Efter ett beslut i december 2023 ska en särskild utredare föreslå ett nytt, ändamålsenligt och rättssäkert regelverk för den statliga lönegarantin (Dir. 2023:168). Det nya systemets syfte är främst att förhindra missbruk av lönegarantin men också att se till att den enskilde skyndsamt får sin utbetalning.
Statlig lönegaranti är ett skydd för arbetstagare som innebär att staten under vissa förutsättningar svarar för betalning av en arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning hos en arbetsgivare vid en konkurs eller företagsrekonstruktion. Lönegarantisystemet är en skyddslagstiftning vilket innebär att lönegarantiärenden bör hanteras skyndsamt.
Många inblandade aktörer
Dagens lönegarantisystem består av många olika aktörer och rymmer såväl konkursförvaltare och rekonstruktörer som tingsrätter, Kronofogdemyndigheten, sju olika länsstyrelser och Kammarkollegiet. Ingen av dessa har emellertid huvudansvaret. Utgångspunkten i kommittédirektivet är att Skatteverket blir den myndighet som i framtiden ska ha huvudansvaret vilket kommer att bestå av kontroll, beslut och utbetalningar av lönegarantiärenden och även en möjlighet att stoppa och kräva tillbaka felaktiga utbetalningar.
Beslut om lönegaranti tas över av Skatteverket
Idag fattar konkursförvaltare och rekonstruktörer beslut om lönegaranti, men enligt direktivet ska beslutet alltså fattas av Skatteverket. Att ta fram beslutsunderlag kopplade till lönegaranti kommer emellertid fortsätta att vara en viktig del i förvaltarnas och rekonstruktörernas arbete. För Hans Ödén, konkursförvaltare och rekonstruktör på Ackordscentralen, är det inget självändamål att konkursförvaltaren ska fatta beslut om lönegaranti. Det primära är i stället att det blir en effektiv handläggning.
– För att få ett så gott ekonomiskt utfall som möjligt i konkurser, vilket ju är förvaltarens främsta uppgift, är det viktigt att lönegarantin fungerar på ett effektivt sätt. Min personliga uppfattning är att den effektivaste ordningen är att konkursförvaltaren fattar beslut om lönegaranti, säger Hans Ödén.
Ytterligare delar som kan påverka arbetet för förvaltare och rekonstruktörer är att de i vissa lägen kan komma att initiera lönegarantiärenden, något som i dagsläget görs av arbetstagaren. Utredningen kommer även att bedöma om förvaltares underrättelseskyldigheter om misstänkta brott som upptäcks under konkursförvaltningen bör inkludera brott riktade mot lönegarantisystemet, något som inte ingår i nuvarande regelverk.
Inga invändningar mot översynen
Hans Ödén har principiellt inga invändningar mot att det görs en översyn av lönegarantin, men att det mot bakgrund av förslagen i Skatteverkets promemoria Lönegaranti (A2022/01136), som nu är föremål för författningsförslag från Skatteverket, framstår som lite oövertänkt med två parallella spår.
– Skatteverkets pågående arbete med förslag angående verkställigheten av utbetalningarna kan komma att kollidera med förslag som kommer i den nytillsatta utredningen. Det hade varit att föredra att hela paketet utreddes samtidigt, säger Hans Ödén.
Inforuta 1
Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025. Ta del av kommittédirektivet i sin helhet: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/a202301655/
Inforuta 2
Vi har tidigare skrivit om Skatteverkets promemoria Lönegaranti (A2022/01136), i Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2024
Text: Anette Norling
Bild: Pexels, Rahul
