Brett stöd för ny rekonstruktionslag

Ett 50-tal remissinstanser har lämnat svar till regeringen på förslaget om en ny lag om företagsrekonstruktion. Totalt sett finns ett brett stöd för betänkandet.

I början av mars slutförde Rekonstruktionsutredningen sitt arbete och lämnade betänkandet ”Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion” till justitiedepartementet. Utredningen utgår från ett EU-direktiv, där syftet är att stärka företagsrekonstruktionerna och minska antalet konkurser.

Huvudinriktningen är att införa en ny rekonstruktionslag i Sverige från den 1 juli 2022.

Regeringen har under våren skickat betänkandet på remiss och under försommaren har ett 50-tal remissinstanser kommit in med synpunkter på lagförslaget. I denna grupp ingår både fordringsägare, gäldenärer, rekonstruktörer, företagare, domstolar och myndigheter.

– Generellt sett är remissinstanserna mycket positiva till förslaget, vilket är väldigt glädjande. Många har dessutom formulerat utförliga svar, vilket kan ses som tecken på att det här är frågor som engagerar och berör olika intressenter, säger Louise Sjödahl, jurist på Ackordscentralen i Stockholm.

Olika intressegrupper
Hon har lång praktisk erfarenhet av att handlägga företagsrekonstruktioner och är en av de experter som har ingått i Rekonstruktionsutredningen. Arbetet har letts av Ylva Norling Jönsson, president i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Louise Sjödahl konstaterar att de synpunkter som har inkommit i stora drag kan sammanfattas utifrån respektive intressegrupp.

– Något förenklat kan sägas att gäldenärssidan har rest farhågor om att förslaget kan leda till ökade kostnader för rekonstruktionsbolagen. Det finns åsikter om att vissa förslag bör utredas närmare, för att säkerställa att förslaget inte blir direkt eller indirekt negativt för rekonstruktionsbolagen, säger hon.

Frågan om ökade kostnader för bolag har även berörts av borgenärssidan. Svenska Bankföreningen har framför allt lyft frågan om förändrade regler kring pantrealisering. I den nuvarande svenska lagstiftningen är pantrealisering tillåten under rekonstruktionsprocessen, men i EU-direktivet finns en skrivning om att pantrealiseringen i fortsättningen endast ska tillåtas om det inte äventyrar rekonstruktionen.

Stöd från tunga instanser
De domstolar som har varit remissinstanser tillstyrker det nya lagförslaget, antingen aktivt eller genom att inte ha någon invändning. Vissa domstolar har lämnat särskilt yttrande i specifika frågor. Huvuddelen av remissinstanserna är eniga om att kraven på rekonstruktörerna ska skärpas. En annan röd tråd i remissvaren är ett önskemål om att regler som berör gäldenärens avtal även ska införas i konkurslagstiftningen.

– Det har funnits ett starkt önskemål också inom utredningen att föreslå motsvarande regler inom konkursrätten, men det har inte rymts inom utredningens uppdrag, förklarar Louise Sjödahl.

Reglerna om gäldenärens avtal har framför allt tagits upp av de remissinstanser som rent praktiskt arbetar med företagsrekonstruktioner. Praktikersidan har även lyft frågor om bland annat rekonstruktionsplanen och anser att vissa förslag i betänkandet bör revideras eller förtydligas, eller i ett fåtal fall tas bort.

– Utöver det är praktikersidan i stort mycket positiv till förslagen. Det är viktigt att ett lagförslag har bred anslutning, och det är särskilt värdefullt att det finns gott stöd från tunga instanser som exempelvis Svenska Bankföreningen, IFFR (Institutet för företagsrekonstruktion), Rekon (Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet) och Stiftelsen Ackordscentralen, påpekar Louise Sjödahl.

Lagstiftningsarbetet fortsätter nu under hösten. Normalt är nästa steg att regeringen beslutar om en lagrådsremiss och därefter lägger fram en proposition i riksdagen.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2021

Text: Lena Lidberg
Bild: Unsplash

 

Remissvar: Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion (SOU 2021:12)

Sammanfattning av Ackordscentralens remissvar
Stiftelsen Ackordscentralen ("Ackordscentralen") delar i allt väsentligt det materiella innehållet i utredningens förslag. Remissvaret nedan kommer därför endast ta sikte på de förslag som Ackordscentralen anser bör kommenteras särskilt.

Ackordscentralen anser dock att det möjligen bör övervägas om de föreslagna förändringarna, verkligen behöver komma till uttryck i en ny lag om företags­ rekonstruktion, särskilt mot bakgrund av att många paragrafer är desamma som i nuvarande lag eller innehåller mindre betydande förändringar. De stora förändringarna, såsom t ex bestämmelserna om rekonstruktionsplanen, skulle kunna fogas in som ett nytt kapitel. Detta gäller även lagen om offentlig skulduppgörelse, som skulle kunna utgöra ett särskilt kapitel.

Om det krävs en ny lag om företagsrekonstruktion anser Ackordscentralen att dispositionen av lagparagraferna bör ändras så att de följer en kronologisk ordning av handläggningen av en företagsrekonstruktion. För att ta ett bland många exempel kommer rekonstruktörens skyldighet att skicka underrättelser till borgenärerna inom en vecka från beslutet först i kapitel 3 efter att rekonstruktionsplanens innehåll har reglerats i kapitel 2.

Även om det inte omfattas av betänkandet vill Ackordscentralen fästa departementets uppmärksamhet på vad som anges nedan under rubriken "Övrigt".

Läs hela remissvaret här.

Rätt rekonstruktör avgörande i krisen: ”Det krävs erfarenhet och oberoende”

När det statliga coronastödet inte räcker till och de ekonomiska problemen hopar sig finns rekonstruktion som ett alternativ för företag att undvika konkurs. För att lyckas är valet av en erfaren rekonstruktör avgörande. 

När pandemin drabbade Sverige under den inledande delen av 2020 var det många som trodde att antalet bolag i konkurs skulle slå i höjden.

Ett år senare kan det konstateras att så inte blev fallet. De statliga krisstöden med bland annat korttidspermittering och skatteanstånd har fungerat för att hålla många företag i utsatta branscher flytande genom krisen. Faktum är att det var elva procent färre bolag som ansökte om konkurs i januari 2021 jämfört med samma månad förra året.

Frågan är vad som händer den dag pandemin blåst över eller de statliga krisstöden av annan anledning dragits in.

Kommer företagets affärsmodell fortsätta att fungera?
Vissa branscher, som den privata resesektorn och restaurangnäringen, kommer sannolikt att kunna återhämta sig relativt snabbt. Men för bolag inom exempelvis företagsresor och retail är risken stor att det väntar nya utmaningar i pandemins kölvatten. Detta enligt Mikael Kubu, koncernchef för Ackordscentralen.

– Coronapandemin har skapat nya vanor för både företag och konsumenter och skyndat på den strukturomvandling som redan var igång innan 2020. Nu har möten på distans blivit standard och till och med 70-plussarna handlar via nätet. Detta är såklart bra på flera sätt, men inte för bolag inom branscher som påverkas negativt av det förändrade beteendet.

– Alla företag som tar emot statligt stöd behöver nu ställa sig frågan: “Kommer vår affärsmodell att fungera den dag stödet inte finns kvar?”.

Rikstäckande organisation med lång erfarenhet
Ackordscentralens huvuduppgift är att hjälpa företag, både stora och små, som befinner sig i problematiska situationer. Grundat 1857 är Ackordscentralen en av landets mest ansedda organisationer när det gäller utveckling och rekonstruktion av företag med ekonomiska problem. Ackordscentralen bedriver en rikstäckande verksamhet genom kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås, Kristianstad och Umeå.

Det företag som har svårt att betala sina skulder eller av annan anledning inte får ihop ekonomin kan ansöka om att göra en företagsrekonstruktion. Ansökan sker hos tingsrätten. Om ansökan beviljas utser tingsrätten även en rekonstruktör och det är här som Ackordscentralens arbete tar vid.

När ett företag rekonstrueras gäller ett delvis separat regelverk som syftar till att ge företaget det andrum som behövs för att stöpa om verksamheten och skapa lönsamhet. Under denna period får företaget i fråga skydd mot konkurs och exekutiva åtgärder från fordringsägare. Betalningssvårigheter som medför att företaget inte kan betala löner till anställd personal kan hanteras genom att löner betalas genom den statliga lönegarantin.

Uppmaningen: Välj en erfaren och välrenommerad rekonstruktör
Rekonstruktörens roll i rekonstruktionsprocessen är både undersökande, övervakande och operativ. Upprättandet av en rekonstruktionsplan är ett exempel på åtgärd som rekonstruktören utför. Vidare ska rekonstruktören försöka förhandla fram ekonomiska uppgörelser, så kallat ackord, mellan företaget och fordringsägarna.

– Vi rekommenderar alltid de företag som vi möter i vår rådgivning att de i första hand ska försöka klara sig så långt som möjligt utan att ansöka om företagsrekonstruktion. Ifall företaget ändå måste ansöka om företagsrekonstruktion är det viktigt att företaget vänder sig till en erfaren och välrenommerad rekonstruktör som kan komma med de rätta råden som behövs i varje given situation.

Rekonstruktionen blir en andra chans för det krisande företaget och kan vara ett sätt att undvika konkurs. Då behövs erfarenhet samt en oberoende och objektiv rekonstruktör.

– Erfarenheten har vi efter 165 år i branschen och i och med att vi har anställda specialister på våra kontor runt om i landet finns stor kompetens inom koncernen, säger Mikael Kubu.

– Det faktum att vi är stiftelseägda gör att vårt oberoende blir ännu starkare. Vi är helt enkelt befriade från särintressen.

Text: Philip Gunnari
Bild: Ola Kjelbye

Val av rekonstruktör stor betydelse för rekonstruktionens utfall

Under rådande coronapandemi har antalet företagsrekonstruktioner ökat kraftigt. Flera rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare har etablerat sig, och ett flertal av dessa är varken advokater eller jurister. En del av de nya rekonstruktörerna har ingen eller mycket begränsad kompetens om lönegaranti.

Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) beslutade sig därför för att göra en kartläggning med syfte att undersöka eventuella skillnader i utfallet av rekonstruktionerna samt användningen av den statliga lönegarantin som kan relateras till rekonstruktörens bakgrund. Kartläggningen visar stora skillnader i resultatet beroende på om rekonstruktören är konkursförvaltare eller inte. Rekonstruktioner som hanteras av en rekonstruktör som är konkursförvaltare lyckas i 50 % av fallen. När rekonstruktionen hanteras av en rekonstruktör som inte är konkursförvaltare lyckas de endast i 7 % av fallen*.

- Vi är inte förvånade över att det är en stor skillnad, men vi är överraskade över att skillnaden är så pass stor, säger Rebecca Jidah som är ekonom på Kronofogdemyndigheten och den som är ansvarig för kartläggningen.

Under perioden 2019-07-01—2019-12-31** har 41 rekonstruktörer avslutat totalt 92 ärenden. 11 av dessa är inte konkursförvaltare och står för 42 ärenden. Av de som inte är konkursförvaltare har den byrå som hanterat i särklass flest rekonstruktioner (29 st) enbart lyckats i ett enda ärende. Kartläggningen visar även att vissa rekonstruktörer inte har genomfört en enda lyckad rekonstruktion. Detta indikerar enligt TSM att rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare åtar sig uppdrag som inte har förutsättningar för att leda till en lyckad rekonstruktion.

Stor avsaknad av lönegarantibeslut
Kartläggningen visar även att användandet av lönegarantin skiljer sig åt. Bland de som inte är konkursförvaltare är det betydligt vanligare att det beslutas om lönegaranti för tidigare månader än beslutsmånaden. Detta i sig indikerar att bolagen inte har förutsättningar att uppnå syftet med en rekonstruktion. Även avsaknad av lönegarantibeslut skiljer sig åt mellan de båda grupperna; 26 % av ärendena där rekonstruktören inte är konkursförvaltare jämfört med 10 % när rekonstruktören är förvaltare.

- I ca 5–10 % är det nog naturligt då det kan vara fråga om till exempel moderbolag i en koncern utan anställda, men resultatet är givetvis bekymmersamt. Sedan i våras arbetar vi aktivt med denna grupp. Vi skickar förfrågan till rekonstruktörerna mycket tidigt i rekonstruktionerna med uppmaning att skicka in besluten, säger Rebecca Jidah.

Högre krav på rekonstruktörerna
Rebecca Jidah tycker att kraven på rekonstruktörer borde vara högre än idag och likna de som ställs på konkursförvaltare.

- Jag vill inte dra det så långt som att enbart förvaltare förordas, till exempel så åtar sig en del blivande konkursförvaltare företagsrekonstruktioner innan de blir förvaltare. I de fall rekonstruktören inte hämtas bland advokater från konkursförvaltarkretsen eller högre tjänsteman vid ackordscentraler, är det ett krav att rekonstruktören besitter såväl ett allmänjuridiskt som ett obeståndsjuridiskt kunnande, säger Rebecca Jidah.

Hon fortsätter:

- Ytterligare två kompetenskrav är mycket viktiga: erfarenhet av arbete med företag med ekonomiska problem och fördjupad kunskap inom arbetsrätt och lönegarantilagen.  Det borde också finnas krav på en väl utvecklad kontorsorganisation i stil med de som ställs på konkursförvaltare i kronofogdens ställningstagande ”Konkursförvaltarkretsen” dnr 840-14104-18/121.

Efter att EU antog ett nytt direktiv om rekonstruktion och effektivare insolvenshantering, (EU) 2019/1023, tillsatte regeringen en utredning som leds av Ylva Norling Jönsson, lagman i Helsingborgs tingsrätt. Utredningen kommer att presenteras under våren 2021 och Ylva säger att de tagit del av TSM:s kartläggning.

- Resultatet är intressant och att vi tar med oss det i det fortsatta arbetet när vi i enlighet med våra direktiv tittar på frågor om tillsyn och kompetens, säger Ylva Norling Jönsson.

 

*Definitionen av en lyckad rekonstruktion är enligt TSM om ackord har fastställts och bolaget inte hade försatts i konkurs per 2020-05-31.

**Urvalet har gjorts genom att granska rekonstruktioner som avslutades hos konkurstillsynen under perioden 2019-07-01—2019-12-31. Anledningen till valet av en period som ligger några månader tillbaka i tiden är att fånga upp de rekonstruktioner som går i konkurs inom några månader från rekonstruktionens upphörande som ej lyckade även om ackord har vunnit laga kraft.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

 

Vad krävs för att en rekonstruktion ska lyckas?

Företag med goda marknadsutsikter, som av olika skäl har fått ekonomiska problem, kan ofta undvika en konkurs genom att i stället genomgå en företagsrekonstruktion. Vår uppgift är att hjälpa sådana företag med att rekonstruera verksamheten.

Förutsättningar för en lyckad rekonstruktion:

  • Ditt företag behöver ha en bra affärsidé och en lönsam kärna. Att se över balansräkningen räcker inte, du behöver också se hur det ser ut i verksamheten och organisationen. En analys av detta måste göras, annars ger rekonstruktionen bara en kortsiktig effekt och företaget får snabbt ekonomiska problem igen.
  • Tidsaspekten är mycket viktig. Om du tar hjälp innan problemen blivit för stora, är det större chans att hitta en bra lösning. Då finns det tid för genomtänkta förberedelser, så att processen går snabbt och smidigt. Helst ska det finnas någon som vill satsa kapital.
  • Sist men inte minst krävs det en duktig rekonstruktör, som med kunskap, erfarenhet och rätt kontakter tar hand om processen.

 Fördelar med rekonstruktion:

  • Du får tid och arbetsro att reda ut företagets problem utan att det hotas av utmätning eller konkursansökningar.
  • Företagets anställda har rätt till lönegaranti under viss tid.
  • Företaget får inte betala gamla skulder under företagsrekonstruktionen.
  • Kostsamma avtal kan hävas, exempelvis ett hyresavtal.

Läs mer om företagsrekonstruktion här.

Det finns även bra information här samt i den här broschyren.

Företagsrekonstruktion steg för steg

Har ditt företag ekonomiska problem, men du tror ändå på en framtid för verksamheten? Då är företagsrekonstruktion en lösning. Så länge den pågår kan ingen försätta företaget i konkurs eller få en utmätning verkställd. Tiden är den mest kritiska faktorn om ditt företag har råkat i betalningssvårigheter. Ju tidigare du kontaktar oss, desto större är chansen att vi kan rädda ditt företag.

Vår uppgift är att lotsa dig genom regelverken, som kan kännas krångliga och besvärliga. Tillsammans går vi lugnt och metodiskt igenom alla dina möjligheter. Ju tidigare vi kommer in, desto större chans har vi att rädda ditt företag.

Ett första möte med rådgivning kostar ingenting för dig. Så tveka inte att kontakta oss när du behöver ett bollplank.

Klicka här för att läsa mer om hur en rekonstruktion går till.

Du hittar även information i den här broschyren.

Departementspromemorian Konkursförfarandet (Ds 2019:31) – Ackordscentralens remissvar

I departementspromemorian Konkursförfarandet Ds 2019:31 lämnas förslag om ett mer effektivt och ändamålsenligt konkursförfarande.

Sammanfattning av Ackordscentralens remissvar
Stiftelsen Ackordscentralen (”Ackordscentralen”) delar det principiella förslaget att det torde gagna effektiviteten av konkurshandläggningen att vissa uppgifter, som inte är av rättskipande karaktär och som inte är rättsligt komplicerade, flyttas från domstolen till tillsynsmyndigheten (”TSM”) och konkursförvaltaren.

Vidare delar Ackordscentralen uppfattningen att de tre huvudaktörerna, domstolen, TSM och konkursförvaltaren, ska finns kvar och att de inte ska ersättas av någon annan aktör.

Ackordscentralen vill inledningsvis understryka att överflyttningen av vissa funktioner från tingsrätten till konkursförvaltaren kommer innebära större krav på förvaltarens organisation, vilket borde diskvalificera flera av de befintliga mindre förvaltarbyråerna. Vidare vill Ackordscentralen understryka att denna överflyttning av arbetsuppgifter till konkursförvaltaren kommer medföra att konkurskostnaderna kommer stiga, t. ex. på grund av att förvaltaren ska handlägga bevaknings- och anmärkningsförfarandet, kungöra och underrätta borgenärer på samma sätt som tingsrätten gör i dag mm.

Läs Ackordscentralens hela remissvar här.

Övriga remissvar finns på regeringens webb.

 

Lönegaranti under rekonstruktion

Kassan tryter, checkkrediten är utnyttjad och lönedagen närmar sig med oroande fart. Nu krävs snabba och kraftfulla åtgärder. Lösningen heter lönegaranti. Vi hjälper dig snabbt och effektivt med nödvändig hantering. Med ett lönegarantibeslut behöver företaget varken betala ut löner, källskatter eller arbetsgivaravgifter vilket förbättrar likviditeten under rekonstruktionen.

Läs mer om lönegaranti och rekonstruktion här.

Finansiering under rekonstruktion

En grundförutsättning för en lyckad företagsrekonstruktion är att ditt företag kan hantera likviditeten under rekonstruktionen. Därför behöver likviditeten lösas för de tre första månaderna, så att den inte behöver avbrytas mitt i processen. Vi talar med finansiärer innan vi påbörjar rekonstruktionen, eftersom det är enklare att få hjälp innan allt drar igång. Läs mer om finansiering under rekonstruktion här.

Vad kostar en rekonstruktion?

Även om tiden är knapp finns det några saker du ska tänka på innan du väljer rekonstruktör. Priset är exempelvis bra att veta. Vid vår första kostnadsfria genomgång ser vi igenom företagets situation och ger dig en uppfattning om priset. Hos Ackordscentralen kan du efter det första kostnadsfria mötet oftast få ett fast pris. Men viktigast av allt är att du anlitar ett företag som har borgenärernas förtroende.

Läs mer om vad en rekonstruktion kostar här.