År 2023 låg antalet företagsrekonstruktioner på en ovanligt låg nivå i Sverige. Det gäller både antalet inkomna ärenden och antalet avgjorda ärenden. Minskningen kan kopplas till den nya lag som trädde i kraft 2022.
Den nya lagen om företagsrekonstruktion bygger på ett EU-direktiv som ska bidra till att krisande företag lättare ska få en andra chans. Syftet är att öka antalet lyckade rekonstruktioner. Statistik från Domstolsverket visar dock att antalet svenska rekonstruktioner i stället har minskat rejält sedan den nya lagen infördes den 1 augusti 2022.
Under åren 2012–2022 uppgick antalet inkomna rekonstruktionsärenden till tingsrätterna runt om i landet som lägst till 207 (år 2018) och som högst till 416 (år 2020). Under samma period har antalet avgjorda ärenden som lägst varit 208 (år 2017) och som högst 392 (år 2020). För 2023 ligger siffrorna betydligt lägre. Då var antalet inkomna rekonstruktionsärenden endast 172 i hela riket, och antalet avgjorda ärenden var så få som 133.
– Jag är inte förvånad. Den nya lagen är avancerad och för att tillämpa den krävs väldigt hög kompetens hos både rekonstruktörer och domstolar. Inom näringslivet saknas samtidigt bredare kunskap om lagen och de förtjänster som den kan ha, säger Mikael Mellqvist, pensionerad lagman som då och då gör inhopp som bland annat rekonstruktionsdomare.
System för tidig varning
Hans Andersson var en av experterna i den utredning som föregick den nya lagen om företagsrekonstruktion. Han är ordförande i intresseorganisationen REKON med cirka 400 rekonstruktörer och konkursförvaltare i hela Sverige.
– Jag följer debatten där bland annat Svenskt Näringsliv anser att det borde göras förändringar i den nuvarande lagstiftningen för att ge fler företag en andra chans. Själv tycker jag att den frågan är lite för tidigt väckt, säger Hans Andersson.
Han påpekar att det historiskt sett har varit alltför lätt att starta ett rekonstruktionsförfarande, utan att företagaren dessförinnan har gjort sin hemläxa kring likviditet och livskraftighet. Det nuvarande förfarandet är visserligen mer komplext och bygger på mer kvalificerad rådgivning – vilket kan fördyra processen – men bidrar samtidigt till att rensa bort rekonstruktionsförsök som ändå inte skulle ha varit lyckosamma.
– Det som saknas i den svenska lagstiftningen är ett system för ”tidig varning”, där företag i kris kan få hjälp av erfarna rådgivare och obeståndsjurister i ett tidigt skede. Det systemet finns i bland annat Danmark med goda resultat, säger Hans Andersson.
Ökat antal konkurser
Ackordscentralens vd Mikael Kubu konstaterar även han att den nya rekonstruktionslagen har fått en trevande start. Antalet rekonstruktioner under hösten 2022 var extremt få.
– Därefter har det successivt ökat, även om det är långt ifrån tidigare nivåer. Samtidigt har konjunkturläget kraftigt försämrats med ett ökat antal konkurser, påpekar han.
I den nya lagen har kraven för att inleda rekonstruktion höjts väsentligt, vilket Mikael Kubu anser har lett till en nödvändig sanering. Till en början lade vissa tingsrätter ribban alltför högt, men det har nu justerats efter ett antal hovrättsbeslut.
– Jag tror att antalet rekonstruktioner kommer att fortsätta öka när hantverket förfinas, vilket borde göra det möjligt att rekonstruera även något mindre bolag på ett kostnadseffektivt sätt. För de allra minsta bolagen kommer nog rekonstruktionskostnaderna att vara för höga även framgent. Där är ofta konkursen den enda utvägen, säger Mikael Kubu.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2024
Text: Lena Lidberg
Bild: Rahul, Pexels
