Mindre än två år efter införandet av den nya lagen om företagsrekonstruktion riktas nu kritik mot vissa delar. Bland annat har näringslivsorganisationerna vänt sig till regeringen för att väcka liv i förslaget om offentlig skulduppgörelse. Andra är inte lika förtjusta i den idén.
Sveriges nya lag om företagsrekonstruktion trädde i kraft den 1 augusti 2022. Lagen bygger på ett EU-direktiv som ska bidra till att öka antalet lyckade rekonstruktioner och ge krisande företag en andra chans. Domstolsverkets statistik visar dock att 2023 – det första helåret med den nya lagen – utmynnade i en rejäl minskning av de svenska rekonstruktionerna. Endast 172 rekonstruktionsärenden inkom till landets tingsrätter och antalet avgjorda ärenden var 133. Det är de i särklass lägsta siffrorna på mer än tio år. Samtidigt har konkurserna ökat rejält och hamnade under 2023 på de högsta nivåerna sedan 1990-talets finanskris.
– Redan nu går det att se att den nya lagen inte fullt ut passar för de mindre företagen. Rekonstruktionsprocessen har blivit alltför komplicerad och alltför dyr. Det behövs justeringar som kan bidra till att konkurserna minskar, säger Christer Östlund, jurist på Svenskt Näringsliv och en av ledamöterna i den statliga rekonstruktionsutredningen som föregick den nya lagen.
Efterlyser förenklad process
Tillsammans med företrädare för Företagarna och Småföretagarnas Riksförbund står han bakom en hemställan som under våren har skickats till justitieminister Gunnar Strömmer. De tre organisationerna vill att regeringen inför ett förenklat förfarande för skulduppgörelse.
Redan i rekonstruktionsutredningen föreslogs en liknande lösning, offentlig skulduppgörelse, som förväntades bli billigare och snabbare än rekonstruktion. Bland remissinstanserna fanns stöd för idén, men den dåvarande regeringen tog inte med förslaget i lagrådsremissen och inte heller i den proposition som senare lades fram för riksdagen. Enligt utredningsförslaget skulle en offentlig skulduppgörelse kunna pågå i högst två månader och behöva godkännas av två tredjedelar av de deltagande borgenärerna. Under processen skulle gäldenären som utgångspunkt vara fredad från att försättas i konkurs. Ett annat exempel var att förfarandet inte skulle berättiga till lönegaranti eller superförmånsrätt.
– Vi som nu har vänt oss till regeringen anser att det inte behöver ställas lika höga krav på en rekonstruktör vid offentlig skulduppgörelse som vid en mer omfattande rekonstruktion. Erfarenhet av så kallade driftskonkurser är kanske inte nödvändig vid ett förenklat förfarande, säger Christer Östlund.
Nackdelar med snabbspår
Hans Andersson, delägare i Advokatbyrån Kaiding och ordförande i intresseorganisationen REKON, är inte lika positivt inställd till näringslivsorganisationernas förslag. I REKON ingår cirka 400 svenska rekonstruktörer och konkursförvaltare och precis som Christer Östlund ingick Hans Andersson som expert i rekonstruktionsutredningen.
REKON:s poäng är att en viktig beståndsdel i den nya lagen är just att det ställs högre krav på rekonstruktörens kompetens. Syftet är att höja kvaliteten i rekonstruktionerna och att få fler ärenden att lyckosamt komma i mål.
– Att införa ett ”snabbspår” i lagen har sina nackdelar. När det blir för enkelt att öppna ett förfarande och det ställs lägre krav på den som utses till rekonstruktör riskerar rekonstruktionsinstrumentet att delvis drabbas av vanrykte, både hos banker och hos Skatteverket. Vi såg exempel på det med den förra lagen och det vore inte bra att öppna den dörren igen, framhåller Hans Andersson.
Underhandsackord
Han konstaterar att det som alternativ till offentlig skulduppgörelse precis som tidigare går att satsa på underhandsackord, det vill säga att gäldenären på frivillig basis försöker komma överens med fordringsägarna.
– Här finns ofta goda möjligheter att lyckas, såvida gäldenären inte väntar för länge. En avgörande faktor kan också vara att överlåta processen till en erfaren person, till exempel en konkursförvaltare med gott renommé, säger Hans Andersson.
Eftersom underhandsackord inte registreras i domstol är det svårt att följa om denna lösning har ökat eller minskat sedan den nya rekonstruktionslagen infördes.
– Jag vet att underhandsackord förekommer, men det är svårt att uttala sig om omfattningen. Modellen kan vara användbar för företag som inte kan bära kostnaden för det vanliga rekonstruktionsförfarandet, förutsatt att företaget söker hjälp i tid, säger Hans Andersson.
System för tidig varning
I stället för offentlig skulduppgörelse anser han att lagstiftarna borde ha gått vidare med ett annat förslag som togs upp i rekonstruktionsutredningen – ett system för ”early warning”, tidig varning.
– Det bygger på att företag i kris i ett tidigt skede kan få hjälp av erfarna rådgivare, obeståndsjurister, konkursförvaltare eller rekonstruktörer. Systemet används framgångsrikt i bland annat Danmark och borde utvecklas även här. När ett företag får problem handlar det sällan enbart om ekonomin utan även om bolagets struktur, ledning och så vidare. Därför behövs ett större grepp än bara skuldnedskrivningar, påpekar Hans Andersson.
På internet har det börjat dyka upp företag som erbjuder ”early warning”-tjänster, men mycket tyder på att vissa av dessa inte har någon direkt kompetens för att hantera bolag i kris.
– Den typ av system som jag tänker på ska bekostas av staten och hanteras av till exempel Länsstyrelsen, betonar Hans Andersson.
Kritik mot Skatteverket
Enligt Christer Östlund på Svenskt Näringsliv har det ännu inte kommit några besked från justitiedepartementet om hur regeringen Kristersson ställer sig till justeringar av rekonstruktionslagen. De tre näringslivsorganisationerna har dock uppmanat regeringen ”att gå vidare med förslagen skyndsamt”. I skrivelsen lyfter de framför allt upp behovet av offentlig skulduppgörelse, men de vill även att regeringen ska uppmärksamma Skatteverkets inställning till företagsrekonstruktion.
”Tyvärr möts vi av rapporter från rekonstruktörer att Skatteverket intar en negativ inställning till att delta på ett konstruktivt sätt i rekonstruktionssituationer. Det handlar inte sällan om krav från myndigheten att erhålla en högre betalning än andra oprioriterade borgenärer. I många fall försvårar eller omöjliggör det en rekonstruktion, med negativa samhällsekonomiska effekter och risk för en ökande arbetslöshet som följd. Regeringen bör därför vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att Skatteverket generellt sett deltar i rekonstruktioner på ett konstruktivt sätt”, skriver näringslivsorganisationerna.
– Här krävs ingen lagändring, utan snarare en tydlig signal från regeringen till myndigheten, säger Christer Östlund.
Företräder skattebetalarna
Micael Zingmark är rättslig expert på Skatteverket och var även han ledamot i rekonstruktionsutredningen. Han tycker att kritiken mot Skatteverket är svepande och därmed svår att bemöta.
– Jag har inte nåtts av kritik i några konkreta ärenden. Skatteverket ska tillvarata skattebetalarnas ekonomiska intressen och det innebär att vi ibland gör andra bedömningar än rekonstruktören eller övriga borgenärer. Jag vill poängtera att vi är öppna för dialog och aktivt deltar i alla borgenärssammanträden. Sällan är det någon annan borgenär än Skatteverket som kommer dit, säger Micael Zingmark.
Söker hjälp för sent
Ackordscentralens vd Mikael Kubu betonar att grundproblemet ofta är att företag på obestånd söker hjälp alltför sent. Det minskar möjligheten till smidiga förarbeten och lyckade rekonstruktioner.
– Dessutom är till exempel byggföretag väldigt svåra att rekonstruera. De har som regel långa avtal och värden som snabbt imploderar, konstaterar Mikael Kubu.
Han tror att ett förenklat rekonstruktionsförfarande möjligen skulle minska antalet konkurser, men för att förhindra missbruk av rekonstruktionsinstrumentet borde det krävas att rekonstruktören är kvalificerad till att förordnas som konkursförvaltare. När det gäller underhandsackord påpekar han att alla borgenärer måste godkänna ackordsförslaget. I praktiken betyder det att metoden bara fungerar när antalet borgenärer är begränsat.
Mikael Kubu håller med om att Skatteverket är aktiv i sin roll som borgenär, men delar också synen på att verket ofta har en snäv hållning till att inleda rekonstruktion. Det gäller inte minst i de fall där företagen har skulder kopplade till de så kallade covidanstånden.
– Situationen med covidanståndsbolag är extraordinär, men den kommer att vara löst om några år. Vissa av företagen kommer att betala sina skulder, vissa kommer att kunna rekonstrueras och andra kommer att försättas i konkurs, säger Mikael Kubu.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024
Text: Lena Lidberg
Bild: Ulf Börjesson
