Landshypotek Bank är en av de större finansiärerna till jordbruket. Men där är man inte orolig för den ökande skuldsättningen hos jordbrukare.
– Vi har goda säkerheter eftersom vi i stort sett bara ger bottenlån till jordbruksnäringen. Det är naturligtvis större risk för de som lånar ut till näringen men med sämre säkerheter, säger Johan Asklund som är företagsmarknadschef på Landshypotek Bank.
Det kommer också behövas mer utlåning till jordbruksnäringen under de kommande åren.
– LRF gör bedömningen att näringen behöver ytterligare 100 miljarder kronor fram till 2030, säger Johan Asklund.
Priserna på åkerareal har stigit dramatiskt sen Sveriges inträde i EU. Bland annat EU-bidragen har höjt näringens intäkter.
– Man måste vara medveten om att det naturligtvis finns en politisk risk i jordbruksnäringen, konstaterar Johan Asklund. Det är framför allt risken för politiska ingrepp i EU:s villkor som är oroande. Jordbruksnäringen är beroende av långsiktiga villkor.
Noggrann analys av kunderna
Det finns också en risk i kommande räntehöjningar. Från 1994 fram till idag har reporäntan fallit från 8-procentsnivån till minusränta. På Landshypotek Bank är man medveten om risken för kommande räntehöjningar.
– När vi fattar beslut om lån tar vi inte bara hänsyn till säkerheterna. Vi gör också en kassaflödesanalys och en analys över räntekänsligheten, säger Johan Asklund.
Traditionellt har antalet konkurser i jordbruksnäringen varit låg i relation till andra näringsgrenar. Johan Asklund ger två förklaringar.
– Dels beror det på jordförvärvslagen som bara tillåter att bönderna själva äger mark. Det finns inte heller samma lönsamhetskrav i jordbruksnäringen som i många andra industrier där man ofta jobbar med betydligt kortare tidsperspektiv, säger Johan Asklund, som menar att dessa två förutsättningar gör att jordbrukarna försöker undvika konkurs till varje pris. De blir ju personligt ansvariga om de går i konkurs.
En teoretisk risk för prisfall
Liksom hos LRF är man hos Landshypotek Bank inte orolig för fallande priser på åkermark om räntan stiger och därmed avkastningen från åkermarken faller.
– Det finns naturligtvis en teoretisk risk för att priset på mark faller om avkastningen blir lägre. Men vi ger bara bottenlån och de allra flesta kunderna har låga belåningsgrader.
Och.
– Framtidstron i lantbruksnäringen är faktiskt större idag än den varit på 50 år, säger Johan Asklund.
Gunnar Ljunggren
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017