Kan minskad sekretess mellan svenska myndigheter motverka bidragsfusk, arbetslivskriminalitet och penningtvätt? På uppdrag av finansdepartementet utreds nu hur myndighetssamarbetet kan förbättras.
I december 2019 visade en annan statlig utredning, Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, att läckaget från systemen är stort. I studierna framkom att det varje år är mellan 11 och 27 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar som hamnar i orätta händer. Utöver felaktiga utbetalningar finns även närliggande problem med exempelvis skattebrott, arbetslivskriminalitet och ekobrott i bolagsform.
I augusti 2021 tillsatte finansdepartementet en utredning för att se över möjligheterna till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Uppdraget genomförs som en så kallad bokstavsutredning, vilket innebär att utredaren biträder departementet i denna specifika fråga.
Arbetet leds av Kerstin Bynander, ställföreträdande chefsjurist vid Försvarsmakten. Den 31 januari redovisade hon en delrapport och senast den 30 juni ska slutrapporten vara klar.
Flera hinder
Vid ett seminarium i början av april hos SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, uppmärksammades kärnfrågorna i utredningen. I panelen deltog Kerstin Bynander tillsammans med bland andra Katrin Westling Palm, generaldirektör på Skatteverket och Nils Öberg, generaldirektör på Försäkringskassan. Kerstin Bynander konstaterar att utredningstiden är ganska kort och att det finns många bitar att analysera. I uppdraget ingår också att sammanställa olika förslag som tidigare har lämnats av myndigheter och utredningar.
– Det finns ett omotiverat glapp i vissa delar mellan myndigheternas uppdrag och de rättliga förutsättningarna. Det kan gälla rättsliga hinder, tillämpningsproblem eller tekniska hinder. Som exempel kan personuppgiftsbehandlingen vara svåröverskådlig och förenad med kluriga avvägningar kring skyddet för den enskildes personliga integritet, säger Kerstin Bynander.
I hennes uppdrag ingår bland annat att bedöma om det finns behov av ändrade regler kring exempelvis sekretess.
– Det är viktigt att motverka felaktiga utbetalningar innan de sker, annars är det för sent. Ytterst handlar det om att upprätthålla förtroendet för våra myndigheter och det offentliga, framhåller Skatteverkets Katrin Westling Palm.
Försäkringskassans Nils Öberg konstaterar att den svenska staten under lång tid har brottats med detta ämne.
– Integritetsfrågan väger väldigt tungt i vårt land. Jag skulle vilja vända på logiken: utgångspunkten borde vara att myndigheter ska dela information. Enorma ekonomiska värden går till spillo varje år när systemen är relativt lättmanipulerade, säger han.
Nya regler i maj
Bolagsverkets rättschef Erik Janzon gläder sig åt att regeringen nyligen beslutade att verket från och med den 1 maj i år ska omfattas av nya, särskilda regler som ska underlätta informationsutbytet med andra myndigheter. Detsamma gäller Arbetsmiljöverket, CSN och IVO.
– Det tycker vi är jättebra. Våra uppgifter omfattas som regel inte av sekretess, men det kan uppstå svårigheter när andra myndigheter behöver ställa frågor till oss i enskilda ärenden. Då kan de behöva avslöja mer än vad deras nuvarande regler tillåter, säger Erik Janzon.
I korthet innebär det nya regelverket att vissa myndigheter nu blir skyldiga att dela information med varandra och att sekretess som råder hos den ena myndigheten automatiskt följer med till den andra.
Erik Janzon hoppas att förändringen ska fördjupa Bolagsverkets samverkan med till exempel Skatteverket, Tullverket och Polisen:
– Syftet är att förhindra organiserad brottslighet och upplägg där bolag används som brottsverktyg.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2022
Text: Lena Lidberg
Bild: Pexels
