Ackordscentralen bjöd in styrelsenätverket Boarding For Success

Ackordscentralen bjöd den 20 november in styrelsenätverket Boarding For Success (BFS) till sitt kontor på Strandvägen i Stockholm.

Koncernchef och vd Mikael Kubu samt juristerna Louise Sjödahl och Anna Engman informerade såväl om vilka krav som aktiebolagslagen ställer på styrelsen och vad styrelsen kan göra för att förhindra att företaget hamnar på obestånd, som sätten att rekonstruera bolag och därvid prak­tiska exempel. Kvällen inleddes med en enklare förtäring och dryck, och avslutades med trivsamt mingel och nätverkande.

BFS:s vision är att vara Sveriges vas­saste styrelsenätverk, och vill synliggöra olika kompetenser som kan behövas under företagets olika faser. Med bredden i sitt nätverk kan de erbjuda rätt kompetens till startups, ägarledda och noterade bolag.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

 

Har styrelsen en plikt att försätta bolaget i konkurs?

Av 29 kap. 1 § aktiebolagslagen framgår att en styrelseledamot som varit oaktsam kan bli ansvarig mot bolaget eller, om bolaget försatts i konkurs, mot konkursboet. Någon regel i aktiebolagslagen som uttrycker en plikt för styrelsen att försätta bolaget i konkurs då det blivit insolvent finns inte.

Även om ett uttryckligt lagstöd saknas anses det finnas en sådan plikt i svensk rätt. En sådan plikt kan motiveras av den lojalitetsplikt mot bolaget som varje styrelseledamot har. Denna plikt innebär i korthet att styrelsen ska verka i aktieägarnas intresse. Då bolagets ekonomiska ställning kraftigt har försvagats och det finns en överhängande risk att bolaget blir insolvent måste styrelsen i stället prioritera bolagsborgenärernas intresse.

Styrelseledamot kan undvika ansvar
Styrelseledamot undviker att bli ansvarig mot konkursboet om bolaget försätts i konkurs när det blivit insolvent. Styrelseledamot undviker däremot inte ansvar i en motsvarande situation om bolaget inleder en företagsrekonstruktion såvida inget nytt kapital tillförs bolaget. Om rekonstruktionen lyckas utan att något kapital tillförs uppkommer självfallet inget ansvar.

Styrelseledamot undviker inte bara ett skadeståndsansvar gentemot konkursboet genom att försätta ett insolvent bolag i konkurs, utan även att drabbas av ett straffrättsligt ansvar för vårdslöshet mot borgenärer i 11 kap. 3 § brottsbalken. Styrelseledamot i ett bolag som är i den absoluta närheten av insolvens fortsätter verksamheten ”under förbrukande av avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen” kan, om han eller hon varit grovt oaktsam, dömas till ansvar. Ansvar kan utkrävas även om styrelseledamot inte insåg att bolaget var på obestånd men hade skälig anledning att anta att så var fallet.

De hårt kritiserade reglerna i 25 kap. 13–18 §§ ABL om personligt ansvar vid kapitalförlust är inte relaterade till bolagets betalningsoförmåga utan till förhållandet mellan bolagets eget kapital och det registrerade aktiekapitalet. Ansvaret är ändå uttryck för att styrelsen på olika sätt måste vara aktiv när bolagets ekonomi är pressad.

The business judgement rule
Om verksamheten ändå drivs vidare trots att bolaget blivit insolvent eller befinner sig i den absoluta närheten av att bli det kan styrelseledamot emellertid undgå ansvar enligt vad som gäller enligt the business judgement rule. Det är en grundläggande aktiebolagsrättslig princip att det i all affärsverksamhet måste accepteras ett visst risktagande och att ansvar därför inte kan bli aktuellt vid misslyckade affärer. Någon frihet från ansvar för styrelseledamot enligt the business judgement rule blir knappast aktuell om ett bolag, som kan förmodas vara på obestånd, spenderar betydande tillgångar på verksamheter med osäkert utfall om finansieringen är oklar och konsekvenserna för bolaget är svåra att överblicka. I dessa fall är inte the business judgement rule till stor hjälp för den enskilde styrelseledamoten när det gäller att undgå ansvar.

Rolf Dotevall

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018

Ansvar för styrelse i aktiebolag

Man kan lätt förledas att tro att om man driver en verksamhet i ett aktiebolag har varken aktieägarna eller styrelsen något ansvar för bolagets förpliktelser. Många har dock bittert fått erfara att så inte är fallet. Det personliga ansvaret för vissa förpliktelser aktualiseras dock normalt först efter att ett bolag har blivit försatt i konkurs.

Det kanske allra vanligaste personliga ansvaret för styrelsen uppkommer när bolaget inte har betalat sina skatter och avgifter. För att personligt ansvar ska uppkomma förutsätter det enligt lagtexten uppsåt eller grov oaktsamhet från styrelsens sida. I praktiken är det dock fråga om något som närmast kan liknas vid ett strikt ansvar.

Uppsåt och grov oaktsamhet
Uppsåt är till exempel att utredningen visar att bolaget hade pengar på skattens förfallodag, men att betalningen ändå inte skedde. Styrelsen har då medvetet valt att inte betala skatterna. Grov oaktsamhet föreligger om styrelsen fortsatt verksamheten trots att den insett eller bort inse att det inte skulle finnas pengar på förfallodagen för att betala skatten. Det senare fallet är det som normalt åberopas av Skatteverket. Styrelsen undgår dock risk för personligt ansvar om bolaget ger in en ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion senast på skattens förfallodag.

Aktiebolagslagen reglerar
Styrelsen kan också bli personligt ansvarig enligt flera regler i aktiebolagslagen. Enligt den ska styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om styrelsen inte gör det kan den bli personligt ansvarig för skulder som uppkommer efter den tidpunkt då styrelsen borde ha upprättat den. För att aktieägaren ska bli personligt ansvarig vid bolagets kapitalbrist krävs det att han, med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation på grund av att till exempel aktiekapitalet inte är återställt efter en första kontrollstämma, deltar i ett beslut om att fortsätta bolagets verksamhet. I ett sådant fall ansvarar aktieägaren för bolagets förpliktelser som uppkommer efter två veckor från den andra kontrollstämman eller från den tidpunkt då den borde ha hållits. Skadeståndsskyldighet kan uppkomma om styrelsen uppsåtligen eller av oaktsamhet har skadat bolaget. Vidare kan styrelsen få ett bristtäckningsansvar om det har skett någon olaglig vinstutdelning eller annan olaglig kapitalanvändning om mottagaren inte kan återbära det erhållna beloppet till bolaget.

Årsredovisning och borgen
Personligt ansvar kan också uppkomma enligt årsredovisningslagen om styrelsen försummar att lämna in årsredovisningen inom 15 månader från räkenskapsårets utgång. Detta ansvar gäller för de förpliktelser som uppkommer därefter. Slutligen uppkommer ett personligt ansvar för styrelsen om den har gått i borgen för någon av bolagets förpliktelser. De vanligaste förekommande fallen är borgensansvar för bolagets krediter i banker.

Hans Ödén
Foto: Shutterstock

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018

En digitaliseringsexpert i styrelsen räcker inte

Digitaliseringen går framåt i rasande fart och företagen som vill hänga med har många spår att välja mellan. – Digitaliseringsarbetet i styrelsen är en strategiskt viktig satsning för att behålla konkurrensfördelar, säger Jessica Stark, vd för StyrelseAkademien Stockholm. Här delar hon med sig av sina bästa tips för att bli företaget som ligger i framkant istället för att sacka efter.

Att vi är mitt i en digitaliseringsresa i näringslivet är det få som har tagit miste på. Sättet vi kommunicerar, söker information, köper produkter och rekommenderar tjänster till varandra har förändrats enormt de senaste åren, hand i hand med teknikutvecklingen.

Samtidigt så har endast 26 procent av de 278 styrelseledamöterna i Stockholmsbörsens OMX30-bolag en tydlig digital kompetens, enligt en kartläggning som DI Digital har genomfört. För dig som sitter i en styrelse och ska rita upp den strategiska kartan framåt så kan digitalisering och förändrade konsumtionsmönster upplevas utmanande. Frågor som vad man ska satsa på, hur vi ska förändras och vad man egentligen menar med digitalisering, ligger högt upp på de flesta styrelsers agenda idag.

Framtidssäkring av konkurrensfördelar
– Perspektivet på hur viktig digitaliseringen är för framtidssäkring och långsiktig tillväxt är en av de största utmaningarna för styrelser idag, säger Jessica Stark.

Möjligheterna är stora med digitaliseringen men verksamheter som vill väldigt mycket blir lätt för spretiga i sina utvecklingsprojekt vilket gör att det kan bli dyrt och tidskrävande att nå konkurrensfördelar.

– Utmaningen är ofta samma för företaget som för styrelsen vilket är att välja och fokusera på en datorteknik eller inriktning. Konkurrensfördelar i en digital värld handlar om att våga prioritera. Automatisering, interaktion eller innovation, styrelsen behöver välja inriktning. De som velar och spretar i sina beslut ”smittar” samtidigt organisationen, säger Jessica. Hon axlade rollen som vd för StyrelseAkademien Stockholm i augusti 2017, och det märks att hon har ett brinnande engagemang för digitalisering och styrelsearbete. Hon arbetar aktivt för att stötta och utveckla kompetensen och förståelsen för styrelsen som ett strategiskt viktigt nav i alla affärsverksamheter.

Gemensam omvärldsbevakning
När styrelsen sätter en strategi så är det viktigt att genomförandet förankras och når hela vägen ut i organisationen.

– För att skapa förståelse och en gemensam bild i hur tekniken förändras och påverkar människor och affärsverksamheten så behöver styrelse och ledning ha en gemensam omvärldsbevakning. Vilka affärsmöjligheter och hot som finns framför oss ser vi på olika sätt om vi inte har en gemensam bild av vad som sker i omvärlden. Övergripande kring digitalisering är att det är strategifrågor för hela verksamheten och alla måste vara delaktiga och med på banan. Det går inte att ha en digitaliseringsexpert, vare sig i styrelsen eller som ett stuprör i organisationen, säger Jessica.

Digitalisering är ett förändringsarbete som handlar om att utveckla verksamheten för framtida konkurrensfördelar. Ser man inte möjligheterna och hoten med digitalisering så är riskerna stora att bli omsprungen. Styrelsen har ett ansvar att utarbeta företagets långsiktiga strategier och de som inte inkluderar digitaliseringsfrågan utsätter verksamheten för stora affärsrisker menar Jessica Stark.

Från beslut till genomförande
Ledningsgruppens uppdrag är att säkerställa att styrelsens beslut implementeras och genomförs i vardagen, något  som också gäller för digitalisering.

– Förankring och kommunikation med hela organisationen är viktigt. Medarbetarna behöver få veta varför förändringarna är prioriterade och på vilket sätt de egna insatserna behövs. Det finns många exempel på företag som haft dåliga uppföljningssystem och inte vet vad som genomförs, vad som går bra och vad som händer på vägen. Styrelse och ledning behöver kunna följa arbete och implementation utan fördröjning, säger Jessica.

Jessicas 3 bästa tips för att snabba upp det digitala arbetet i styrelsen

  1. Prioritera gemensam omvärldsbevakning.
  2. Säkerställa digital kompetens i styrelsen och ta rekryteringsprocessen på allvar. Jobba inte bara runt i det egna nätverket utan våga sträck er längre. StyrelseAkademien har en prisvärd kandidatbank för att nå nya styrelsemedlemmar som har digital kompetens och söker nya styrelseuppdrag.
  3. En styrelse med hög och bred kompetens kring digitalisering. En digital expert räcker inte utan hela styrelsen behöver ha kompetens och engagemang i frågan.

David Vesterlund
Foto: Martin Cederblad

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018