Av 29 kap. 1 § aktiebolagslagen framgår att en styrelseledamot som varit oaktsam kan bli ansvarig mot bolaget eller, om bolaget försatts i konkurs, mot konkursboet. Någon regel i aktiebolagslagen som uttrycker en plikt för styrelsen att försätta bolaget i konkurs då det blivit insolvent finns inte.
Även om ett uttryckligt lagstöd saknas anses det finnas en sådan plikt i svensk rätt. En sådan plikt kan motiveras av den lojalitetsplikt mot bolaget som varje styrelseledamot har. Denna plikt innebär i korthet att styrelsen ska verka i aktieägarnas intresse. Då bolagets ekonomiska ställning kraftigt har försvagats och det finns en överhängande risk att bolaget blir insolvent måste styrelsen i stället prioritera bolagsborgenärernas intresse.
Styrelseledamot kan undvika ansvar
Styrelseledamot undviker att bli ansvarig mot konkursboet om bolaget försätts i konkurs när det blivit insolvent. Styrelseledamot undviker däremot inte ansvar i en motsvarande situation om bolaget inleder en företagsrekonstruktion såvida inget nytt kapital tillförs bolaget. Om rekonstruktionen lyckas utan att något kapital tillförs uppkommer självfallet inget ansvar.
Styrelseledamot undviker inte bara ett skadeståndsansvar gentemot konkursboet genom att försätta ett insolvent bolag i konkurs, utan även att drabbas av ett straffrättsligt ansvar för vårdslöshet mot borgenärer i 11 kap. 3 § brottsbalken. Styrelseledamot i ett bolag som är i den absoluta närheten av insolvens fortsätter verksamheten ”under förbrukande av avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen” kan, om han eller hon varit grovt oaktsam, dömas till ansvar. Ansvar kan utkrävas även om styrelseledamot inte insåg att bolaget var på obestånd men hade skälig anledning att anta att så var fallet.
De hårt kritiserade reglerna i 25 kap. 13–18 §§ ABL om personligt ansvar vid kapitalförlust är inte relaterade till bolagets betalningsoförmåga utan till förhållandet mellan bolagets eget kapital och det registrerade aktiekapitalet. Ansvaret är ändå uttryck för att styrelsen på olika sätt måste vara aktiv när bolagets ekonomi är pressad.
The business judgement rule
Om verksamheten ändå drivs vidare trots att bolaget blivit insolvent eller befinner sig i den absoluta närheten av att bli det kan styrelseledamot emellertid undgå ansvar enligt vad som gäller enligt the business judgement rule. Det är en grundläggande aktiebolagsrättslig princip att det i all affärsverksamhet måste accepteras ett visst risktagande och att ansvar därför inte kan bli aktuellt vid misslyckade affärer. Någon frihet från ansvar för styrelseledamot enligt the business judgement rule blir knappast aktuell om ett bolag, som kan förmodas vara på obestånd, spenderar betydande tillgångar på verksamheter med osäkert utfall om finansieringen är oklar och konsekvenserna för bolaget är svåra att överblicka. I dessa fall är inte the business judgement rule till stor hjälp för den enskilde styrelseledamoten när det gäller att undgå ansvar.
Rolf Dotevall
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018
