En lågkonjunktur står för dörren

En hel generation svenskar har aldrig tidigare upplevt den höga inflation som nu är ett faktum. I den lågkonjunktur som väntar oroar sig Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt för kortsiktiga politiska beslut.

I den konjunkturbedömning som Svenskt Näringsliv presenterade i slutet av augusti framhålls att läget i ekonomin är synnerligen osäkert. Det finns en betydande risk för fortsatt hög inflation under lång tid, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

– De höga energipriserna och den sedan länge bristfälliga energiförsörjningen håller kvar inflationen på en hög nivå. Men det är inte längre bara energi- och bränslepriserna som är pådrivande. Inflationstrycket är nu brett, påpekar Sven-Olov Daunfeldt.

Han är professor i nationalekonomi och tillträdde i april i år som chefsekonom på bransch- och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Innan dess var han forskningschef vid Handelns Forskningsinstitut och har i många år fördjupat sig i ämnen som arbetsmarknad, skatter och företagsklimat.

Tufft för besöksnäringen
Med sommarens inflationstakt på 8–9 procent har han följt vad som är de högsta prisstegringarna i Sverige på 30 år. Allt tyder på att 2023 blir ett år då vi – precis som stora delar av världsekonomin – går in i lågkonjunktur. Ett tidigt tecken brukar vara att hushållen tar ett fastare grepp om plånböckerna. I slutet av 2022 väntas den svenska reporäntan höjas till 2 procent och i slutet av 2023 kan den uppgå till 2,25 procent. Fallande bostadspriser finns med i bilden, liksom fortsatt höga elpriser för både hushåll och företag.

– Läget blir tufft för många och vi kommer att få se reallöneminskningar. Situationen kan inte kompenseras med högre löner. I så fall stiger inflationen ännu mer, säger Sven-Olov Daunfeldt.

En särskilt utsatt bransch är hotell och restaurang, som ännu inte hunnit återhämta sig fullt ut efter pandemin. Samtidigt har kriget i Ukraina påverkat turismen och den internationella delen av besöksnäringen. De senaste årens turbulens har även medfört att en hel del tidigare anställda har lämnat branschen, vilket har skapat problem med kompetensförsörjningen.

– Många av företagen i den här sektorn lever med låg rörelsemarginal. För restaurangbranschen ligger den i genomsnitt på bara 2–3 procent, påpekar Sven-Olov Daunfeldt.

Svårare att låna
En annan bransch som länge har kämpat i motvind är detaljhandeln. Framför allt handlar det om fysiska butiker som säljer kläder och skor och som under pandemin har sett hur e-handeln har accelererat. När de ekonomiska kurvorna försämras kan det dessutom bli ännu svårare med kapitalanskaffning och lånemöjligheter i näringslivet i stort. Sedan tidigare finns det även många företag i olika branscher som har utnyttjat de statliga pandemistöden och till exempel skjutit upp sina skatteinbetalningar – något som omfattar mångmiljardbelopp och ofta beskrivs som en tickande ekonomisk bomb. Vissa ekonomer hävdar till och med att de politiska stöden runt om i världen har bidragit till den galopperande inflationen.

– Det finns olika uppfattningar om detta. USA har stått för den kanske mest expansiva politiken, och har nu en i hög grad efterfrågestyrd inflation som i olika grad får effekt i resten av världen. I Europa är inflationen mer kopplad till råvarubrist, logistik, kriget i Ukraina och energiförsörjningen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Efterlyser breda lösningar
Den elkris som har drabbat Sverige ser han i huvudsak som ”självförvållad”.

– Energisystemet i södra delen av landet har monterats ned. Det är problematiskt, eftersom investeringar i kärnkraft tar lång tid och tillståndsprocesserna kring vindkraft också haltar. Nästa regering måste vidta omedelbara åtgärder för att trygga energiförsörjningen. Om den inte fungerar mister vi det som har varit en av svensk industris komparativa fördelar, framhåller Sven-Olov Daunfeldt.

Han anser dessutom att det krävs en rad andra långsiktiga politiska beslut som stärker vår konkurrenskraft. Sedan några år tillbaka har Sverige lägre BNP-tillväxt per capita än konkurrentländerna, vilket delvis kan förklaras av det stora flyktingmottagandet i mitten av 2010-talet.

– Vi har en integrationsutmaning och ett utanförskap, där många nyanlända har stora problem med att etablera sig på arbetsmarknaden. För att få bukt med det måste vi få fram nya instegsjobb, förbättra matchningen och satsa på fler yrkesutbildningar, betonar Sven-Olov Daunfeldt.

Avvisar selektiva stöd
Han säger att politikerna behöver skapa en generell grogrund för innovation och tillväxt, särskilt bland små och unga företag som kan utmana de befintliga. Däremot avvisar han idéer om selektiva stöd.

– Politiker ska inte använda skattebetalarnas pengar till att påverka marknaden. Om ett företag inte kan överleva måste det läggas ned, rekonstrueras eller gå i konkurs. Då uppstår en ”creative destruction”, där nya företag kan födas i stället.

Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar förväntas den svenska tillväxten bli 1,9 procent i år och endast 0,5 procent under 2023.

– En förutsättning för att läget inte ska bli ännu värre är att exportindustrin har konkurrenskraftiga villkor. Det kan motverka en minskad inhemsk konsumtion. En annan nyckel är att näringslivet kan och vågar anställa. Om många företag anställer en enda person gör det stor skillnad på bredden. Där finns ett stort samhällsekonomiskt värde, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt.

Hans bedömning är dock att den nu förestående lågkonjunkturen inte blir lika djup som den på 1990-talet.

– Både hushåll, företag och politiker får ha lite is i magen och satsa på långsiktiga beslut i väntan på nästa högkonjunktur. En av Sveriges fördelar är att vi har en låg statsskuld, säger han.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Sören Andersson