Kortinlösningsföretagens agerande försvårar rekonstruktioner och konkursförvaltningar. Det konstaterar flera av Ackordscentralens jurister.
Finns det kunder som väntar tre månader med att reklamera en hårklippning? Det är en fråga som Ackordscentralen fick anledning att fundera över för en tid sedan.
Bakgrunden är ett ärende som hanterades av Erik Osvald, jurist på Ackordscentralen Stockholm. Han utsågs till konkursförvaltare för ett företag som hade drivit två frisörsalonger i Uppsala.
Salongerna hade gott om kunder och det fastslogs snabbt att driften under en övergångsperiod skulle fortsätta i konkursboets regi – dels för att få in pengar till konkursboet, dels för att verksamheten i nästa led skulle kunna läggas ut till försäljning.
– En förutsättning för att driva ett konkursbo är att det finns likvida medel till löpande inköp. I fallet med salongerna var lagret i princip tomt och vi behövde därför köpa in bland annat hårfärg, förklarar Erik Osvald.
Tillgångar låsta i månader
Problemet blev dock att frisörsalongernas intäkter samlades på hög hos kortinlösningsföretaget Nets, eftersom nästan alla kunder betalade med kort. Salongerna hade sedan tidigare ett avtal med Nets, som i dag är det dominerande företaget i sin bransch.
– Beskedet från Nets var att de som regel brukar ha pengarna innestående hos sig i uppemot 120 dagar. Nets ser detta som en säkerhetsåtgärd gentemot kreditkortsföretagen, ifall en kund vill reklamera en vara eller tjänst och det blir aktuellt med återbetalning. Men vilken kund får för sig att reklamera en frisyr efter flera månader? Är det verkligen ett rimligt scenario? undrar Erik Osvald. I fallet i Uppsala vände han sig till Nets för att höra om tidsrymden kunde kortas till sju eller 14 dagar för konkursboets skull. Svaret blev nej.
– Vi fick ta till en nödlösning som innebar att vi pluggade in en betalterminal som tillhör Ackordscentralen. Alternativet hade varit att enbart ta emot kontanter eller Swish-betalningar, eller att försöka låna pengar till driften, säger Erik Osvald.
Pengar till momsinbetalning
En liknande situation uppstod i höstas, när företaget Music Retail Sweden gick i konkurs. Företaget sålde musikutrustning och instrument genom butikskedjan 4Sound, och under konkursförvaltningen ansvarade Ackordscentralen för utförsäljningen av varor. Även då handlade – förstås – nästan alla kunder med kort.
– När vi skulle göra en momsinbetalning för konkursboets räkning lyckades vi den gången, i absolut sista stund, få tillgång till en förskottsbetalning från Nets, berättar Ackordscentralens vd Mikael Kubu.
Patrick Höijer, Sverigechef på Nets, framhåller att Nets i egenskap av inlösare ansvarar för reklamationer och andra invändningar från konsumenter även om säljföretaget har gått i konkurs.
– Vi eftersträvar en rimlig nivå på den säkerhet och riskavtäckning som Nets behöver. Regelmässigt görs förnyade riskbedömningar där vi beslutar om att betala ut innestående medel, helt eller delvis. Besluten vilar på en helhetsbedömning utifrån risken för reklamationer, konkursboets verksamhet, försäljningssätt, betalmetoder och historik, säger Patrick Höijer.
Vill se ökad flexibilitet
Ackordscentralens vd Mikael Kubu efterlyser en ökad flexibilitet i kortinlösningsföretagens hantering och tycker att företag som Nets borde utgå från den statistik som genereras om olika reklamationer. På så sätt vore det möjligt att räkna fram genomsnittliga belopp som kan fungera som buffert i Nets verksamhet.
– Grundproblemet nu är att Nets praxis är att hålla inne med 100 procent av pengarna. Att på detta sätt hamna i händerna på kortinlösningsföretagen skapar väldigt stora problem för oss rekonstruktörer och konkursförvaltare.
– Om betalningar hålls inne fullt ut kan det leda till att verksamheten inte kan drivas vidare. Det innebär att utfallet för borgenärerna blir väsentligt mycket sämre, påpekar Mikael Kubu.
Text: Lena Lidberg
Foto: Blake Wisz/Unsplash
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020
