Rekonstruktion: Laddat och överhopat av fördomar

Många styrelseledamöter vill bara dra när rekonstruktion kommer på tal. Men – det borde inte vara så. För rekonstruktion kan ofta vara en god möjlighet att driva bra verksamhet vidare. Det anser Christer Lindberg i ett samtal med Willy Silberstein. Christer Lindberg har stor erfarenhet av rekonstruktioner. Både i företag där han varit verksam, men också som före detta vd för ALMI Stockholm.

– Jag tycker att det är synd att ordet rekonstruktion är så laddat och överhopat med fördomar, säger Christer Lindberg bestämt. Låt oss först ta en definition. Rekonstruktionen sker antingen enligt ”Lagen om företagsrekonstruktion” eller genom ”underhandsrekonstruktion”. Företagets resultat- och balansräkning samt marknadsförutsättningar och övriga omvärldsfaktorer analyseras och utvärderas noggrant. En rekonstruktionsplan upprättas efter diskussioner med ägare, kreditgivare, leverantörer, myndigheter med flera. Planen visar hur företagets finansiella problem ser ut och presenterar en lösning. Det finns självklart betydligt mer att säga om rekonstruktion, men de korta raderna beskriver ändå det viktiga. Rekonstruktion är en möjlighet att fortsätta med sund affärsverksamhet i stället för att sätta ett företag i konkurs, vilket ju ofta för med sig stora värdeförluster.

– Marknadsekonomi förutsätter faktiskt möjlighet till rekonstruktion, säger Christer Lindberg. För marknadsekonomi är att ta risker. Och risker för med sig att det i bland blir fel och då gäller det att vi har lagstiftning, praxis och kunskap så att en sådan situation kan hanteras på ett bra sätt.

Men nog är det många som har mycket förutfattade – och negativa tankar kring rekonstruktion?
– Ja, absolut, men jag tycker att det är synd och att det inte bör vara så. Rekonstruktion är en ventil, en god möjlighet att driva företag vidare.

Beskriv en bra företagsrekonstruktion
Det är när ett företag har fått problem och man vet vad problemet är och det finns förutsättningar att lösa problemet.

Du får det att låta så lätt. Hur kan en sådan situation se ut?
– Det kan till exempel vara ett företag som har för stora skulder, säg att det är en sund affärsidé med hygglig lönsamhet. Men bolaget klarar inte räntor och avskrivningar för att man har överinvesterat. En rekonstruktion gör det möjligt att i ordnade former förhandla fram en nedskrivning av skulder – ett ackord.

Men exempelvis kreditgivare riskerar väl att förlora pengar?
– Jo, så är det självklart i och med att fordringarna skrivs ned. Men likafullt är det ofta betydligt bättre än att försätta bolag i konkurs då betydligt större tillgångar går förlorade. Det viktiga är ofta att inte vänta för länge, för då finns risk för ytterligare förluster.

Många gånger är styrelseledamöter i bolag som hotas av obestånd oroliga för sitt eget skinn och varumärke och drar. Vad säger du om det?
– Jag tycker det är helt fel att dra. Har man satt sig i båten måste man ro den i land. Och affärsverksamhet är, som jag sade, förenat med risker, annars skulle alla bara placera pengar i räntebärande papper. Vi tar risker för att göra bra affärer. Oftast går det, förhoppningsvis bra, men det går aldrig att skydda sig helt mot problem. Så enkelt – och svårt – är det.

Brukar styrelseledamöter kunna tillräckligt mycket om obestånd?
– Jag önskar att jag kunde svara ja, men så är det givetvis inte. Jag tror att det är en stor obalans, där exempelvis företrädare för banker har ett stort kunskapsövertag som de utnyttjar. Alla kan inte vara reservofficerare som förbereder sig för krig, lika lite kan alla i styrelser vara redo för ekonomiska problem. Men kunskap om kriser måste alltid finnas i en styrelse.

Vad brukar vara det första en styrelse bör ta tag i när obestånd övervägs?
– Det är ofta personfrågor. Om företagsledningen är problemet måste man blixtsnabbt agera och byta. Annars går det inte att få med sig andra i problemlösningen.

Du är kritisk till exempelvis styrelseledamöter som drar när det börjar blåsa. Men kan du inte förstå att de är så oroliga för sitt eget varumärke?
– Jag tror att vi måste öka kunskaperna om rekonstruktion. Alltför många förknippar konkurs med skumraskaffärer och den myten drabbar även synen på rekonstruktion som är ett ordnat sätt att minska förluster inför ekonomiska problem.

– Jag tycker att såväl Ackordscentralen som advokatfirmor borde se till att fler förstår vad rekonstruktion är.

Tror du att ekonomiska problem alltför ofta leder till konkurs, alltså att det sker i onödan?
– Egentligen har jag för liten kunskap om det, men ja, jag tror att det är så. I ALMI såg jag ofta hur vi kunde rädda företag så att de kunde leva vidare genom informell eller formell rekonstruktion. Det hann inte gå till konkurs vilket är bra för samhälle och en rad involverade företag och personer. Vi kunde hitta lösningar som gynnade alla intressenter.

Willy Silberstein