Att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs den 15 september 2008 är det få som missat. Men vad det var som utlöste en av de största finanskriserna i modern tid?
Konkursen och den efterföljande finanskrisen var inget som skedde över en natt. Det började redan under 1990-talet när president Bill Clinton ansåg att fler fattiga i USA skulle ha möjlighet att köpa egna bostäder. Det beslutades att de statligt kontrollerade bolåneinstituten Freddie Mac och Fanny Mae skulle ha en viss andel låginkomsttagare bland sina låntagare. Det handlade om så kallade subprime-lån, lån till mindre kreditvärdiga låntagare.
Lån på felaktiga grunder
För att tjäna pengar snabbt sålde Freddie Mac vidare en del av skulderna till Fanny Mae som i sin tur också sålde vidare skulderna, till bland annat Lehman Brothers. Den här typen av affärer sågs som en säker investering. Enorma pengar tjänades, men det togs även enorma risker. När den amerikanska styrräntan höjdes och huspriserna började backa, var det många låntagare som fick svårt att betala sina räntor och deras hus övergick i bankernas ägo. Bankerna hade inte längre säkerheter för sina lån och ränteintäkterna sjönk. Bubblan sprack och den första banken som föll var Bear Stearns. Ett halvår senare var det Lehman Brothers tur.
Anna Breman som är chefsekonom på Swedbank säger i en intervju med SVT:
– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare. När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.
Sverige klarade sig lindrigt undan
Först hjälpte den amerikanska centralbanken de värst drabbade bankerna att bli uppköpta av andra banker. När turen kom till Lehman Brothers var det ingen som var intresserad. Och plötsligt frös hela världsekonomin till is.
Stockholmsbörsen föll med 60 procent på ett år och den svenska kronan tappade nästan 40 procent i värde under samma period. Riksbanken ingrep genom att pumpa in mer pengar i systemet och sänka styrräntan. Den sammanlagda bedömningen är att Sverige klarade sig relativt lindrigt undan.
– Den globala finansiella chocken nådde inte riktigt fram till våra storstäder. Men verkstadsindustrin ute i landet fick plötsligt en halverad efterfrågan att hantera. Konkursvågen uteblev dock. Företag som fick problem valde att istället inleda företagsrekonstruktion, säger Ackordscentralens vd och koncernchef Mikael Kubu.
Anette Norling
Foto: Shutterstock
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018
