En utredning om revisionsplikten har nyligen avslutats och en ny har precis påbörjats. Förespråkare för dagens gränsvärden talar om positiva konkurrensvillkor och preventiv effekt när det gäller ekonomisk brottslighet. Den andra sidan om ökade kostnader och mindre tillväxt.
Revisionsplikten infördes i Sverige i mitten på 1980-talet med argumenten att revision var till nytta för företagens ägare och att den har ett stort värde för skattekontroll och brottsbekämpning. 2010 avskaffades den för mindre aktiebolag för att förenkla administrationen och minska kostnaderna. Förhoppningen var att reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, skulle stärka bolagens konkurrenskraft och bidra till att företagen skulle växa och anställa fler.
Ökat förtroende och samhällsekonomisk vinst
Revision bidrar bland annat till ökat förtroende inom näringslivet och lägre transaktionskostnader, och både FAR, som är en branschorganisation för redovisning, revision och rådgivning, och Svenskt Näringsliv är överens om att det finns en samhällsekonomisk vinst med revision.
- Revision är en värdefull tjänst, framför allt för de bolag där ägande är skilt från ledning. Det är en del av fundamentet i en marknadsekonomi, säger Sofia Bildstein-Hagberg, expert finansiell rapportering på Svenskt Näringsliv.
- Revision bidrar till att säkerställa att man kan förlita sig på den information som finns, men också till konkurrensneutralitet eftersom vi får jämförbara förutsättningar, säger Therese Andersson, affärsområdeschef inom verksamhetsområdet Medlem på FAR.
När det gäller gränsen för revisionsplikt är de däremot inte överens. Svenskt Näringsliv hör till de som gärna ser en höjning av gränsvärdena så att de hamnar i paritet med majoriteten av länderna i EU. Sofia Bildstein-Hagberg påpekar att tröskelvärdena i EU är betydligt högre än i Sverige:
- Vi tycker inte att svenska företag ska omfattas av högre krav än vad som gäller i våra europeiska konkurrentländer om det inte finns särskilda skäl för det. Det handlar om konkurrensvillkor och företagens tillväxt.
På FAR ser man i stället stora risker vad gäller förtroendet för näringslivet om man höjer värdena, och enligt Therese Andersson blir det som att jämföra äpplen och päron när man likställer sig med andra europeiska länder.
- I Norden har vi många småföretag och annorlunda företagsstrukturer. Därför är det inte relevant att jämföra olika länder och konkurrensnackdelen väger inte upp motivet att höja gränsvärdena, säger Therese Andersson.
Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen
Den 30 juni 2021 presenterades utredningen ”Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen”. En fråga som utreddes var just gränsvärden för revisionsplikt. Utredningens rekommendation är att höja dagens gränsvärden till en nettoomsättning om 20 miljoner kronor, krav på balansomslutning på 20 miljoner kronor och krav på anställda om högst 9 personer, men att det inte finns tillräckligt med underlag för att lägga fram ett konkret lagförslag. Såväl FAR som Svenskt Näringsliv satt med som experter i utredningen.
- Jag och ett antal experter skrev ett särskilt yttrande där vi anför att frågan enligt vår bedömning är tillräckligt utredd och att utredningen därför hade underlag för att lägga fram ett lagförslag, säger Sofia Bildstein-Hagberg.
FAR ställer sig däremot tveksam till utredningens bedömning.
- Vi anser inte att utredningen utrett frågan om höjda gränsvärden alls vilket också framgår i det särskilda yttrandet som vår expert lämnade. Till det förekommer även räknefel i underlagen, säger Therese Andersson.
Aktiebolag som brottsverktyg
Även Ekobrottsmyndigheten (EBM) satt med som expert i utredningen och är, liksom FAR, kritiska till utredningens förslag angående höjda gränsvärden. De menar att expertgruppen inte haft möjlighet att ta del av vare sig förslagen eller den färdiga texten gällande just tröskelvärdena.
- Oaktat att jag inte kunnat ta del av den färdiga texten delar jag inte utredningens uppfattning gällande ändrade gränsvärden för frivillig revision. Mitt ställningstagande grundar sig i att man har kunnat se stora negativa effekter på den ekonomiska brottsligheten efter införandet av gränsvärden för frivillig revision, skriver EBM:s expert Anna Ericsson.
I en rapport av myndigheten som publicerades 2016 påpekar man att det finns klara tecken på att aktiebolag som saknar revisor i högre utsträckning används som brottsverktyg i samband med ekonomisk brottslighet.
- Våra rapporter har syftat till att beskriva hur en del av den ekonomiska brottsligheten ser ut där aktiebolag i vissa fall har använts som brottsverktyg. EBM befarar att höjda gränsvärden för revisionsplikt utan att ersätta det med någon annan utomstående kontroll ökar risken för att fel och avsiktliga oegentligheter inte upptäcks, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på EBM.
Även hos konkursförvaltare finns en oro för vad en höjning av dagens gränsvärden kan leda till.
- Om man höjer dagens gränsvärden finns det anledning att tro att brottsanmälningarna kommer stiga, säger Louise Sjödahl, konkursförvaltare på Ackordscentralen.
Hon och hennes kollegor märker stor skillnad sedan revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades 2010, och ser att många av de anmälningar som revisorerna tidigare gjorde nu görs av konkursförvaltarna. De upplever också fler brister i bokföringen hos de företag som saknar revisor.
För att komma till rätta med ekonomisk brottslighet kan revision, med sin preventiva verkan, vara en del i en större verktygslåda, något som både FAR och EBM skriver under på. Svenskt Näringsliv är däremot mindre positiva till revisionens brottsförebyggande roll.
- Effektiva och proportionerliga myndighetskontroller är det man bör titta på i första hand. Det är olyckligt om myndighetsansvaret ersätts med krångliga regler för alla företag. Det finns en övertro kring revision som effektiv åtgärd för brottsprevention, säger Sofia Bildstein-Hagberg.
Ny utredning tillsatt
I december 2021 tillsattes utredningen ”Bolaget som brottsverktyg” (2021:115). Utredningen ska bland annat redovisa de för- och nackdelar som finns med nuvarande undantag från revisionsplikt och en återinförd revisionsplikt för små aktiebolag. Den ska även föreslå de författningsändringar som skulle krävas vid ett eventuellt återinförande av revisionsplikt.
- Det är bra att det görs en förutsättningslös utredning i frågan. Vi hoppas att man genomlyser frågan brett, inte bara utreder gränsvärden för revisionsplikten utan också andra kontrollformer för att säkerställa att aktiebolag inte används som brottsverktyg, säger Henrik Lundin.
•••
Vilka bolag behöver revisor?
Den nuvarande gränsen för revisionsplikt innebär att ett privat aktiebolag vars verksamhet under två räkenskapsår når upp till minst två av följande tre kriterier måste anlita en godkänd eller auktoriserad revisor:
- mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning,
- mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning,
- fler än 3 anställda (i medeltal).
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2022
Text: Anette Norling
Bild: Unsplash
