SAS beviljas företagsrekonstruktion

Stockholms tingsrätt beslutade igår, den 27 mars, om företagsrekonstruktion avseende SAS AB. Mikael Kubu, Ackordscentralen, har utsetts till rekonstruktör. Ansökan om företagsrekonstruktion i Sverige avser endast SAS AB, dvs det börsnoterade moderbolaget i koncernen, och inte några dotterbolag eller flygbolaget som sådant.

SAS löpande verksamhet fortsätter som vanligt. SAS verksamhet och schemalagda flygavgångar kommer inte att påverkas av rekonstruktionsförfarandet och SAS kommer att tillhandahålla sina tjänster till kunderna som vanligt under denna process.

Avsikten att genomföra en svensk företagsrekonstruktion behandlades specifikt i chapter 11-planen. Ett framgångsrikt genomförande av det svenska rekonstruktionsförfarandet är ett villkor för att SAS Chapter 11-plan ska träda ikraft.

Läs SAS press release här.

Hur går en konkurs och en rekonstruktion till?

Hur går en konkurs och en rekonstruktion till? Läs om detta i vår digitala folder ”Med fokus på rekonstruktion, konkurs och obestånd”.

Ackordscentralen har sedan 1857 återskapat värden i företag med ekonomiska problem och är därmed ett av Sveriges äldsta konsultföretag. Vi har en rikstäckande organisation med kontor på sex orter, där du snabbt och effektivt kan få konstruktiv hjälp med allt från rekonstruktion och konkurshantering till allmän affärsjuridisk rådgivning.

Information ang. bevakningsförfarande i Thomas Cook Northern Europe Aktiebolag i konkurs

Bevakning
Stockholms tingsrätt har den 2 juli 2022 beslutat att bevakningsförfarande ska äga rum i Thomas Cook Northern Europe Aktiebolag, 556041-9862, i konkurs.
Ni måste bevaka er fordran skriftligen hos tingsrätten senast den 22 augusti 2022. Detta gäller oavsett om ni tidigare bevakat er fordran hos Ackordscentralen. Handlingar som stödjer fordringen ska sändas in, helst i PDF-format, till tingsrätten på följande emailadress:
stockholms.tingsratt.konkurs@dom.se
Alternativt

Stockholms tingsrätt
Avd 2
Box 8307
104 20 Stockholm
 
Underrättelsen återfinns på nedan länk.
(länk)
Utdelningsprognos
Thomas Cook Northern Europe Aktiebolags konkurs är mycket omfattande. Förfarandet kommer att ta mycket tid i anspråk och vi ber er ha överseende med detta.
Den utdelning som belöper på varje fordran kan inte fastställas förrän i det absoluta slutskedet av konkursförfarandet. Vid denna tidpunkt kommer samtliga borgenärer som bevakat sin fordran i konkursen att informeras om utfallet.
Information re proof of debt procedure in bankruptcy of Thomas Cook Northern Europe Aktiebolag
Lodge proof of claim
On the 2 July, 2022, the District Court of Stockholm ordered that a proof of debt procedure shall be commenced in the bankrutpcy of Thomas Cook Northern Europe Aktiebolag reg. no. 556041-9862.
A party wishing to lodge proof of his/hers claim in the bankruptcy must do so in writing to the District Court by the 22th of August, 2022, at the latest.
This applies regardless of whether the party previously has lodge proof of claim to Ackordscentralen. The proof of claim along with documents that may support the party’s claim shall be submitted to the District Court – preferrable in PDF format - at the following emailaddress:
stockholms.tingsratt.konkurs@dom.se
Alternative
Stockholms tingsrätt
Avd 2
Box 8307
S – 104 20 Stockholm
SWEDEN
For the notification, please see the following link.
(link)
Forecast of the dividend
The bankruptcy of Thomas Cook Northern Europe Aktiebolag is very extensive. The proof of debt procedure will be ongoing for a long time and we ask for your understanding in this regard.
The size of dividend can not be established until the very last thing in the bankruptcy procedure. At this time all creditors having lodged proof of claim will be informed of the outcome.

Seminarium med IFFR

Institutet för företagsrekonstruktion (IFFR) höll ett seminarium den 6 april 2022 om den nya lagen om företagsrekonstruktion. Lagen träder i kraft den 1 augusti 2022 och ersätter den nu gällande lagen om företagsrekonstruktion.

Cirka 100 personer, företrädesvis konkursförvaltare från olika byråer, fick inledningsvis en översiktlig genomgång av lagen av Louise Sjödahl från Ackordscentralen Stockholm. Hon var också expert i den utredning som la fram betänkandet SOU 2021:12 till den nya lagen. Hon behandlade bland annat frågan om vilka som kan förordnas till rekonstruktör. Till skillnad från gällande lag innebär den nya att som grundförutsättning kan endast konkursförvaltare förordnas till rekonstruktörer. Dessutom ska vederbörande ha erfarenhet av fortsatt drift av rörelser i konkursbon.

Hon belyste också en stor förändring i förhållande till gällande lag, nämligen att gäldenären kan skuldsätta sig utan samtycke från rekonstruktören inom ramen för vad som kan anses utgöra den löpande förvaltningen av verksamheten. Vidare berättade hon om möjligheterna för rekonstruktionsbolaget att under rekonstruktionen säga upp ofördelaktiga avtal. Det största fokuset la hon på rekonstruktionsplanen, gruppindelning av berörda parter och gruppöverskridande s.k. cram-down. Dessa regler, som delvis kommer bli svårtillämpade, finns inte i den gällande lagen.

Paneldebatt och diskussion
Under Louise föredragning fick en mindre panel bestående av advokaterna Lars-Henrik Andersson, Cirio, och Erik Selander, DLA Piper, tillfälle att ställa frågor till henne samt lämna egna reflektioner och synpunkter. Efter en kortare kaffepaus med mingel och enskilda diskussioner kring den nya lagen inträdde en panel bestående av doktoranden Markus Ehrenpil, advokaten Lars-Eric Gustafsson, Schjodt, Jonas Backman, chef för obestånd Almi, och Oskar Andrews, chefjurist, DNB, med Mikael Kubu, koncernchef Ackordscentralen, som moderator. Denne ställde ett antal centrala frågor till paneldeltagarna för deras kommentarer.

Inledningsvis fick panelen lämna sina reflektioner på hur den gällande lagen om företagsrekonstruktion har fungerat. Framför allt var Jonas Backman kritisk, när han framförde att minst 50 procent av beslutade rekonstruktioner egentligen borde ha ansökt om konkurs i stället. Den som stack ut i panelen var Markus Ehrenpil som på ett charmigt sätt provocerade den konforma sammansättningen av åhörare genom att till exempel framföra att det inte är konkursförvaltare som borde förordnas till rekonstruktörer. Förutom denna fråga diskuterade panelen gäldenärens rådighet, som i den nya lagen ger denne ett större utrymme än enligt gällande lag, gäldenärens avtal, rekonstruktionsplanen, gruppöverskridande cram-down och den s.k. superförmånsrätten.

Informell och formell rekonstruktion
Oskar Andrew trodde inte att den nya lagen kommer innebära att de informella rekonstruktioner som förekommer i större bolag kommer upphöra. Den nya lagen kommer dock delvis vara handlingsstyrande under dessa informella förhandlingar. Lars Eric Gustafsson menade att större bolag endast kommer ansöka om företagsrekonstruktion som en sista utväg, eftersom aktieägare kan riskera att bli av med sitt ägande under en formell rekonstruktion. Sammanfattningsvis gav seminariet åhörarna en god inblick i den nya lagen och de nya verktyg som står till buds för att kunna rekonstruera företag. Dagen avslutades med ett trevligt mingel.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2022

Text: Hans Ödén
Bild: Pexels

Har du koll på vad som gäller för företrädaransvar och coronapandemins skatteanstånd?

Visste du att Skatteverket har intagit en lite mildare hållning till företrädaransvar för skatter med ”corona-anstånd”. – Ett ganska oväntat ställningstagande tycker jag, men välkommet för de företagare som har svårt att få ihop ekonomin efter pandemin, säger Ann-Christine Halén, konkursförvaltare och rekonstruktör på Ackordscentralen Syd.

Det är allmänt känt att företagare som inte betalar bolagets skatter och avgifter riskerar att få betala skatteskulden privat, i egenskap av företrädare för bolaget. Men för tillfälliga skatteanstånd under pandemin har Skatteverket bestämt att göra ett undantag (gäller tillfälliga betalningsanstånd för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms). Företrädare kommer inte att krävas på betalning för bolagets skuld vid anståndstidens utgång. Det är en huvudregel, som kan frångås om företrädaren ”uppenbart utnyttjat möjligheterna till att beviljas ett tillfälligt anstånd helt i strid med syftet med anståndsbestämmelserna”. Läs mer i Skatteverkets ställningstagande 2021-02-05, dnr 8-723825.

Under våren 2022 beräknas ett stort antal tillfälliga skatteanstånd upphöra. I syfte att ge företagarna ytterligare respit vill Regeringen införa en förlängning av anståndstiden med upp till ytterligare 15 månader. Men förlängningen förutsätter avbetalning under den förlängda anståndstiden. Förlängningen planeras börja gälla i mars 2022. Om Skatteverkets inställning till företrädaransvar för tillfälliga skatteanstånd förblir oförändrat trots eventuell förlängning återstår att se, men tillsvidare har Skatteverket som huvudregel inte tänkt kräva betalt av företrädare när det gäller ”corona-anstånden”.

Ur Ackordscentralen  Nyheter nr 4 2021

Text: Ann-Christine Halén, Ackordscentralen Syd AB
Bild: Unsplash

Fråga oss: Vad innebär ett bevakningsförfarande i en konkurs?

Vad innebär ett bevakningsförfarande i en konkurs? Jag har fått en underrättelse om att en sådan har inletts i en konkurs. Eftersom jag skickade uppgift om min fordran till konkursförvaltaren redan vid konkursens inledning behöver jag väl inte göra något mer?

Svar:
Om en konkursförvaltare bedömer att oprioriterade borgenärer kommer kunna få utdelning i konkursen, bör hen begära att tingsrätten ska besluta om att ett bevakningsförfarande ska äga rum i konkursen. Konsekvensen av ett sådant beslut är att borgenärerna för att vara berättigade till utdelning i konkursen måste bevaka sin fordran genom att inom en viss angiven tid skicka uppgift om den till tingsrätten. Detta gäller tyvärr även om borgenärerna, såsom i ditt fall, redan har underrättat förvaltaren om fordringen. Konkursförvaltaren får således inte ta upp en borgenär i utdelningsförslaget utan att denne har bevakat sin fordran vid tingsrätten. Om en borgenär förbiser att bevaka sin fordran i rätt tid till tingsrätten, är dock möjligheten till utdelning i konkursen inte förlorad. Borgenären kan nämligen ända fram till dess förvaltaren upprättar sitt utdelningsförslag mot en mindre avgift göra en efterbevakning till tingsrätten.

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

Brett stöd för ny rekonstruktionslag

Ett 50-tal remissinstanser har lämnat svar till regeringen på förslaget om en ny lag om företagsrekonstruktion. Totalt sett finns ett brett stöd för betänkandet.

I början av mars slutförde Rekonstruktionsutredningen sitt arbete och lämnade betänkandet ”Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion” till justitiedepartementet. Utredningen utgår från ett EU-direktiv, där syftet är att stärka företagsrekonstruktionerna och minska antalet konkurser.

Huvudinriktningen är att införa en ny rekonstruktionslag i Sverige från den 1 juli 2022.

Regeringen har under våren skickat betänkandet på remiss och under försommaren har ett 50-tal remissinstanser kommit in med synpunkter på lagförslaget. I denna grupp ingår både fordringsägare, gäldenärer, rekonstruktörer, företagare, domstolar och myndigheter.

– Generellt sett är remissinstanserna mycket positiva till förslaget, vilket är väldigt glädjande. Många har dessutom formulerat utförliga svar, vilket kan ses som tecken på att det här är frågor som engagerar och berör olika intressenter, säger Louise Sjödahl, jurist på Ackordscentralen i Stockholm.

Olika intressegrupper
Hon har lång praktisk erfarenhet av att handlägga företagsrekonstruktioner och är en av de experter som har ingått i Rekonstruktionsutredningen. Arbetet har letts av Ylva Norling Jönsson, president i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Louise Sjödahl konstaterar att de synpunkter som har inkommit i stora drag kan sammanfattas utifrån respektive intressegrupp.

– Något förenklat kan sägas att gäldenärssidan har rest farhågor om att förslaget kan leda till ökade kostnader för rekonstruktionsbolagen. Det finns åsikter om att vissa förslag bör utredas närmare, för att säkerställa att förslaget inte blir direkt eller indirekt negativt för rekonstruktionsbolagen, säger hon.

Frågan om ökade kostnader för bolag har även berörts av borgenärssidan. Svenska Bankföreningen har framför allt lyft frågan om förändrade regler kring pantrealisering. I den nuvarande svenska lagstiftningen är pantrealisering tillåten under rekonstruktionsprocessen, men i EU-direktivet finns en skrivning om att pantrealiseringen i fortsättningen endast ska tillåtas om det inte äventyrar rekonstruktionen.

Stöd från tunga instanser
De domstolar som har varit remissinstanser tillstyrker det nya lagförslaget, antingen aktivt eller genom att inte ha någon invändning. Vissa domstolar har lämnat särskilt yttrande i specifika frågor. Huvuddelen av remissinstanserna är eniga om att kraven på rekonstruktörerna ska skärpas. En annan röd tråd i remissvaren är ett önskemål om att regler som berör gäldenärens avtal även ska införas i konkurslagstiftningen.

– Det har funnits ett starkt önskemål också inom utredningen att föreslå motsvarande regler inom konkursrätten, men det har inte rymts inom utredningens uppdrag, förklarar Louise Sjödahl.

Reglerna om gäldenärens avtal har framför allt tagits upp av de remissinstanser som rent praktiskt arbetar med företagsrekonstruktioner. Praktikersidan har även lyft frågor om bland annat rekonstruktionsplanen och anser att vissa förslag i betänkandet bör revideras eller förtydligas, eller i ett fåtal fall tas bort.

– Utöver det är praktikersidan i stort mycket positiv till förslagen. Det är viktigt att ett lagförslag har bred anslutning, och det är särskilt värdefullt att det finns gott stöd från tunga instanser som exempelvis Svenska Bankföreningen, IFFR (Institutet för företagsrekonstruktion), Rekon (Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet) och Stiftelsen Ackordscentralen, påpekar Louise Sjödahl.

Lagstiftningsarbetet fortsätter nu under hösten. Normalt är nästa steg att regeringen beslutar om en lagrådsremiss och därefter lägger fram en proposition i riksdagen.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2021

Text: Lena Lidberg
Bild: Unsplash

 

Fråga oss: Vad är en hybridkonkurs

Jag har hört talas om något som kallas hybridkonkurs. Vad är det?

Svar:
Om det i en konkurs bara finns egendom som omfattas av en annan särskild förmånsrätt, enligt förmånsrättslagen, än företagshypotek, vanligtvis inteckning i fast egendom, får konkursförvaltaren efter försäljning av egendomen från likviden erhålla arvode för sitt arbete med försäljning och vård av egendomen. Behållningen efter avdrag för sådana kostnader ska delas ut till borgenärer som har pantbrev i fastigheten som säkerhet för sin fordran. När det gäller allmänna förvaltningsåtgärder, såsom till exempel upprättande av konkursbouppteckningen, förvaltarberättelsen etc. får sådana konkurskostnader inte belasta intäkterna från försäljningen av den aktuella egendomen. Konkursförvaltaren får i stället begära ersättning av staten för sådant arbete. Hybridkonkurs betyder således i detta fall att tingsrätten fastställer utdelning från fastighetsförsäljningen samt tillerkänner konkursförvaltaren arvode dels från likviden från fastighetsförsäljningen dels från staten.

Det finns också andra särskilda förmånsrätter än fast egendom, där regleringen är densamma som ovan, till exempel olika panträtter, men dessa är inte lika vanligt förekommande.

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

Remissvar: Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion (SOU 2021:12)

Sammanfattning av Ackordscentralens remissvar
Stiftelsen Ackordscentralen ("Ackordscentralen") delar i allt väsentligt det materiella innehållet i utredningens förslag. Remissvaret nedan kommer därför endast ta sikte på de förslag som Ackordscentralen anser bör kommenteras särskilt.

Ackordscentralen anser dock att det möjligen bör övervägas om de föreslagna förändringarna, verkligen behöver komma till uttryck i en ny lag om företags­ rekonstruktion, särskilt mot bakgrund av att många paragrafer är desamma som i nuvarande lag eller innehåller mindre betydande förändringar. De stora förändringarna, såsom t ex bestämmelserna om rekonstruktionsplanen, skulle kunna fogas in som ett nytt kapitel. Detta gäller även lagen om offentlig skulduppgörelse, som skulle kunna utgöra ett särskilt kapitel.

Om det krävs en ny lag om företagsrekonstruktion anser Ackordscentralen att dispositionen av lagparagraferna bör ändras så att de följer en kronologisk ordning av handläggningen av en företagsrekonstruktion. För att ta ett bland många exempel kommer rekonstruktörens skyldighet att skicka underrättelser till borgenärerna inom en vecka från beslutet först i kapitel 3 efter att rekonstruktionsplanens innehåll har reglerats i kapitel 2.

Även om det inte omfattas av betänkandet vill Ackordscentralen fästa departementets uppmärksamhet på vad som anges nedan under rubriken "Övrigt".

Läs hela remissvaret här.

Remissvar av betänkandet ”Det skatterättsliga företrädaransvaret – en översyn (SOU 2020:60)