En advisory board erbjuder expertråd till företag och organisationer men utan det personliga ansvar som en formell styrelse har. När antalet företag som anlitar advisory boards ökar menar Håkan Broman, vd på Styrelseakademien, att den svenska bolagsstyrningsmodellen är på väg att urholkas.

Alla aktiebolag i Sverige måste ha en styrelse som består av minst en styrelseledamot och en styrelsesuppleant. Styrelsearbetet regleras av flera lagar som till exempel aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, bokföringslagen och skatteförfarandelagen. Tidigare kunde styrelseledamöter fakturera för sina uppdrag men 2017 tog det stopp, då Högsta förvaltningsdomstolen fastslog att styrelsearvode ska beskattas som inkomst av tjänst. Sedan dess har framväxten av så kallade advisory boards ökat och enligt undersökningar* har 1 av 3 styrelsearbetare valt att växla styrelsearbete mot arbete i advisory boards.

– Före 2017 så hörde man nästan aldrig talas om förekomsten av advisory boards men efter det så har det blommat upp, säger Styrelseakademiens vd Håkan Broman.

Transparens, tydlighet och personligt ansvar
En advisory boards roll är ge expertråd och bidra med kompetens till företag men har inte det formella ansvar som en vanlig styrelse har. Håkan Broman menar att styrelsen i många fall blir en marionett när de egentliga besluten diskuteras och fattas i en advisory board och att detta urvattnar den svenska bolagsstyrningsmodellen.

– Modellen bygger på transparens, tydlighet och personligt ansvar, men när ett företag anlitar en advisory board vet jag som kund inte längre vem jag gör affärer med och vem som fattar besluten. En advisory board har inte heller något personligt ansvar, säger Håkan Broman.

Lagändring krävs
Ur ett rent juridiskt perspektiv tror däremot inte Rolf Dotevall, professor emeritus vid juridiska institutionen vid Göteborgs universitet och även ledamot i Stiftelsen Ackordscentralens styrelse, att framväxten av advisory boards kan hota den svenska bolagsstyrningsmodellen.

– Det har jag svårt att se eftersom aktiebolagslagens ansvars- och organisationsmönster är fast och tvingande. Under alla år som jag har sysslat med de här frågorna så har det dykt upp olika typer av företeelser men grundstrukturen står fast och det krävs en lagändring för att den ska rubbas, menar Rolf Dotevall.

Det faktum att styrelsearvode numera måste beskattas som inkomst av tjänst är problematiskt såväl ur ett arbetsrättsligt som ett skatterättsligt perspektiv och rimmar inte med aktiebolagslagen enligt Håkan Broman. Arbetsrättsligt bygger inkomst av tjänst på att man har en anställning men för en styrelseledamot finns det ingen reglerad anställning. Sett ur ett skatterättsligt perspektiv bedriver styrelseledamöter en bolagiserad verksamhet och de bör därför kunna ta betalt på samma sätt som till exempel en advokat.

– Ur ett aktiebolagslagsrättsligt perspektiv så bygger det på att du som styrelseledamot har ett personligt ansvar för rollen och det har du inte när du får inkomst av tjänst, säger Håkan Broman.

Personligt ansvar kvarstår
Det personliga ansvar som en styrelseledamot har står emellertid fast även om styrelsen i princip är passiv och överlåter besluten åt en advisory board.

– Formellt kan man inte ansvarsbefrias som styrelseledamot. Är man utsedd till styrelseledamot har man alltid det primära ansvaret. Domstolarna och Skatteverket går strikt på de lagar som gäller, menar Rolf Dotevall.

En medlem av en advisory board kan emellertid bli skadeståndsskyldig om den personen har en ställning som i praktiken överensstämmer med en styrelseledamot samtidigt som den utsedde styrelseledamoten bara är en marionett. Då finns ett ansvar för vårdslöshet enligt allmänna regler om uppdragstagare.

– Medlemmen kan också göras ansvarig mot bolaget vid oaktsamhet enligt allmänna regler om uppdragstagare, fastslår Rolf Dotevall.

Det finns inga register över hur vanligt det är att företag anlitar advisory boards men Styrelseakademien hör om detta från i stort sett alla delar av landet. En effekt av att fler styrelsearbetare växlar över till att arbeta inom advisory boards är att många företag har stora problem att rekrytera rätt personer till styrelsen. Enligt undersökningar* anser sig hela 76 procent av företagen att det har blivit svårare att rekrytera ledamöter.

Associationsrättens ansvarsmodell kringgås
Kollegiet för svensk bolagsstyrning har länge varnat för att lagstiftaren kringgår associationsrättens ansvarsmodell och i stället ålägger styrelseledamöter och vd ett personligt ansvar för att bolaget ska uppfylla en mängd olika krav.

– De höga kraven medför att vi mister en mängd kompetenta personer som inte vill riskera den karriär man byggt upp genom att sätta sig in en styrelse, menar Björn Kristiansson som är verkställande ledamot och ansvarig för Kollegiets sekretariat.

Han fortsätter:

– Att det dessutom finns en skillnad i beskattning mellan styrelseledamöter och advisory boards är uppenbarligen högst skadligt för rekryteringen av styrelseledamöter.

För- och nackdelar
Kollegiet för svensk bolagsstyrning har inga synpunkter på advisory boards i sig och anser att det finns både för- och nackdelar. Nackdelen är att en ledamot i en advisory board till skillnad från en vd eller styrelse inte har något ansvar gentemot ägare och andra intressenter. Fördelen är att en erfaren riskavert person kan erbjuda sin kunskap till bolaget utan att behöva axla ansvar och risk för sanktioner.

– Men om syftet är att kringgå aktiebolagslagens och övriga regelverks ansvarssystem, genom att den ”riktiga” styrelsen och företagsledningen agerar genom en advisory board, så är det uppenbarligen negativt, säger Björn Kristiansson.

Utan att ha några exakta data så är Håkan Broman av uppfattningen att framväxten av advisory boards på sikt kan påverka företagens resultat.

– Ett personligt ansvar för råd och dåd innebär sannolikt en bättre prestation. En aktiv, offentlig och ansvarstagande styrelse med rätt personer ger förutsättningar för nya perspektiv och nya modeller. Det är väldigt viktigt för ett företags fortlevnad och överlevnad, säger Håkan Broman.

*I april 2022 genomfördes två undersökningar av Styrelseakademien respektive Företagarna.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2024

Text: Anette Norling
Bild: Styrelseakademien