram till september i år.

Flera butikskedjor i konkurs
Även statligt ägda bolag som Casino Cosmopol – dotterbolag till Svenska Spel – kom under mars med ett varsel som berör 90 procent av personalen. Totalt har kasinorörelsen 860 medar­betare i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Under tiden har många mindre företag i besöksnäringen redan kastat in handduken. Ett av de bolag som snabbt försattes i konkurs var SAV utanför Malmö, känd som en av landets krogar med stjärna i Guide Michelin.

”Covid-19 har gått fram som en tor­nado i vår bransch och förstört allt i sin väg i en rasande fart”, skriver krögarna Sven Jensen och Alexander Fohlin på SAV:s hemsida.

Bara under de senaste veckorna har dessutom flera kända butikskedjor försatts i konkurs. Dit hör till exempel Accent, Rizzo och Morris (som ägs av Venue Retail Group), klädkedjorna Joy (dotterbolag till MQ) samt Flash och Dea Axelssons (som ägs av Mellby Gård via bolaget Lund Fashion).

”Effekterna av covid-19 har försatt bolaget i ett akut läge. Försäljningen är nästan utraderad och huvuddelen av bolagets kostnader kvarstår. Detta är ytterst tragiskt och vi lider med alla anställda som kämpat in i det sista”, skriver Mellby Gårds vd Johan Andersson i ett pressmeddelande.

Text: Lena Lidberg
Foto: Davtyan/Unsplash

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

Finansiering under rekonstruktion

En grundförutsättning för en lyckad företagsrekonstruktion är att ditt företag kan hantera likviditeten under rekonstruktionen. Därför behöver likviditeten lösas för de tre första månaderna, så att den inte behöver avbrytas mitt i processen. Vi talar med finansiärer innan vi påbörjar rekonstruktionen, eftersom det är enklare att få hjälp innan allt drar igång. Läs mer om finansiering under rekonstruktion här.

Ett hinder i konkursförvaltningen

Kortinlösningsföretagens agerande försvårar rekonstruktioner och konkursförvaltningar. Det konstaterar flera av Ackordscentralens jurister.

Finns det kunder som väntar tre månader med att reklamera en hårklippning? Det är en fråga som Ackordscentralen fick anledning att fundera över för en tid sedan.

Bakgrunden är ett ärende som hanterades av Erik Osvald, jurist på Ackordscentralen Stockholm. Han utsågs till konkursförvaltare för ett företag som hade drivit två frisörsalonger i Uppsala.

Salongerna hade gott om kunder och det fastslogs snabbt att driften under en övergångsperiod skulle fortsätta i konkursboets regi – dels för att få in pengar till konkursboet, dels för att verksamheten i nästa led skulle kunna läggas ut till försäljning.

– En förutsättning för att driva ett konkursbo är att det finns likvida medel till löpande inköp. I fallet med salongerna var lagret i princip tomt och vi behövde därför köpa in bland annat hårfärg, förklarar Erik Osvald.

Tillgångar låsta i månader
Problemet blev dock att frisörsalongernas intäkter samlades på hög hos kortinlösningsföretaget Nets, eftersom nästan alla kunder betalade med kort. Salongerna hade sedan tidigare ett avtal med Nets, som i dag är det dominerande företaget i sin bransch.

– Beskedet från Nets var att de som regel brukar ha pengarna innestående hos sig i uppemot 120 dagar. Nets ser detta som en säkerhetsåtgärd gentemot kreditkortsföretagen, ifall en kund vill reklamera en vara eller tjänst och det blir aktuellt med återbetalning. Men vilken kund får för sig att reklamera en frisyr efter flera månader? Är det verkligen ett rimligt scenario? undrar Erik Osvald. I fallet i Uppsala vände han sig till Nets för att höra om tidsrymden kunde kortas till sju eller 14 dagar för konkursboets skull. Svaret blev nej.

– Vi fick ta till en nödlösning som innebar att vi pluggade in en betalterminal som tillhör Ackordscentralen. Alternativet hade varit att enbart ta emot kontanter eller Swish-betalningar, eller att försöka låna pengar till driften, säger Erik Osvald.

Pengar till momsinbetalning
En liknande situation uppstod i höstas, när företaget Music Retail Sweden gick i konkurs. Företaget sålde musikutrustning och instrument genom butikskedjan 4Sound, och under konkursförvaltningen ansvarade Ackordscentralen för utförsäljningen av varor. Även då handlade – förstås – nästan alla kunder med kort.

– När vi skulle göra en momsinbetalning för konkursboets räkning lyckades vi den gången, i absolut sista stund, få tillgång till en förskottsbetalning från Nets, berättar Ackordscentralens vd Mikael Kubu.

Patrick Höijer, Sverigechef på Nets, framhåller att Nets i egenskap av inlösare ansvarar för reklamationer och andra invändningar från konsumenter även om säljföretaget har gått i konkurs.

– Vi eftersträvar en rimlig nivå på den säkerhet och riskavtäckning som Nets behöver. Regelmässigt görs förnyade riskbedömningar där vi beslutar om att betala ut innestående medel, helt eller delvis. Besluten vilar på en helhetsbedömning utifrån risken för reklamationer, konkursboets verksamhet, försäljningssätt, betalmetoder och historik, säger Patrick Höijer.

Vill se ökad flexibilitet
Ackordscentralens vd Mikael Kubu efterlyser en ökad flexibilitet i kortinlösningsföretagens hantering och tycker att företag som Nets borde utgå från den statistik som genereras om olika reklamationer. På så sätt vore det möjligt att räkna fram genomsnittliga belopp som kan fungera som buffert i Nets verksamhet.

– Grundproblemet nu är att Nets praxis är att hålla inne med 100 procent av pengarna. Att på detta sätt hamna i händerna på kortinlösningsföretagen skapar väldigt stora problem för oss rekonstruktörer och konkursförvaltare.

– Om betalningar hålls inne fullt ut kan det leda till att verksamheten inte kan drivas vidare. Det innebär att utfallet för borgenärerna blir väsentligt mycket sämre, påpekar Mikael Kubu.

 

Text: Lena Lidberg
Foto: Blake Wisz/Unsplash

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020

Ackordscentralens kritik mot regeringens stödpaket

Regeringen har presenterat flera stödpaket för att stötta landets företagare under den pågående krisen. Ackordscentralens vd Mikael Kubu välkomnar stödet men är kritisk till många av punkterna som han anser är otillräckliga.

SKATTEANSTÅNDET
− Det är bra att man kan få anstånd på skatten men problemet är att det bokas upp som en skuld med en i dagsläget saftig ränta. Det återstår att se vad räntan landar på när reger­ingen har justerat ner den.

− Även om skatteanståndet hjälper likviditeten så kommer du att få pro­blem med balansräkningen och det ska dessutom betalas tillbaka. Skat­teanståndet betyder att du skjuter på problemet utan att lösa det. Med lågränteläget som vi har nu tycker jag inte att det ska vara någon ränta alls, säger Ackordscentralens vd Mikael Kubu.

Han förespråkar dessutom att skatten läggs upp som ett lån, ett lån som i vissa fall helt bör efterskänkas.

− Skatten bör efterges i relation till hur mycket omsättningen har minskat under tre månader. Har omsättningen minskat i väsentlig utsträckning under tre månader ska skatten efterges helt och hållet. För vissa företag är det enda möjligheten att överhuvudtaget klara sig ur den här krisen.

UTLÅNINGEN
Riksbankens lån till bankerna som de i sin tur kan låna vidare till företa­gen har även det ett stort problem. Nämligen att banker inte får ge lån till företag som inte är kreditvärdiga, och ett företag som knappt har några intäkter och bara kostnader är inte kreditvärdigt.

− En förutsättning för att banken ska kunna lämna ett lån är att staten tar kreditrisken. I dagsläget tar staten 70 procent av kreditrisken för små och medelstora företag och samma borde gälla för alla företag. Eftersom bankerna varken vill eller får låna ut till en verksamhet som inte är kredit­värdig faller annars hela idén, säger Mikael Kubu.

KORTTIDSPERMITTERING
Permitteringsreglerna tycker Mikael Kubu är bra, men problemet här är att företaget ändå som minst måste be-tala cirka 50 % av lönen. För den som bedriver en verksamhet där intäkter­na har upphört helt är permitterings­reglerna inte tillräckliga.

- För den typen av företag finns det bara företagsrekonstruktion som verktyg, såvida man inte har en ägare som vill skjuta in pengar, säger Mikael Kubu.

Han fortsätter:

− Ytterligare en utmaning är att du måste fortsätta att betala hyra. Regeringen stöttar särskilt utsatta branscher med upp till 50 % av hyran men frågan är om det är tillräckligt.

FÖRETAGSREKONSTRUKTION ETT ALTERNATIV
Företagsrekonstruktion eller permit­tering är en balansgång. Rekonstruk­tion fungerar bäst för branscher där det är lätt att hitta ny personal eller att återanställa samma personal, som till exempel en restaurang eller en rese­byrå. För små och medelstora företag vars verksamhet mer eller mindre har upphört är rekonstruktion den enda lösningen. Om personal sägs upp och arbetsbefrias i branscher med mer högkvalificerad arbetskraft slår du sönder infrastrukturen. Där fungerar permitteringar bättre. Han tycker det är bra att regeringen vidtar åtgärder men säger att ytterst finns företagsrekonstruktion som ett alternativ.

− Utifrån ett likviditetsperspektiv är många av åtgärderna som staten har vidtagit bra, men det är onödigt att vi får flera tusen företagsrekon­struktioner. Därför måste statens stödåtgärder för mindre företag vara lika effektivt som en rekonstruktion, det måste vara möjligt för ett bolag att övervintra. Det som ryms i stöd­paketen är bra men otillräckligt. De är tillräckliga för bolag som tappar 40–50 % av sin omsättning men inte om man tappar 90 % av sin omsätt­ning och i praktiken måste stänga, avslutar Mikael Kubu.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

Vad kostar en rekonstruktion?

Även om tiden är knapp finns det några saker du ska tänka på innan du väljer rekonstruktör. Priset är exempelvis bra att veta. Vid vår första kostnadsfria genomgång ser vi igenom företagets situation och ger dig en uppfattning om priset. Hos Ackordscentralen kan du efter det första kostnadsfria mötet oftast få ett fast pris. Men viktigast av allt är att du anlitar ett företag som har borgenärernas förtroende.

Läs mer om vad en rekonstruktion kostar här.