På bara fem år har antalet mjölkbönder i Sverige minskat från ungefär 5 000 till 4 000. Bönderna klagar på dålig ersättning, och 18 % tror att de kommer sluta med mjölkproduktion inom 3 år. Många pekar ut Arla som boven i dramat.
Svenska mjölkbönder är en av de produktionsgrenar inom lantbruket som har haft det tufft lönsamhetsmässigt. Faktum är att avräkningspriset på mjölk ligger lägre idag (omräknat till 2016 års prisnivå) än det gjorde i början av 1940-talet, enligt statistik från Jordbruksverket. Det pratas om mjölkkris, med konsekvent minskat antal mjölkbönder. Arla innehar 50 % av den svenska mjölkmarknaden så det är naturligt att de hamnar i fokus. Varför kan Arla inte betala mer? Och hur påverkar världsmarknaden ersättningen till våra svenska mjölkbönder?
Marknadsekonomi och omvärlden styr
Enligt Jerker Nilsson som är professor i företagsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet är det inte så enkelt som att beskylla Arla för det som pågår. Mjölkmarknaden är global och påverkas av en marknadsekonomi där utbud och efterfrågan styr. Det är flera faktorer i vår omvärld och därmed världsmarknadspriset som avgör hur mycket Arla kan betala sina bönder. De viktigaste faktorerna till de senaste årens låga mjölkpriser är enligt Jerker Nilsson:
• EU:s slopade mjölkkvotssytem 2015
Mjölkkvotssystemet innebar att varje land hade tillåtelse att producera en viss volym mjölk. Efter slopningen är det fritt fram och det är framförallt länder där produktionskostnaderna är låga som har utökat sin export. Följden har blivit pressade mjölkpriser.
• Krim-kriget
Sanktionerna mot Ryssland har lett till motsanktioner, som till exempel innefattar mjölk. Den mjölk som skulle exporterats till Ryssland går istället ut på andra marknader, vilket leder till pressade priser.
• Kinas minskade import av nyazeeländsk mjölk
Kina som är en stor importör av nyazeeländsk mjölk har minskat sin import. Det leder till ett mjölköverskottsom även det leder till pressade priser.
Det finns idag ett mjölköverskott i Sverige, och en stor del av den mjölk som exporteras gör det i form av mjölkpulver. Mjölkpulver är för övrigt den största exportvaran när det gäller mjölkprodukter. De företag som köper mjölkpulver bryr sig enligt Jerker Nilsson inte om var pulvret är tillverkat.
– Det är bara priset som styr.
Återhämtning med ökade mjölkpriser
Sedan årsskiftet har det skett en viss återhämtning, till följd av en ökad efterfrågan på mjölk och mjölkprodukter i såväl Europa, USA som i vissa tillväxtmarknader. Arla har höjt mjölkpriset med 42 % de senaste 12 månaderna. I ett pressmeddelande säger Arla Foods koncernchef Peter Tuborgh att ”vi förväntar oss att den positiva prisutvecklingen ska fortsätta, och räknar med att behålla denna höga nivå under resten av året”.
I LRF:s senaste Lantbruksbarometern finns det en ökad optimism bland mjölkbönderna. Den upplevda lönsamheten i år jämfört med förra året visar på en ökning med 82 procentenheter. Prognosen för våren 2018 visar på ett ökat lönsamhetsindex med hela 45 procentenheter. För att komma tillrätta med det överlag låga mjölkpriset måste det dock till politiska beslut, enligt Jerker Nilsson.
– Svenska bönder har ett för högt kostnadstryck. Det som bör ses över från politiskt håll är djurvälfärdslagstiftningen, extrapriser på gödning och högt pris på dieselolja. Dessutom ser jag en viss oro inför ett eventuellt införande av transportskatter, säger Jerker Nilsson.
Anette Norling
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017
