Efter en tid med det högsta antalet konkurser på 30 år kan det snart börja närma sig en vändning. Samtidigt finns det andra, globala orosmoln. Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, varnar bland annat för att det säkerhetspolitiska läget utvecklas i fel riktning.
Från den 21 augusti 2024 är den svenska styrräntan 3,50 procent, en sänkning med 0,25 procentenheter sedan den 3 juli. Riksbanken har meddelat att räntan kan sänkas ytterligare två eller tre gånger i år om inflationsutsikterna står sig. Bankens nästa penningpolitiska beslut kommer den 25 september.
– Framför allt är det hushållen som gynnas av räntesänkningar. Många privatpersoner är skuldsatta och i Sverige finns en förkärlek för rörlig ränta, konstaterar SEB:s seniore ekonom Robert Bergqvist.
De senaste årens höga inflation och stigande räntor har påverkat både hushåll och företag. Hushållens minskade köpkraft har fått effekt på bland annat sällanköpshandeln och vissa delar av tjänstesektorn. Särskilt utsatt blev bygg- och fastighetsbranschen, där bostadsbyggandet tvärnitade när räntorna steg och produktionskostnaderna tog fart.
– Vissa byggbolag har ställt om till offentligt finansierat byggande, men många har tvingats till konkurs. Nu finns det en branschförhoppning om att prisökningarna åtminstone inte fortsätter. Men det behövs också många politiska beslut för att få igång ett långsiktigt ökat byggande, påpekar Robert Bergqvist.
Låg offentlig skuldsättning
På det stora hela anser han att både resultat- och balansräkningen ändå ser bra ut för ”AB Sverige”. Exportindustrin är en viktig grundbult och vi kan glädja oss åt låg offentlig skuldsättning. Våra lån i omvärlden är begränsade – våra utländska skulder är mindre än våra utländska tillgångar. Det ger Sverige muskler och verktyg att hantera en vikande konjunktur.
– Läget just nu kan beskrivas som ”långsam styrfart”, en lite halvljummen situation. Industrin går inte dåligt, men heller inte lysande. Alla undrar hur årets fjärde kvartal ska utvecklas och hur 2025 kommer att bli. Både Riksbanken och regeringen har signalerat att de nu är beredda att släppa på bromspedalen, säger Robert Bergqvist.
Han ser framför sig att styrräntan på sikt hamnar på en ”normalnivå” på 2–2,5 procent och att finansminister Elisabeth Svantesson börjar koncentrera sig på tillväxt i stället för inflationsbekämpning.
Hög arbetslöshet
En besvärande omständighet är att den svenska arbetsmarknaden fortfarande är svag. Sverige är, efter Spanien och Grekland, det land som tillsammans med Finland har högst arbetslöshet i hela EU. Dessutom fortsätter den svenska kronan att vara mycket lågt värderad. En justering är dock att vänta.
– Om räntan sänks i USA och dollarn tappar i värde brukar kronan stärkas mot dollarn, vilket i sin tur brukar smitta av sig även mot euron. Just nu är kronan en av världens billigaste valutor och även Internationella valutafonden har påpekat att den är felvärderad, säger Robert Bergqvist.
Ur ett makroperspektiv kan han konstatera att börs- och konjunkturnedgångar inte enbart är av ondo. Perioder av ”korrektioner” kan leda till eftertanke, ökad klarsynthet och en miljö där inte alla går i samma fotspår. I den krisdrabbade byggbranschen tror han att vi får se en del omprioriteringar framöver, till exempel en minskning av projekt i storstäderna och en ökning av projekt i de expansiva delarna av norra Sverige.
Globala systemkriser
Världen över pågår omställningar till en grönare och mer digital ekonomi, ofta med inslag av AI. Parallellt har det säkerhetspolitiska läget försämrats på flera håll och för Sveriges del är Natomedlemskapet ett nytt element.
– Vi styrs mycket av vad som händer i Europa, USA, Kina och resten av världen. Sverige har en bättre ”flytväst” än många andra länder, men på ett oroligt världshav är vi inte opåverkade, betonar Robert Bergqvist.
I 36 år har han arbetat med ekonomiska analyser, först på Riksbanken och sedan 2007 på affärsbanken SEB. Genom åren har han upplevt ungefär tio allvarliga ekonomiska och finansiella kriser. De flesta av dem har varit nationella, regionala eller branschspecifika.
Det som allt mer kännetecknar nutida kriser är att de kan beskrivas som systemkriser, med ett förlopp som påverkar hela världen. Pandemin är ett exempel. Kriget i Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas är ett annat.
– Systemkriser är globala problem, som kräver globalt samarbete och globala lösningar. Därför är det oroande att den utvecklingen går i fel riktning. Vid sidan av det säkerhetspolitiska läget har vi en klimatkris som tycks accelerera och snabbt behöver hanteras, framhåller Robert Bergqvist.
Rekordmånga konkurser
I det svenska näringslivet har samtidigt de höga konkurssiffrorna blivit ett växande problem. Statistik från kreditupplysningsföretaget Creditsafe visar att 2024 är ett av de tuffaste åren på länge för svenska företag.
– Inte sedan 1990-talet har konkurserna varit så många som nu, konstaterar Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.
De senaste två åren har konkurserna stadigt ökat, månad för månad. Det gäller i princip samtliga branscher, men några sticker ut. Under första halvåret 2024 försattes över 1 000 bolag i konkurs inom byggsektorn, vilket är en ökning med 49 procent jämfört med samma period i fjol. Den högsta procentuella ökningen finns bland fastighetsbolag och bilhandlare, där konkurserna har ökat med 71 procent i respektive sektor jämfört med första halvåret 2023. I juli var industrisektorn hårdast drabbad, med en konkursökning på 133 procent jämfört med juli 2023.
– Däremot är det positivt att konkurserna nu har börjat minska i detaljhandeln och i viss mån mattats av i hotell- och restaurangbranschen. Detaljhandeln tog den första, stora smällen i konjunkturnedgången, medan bygg- och industrisektorn troligen ligger sist i cykeln, säger Henrik Jacobsson.
Många anställda drabbas
De flesta konkurserna har skett i små eller medelstora företag, men även större bolag har fått kasta in handduken. Totalt sett är den mängd anställda som drabbats väldigt hög. Under perioden januari–juli 2024 gick 21 000 svenska arbetstillfällen förlorade på grund av konkurs. Det kan jämföras med 12 600 för samma period i fjol.
– Samtidigt är det viktigt att nämna att antalet svenska företag nästan har fördubblats på tio år. Även under kärva tider startas det nya bolag. Nu i juli registrerades 3 565 nya aktiebolag, vilket är 8 procent fler än under juli i fjol, berättar Henrik Jacobsson.
Hans bedömning är att en konjunkturförbättring – och förhoppningsvis en minskning av konkurserna – kanske kan börja skönjas mot slutet av året, eller i början av 2025. Innan dess finns det dock risker att vara uppmärksam på.
Håll koll på dina kunder
Nästan 16 procent av alla konkursade aktiebolag i juli i år visade sig ha skatteanstånd som uppstått under pandemin. Sammantaget handlade det om en skuld till Skatteverket på 141 miljoner kronor.
– Vi har länge varnat för skatteanstånd som en konkursdrivande faktor. Den senaste tiden har vi sett att även stora företag tvingas ge upp på grund av tunga skatteskulder, påpekar Henrik Jacobsson.
Här ser han en stor fara för dominoeffekter. Om en av dina stora kunder går i konkurs eller någon av dina viktigaste leverantörer hamnar på obestånd kan även ditt eget företags likviditet eller leveransförmåga snabbt förändras på ett förödande sätt.
– Därför är det viktigare än någonsin att noggrant övervaka kunders och leverantörers situation, både genom kreditinformation och genom extra efterforskningar. Kontrollera hur deras eventuella skatteanstånd ser ut i relation till deras omsättning och vinst, uppmanar Henrik Jacobsson.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2024
Text: Lena Lidberg
Bild: Carl Söderberg/Unsplash
