Skenande priser på både diesel, el, gödsel och sojafoder har försatt många lantbrukare i ett historiskt krisläge. Till hösten finns en överhängande risk för konkurser, befarar branschorganisationen LRF.
Problemen började redan i höstas, med kraftigt höjda priser på bland annat diesel. När kriget i Ukraina startade i februari förvärrades situationen ytterligare. Katarina Löfman har under sina 35 år som grisbonde aldrig upplevt en liknande ekonomisk dramatik.
– Alla delar i verksamheten gungar på en och samma gång, konstaterar hon.
På gården utanför Lidköping finns 250 suggor som bas för smågrisproduktionen. I företaget ingår även skog och spannmålsodling, vilket hon är tacksam för.
– Vi är självförsörjande på foder och kan använda gödsel från grisarna. Annars vet jag inte hur vi hade klarat oss just nu.
Hennes make och de tre döttrarna är också engagerade i lantbruket. Utöver det finns en person anställd.
– Jag är mest orolig över hur det ska bli till hösten. Fram till april har vi haft ett bundet elavtal, men efter det kommer våra elkostnader att stiga rejält. Dessutom sitter vi i en rävsax när det gäller drivmedel. Som lantbrukare har vi inget annat val än att betala de höga priserna och skatterna på diesel. Det finns inga eltraktorer på marknaden, påpekar Katarina Löfman.
Efterlyser statligt stöd
I regeringens vårändringsbudget har det aviserats ett stödpaket på en miljard kronor till landets lantbruks- och växthusföretag. Åtgärderna presenterades den 14 februari – det vill säga strax innan kriget i Ukraina bröt ut. Paketet är framför allt tänkt att kompensera för de skenande dieselpriserna och väntas komma branschen till del om ett antal månader.
– Behovet är akut och vi arbetar för att stödet ska bli verklighet så snart som möjligt. Dessutom behövs det ett förstärkt krispaket, som utgår från de faktorer som nu har tillkommit, säger Palle Borgström, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).
Tillsammans med sin bror driver han sedan 1981 ett lantbruk med växtodling och mjölkproduktion i Västergötland. På nära håll följer han de explosionsartade kostnadsökningarna i branschen. LRF:s beräkningar visar att lantbrukarnas nettoinkomster har minskat med cirka 25 procent på ett halvår.
– Vi har inte sett något liknande tidigare. Situationen är väldigt allvarlig, sammanfattar Palle Borgström.
Ofta enskild firma
Han konstaterar att jordbrukare sedan länge lever med små ekonomiska marginaler. Vissa lider till exempel ännu av skadorna från den besvärliga torkan sommaren 2018. Många har svårt att bygga upp buffertar, särskilt de som nyligen har gjort investeringar och kanske sitter fast med höga lån. Samtidigt skiljer sig lantbruk ofta från annat företagande. Verksamheten drivs i många fall som enskild firma och är därmed tätt sammankopplad med privatlivet.
– Lantbrukare som hamnar på obestånd försöker kämpa in i det längsta. En konkurs kan bli mycket dramatisk när arbetsplatsen är detsamma som familjebostaden, påpekar han.
Enligt Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF, syns ännu ingen ökning i branschens konkursstatistik. Däremot får han många vittnesmål om att bönder fattar tuffa beslut dessa dagar. Ett exempel är att djurbesättningar avvecklas i förtid. Värst utsatt är animaliesidan med produktionen av gris, ägg, kyckling och nötkött.
– Det finns kraftiga underskott i många kalkyler. Om animaliepriset inte höjs snart blir det risk för konkurser senare i år. Läget kommer att hårdna efter halvårsskiftet, när det blir dags att köpa gödsel inför höstbruket, säger Lars-Erik Lundkvist.
Sårbara försörjningskedjor
Att ansöka om företagsrekonstruktion har hittills inte varit särskilt vanligt i lantbrukssektorn. Den som befinner sig i trångmål brukar i första hand försöka hitta lösningar och omstruktureringar tillsammans med sin bank.
– Även i det sammanhanget är det viktigt att veta att det finns statliga stöd att luta sig mot. Politiska krispaket har stort signalvärde i alla led, framhåller Lars-Erik Lundkvist.
LRF:s bedömning är att kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland kommer att påverka världsmarknaden under lång tid. När en stor del av Ukrainas jordbruk nu är utslaget drabbas bland annat livsmedelsförsörjningen i Nordafrika. En global matkris kan i sin tur leda till ytterligare konflikter och nya flyktingströmmar till Europa.
– Den svenska livsmedelsförsörjningen är väldigt sårbar. Här importerar vi hälften av det vi äter. Därför behöver Sverige stärka det inhemska lantbruket och se till att genomföra den nationella livsmedelsstrategi som riksdagen fattade beslut om 2017, säger Palle Borgström.
Långa ledtider
Han anser att prioriteringen för dagen bör vara att inte förlora ännu mer av vår matproduktion. Det är inte troligt att den grisbonde som stänger sina stallar öppnar dem igen, men om det skulle ske tar det mellan tre och fem år att komma tillbaka till full produktion.
– I den allmänna debatten får vi ofta påminna om att jordbruket har långa startsträckor och ledtider. Den mat som vi äter nu producerades förra året, och det som vi producerar nu kommer att kunna ätas nästa år, betonar Palle Borgström.
Grisbonden Katarina Löfman håller tummarna för att statliga stödpengar snabbt trillar in och att priset på svenskt griskött omgående kan höjas.
– Jag hoppas och tror på en prisökning, även om det ofta tar tid innan det blir ett genomslag från butik till producent. Men det avgörande är förstås att både privatkonsumenter, kommuner och andra inköpare är villiga att betala för våra svenska livsmedel, säger hon.
•••
Fakta/lantbrukets kostnadsökningar:
På drygt ett år har priset på kvävegödsel ökat med 300 procent, elen med 200 procent, spannmåls- och foderspannmålen med 100 procent och sojan med 100 procent.
Hösten 2021 uppgick branschens totala kostnadsökningar till cirka 4 miljarder kronor på årsbasis. Strax före Ukrainakriget var siffran drygt 5,5 miljarder kronor och i mitten av april uppdaterades den till cirka 9 miljarder kronor.
Källa: LRF.
•••
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2022
Text: Lena Lidberg
Bild: Pascal Debrunner, Unsplash