Från bensin och diesel till batterier och el. Fordonsindustrin står inför en radikal klimatomställning, vilket får stor påverkan på en biltillverkarnation som Sverige.
Sverige är ett av de länder i världen där fordonsindustrin har som störst betydelse för ekonomin. Totalt står sektorn för drygt 14 procent av den svenska varuexporten. Två av världens ledande tillverkare av tunga fordon, Scania och AB Volvo, har sina säten i Sverige. Här finns dessutom en stor personbilsproducent i form av Volvo Cars. Vid sidan av de svenska fordonstillverkarna ingår även en lång rad leverantörer, importörer, återförsäljare och verkstäder i fordonsindustrins värdekedja.
– Sammantaget sysselsätter näringen över 200 000 personer runt om i landet, säger Anders Norén, teknisk chef på branschorganisationen Bil Sweden.
Laddhybrider som övergång
I Bil Sweden ingår både tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar. Tillsammans står de för cirka 95 procent av nybilsförsäljningen i Sverige. Organisationen har tagit fram flera scenarier, så kallade färdplaner, över hur den pågående klimatomställningen väntas påverka branschen. I dag står transportsektorn som helhet för nästan en tredjedel av de fossila utsläppen i Sverige.
– Till en början bedömde vi att elbilar och laddhybrider kommer att utgöra 80 procent av nyregistreringarna på den svenska marknaden år 2030. Men omställningen har gått snabbare än förväntat, vilket kräver högre tempo i utbyggnaden av laddinfrastruktur. I vår färdplan bedömer vi även att minst 50 procent av alla nyregistrerade tunga fordon är elektrifierade 2030, förklarar Anders Norén.
Hittills i år står de laddbara personbilarna för 42,5 procent av nyregistreringarna. I denna siffra är 17 procent renodlade elbilar. Resterande 26 procent är laddhybrider som har både förbränningsmotor och elmotor. Laddhybriderna ses dock som en övergångsteknologi. Andelen elbilar ökar stadigt.
– Sverige tillhör de länder där övergången till elektrifierade personbilar går snabbast. Listan toppas av Norge, som har infört starka statliga styrmedel. Därefter följer Island och Sverige, konstaterar Anders Norén.
Förbud mot förbränningsmotor
Inom EU är det därmed Sverige som har kommit längst. Så sent som i somras presenterade EU-kommissionen ett paket av lagförslag, ”Fit for 55”, som ska minska utsläppen av växthusgaser. Här finns inslag som är tydligt riktade mot transportsektorn. Bland annat föreslås att personbilar och lätta lastbilar inte ska få släppa ut någon koldioxid alls från år 2035. I praktiken betyder det ett förbud mot bilar med förbränningsmotor.
– Utbudet av laddbara fordon ökar hela tiden, men det finns många utmaningar längs vägen. Inte minst är branschen beroende av hur laddinfrastrukturen utvecklas och hur de statliga stödsystemen för bland annat förmånsbeskattning, bonus-malus, utformas, framhåller Anders Norén.
Behov av biodrivmedel
I företagens produktionskedjor sker nu successiva förändringar. En del nya leverantörer tar plats, medan andra ställer om och anpassar sig till elektrifieringsrevolutionen. Ett exempel på nya samarbeten presenterades i juni, när Volvo Cars och batteriföretaget Northvolt aviserade att de ska bilda ett gemensamt bolag för både forskning och produktion av hållbara batterier.
– Bland våra medlemsföretag krävs det ny kompetens för att genomföra omställningen till nollutsläppsfordon, men även för att möta utvecklingen mot självkörande fordon, säger Anders Norén.
Samtidigt understryker han att medellivslängden för en personbil i Sverige är 18 år, och ofta är bilarna i bruk betydligt längre än så.
– De laddbara personbilarna utgör i dag fem procent av det totala beståndet. Därför är det viktigt att det även finns tillgång till biodrivmedel som de övriga fordonen kan köras på. Det är en förutsättning för att nå klimatmålen, påpekar Anders Norén.
Omställning i verkstäderna
På Motorbranschens Riksförbund, MRF, har Henrik Idermark rollen som elektrifieringsansvarig. MRF är branschorganisationen för svenska bilhandlare och bilverkstäder och har cirka 1 200 medlemsföretag. Även i denna del av fordonssektorn pågår en accelererande omställning.
– Den verkstad som inte vill jobba med elfordon får det svårt att överleva. Kompetenskraven ökar och många verkstäder har påbörjat olika utbildningsprogram. Huvudfokus här ligger på säkerhet och på att undvika olyckor, förklarar Henrik Idermark.
I jämförelse med bensin- och dieselbilar är elfordon enklare i sin konstruktion och innehåller färre rörliga motordelar, vilket innebär att servicebehoven minskar.
– På sikt kommer det nog inte att utföras så många oljebyten. Däremot kvarstår förstås behovet av att kunna reparera allt från högvoltssystem till lampor och vindrutor, konstaterar Henrik Idermark.
Automatiserade fordon
Han bedömer att övergången till elfordon kan gå snabbare än vad många anar. När den nya teknologin blir allt bättre och allt billigare kan försäljningen ta rejäl fart. Vad som kan sätta käppar i hjulet är till exempel råvarubrist och tillverkningsproblematik i industrin. Detsamma gäller samhällets tillgång till förnybar el, både i rätt mängder och på rätt platser i landet.
– Till Sveriges fördel hör att vi historiskt sett har haft låga elpriser, även om det inte finns någon garanti för att det består. En annan fördel är att både Scania och Volvo är väldigt innovativa och har många omställningsprojekt på gång, framhåller Henrik Idermark.
Parallellt med elektrifieringen pågår dessutom utvecklingen av automatiserade, uppkopplade och självkörande fordon.
– Det kommer troligen att bli ännu mer omvälvande. Inom en överskådlig framtid ses det kanske som farligare att själv köra sin bil än att använda en självkörande bil, säger Henrik Idermark.
En stormig tid väntar
Mikael Wickelgren är den före detta bilindustriarbetaren som blev docent i företagsekonomi och fordonsforskare vid Högskolan i Skövde. Han ser hur klimatomställningen, utvecklingen av självkörande fordon och den allmänna digitaliseringen får det att blåsa upp till storm.
– Märkesverkstädernas service och underhåll av fordon med förbränningsmotor har genererat stora intäkter för både bilföretag och verkstäder. När det kassaflödet reduceras väntar troligen avvecklingar eller konkurser. Min bild är dessutom att förändringen går snabbare än vad branschen är inställd på att hantera, säger han.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2021
Text: Lena Lidberg
Bild: Unsplash
