Råvarubrist, produktionsstopp och globalt fraktkaos. Vissa av pandemins flaskhalsar hade just börjat lätta när Ryssland invaderade Ukraina.
Lena Sellgren, chefekonom och analyschef på Business Sweden, konstaterar att 2021 års ekonomiska återhämtning efter pandemin blev mycket stark, med en global BNP-tillväxt på nästan 6 procent. Motsvarande prognos för 2022 var inledningsvis omkring 4,5 procent.
– Med kriget i Ukraina blir det svårare att förutse utvecklingen, men om konflikten inte eskalerar påtagligt handlar det sannolikt endast om några tiondelars nedrevidering av global BNP, säger hon.
Det som sedan tidigare utgör internationella ekonomiska orosmoln är till exempel stigande, ihållande inflation, svårigheter i företagens kompetensförsörjning och energikris i Europa och Kina. Även i Sverige finns frågetecken kring exempelvis eltillgång och elinfrastruktur, men på det stora hela inleddes 2022 med viktiga indikatorer som exportchefsindex och inköpsindex på höga nivåer. Den gröna omställningen och satsningarna i norra Sverige har dessutom gett skjuts åt utländska direktinvesteringar.
– Sedan fjolåret har vi sett ett stort intresse för utländska etableringar i Sverige, påpekar Lena Sellgren.
Akut brist på halvledare
Den över två år långa pandemin har fört med sig en rad störningar på världsmarknaden. De internationella frakt- och logistikkedjorna har brutits och fördyrats när det i vissa hamnar har funnits gott om båtar men inga containrar, eller vice versa. Dessutom har det uppstått brist på till exempel trävaror, färg, lack, stål, gummi och vissa plaster och metaller, däribland aluminium och magnesium. Priserna har skenat, men har efter hand börjat falla tillbaka.
Samtidigt har det funnits ett stort underskott på vissa elektroniska komponenter. Sedan i fjol råder en akut brist på halvledare, vilket används i allt från datorer och mobiltelefoner till diskmaskiner och solpaneler. En av de branscher som är extremt beroende av halvledare är fordonsindustrin, där den vikande tillgången har lett till flera omfattande produktionsstopp.
Kristeam på Scania
Ett av de drabbade företagen är den svenska lastbilsjätten Scania. Så sent som vid juletid och under första veckan i januari i år stod tillverkningen stilla vid Scanias fabriker i både Södertälje, Oskarshamn och Luleå.
– Vi har en rejäl orderstock just nu, men tyvärr kommer våra kunder att få vänta på leverans till efter sommaren. Halvledarbristen kommer att kvarstå under hela 2022, kanske längre. Ytterligare produktionsstopp kan inte uteslutas, säger Hans-Otto Heijne vid huvudkontoret i Södertälje.
Han har lång erfarenhet från olika inköpsbefattningar i företaget. Sedan januari 2021 arbetar han heltid med att leda ett särskilt kristeam inom Scania som jagar halvledare runt om i världen. I gruppen ingår ett 50-tal personer som är direkt eller indirekt engagerade i uppgiften. De flesta i teamet finns i Södertälje, andra i Asien.
– En halvledare är ett mikrochip som styr all elektronik i bilarna. Till varje lastbil behövs det flera tusen, förklarar Hans-Otto Heijne.
Flyttar hem produktion
Ungefär 70 procent av alla halvledare tillverkas i Asien, framför allt vid företaget TSMC:s fabrik i Taiwan. USA står för cirka 25 procent av marknaden och Europa för cirka 5 procent. För ungefär 20 år sedan var läget annorlunda. Då tillverkades 20–25 procent av dessa komponenter vid europeiska fabriker.
– Det är ingen tillfällighet att den här produktionen har flyttat till Asien. Specialisering och massproduktion gör affären lönsam för tillverkaren och billig för konsumenten. De senaste decenniernas starka, ekonomiska tillväxt i världen kan vi tillskriva just globalisering, frihandel och effektiva leveranskedjor, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
När det uppstår sårbarheter i produktionsflödena – som till exempel under pandemin – försöker kundföretagen i den mån det går att öka lagerhållningen och skaffa leverantörer från olika regioner. Den yttersta åtgärden är reshoring, det vill säga att om möjligt flytta hem sin produktion. Att bygga upp ny produktion av halvledare kräver dock flera års förberedelser och mångmiljardinvesteringar.
EU storsatsar
Just detta arbetar nu EU för att genomföra. Nyligen tillkännagav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen en satsning på 15 miljarder euro för att Europa ska återta produktion och utveckling av halvledare. Komponenten ses som strategisk viktig, inte minst med tanke på ökande elektrifiering, digitalisering och grön omställning. Teknikföretagens Mats Kinnwall anser dock att statliga subventioner inte är rätt väg att gå.
– Det kommer troligen att gynna stora koncerner i till exempel Frankrike, Tyskland och Italien. I kedjan av underleverantörer inom industrin ser jag en risk för att svenska småföretag kommer att missgynnas, säger han.
EU-satsningarna välkomnas däremot av Scanias Hans-Otto Heijne.
– Pandemin blev en väckarklocka för många av oss. Det är viktigt att vi kan säkra upp långsiktiga leveranser, påpekar han.
Kriget får stor påverkan
Även Fredrik Sidahl, vd på Fordonskomponentgruppen (FKG), är inne på samma linje. FKG är branschorganisation för de skandinaviska leverantörerna till fordonsindustrin och har cirka 300 medlemsföretag.
– När komponenter hamnar på fraktfartyg i flera månader blir det dyrt att köpa billigt. Pandemin har gjort att vissa av företagen i vår bransch knaprar på marginalen. Statliga stöd med möjligheter till exempelvis korttidspermitteringar har bidragit till lättnader, säger han.
Fredrik Sidahl framhåller samtidigt att kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland får flera nya konsekvenser i de globala leveranskedjorna. Ett exempel är att Ryssland producerar 40 procent av världens palladium, vilket fordonsindustrin använder i katalysatorer och sensorer.
– Andra följder är höjda bränsle- och energipriser, liksom flygstopp som försvårar olika leveranser. Kriget kommer även att påverka investeringsviljan hos både företag och privatpersoner, säger Fredrik Sidahl.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2022
Text: Lena Lidberg
Bild: Pexels
