Lönsamheten viker i de svenska småföretagen. Det ökar risken för uppsägningar och konkurser, konstaterar Företagarnas chefsekonom Johan Grip.
Det är inte bara de senaste årens turbulens som ligger bakom försämringarna. Ända sedan 2016 finns det en nedåtgående trend i småföretagens lönsamhet. Pandemin, den svaga kronan, inflationen och andra kraftiga kostnadsökningar har knappast förbättrat situationen. Årets konjunkturförsvagning lägger ytterligare sten på börda.
– Lönsamheten har sjunkit på ett sätt som vi inte har sett sedan den svenska finanskrisen i början av 1990-talet, säger Johan Grip, chefsekonom på Företagarna.
Tillsammans med Sparbankernas Riksförbund och Swedbank presenterar organisationen varje år Småföretagsbarometern, landets största genomlysning av småföretagen. I undersökningen ingår 4 000 företag inom det privata näringslivet med 1–49 anställda.
Den senaste kartläggningen kom för drygt ett halvår sedan och visar bland annat att en tredjedel av företagen anser att lönsamheten har försämrats det senaste året.
Företag inom handel, transport, hotell och restaurang är mest missnöjda med utvecklingen. Där anser vartannat företag att lönsamheten har blivit sämre. Många företag befarar dessutom att läget kan förvärras. Särskilt gäller det branscher som påverkas hårt av en minskad efterfrågan från hushållen.
– Byggföretagens bild är mest negativ, medan tjänsteföretagen ser något ljusare på framtiden, säger Johan Grip.
Svårt att få banklån
En tredjedel av företagarna uppger samtidigt att deras privatekonomi har försvagats det senaste året. När alla buffertar krymper minskar förmågan att klara en längre konjunkturnedgång, vilket innebär att risken för uppsägningar och konkurser ökar.
Svårigheter med finansiering gör dels att nyföretagandet minskar, dels att de befintliga småföretagen får problem med investeringar och tillväxt. Statistik från Riksbanken och SCB visar att bankernas utlåning till små och medelstora företag är många gånger mindre än utlåningen till hushåll och stora företag.
– Bankerna ställer höga krav på säkerhet, men saknar i många fall förståelse för småföretagens verksamhet. Där har nedläggningen av lokala bankkontor varit en försvårande faktor. Lokal kompetens försvinner från bankerna och ersätts av digitalisering och standardiserade kreditansökningsprocesser, påpekar Johan Grip.
Han efterlyser dessutom ett regelverk som gör lånevillkoren mer transparenta. Det skulle öka konkurrensen på företagslånemarknaden, underlätta jämförelser och bidra till att företagarna lättare kan undvika oseriösa aktörer.
– Vissa kreditgivare utnyttjar svagheterna i systemet. De berättar till exempel inte om totalkostnaderna eller om den effektiva räntan, som i vissa fall kan ligga på över 50 procent. Det finns exempel på företagare som under lång tid blir inlåsta i lån som dessa, förklarar Johan Grip.
Påverkar lokalsamhället
Även om konjunkturläget just nu är dystert bedömer sex av tio småföretag att de i grunden har goda möjligheter att expandera. Det är ett tungt vägande skäl till att Företagarna anser att både tillgången till lån och lånevillkoren behöver förbättras.
– Kraven på personlig borgen försätter företagaren i dubbel riskexponering. Utgångspunkten borde vara att långivaren kräver en begränsad personlig borgen. Utöver det borde staten kunna gå in och ta en del av garantin för mindre lån, framhåller Johan Grip.
Många företagare måste i dag spara till sina investeringar, eller använda familj och vänner som bank. Det hämmar ofta företagets tillväxt och gör det svårare att till exempel öka tillverkningen, öka varu- eller tjänsteutbudet, förbättra produktiviteten eller att satsa på energieffektiviseringar.
– Särskilt allvarligt blir det när verksamheter på mindre orter inte kan växa. Det påverkar hela lokalsamhället och leder inte sällan till utflyttning från orten, säger Johan Grip.
Ett annat problem som kan få direkt effekt på småföretagens likviditet är när stora företag sätter i system att betala sina fakturor väldigt sent.
– Det kan inte vara meningen att småföretag ska fungera som bank åt storföretag. Det här är ett hot mot småföretag även på EU-nivå, konstaterar Johan Grip.
Brist på arbetskraft
I Småföretagsbarometern uppger en tredjedel av företagen att bristen på lämplig arbetskraft är det största hindret för tillväxt och expansion. De nya reglerna kring arbetskraftsinvandring förvärrar den situationen ytterligare, enligt Johan Grip.
– Den inkomstgräns som regeringen har beslutat om är helt fel väg att gå. Arbetskraftsinvandring blir det enda alternativ som återstår när det inte finns folk att anställa på den lokala marknaden, betonar han.
Företagarna företräder 60 000 små- och medelstora företagare. Ett av uppdragen är att arbeta för politiska reformer som stärker konkurrenskraften i det svenska näringslivet, som till 99,4 procent består av företag med 0–49 anställda. På önskelistan just nu finns bland annat en nedsättning av arbetsgivaravgifterna, ett återinfört högkostnadsskydd vid sjukskrivningar och systematiska regelförenklingar hos myndigheter och förvaltning.
– En annan viktig fråga är att göra det lättare för småföretag att delta i offentliga upphandlingar. Det kan ske genom att upphandlingarna till exempel bryts upp i mindre delar, säger Johan Grip.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2023
Text: Lena Lidberg
Bild: Företagarna