Tidpunkt för konkursansökan påverkar lönegaranti

Den dag som konkursansökningen kom in till tingsrätten har betydelse bland annat i lönegarantihänseende. Anställda som har lönefordringar, som har varit förfallna till betalning under lång tid, har ett intresse av att den dagen ska ligga så långt tillbaka i tiden som möjligt i förhållande till konkursbeslutet. Anledningen härtill är att arbetstagaren inte är berättigad till lönegaranti om lönefordran ligger längre tid tillbaka än tre månader från dagen för konkursansökan.

Problem att fastställa den dagen kan uppkomma om flera konkursansökningar mot samma gäldenär har föregått konkursbeslutet. Enligt 2 kap 21 § konkurslagen ska, om flera konkursansökningar är anhängiggjorda samtidigt och konkursbeslutet fattas efter den senast inkomna, beslutet anses grunda sig på den först inkomna. I en dom (T 418-19) den 30 oktober 2019 fattad av Högsta domstolen (HD) gjorde en arbetstagare gällande att konkursansökningsdagen skulle grunda sig på en ansökan som tingsrätten hade avskrivit, vilket i sådana fall skulle innebära att han var berättigad till lönegaranti för gamla lönefordringar.

Som grund åberopande arbetstagaren att det efter tingsrättens avskrivning hade skett en oavbruten kedja av konkursansökningar mot gäldenären. HD konstaterade dock att den konkursansökan som arbetstagaren åberopade som grund hade avskrivits och var därmed inte anhängiggjord samtidigt som den ansökan som tingsrätten biföll. Hade den däremot varit det, hade konkursansökningsdagen ansetts ha inträffat långt före konkursdagen och därmed också berättigat arbetstagaren till lönegaranti. Domslutet är föga förvånande, eftersom HD:s tolkning framgår av lagtextens ordalydelse.

Text: Hans Ödén