Rätt rekonstruktör avgörande i krisen: ”Det krävs erfarenhet och oberoende”

När det statliga coronastödet inte räcker till och de ekonomiska problemen hopar sig finns rekonstruktion som ett alternativ för företag att undvika konkurs. För att lyckas är valet av en erfaren rekonstruktör avgörande. 

När pandemin drabbade Sverige under den inledande delen av 2020 var det många som trodde att antalet bolag i konkurs skulle slå i höjden.

Ett år senare kan det konstateras att så inte blev fallet. De statliga krisstöden med bland annat korttidspermittering och skatteanstånd har fungerat för att hålla många företag i utsatta branscher flytande genom krisen. Faktum är att det var elva procent färre bolag som ansökte om konkurs i januari 2021 jämfört med samma månad förra året.

Frågan är vad som händer den dag pandemin blåst över eller de statliga krisstöden av annan anledning dragits in.

Kommer företagets affärsmodell fortsätta att fungera?
Vissa branscher, som den privata resesektorn och restaurangnäringen, kommer sannolikt att kunna återhämta sig relativt snabbt. Men för bolag inom exempelvis företagsresor och retail är risken stor att det väntar nya utmaningar i pandemins kölvatten. Detta enligt Mikael Kubu, koncernchef för Ackordscentralen.

– Coronapandemin har skapat nya vanor för både företag och konsumenter och skyndat på den strukturomvandling som redan var igång innan 2020. Nu har möten på distans blivit standard och till och med 70-plussarna handlar via nätet. Detta är såklart bra på flera sätt, men inte för bolag inom branscher som påverkas negativt av det förändrade beteendet.

– Alla företag som tar emot statligt stöd behöver nu ställa sig frågan: “Kommer vår affärsmodell att fungera den dag stödet inte finns kvar?”.

Rikstäckande organisation med lång erfarenhet
Ackordscentralens huvuduppgift är att hjälpa företag, både stora och små, som befinner sig i problematiska situationer. Grundat 1857 är Ackordscentralen en av landets mest ansedda organisationer när det gäller utveckling och rekonstruktion av företag med ekonomiska problem. Ackordscentralen bedriver en rikstäckande verksamhet genom kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås, Kristianstad och Umeå.

Det företag som har svårt att betala sina skulder eller av annan anledning inte får ihop ekonomin kan ansöka om att göra en företagsrekonstruktion. Ansökan sker hos tingsrätten. Om ansökan beviljas utser tingsrätten även en rekonstruktör och det är här som Ackordscentralens arbete tar vid.

När ett företag rekonstrueras gäller ett delvis separat regelverk som syftar till att ge företaget det andrum som behövs för att stöpa om verksamheten och skapa lönsamhet. Under denna period får företaget i fråga skydd mot konkurs och exekutiva åtgärder från fordringsägare. Betalningssvårigheter som medför att företaget inte kan betala löner till anställd personal kan hanteras genom att löner betalas genom den statliga lönegarantin.

Uppmaningen: Välj en erfaren och välrenommerad rekonstruktör
Rekonstruktörens roll i rekonstruktionsprocessen är både undersökande, övervakande och operativ. Upprättandet av en rekonstruktionsplan är ett exempel på åtgärd som rekonstruktören utför. Vidare ska rekonstruktören försöka förhandla fram ekonomiska uppgörelser, så kallat ackord, mellan företaget och fordringsägarna.

– Vi rekommenderar alltid de företag som vi möter i vår rådgivning att de i första hand ska försöka klara sig så långt som möjligt utan att ansöka om företagsrekonstruktion. Ifall företaget ändå måste ansöka om företagsrekonstruktion är det viktigt att företaget vänder sig till en erfaren och välrenommerad rekonstruktör som kan komma med de rätta råden som behövs i varje given situation.

Rekonstruktionen blir en andra chans för det krisande företaget och kan vara ett sätt att undvika konkurs. Då behövs erfarenhet samt en oberoende och objektiv rekonstruktör.

– Erfarenheten har vi efter 165 år i branschen och i och med att vi har anställda specialister på våra kontor runt om i landet finns stor kompetens inom koncernen, säger Mikael Kubu.

– Det faktum att vi är stiftelseägda gör att vårt oberoende blir ännu starkare. Vi är helt enkelt befriade från särintressen.

Text: Philip Gunnari
Bild: Ola Kjelbye

Val av rekonstruktör stor betydelse för rekonstruktionens utfall

Under rådande coronapandemi har antalet företagsrekonstruktioner ökat kraftigt. Flera rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare har etablerat sig, och ett flertal av dessa är varken advokater eller jurister. En del av de nya rekonstruktörerna har ingen eller mycket begränsad kompetens om lönegaranti.

Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) beslutade sig därför för att göra en kartläggning med syfte att undersöka eventuella skillnader i utfallet av rekonstruktionerna samt användningen av den statliga lönegarantin som kan relateras till rekonstruktörens bakgrund. Kartläggningen visar stora skillnader i resultatet beroende på om rekonstruktören är konkursförvaltare eller inte. Rekonstruktioner som hanteras av en rekonstruktör som är konkursförvaltare lyckas i 50 % av fallen. När rekonstruktionen hanteras av en rekonstruktör som inte är konkursförvaltare lyckas de endast i 7 % av fallen*.

- Vi är inte förvånade över att det är en stor skillnad, men vi är överraskade över att skillnaden är så pass stor, säger Rebecca Jidah som är ekonom på Kronofogdemyndigheten och den som är ansvarig för kartläggningen.

Under perioden 2019-07-01—2019-12-31** har 41 rekonstruktörer avslutat totalt 92 ärenden. 11 av dessa är inte konkursförvaltare och står för 42 ärenden. Av de som inte är konkursförvaltare har den byrå som hanterat i särklass flest rekonstruktioner (29 st) enbart lyckats i ett enda ärende. Kartläggningen visar även att vissa rekonstruktörer inte har genomfört en enda lyckad rekonstruktion. Detta indikerar enligt TSM att rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare åtar sig uppdrag som inte har förutsättningar för att leda till en lyckad rekonstruktion.

Stor avsaknad av lönegarantibeslut
Kartläggningen visar även att användandet av lönegarantin skiljer sig åt. Bland de som inte är konkursförvaltare är det betydligt vanligare att det beslutas om lönegaranti för tidigare månader än beslutsmånaden. Detta i sig indikerar att bolagen inte har förutsättningar att uppnå syftet med en rekonstruktion. Även avsaknad av lönegarantibeslut skiljer sig åt mellan de båda grupperna; 26 % av ärendena där rekonstruktören inte är konkursförvaltare jämfört med 10 % när rekonstruktören är förvaltare.

- I ca 5–10 % är det nog naturligt då det kan vara fråga om till exempel moderbolag i en koncern utan anställda, men resultatet är givetvis bekymmersamt. Sedan i våras arbetar vi aktivt med denna grupp. Vi skickar förfrågan till rekonstruktörerna mycket tidigt i rekonstruktionerna med uppmaning att skicka in besluten, säger Rebecca Jidah.

Högre krav på rekonstruktörerna
Rebecca Jidah tycker att kraven på rekonstruktörer borde vara högre än idag och likna de som ställs på konkursförvaltare.

- Jag vill inte dra det så långt som att enbart förvaltare förordas, till exempel så åtar sig en del blivande konkursförvaltare företagsrekonstruktioner innan de blir förvaltare. I de fall rekonstruktören inte hämtas bland advokater från konkursförvaltarkretsen eller högre tjänsteman vid ackordscentraler, är det ett krav att rekonstruktören besitter såväl ett allmänjuridiskt som ett obeståndsjuridiskt kunnande, säger Rebecca Jidah.

Hon fortsätter:

- Ytterligare två kompetenskrav är mycket viktiga: erfarenhet av arbete med företag med ekonomiska problem och fördjupad kunskap inom arbetsrätt och lönegarantilagen.  Det borde också finnas krav på en väl utvecklad kontorsorganisation i stil med de som ställs på konkursförvaltare i kronofogdens ställningstagande ”Konkursförvaltarkretsen” dnr 840-14104-18/121.

Efter att EU antog ett nytt direktiv om rekonstruktion och effektivare insolvenshantering, (EU) 2019/1023, tillsatte regeringen en utredning som leds av Ylva Norling Jönsson, lagman i Helsingborgs tingsrätt. Utredningen kommer att presenteras under våren 2021 och Ylva säger att de tagit del av TSM:s kartläggning.

- Resultatet är intressant och att vi tar med oss det i det fortsatta arbetet när vi i enlighet med våra direktiv tittar på frågor om tillsyn och kompetens, säger Ylva Norling Jönsson.

 

*Definitionen av en lyckad rekonstruktion är enligt TSM om ackord har fastställts och bolaget inte hade försatts i konkurs per 2020-05-31.

**Urvalet har gjorts genom att granska rekonstruktioner som avslutades hos konkurstillsynen under perioden 2019-07-01—2019-12-31. Anledningen till valet av en period som ligger några månader tillbaka i tiden är att fånga upp de rekonstruktioner som går i konkurs inom några månader från rekonstruktionens upphörande som ej lyckade även om ackord har vunnit laga kraft.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

 

Vad händer vid utmätning? – åttonde boken i skriftserien

Många borgenärer har inte klart för sig vilka möjligheter som finns vid en utmätning och inte heller vad de kan riskera. Det vill författarna Nils-Bertil Morgell och Fredrik Benndorf råda bot på med den här boken.

Författarnas samarbete sträcker sig långt tillbaka i tiden, ända sedan slutet av 1980-talet då de båda arbetade inom Kronofogdeorganisationen och bland annat höll utbildning för personalen där. Privat är de vänner och samarbetet har fortsatt, bland annat med den här boken.

- Jag hade från början tänkt mig en mer lättsam version riktad till allmänheten, men i och med samarbetet med Norstedts Juridik och Stiftelsen Ackordscentralen blev det istället en mer fördjupad redogörelse, säger Fredrik Benndorf.

Möjligheter och risker vid utmätning
Den största anledningen till bokens uppkomst är att många borgenärer inte har klart för sig vilka möjligheter som finns vid en utmätning och inte heller vad de kan riskera. Nils-Bertil ger ett exempel på om man utmäter en andel av en bostad. Idag äger de flesta hälften var av en bostad om man delar den med make/maka eller sambo, och om bara den ena parten har skulder kan bara gäldenärens andel utmätas.

- Här finns det möjligheter för borgenären att tvinga fram en försäljning av hela bostaden men det krävs att borgenären tar initiativet. Många kanske tror att kronofogden ska göra det, säger Nils-Bertil.

Det tog ungefär ett år att skriva klart boken, ett arbete som underlättades av deras långtgående samarbete och av att de samtidigt jobbar med lagkommentaren till utsökningsbalken för Karnovs räkning.

- Utsökningsbalken är en omfattande balk med 18 kapitel. Boken består av samma juridiska material men vi följer inte utsökningsbalkens uppbyggnad, säger Nils-Bertil.

Kronologisk ordning underlättar för läsaren
Istället har de valt att arbeta utifrån en kronologisk ordning för att underlätta för läsaren. Läsaren är i första hand borgenärer i form av jurister, ekonomer och andra som arbetar med frågor om utmätning i egenskap av företrädare för eller rådgivare till borgenärer.

- Det kan vara någon som jobbar på bank eller på en ekonomiavdelning på ett företag eller en allmänpraktiserande advokat. Den kan även användas som kurslitteratur på universitet och högskolor. Vi har även valt att ägna ett kapitel vardera åt gäldenärens samt tredje mans rättigheter och skyldigheter, säger Nils-Bertil.

Befintlig litteratur inom området är mer teoretisk än praktisk enligt författarna, och därför anser de att boken är ett bra komplement till denna och även till utsökningsbalken. Boken innehåller även en lång hänvisning till olika rättsfall, från såväl Europadomstolen, svenska domstolar och HD som beslut från justitiekansler och JO eftersom det ofta är det som är styrande.

Förhoppningen är att boken leder till mer aktiva borgenärer och att den även kan bidra med kunskaper till gäldenärer och tredje man som blir varse sina rättigheter och skyldigheter.

- Vi hoppas självklart att den ska sälja bra och att den ska tjäna sitt syfte, nämligen att sprida kunskap inom området. Jag är glad att Ackordscentralen har stöttat oss i det här arbetet, säger Fredrik Benndorf.

Är du intresserad av att köpa den här boken, eller någon annan bok ur skriftserien? Gå i så fall in på nj.se/litteratur, alternativt ring förlaget på 08–598 191 00.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

Skriftserien – ett samarbete mellan Stiftelsen Ackordscentralen och Norstedts Juridik

Sedan 2016 ger Stiftelsen Ackordscentralen och Norstedts Juridik tillsammans ut en insolvensrättslig skriftserie för att skapa ytterligare en plattform för utgivning av högkvalitativ litteratur inom kredit- och obeståndsrätt. De primära målgrupperna för böckerna är praktiker och studerande.

Idén till samarbetet uppstod utifrån de luckor som fanns inom utgivningen av obeståndsrättslig litteratur, och hittills har det givits ut åtta böcker. Den första boken, Insolvensrättsliga utlåtanden av Mikael Möller, benämns som ett av de tio viktigaste verken inom den svenska insolvensrätten.

- Det har varit ett ganska högt utgivningstempo, jag trodde inte att vi skulle få fram så här många böcker på så kort tid, säger Isabel Carendi som är produktutvecklare och förläggare på Norstedts Juridik.

Isabel, som i grunden är jurist, ingår i utgivningsrådet tillsammans med Anders Bergman och Rolf Dotevall. Anders är vd på Ackordscentralen Norrland och Rolf professor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt sitter i Ackordscentralens och Stiftelsen Ackordscentralens styrelse. Utgivningsrådet träffas för att diskutera vad som är aktuellt och vad som saknas på marknaden och utifrån det uppstår idéer till nya böcker. Ibland hör även författare av sig till förlaget och presenterar en idé.

- Vi välkomnar allt från avhandlingar till praktiska handböcker och kommentarer. Vi tittar på innehållet, om frågan är aktuell och om det finns ett behov på marknaden av boken, säger Isabel Carendi.

Högkvalitativ insolvensrättslig litteratur
Syftet med skriftserien är att lyfta ämnet obeståndsrätt och få fram mer kvalitativ utgivning inom området. Böckerna är en hjälp i det dagliga arbetet för alla de som praktiserar inom obeståndsrätten, och vänder sig till en liten och specialiserad målgrupp. Vissa av böckerna är mer allmänna och andra mer nischade.

- Det är viktigt att även nischade böcker kan ges ut. Jag tycker att skriftserien är ett väldigt fint forum för att kunna ge ut böcker som inte har så stort kommersiellt intresse, säger Rolf Dotevall.

- Vår ambition med skriftserien är framförallt att böckerna ska vara intressanta för personer som är praktiskt verksamma inom insolvensrätten. Sedan är det roligt att vi även haft med böcker som har en mera teoretisk och rättsvetenskaplig inriktning. Det visar på bredden i skriftserien, säger Anders Bergman.

Fyller flera viktiga funktioner
Anders Bergman framhåller att Norstedts Juridik är en mycket bra samarbetspartner för Ackordscentralen i den här satsningen och att det är mycket värdefullt att få ta del av deras kunskap och erfarenhet. Även om utgivningstakten sannolikt kommer att bli lägre i framtiden är tanken att fortsätta ge ut böcker inom skilda områden inom insolvensrätten.

- Vi vill medverka till att belysa rättsfrågor som i vanliga fall inte skulle bli uppmärksammade, säger Anders Bergman.

Dessutom fyller böckerna en viktig funktion att skapa intresse för ämnesområdet bland yngre jurister och studenter.

- Genom att synas skapar man ju ett intresse, och det är viktigt att popularisera ämnesområdet. Det är också viktigt att lyfta ämnet och skapa intresse för den här typen av frågor som är så viktiga, säger Rolf Dotevall.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

 

Har du förslag på en bok som kan passa i skriftserien? Kontakta i så fall Norstedts Juridik: kundservice@nj.se eller 08-598 191 00.

 

Hittills har följande böcker getts ut i skriftserien:
Insolvensrättsliga utlåtanden av Mikael Möller
Kryptovalutor av Emil Elgebrant
Obeståndsrätt och lönefordringar av Mikael Ruukel
Skatteverket som borgenär Ylva Larsson och Nils-Bertil Morgell
Preskription av skattefordringar av Mats Höglund, Marie Karlsson-Tuula, Ylva Larsson och Nils-Bertil Morgell
Vad händer vid konkurs? av Fredrik Benndorf, Nils-Bertil Morgell och Hans Ödén
Näringsförbud av Mikael Berglund
Vad händer vid utmätning? av Nils-Bertil Morgell och Fredrik Benndorf

Olämpligt att TSM fattar beslut för att i en senare eventuell process vara part i ärendet

I departementspromemorian Konkursförfarandet (Ds 2019:31) har regeringen föreslagit att huvuddelen av tingsrättens handläggning av konkursärenden ska flyttas över till Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) och konkursförvaltaren. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Vissa kontroversiella förslag
Det kanske mest kontroversiella är att regeringen föreslår att TSM ska överta tingsrättens roll att pröva förvaltarens arvode, fastställa utdelningsförslag och besluta om avskrivning av konkurser. Konkursförvaltaren får dock en möjlighet att överklaga TSM:s beslut till tingsrätten.

Vidare föreslår regeringen att konkursförvaltaren ska sköta hela proceduren i bevakningsförfarandena, vilket bland annat innebär att bevakningarna ska skickas direkt till förvaltaren, som också ska handlägga tvistiga bevakningar. I de fall där förlikningar inte kan träffas ska tvisten dock lösas av tingsrätten.

I stället för edgångssammanträden vid tingsrätten, där gäldenären avlägger konkursbouppteckningseden, föreslår regeringen att gäldenären ska bekräfta konkursbouppteckningens riktighet vid ett sammanträde hos förvaltaren. Det ska emellertid alltid finnas en möjlighet för förvaltaren att begära att gäldenären ska avlägga eden vid tingsrätten.

Enligt förslaget ska tingsrätten även fortsättningsvis besluta om konkurs samt utse konkursförvaltare. Regeringen föreslår dock att antalet sådana tingsrätter ska begränsas till en tingsrätt i varje län. Vidare föreslår regeringen inga förändringar rörande beslut om tvångsmedel.

Principiellt felaktigt att TSM beslutar om arvode och kostnadsersättning
Ackordscentralen har i sitt remissvar anfört att det är principiellt felaktigt att TSM ska besluta om arvode och kostnadsersättning till förvaltaren samtidigt som den har en tillsynsfunktion, som emellanåt innebär att den har tagit ställning till vissa frågor i samband med hörande enligt 7 kap 10 § konkurslagen. Enligt förslaget har förvaltaren dock en möjlighet att överklaga TSM:s beslut i arvodesfrågan till tingsrätten. I en sådan process kommer TSM inta en partsställning. Ackordscentralen anser att det är en olämplig ordning att TSM först fattar beslut för att i en senare eventuell process vara part i ärendet. I syfte att avlasta tingsrättens arbete föreslår Ackordscentralen ändå i sitt remissvar att TSM ska besluta om arvode när yrkandet inte är tvistigt. När TSM har invändningar mot förvaltarens begärda arvode, föreslår Ackordscentralen att TSM ska hänskjuta prövningen till tingsrätten utan att fatta något beslut.

I övrigt delar Ackordscentralen i huvudsak utredningens förslag, men i remissvaret finns några mindre invändningar mot delar i regeringens förslag.

Läs remissvaret i sin helhet: ackordscentralen.se/departementspromemorian-konkursforfarandet-ds-201931/

Text: Hans Ödén

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

Rättsnytt inom obestånd

Under ”Fakta om obestånd” här på webben ligger sammanfattningar av olika rättsfall relaterade till obestånd. Håll dig uppdaterad kring både nya och lite äldre domar genom att klicka här.

Vad krävs för att en rekonstruktion ska lyckas?

Företag med goda marknadsutsikter, som av olika skäl har fått ekonomiska problem, kan ofta undvika en konkurs genom att i stället genomgå en företagsrekonstruktion. Vår uppgift är att hjälpa sådana företag med att rekonstruera verksamheten.

Förutsättningar för en lyckad rekonstruktion:

  • Ditt företag behöver ha en bra affärsidé och en lönsam kärna. Att se över balansräkningen räcker inte, du behöver också se hur det ser ut i verksamheten och organisationen. En analys av detta måste göras, annars ger rekonstruktionen bara en kortsiktig effekt och företaget får snabbt ekonomiska problem igen.
  • Tidsaspekten är mycket viktig. Om du tar hjälp innan problemen blivit för stora, är det större chans att hitta en bra lösning. Då finns det tid för genomtänkta förberedelser, så att processen går snabbt och smidigt. Helst ska det finnas någon som vill satsa kapital.
  • Sist men inte minst krävs det en duktig rekonstruktör, som med kunskap, erfarenhet och rätt kontakter tar hand om processen.

 Fördelar med rekonstruktion:

  • Du får tid och arbetsro att reda ut företagets problem utan att det hotas av utmätning eller konkursansökningar.
  • Företagets anställda har rätt till lönegaranti under viss tid.
  • Företaget får inte betala gamla skulder under företagsrekonstruktionen.
  • Kostsamma avtal kan hävas, exempelvis ett hyresavtal.

Läs mer om företagsrekonstruktion här.

Det finns även bra information här samt i den här broschyren.

Företagsrekonstruktion steg för steg

Har ditt företag ekonomiska problem, men du tror ändå på en framtid för verksamheten? Då är företagsrekonstruktion en lösning. Så länge den pågår kan ingen försätta företaget i konkurs eller få en utmätning verkställd. Tiden är den mest kritiska faktorn om ditt företag har råkat i betalningssvårigheter. Ju tidigare du kontaktar oss, desto större är chansen att vi kan rädda ditt företag.

Vår uppgift är att lotsa dig genom regelverken, som kan kännas krångliga och besvärliga. Tillsammans går vi lugnt och metodiskt igenom alla dina möjligheter. Ju tidigare vi kommer in, desto större chans har vi att rädda ditt företag.

Ett första möte med rådgivning kostar ingenting för dig. Så tveka inte att kontakta oss när du behöver ett bollplank.

Klicka här för att läsa mer om hur en rekonstruktion går till.

Du hittar även information i den här broschyren.

Departementspromemorian Konkursförfarandet (Ds 2019:31) – Ackordscentralens remissvar

I departementspromemorian Konkursförfarandet Ds 2019:31 lämnas förslag om ett mer effektivt och ändamålsenligt konkursförfarande.

Sammanfattning av Ackordscentralens remissvar
Stiftelsen Ackordscentralen (”Ackordscentralen”) delar det principiella förslaget att det torde gagna effektiviteten av konkurshandläggningen att vissa uppgifter, som inte är av rättskipande karaktär och som inte är rättsligt komplicerade, flyttas från domstolen till tillsynsmyndigheten (”TSM”) och konkursförvaltaren.

Vidare delar Ackordscentralen uppfattningen att de tre huvudaktörerna, domstolen, TSM och konkursförvaltaren, ska finns kvar och att de inte ska ersättas av någon annan aktör.

Ackordscentralen vill inledningsvis understryka att överflyttningen av vissa funktioner från tingsrätten till konkursförvaltaren kommer innebära större krav på förvaltarens organisation, vilket borde diskvalificera flera av de befintliga mindre förvaltarbyråerna. Vidare vill Ackordscentralen understryka att denna överflyttning av arbetsuppgifter till konkursförvaltaren kommer medföra att konkurskostnaderna kommer stiga, t. ex. på grund av att förvaltaren ska handlägga bevaknings- och anmärkningsförfarandet, kungöra och underrätta borgenärer på samma sätt som tingsrätten gör i dag mm.

Läs Ackordscentralens hela remissvar här.

Övriga remissvar finns på regeringens webb.

 

Obeståndsterminologi på ett enkelt sätt

Borgenär, gäldenär och lönegaranti - många är orden som är relaterade till obeståndsjuridiken. Här förklarar vi de vanligaste begreppen på ett enkelt sätt.