Ett dystert konjunkturläge – men med ett visst ljus i tunneln. Sex månader in i coronapandemin har många av de ekonomiska kurvorna börjat vända uppåt igen, konstaterar Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet.
Statliga Konjunkturinstitutet (KI) på Kungsholmen i Stockholm har uppdraget att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen, både i Sverige och internationellt. På KI:s prognosavdelning finns cirka 25 personer som löpande tar fram de underlag som används av både av regering, myndigheter, företag och organisationer. När coronakrisen slog till i mars ställdes alla tidigare prognoser för 2020 på ända. Plötsligt utlöstes historiska ras i hela världsekonomin.
– Årets andra kvartal blev ett riktigt lågvattenmärke. April, maj och juni var mycket dramatiska, sammanfattar prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.
I den konjunkturbarometerindikator som KI publicerade i slutet av april noterades det kraftigaste fall som hittills har uppmätts i Sverige. Både hushållens och företagens syn på ekonomin var mörkare än under finanskrisen, och värst var läget i tjänstesektorn. Snabbt förändrades även KI:s arbete. Traditionell statistik över produktion, konsumtion och varsel levereras med fördröjning och var inte till så stor hjälp.
Flera extramätningar
Därför har KI nu infört flera extramätningar under året för att fråga företag om hur deras omsättning har påverkats. Viss statistik samlas även in på veckobasis.
– Det faktum att regering och myndigheter har bedrivit en expansiv finanspolitik under de senaste månaderna har haft stor betydelse för att förhindra konkurser och stigande arbetslöshet. Hittills under 2020 handlar det om 140 miljarder kronor i finanspolitiska åtgärder. Troligen kommer det att behövas ytterligare 80 miljarder kronor under 2021, säger Ylva Hedén Westerdahl.
Utifrån KI:s senaste mätningar verkar dock den akuta delen av krisen nu vara över. I augusti syntes ett tydligt lyft för tillverkningsindustrin och i september var det en allt mindre andel företag som uppgav att de var föremål för stora omsättningstapp.
– Kurvorna har långsamt börjat vända uppåt, om än från låga nivåer. Samtidigt får vi ställa in oss på att det här är en kris som kan påverka oss under lång tid. Ingen vet heller hur smittspridningen utvecklar sig i höst och vinter, påpekar Ylva Hedén Westerdahl.
Långt ifrån normalläge
En av de personer som Ackordscentralen Nyheter intervjuade i förra numret, i coronakrisens inledning, var Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna. Från hans horisont är det ännu för tidigt att använda ord som återhämtning.
– Vi befinner oss långt ifrån ett normalläge. Det finns många branscher och företag som fortfarande kämpar för sin överlevnad. Se bara på kultursektorn, säger han.
Sedan pandemin bröt ut har Företagarna haft en omfattande dialog med regering och myndigheter – allt för att förmedla de synpunkter som finns hos organisationens cirka 60 000 medlemsföretag.
– Vi har varit med och påverkat många av krisåtgärderna. Bland annat har vi starkt förespråkat det så kallade omställningsstödet, alltså regeringens stöd till de företag som har fått minskad omsättning på grund av covid-19. Tyvärr har detta stöd kantats av en tung administration, där det till exempel krävs intyg från revisorer. I praktiken har stödet därför varit komplicerat att söka, anser Daniel Wiberg.
Dyr finansieringsform
Han konstaterar att detsamma tycks gälla möjligheten till skatteanstånd, vilket blev förenat med väntetider hos Skatteverket och upplevdes som en förhållandevis dyr finansieringsform.
– Inte heller företagsakuten, stödet som bygger på statliga kreditgarantier, har kommit till så stor nytta. Vi vet inte varför, men med tanke på att bankernas möjliga utlåning via systemet uppgår till 39 miljarder kronor är det en försvinnande liten del som har nått fram, påpekar Daniel Wiberg.
Regeringens största åtgärd, systemet med korttidspermittering, tycks ha använts desto mer. Bland annat har många storföretag utnyttjat den möjligheten. Korttidspermitteringarna är till för att rädda arbetstillfällen och bidrar till att hålla sysselsättningen uppe. Indirekt blir permitteringarna även en arbetskraftsreserv, med följd att många företags behov av nyanställningar ytterligare skjuts på framtiden.
Ökad arbetslöshet
Den ökande arbetslösheten är en av de faktorer som oroar Daniel Wiberg mest. Inom kort väntas landets totala arbetslöshet uppgå till 10 procent.
– Det här är en svår utmaning för Sverige som samhälle. Redan innan coronakrisen stod en stor grupp människor utanför arbetsmarknaden, framhåller han.
Av Företagarnas senaste småföretagsbarometer framgår att förväntningarna om att kunna öka sysselsättningen dramatiskt har minskat.
– Under det senaste decenniet har fyra av fem jobb i Sverige skapats i små och medelstora företag. När de inte kan eller vågar anställa hotas på sikt vår välfärd. Därför behövs det nu politiska reformer som kan stärka de svenska företagens konkurrenskraft inom områden som exempelvis skatter och arbetsrätt, säger Daniel Wiberg.
Frågor som dessa har Företagarna även drivit i de omstarts- och återstartskommissioner som har initierats för att motverka coronakrisens effekter. Organisationen har inte sjösatt någon egen kommission, men har bidragit till de satsningar som har gjorts av bland annat Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare och Tillväxtverket.
Många reformförslag
Ordförande i Stockholms Handelskammares omstartskommission är Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Kommissionen består av tio experter – däribland professorer och före detta politiker – som har tagit fram reformförslag inom allt från finanspolitik och entreprenörskap till utbildning och digitalisering. Deras slutrapport presenterades i mitten av augusti.
– Här finns många kugghjul som hakar i varandra. Bland annat föreslås en stor skattereform, med breddad moms, lägre skatt på arbete och en ny fastighetsskatt. Andra bärande områden för att göra Sverige starkare efter krisen är en grön omställning och en ökad social inkludering, säger Klas Eklund.
Han påpekar att den ekonomiska nedgång som coronakrisen har vållat är mycket brant. Däremot tycks följderna, i alla fall hittills, ha blivit något mildare än vad som befarades i våras.
– Det har skett en anpassning från företagen, de har varit snabba och effektiva. Dessutom har staten gripit in med viktiga stödpaket. I huvudsak tycker jag att stöden har varit bra, men vissa av dem behöver kanske förlängas, säger Klas Eklund.
Besöksnäring i kris
Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare, är inne på samma linje. Organisationen företräder drygt 2 000 medlemsföretag i Stockholm och Uppsala län – en region som den senaste tiden har drabbats av stora avbräck inom bland annat turism och besöksnäring, handel och transporter. Visserligen har många svenskar i år satsat på hemester, men i huvudstadsregionen har de inhemska besökarna inte kunnat väga upp det stora bortfallet av utländska turister.
– Över lag har krisstöden varit bra, men stora delar av paketen har nu avslutats eller fasats ned. Både den sänkta arbetsgivaravgiften och hyresstödet avvecklades den 30 juni, och från den 1 augusti gäller nya regler för korttidspermitteringar.
– Omställningsstödet var till en början inriktat på omsättningstapp under mars och april, men eftersom det oftast är lågsäsongsmånader inom exempelvis besöksnäringen är det ingen representativ period. Vi har argumenterat hårt för att omställningsstödet ska förlängas och förenklas, så att det når ut på ett bättre sätt, säger Stefan Westerberg.
Han framhåller att alla kriser är unika, men att den stora osäkerhet som rådde i våras trots allt har lindrats något så här ett halvår senare.
– Läget skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika företag och olika branscher. Framför allt är det mindre företag i tjänstesektorn som fortfarande har problem.
Stora utvecklingskliv
Över hela världen har covid-19 orsakat såväl en hälsokris som en ekonomisk kris. Viruset har förändrat vår vardag och våra arbetsliv, och på digitala seminarier och konferenser försöker forskare och experter förutspå de mer långsiktiga konsekvenserna. Coronakrisen har bland annat beskrivits som ett ”globalt stresstest” för både politiker, länder, regioner och ekonomier. Tidigare problem har förvärrats och förändringstrycket har accelererat. På bara några månader har det skett rekordstora utvecklingskliv inom områden som digitalisering och e-handel.
– Ett annat exempel är att våra politiker på kort tid har tagit flera stora, modiga beslut. Jag hoppas att det är en utveckling som fortsätter, säger Klas Eklund.
Coronakrisen i siffror
- Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, minskade under andra kvartalet 2020 med 8,3 procent jämfört med föregående kvartal. Denna nedgång är historiskt brant.
- Till och med vecka 35 hade 4 500 företag, med sammanlagt 15 000 anställda, försatts i konkurs under 2020.
- Till och med vecka 35 hade 256 företag, med sammanlagt över 8 000 anställda, beviljats företagsrekonstruktion under 2020.
- Under perioden mars–augusti har drygt 96 000 svenskar varslats om uppsägning.
- Under perioden april–augusti har drygt 82 000 ansökningar om korttidspermittering kommit in till Tillväxtverket. Totalt har nära 572 700 anställda gått ner i arbetstid.
- Under juli uppgick arbetslösheten till 8,9 procent.
Källa: ekonomifakta.se
Text: Lena Lidberg
Bilder: Konjunkturinstitutet, Företagarna, Mannheimer Swartling samt Stockholms Handelskammare
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020
