Första vågen av problemkrediter bland svenska företagsobligationer

Den svenska marknaden för företagsobligationer tog rejäl fart för några år sedan och är i dag ofta ett alternativ till banklån. Nu förfaller många av obligationslånen till betalning.

Den svenska marknaden för företagsobligationer tog rejäl fart för några år sedan och är i dag ofta ett alternativ till banklån. Nu förfaller många av obligationslånen till betalning, vilket i en sviktande konjunktur kan orsaka både problemkrediter och refinansieringsbesvär.

Christoffer Andersson har arbetat som advokat inom bank- och finanssektorn i närmare 15 år. Sedan 2016 är han vd för den svenska delen av Nordic Trustee, ett bolag som fungerar som en oberoende agent på den nordiska obligationsmarknaden.

– I vår roll som spindel i nätet vid denna typ av lån hanterar vi de frågor och problem som kan uppstå under lånens löptid. Det innebär till exempel att vi koordinerar kommunikationen mellan emittenten – alltså utgivaren av obligationerna – och investerarna, och hjälper till vid ändringar av avtalsvillkor, berättar Christoffer Andersson.

Komplexa frågeställningar kräver processer och infrastruktur
Nordic Trustees nisch är att utveckla processer för obligationslånen och att stå för infrastrukturen kring bland annat avtal och dokumentation. Här ingår både IT-lösningar gentemot banker och börser och system för att beräkna ränta och utforma andra villkor.

– Vi är jurister och ekonomer, men agerar inte som rådgivare åt någon. Däremot samarbetar vi med legala och finansiella experter på området. Marknaden för företagsobligationer är ofta förenad med komplexa frågeställningar kring ansvar och risker, konstaterar Christoffer Andersson.

Moderbolaget Nordic Trustee grundades 1993 – under namnet Norsk Tillitsmann – i kölvattnet av den norska bankkrisen. Framför allt bidrog oljeindustrin till att etablera företagsobligationer som en attraktiv finansieringslösning i vårt västra grannland, men det faktum att bankerna fick rollen som agent i många av obligationslånen ledde till intressekonflikter. Därmed uppstod behovet av en mer oberoende aktör.

I Sverige var det finanskrisen i slutet av 2000-talet som väckte intresset för företagsobligationer. När företag fick svårare att låna i bank tilltog jakten på nya finansieringskällor, samtidigt som de låga bankräntorna började locka investerare till alternativa avkastningsmöjligheter.

Svenska marknaden för företagsobligationer tar fart
I början av 2010-talet började den svenska marknaden för företagsobligationer att ta mer strukturerad form. År 2012 öppnade Norsk Tillitsmann sitt Stockholmskontor, då med Ackordscentralen som delägare. Sedan 2014 är den svenska verksamheten helägd av Nordic Trustee, samtidigt som det har tillkommit dotterbolag även i Danmark och Finland.

– När jag anslöt till Nordic Trustee 2016 var vi tre personer i Stockholm. I dag är vi åtta anställda och nästa år förväntas vi bli minst tio. Marknaden växer, och det tillkommer nya produkter och tjänster, säger Christoffer Andersson.

 Prövning för den svenska marknaden
Under de senaste tre åren har marknaden i Sverige haft en rejäl tillväxt. Företagsobligationerna har ofta en löptid på mellan tre och fem år, vilket betyder att många av lånen förfaller till betalning under 2020–2022. Det innebär i sin tur att den svenska marknaden för första gången står inför viss prövning. Både banker, investerare och agenter ser tydliga tecken på en första våg av mer omfattande problemkrediter.

– Vi kan ännu inte se någon ”röd tråd” här. Under den senaste tiden har vi bland annat sett utmaningar för emittenter inom flygindustrin, bostadsutveckling, spelindustrin och konsumentprodukter, säger Christoffer Andersson.

Över hälften av de svenska obligationer som Nordic Trustee hanterar är kopplade till fastighetsbolag, vilket är den sektor som i hög grad har drivit obligationstillväxten i Sverige. Christoffer Andersson framhåller att fastighetsobligationer över lag inte visar några tecken på större utmaningar, men att det segment som berör bostadsutveckling har en lite skakigare resa. De byggnads- och försäljningskalkyler som gjordes när obligationslånen tecknades gäller inte längre, vilket kan ge svårigheter vid refinansieringen.

Tuffare affärsklimat leder till utmaningar
– En del av de företag som tog upp lån för några år sedan kan få problem med sin refinansiering. Vi har redan sett vissa exempel på det under 2019. Marknaden bygger inte sällan på att företagen tar upp ett lån, och sedan tar upp ett nytt för att återbetala det första. Men i ett affärsklimat som gradvis har blivit tuffare och med en omvärld i förändring påverkas både affärsmodellerna och investeringsviljan. Det leder till utmaningar för vissa bolag, påpekar Christoffer Andersson.

Han betonar att själva produkten företagsobligationer inte är förenad med någon särskild risk, men som vid alla typer av lån och investeringar gäller det att skärskåda kredit- och marknadsriskerna i de enskilda fallen:

– Särskilt gäller det de så kallade high yield-obligationerna, där höga avkastningsmöjligheter ska vägas mot högre risk.

Nordic Trustee-koncernen har just nu närmare 3 000 uppdrag som agent i obligationslån, med 750 emittenter och långivare från 27 länder. Lånen börjar på cirka 200 miljoner kronor och sträcker sig upp till flera miljarder, med ett sammantaget värde som överstiger 1 400 miljarder kronor. Spridningen över branscher och sektorer har gradvis ökat i Sverige, vilket även gäller intresset från utlandet. Nordic Trustees huvudsakliga investerar- och emittentbas finns i Norden, men med tiden har allt fler internationella intressenter fått upp ögonen för den nordiska obligationsmodellen och de strukturerade processerna.

– Vår modell har använts i Norge i 25 år och jag är övertygad om att vi även ser till att hantera eventuella prövningar i Sverige på ett bra sätt. På köpet får vi en möjlighet att utveckla den svenska modellen ytterligare tillsammans med marknaden. Vi märker till exempel att investerarna i Sverige nu tar ett mer aktivt ansvar när det uppstår problem, vilket är positivt, säger Christoffer Andersson.

Två affärsjurister med lång erfarenhet av företagsobligationer är Johan Häger, chef för advokatbyrån Roschiers Finance & Restructuring-avdelning, och André Andersson, chef för bank- och finansverksamheten på Mannheimer Swartling. Båda byråerna hjälper framför allt banker och emittenter med noteringar och transaktioner.

Viktigt att refinansieringarna genomförs på rätt sätt
– Vi står inför en våg av refinansieringar och det är viktigt att dessa genomförs på ett bra sätt. Alla bolag har inte utvecklats precis enligt plan och det blir utmanande för vissa emittenter, säger Johan Häger.

Själv har han nyligen varit delaktig i att omstrukturera flera koncerner, bland annat bostadsutvecklingsbolag.

– Med rätt åtgärder kommer bolagen väl ut på andra sidan. Vissa av dem förlänger avtalen med befintliga investerare, medan andra hittar nya vägar och prissättningar. Det som kan vara värt att tänka på är att obligationer ger en publik skuld, medan alternativet, privat skuld, kan vara en lämpligare lösning för vissa bolag. Då finns det också tillgång till en bankmarknad för obligationer, liksom även en direktlånemarknad, säger Johan Häger.

Han konstaterar att många företag traditionellt använder sig av banklån i botten och eventuellt kompletterar med obligationer i toppen. Sedan en tid finns dock ett ökat intresse för att använda obligationsskulder som primär lånekälla.

– Precis som i exempelvis USA och Storbritannien är den svenska obligationsmarknaden på väg att bli ett fullgott alternativ till bankfinansiering i samband med företagsförvärv, säger han.

Tror på uppsving för mellansegmentet
André Andersson på Mannheimer Swartling tror på sikt på ett uppsving för marknadens ”mellanskikt”, alltså segmentet mellan hög- och lågriskobligationer.

– En annan trend är att stora svenska bolag som tidigare har utfärdat obligationer under engelsk rätt nu i stället börjar byta till svensk rätt, vilket till exempel Vattenfall gjorde i samband med att de nyligen flyttade sina obligationslån från London till Stockholm. Dessutom ser vi ett ökande intresse för gröna obligationer, alltså finansiering av miljörelaterade investeringar, säger André Andersson.

Han påpekar att en av nackdelarna med företagsobligationer är att de är svårare att ändra än ett banklån. Å andra sidan utformas villkoren ofta på ett sätt som ger företagen större manöverutrymme än hos banken.

– Att obligationer inte amorteras brukar betraktas som en annan fördel. Dessutom fungerar obligationerna som en separat lånekälla, vilket gör att företagens låneutrymme i bank i bästa fall finns kvar parallellt.

 

Fakta/företagsobligationer
Företagsobligationer, ”corporate bonds”, är räntebärande skuldebrev som utfärdas av företag.

Obligationerna brukar graderas från ”investment grade” – vilket innebär lägre risk och lägre ränta – till ”high yield”, vilket betyder högre risk och högre ränta.

Det högsta kreditbetyg som en företagsobligation kan ha är AAA. Det lägsta är C, och brukar i dagligt tal kallas skräplån.

 

Text: Lena Lidberg
Foto: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2019