Coronapandemin har bland annat förändrat våra arbetsplatser, vårt resande och vårt sätt att shoppa. På sikt kan den även påverka utformningen av våra städer, konstaterar framtidsspanaren Kjell A Nordström.
Det är onsdag förmiddag på våra respektive hemmakontor. Mötet kunde lätt ha genomförts via Zoom eller Teams, men som omväxling använder vi i stället våra smarta telefoner till ett röstburet samtal. Det blir med andra ord en gammaldags telefonintervju, av den typ som oftast var norm före mars 2020.
Kjell A Nordström berättar att han har tillbringat morgonen i en tv-studio hos Handelsbanken i centrala Stockholm. Nu är han tillbaka i hemmet på Djurgården, där han för ovanlighetens skull har tillbringat nästan hela det senaste året. Som doktor i internationellt företagande har han under flera decennier haft hela världen som arbetsfält. Hans livsnerv har varit att fara runt i uppemot 90 länder för att forska, föreläsa och fungera som rådgivare. Ofta har han kommit upp i omkring hundra resdagar per år.
– Coronapandemin har förändrat jobbet även för mig. I mitt fall har det på ett ofrivilligt sätt blivit till det bättre. Det är fantastiskt att kunna umgås mer med familjen och få mer tid till eftertanke, slår han fast.
”Lat-apan” ogillar förändring
I början av pandemin pratades det ofta om att vi som individer och samhällen så snart det blev möjligt skulle återgå till ”det normala”. I dag är det inom vissa områden svårt att föreställa sig den sortens kräftgång. Kjell A Nordström har till och med ett begrepp för fenomenet. Han kallar det ”lat-apan”.
– Vi människor är lata apor, eller latmaskar, av naturen. Vi gillar att spara på vår energi och förändrar oss bara om vi utsätts för rejäl press. Därför tror jag att mycket av det som vi snabbt har tvingats till under de här månaderna kommer att bestå även när coronaviruset har klingat av. ”Lat-apan” vill inte tillbaka till hur allt var för två år sedan, säger han.
Ett av de tydligaste exemplen är hur digitaliseringen tog sjumilakliv under 2020. Förändringar som annars kan ta tio år att realisera var plötsligt verkställda på tio veckor. Videomöten har blivit en ny del av vardagen för allt från konferenser och kundbesök till styrelsemöten och utbildningar.
Samtidigt har nätshoppingen exploderat och bidragit till att även åttioplussare har börjat beställa matkassar online.
– Tekniken för videokonferenser fanns tillgänglig redan 1986. Det är först nu som vi har börjat använda den på allvar. Samma sak gäller i undervisningen: Stockholms stad hade köpt in Teams redan för tre år sedan, men det var först i fjol som prylarna togs ned från hyllan. I många fall har vi haft tillgång till Ferrari-kapacitet, men hastigheten har bara legat på 20 kilometer i timmen, påpekar Kjell A Nordström.
Genomgång av hela värdekedjan
Han säger att det är svårt att utse enskilda vinnarbranscher och vinnarföretag. Krisen har knuffat fram utveckling och gjort de flesta av oss till ofrivilliga innovatörer.
– Förändringarna har rört sig som en tidvattenvåg genom samhället, och vi har fått anledning att granska nästan alla våra system. Min hypotes är att i stort sett alla branscher har fått lyfta sig en eller flera nivåer under pandemin, framhåller han.
När statsepidemiolog Anders Tegnell i intervjuer och på Folkhälsomyndighetens pressträffar har lyft fram att vi till exempel ska undvika ”onödiga resor” triggar det igång ett närmast filosofiskt resonemang, menar Kjell A Nordström. Vad är en onödig resa? Vad skiljer den från en nödvändig?
– Det här är frågor som kan ställas om det mesta. I företagen leder det ofta till en effektivitetsgenomgång av hela värdekedjan. Är det nödvändigt att vi gör så här? Nej, kanske inte. När den analysen väl är gjord finns det goda möjligheter att spara både tid, pengar och miljö. I den meningen är vi alla vinnare, säger han.
Mötesindustrin är förlorare
Den bransch som däremot har förlorat stort på hemarbete och avståndsrestriktioner är hotell, restauranger, reseföretag och andra aktörer inom turism- och mötesindustrin. När hela affärsidén bygger på att människor ska kunna träffas i verkliga livet är det svårt att få till någon genomgripande omställning.
– Det blir intressant att se vad som händer där när virusdammet har lagt sig. Kommer vi fortfarande att vara 500 personer som samlas för att dricka kaffe på stora konferensanläggningar? Även denna bransch, ”meet and greet”, behöver kanske omforma sitt erbjudande på sikt. En sak står i alla fall klar: de ekonomiska kurvor och konjunkturprognoser som störtdök förra våren pekar nu uppåt igen. De skräckscenarier som byggde på att svensk ekonomi skulle backa med 25–30 procent har inte blivit verklighet. Till mångas förvåning blev det i stället en smärre dipp på cirka 3 procent.
– Pandemin blev ett ekonomiskt syratest för både företag och nationer. Sverige – och övriga Norden – verkar över lag ha klarat testet väldigt bra. Vissa företag har till och med upplevt ett uppsving under krisen, konstaterar Kjell A Nordström.
Robusta ekonomier i Norden
Han säger att våra ekonomier, särskilt de nordiska, visade sig vara mer robusta än vad vi trodde. Här fanns redan breda band, smarta telefoner och licenser för tekniska plattformar. Vi var förberedda, utan att vi visste om det. En annan förklaring kan vara att alla de nordiska nationerna brukar beskrivas som högtillitsländer.
– Tillit är vår kanske största, nordiska naturresurs. Vi har ett grundläggande förtroende både för varandra och för våra myndigheter, vilket är helt centralt vid en kris. Visst händer det att någon institution kan tappa i förtroende, men det övergripande samhällskontraktet brukar förbli intakt.
På de internationella rankningslistorna brukar de nordiska länderna alltid hamna högt inte bara vad gäller teknikmognad, utan även inom områden som jämlikhet och innovation. För Sveriges del har det resulterat i globalt konkurrenskraftiga företag som till exempel Volvo, Ikea och H&M.
Förmågan till innovation brukar även kopplas till att svenskar sedan länge är kända för nyfikenhet och upptäckarlust. Trösklarna för att sms-deklarera eller boka tid hos en nätläkare är inte särskilt höga.
Återgång till medeltidsstaden
De tre megatrenderna som ibland förkortas GUD – globalisering, urbanisering och digitalisering – är ständigt närvarande i vårt land. Vid sidan av den höga digitaliseringstakten är Sverige även en av de mest urbaniserade nationerna i världen. I dag är det 63–64 procent av jordens befolkning som bor i städer, visar FN:s statistik. Om 15–20 år väntas den siffran uppgå till hela 80 procent.
Även om coronapandemin har lett till att en hel del svenskar omprövar sitt storstadsboende och tillbringar mer tid på landet talar det mesta för att den generella trenden ändå fortsätter. Däremot kan morgondagens stad se annorlunda ut än dagens.
– Den typ av stad som har vuxit fram under de senaste 100 åren är funktionsseparerad, med till exempel boende för sig och arbete för sig. Nu får vi kanske se en återgång till den mer integrerade medeltidsstaden, där det fanns restauranger, odlingar och hästgarage i samma kvarter, säger Kjell A Nordström.
Han följer bland annat vad som händer i Paris, där en komplicerad trafikinfarkt har drivit på utvecklingen mot vad som kallas ”15-minutersstaden”. Ungefär 150 stadsdelar deltar i samarbetet, där tanken är att invånarna ska kunna hantera merparten av sina liv inom ett område som motsvarar max 15 minuters förflyttning.
Ett tomrum i centrum
Omdaningen av Paris är ett exempel på ”The Doughnut City”, det vill säga en stad som till formen liknar en bakad munk. Där finns en stor och tydlig ring, men ett tomrum i mitten.
– Stadens mest centrala delar blir kanske inte lika attraktiva i framtiden. Munkens ring förstärks om folk lämnar Stockholm och Uppsala och flyttar till Norrtälje och Morgongåva. Det i sin tur påverkar både handel, lunchrestauranger, kontorslokaler och fastighetspriser, påpekar Kjell A Nordström.
Han har många forskningsuppslag som han gärna vill ta en närmare titt på. Vad han har saknat mest under det senaste året är det kunskapsutbyte som äger rum när människor möts öga mot öga, bortom alla skärmar.
– Samtidigt är jag övertygad om att ”lat-apan” i mig kommer att se till att det blir färre resdagar än tidigare. Jag hörde att Ericsson-koncernen bedömer att hälften av deras affärsresande kommer att försvinna. Troligen blir det likadant för mig, säger han.
•••
Namn: Kjell A Nordström.
Född: 1958 i Stockholm. Delvis uppväxt på Åland.
Karriär: Handelshögskolan i Stockholm. Doktor i internationellt företagande. Egenföretagare som anses vara en av Europas ledande forskare kring multinationella företag, globalisering och ledarskap.
Aktuell: Med boken ”Corona Express – en liten bok om världen efter pandemin”, skriven ihop med Per Schlingmann.
•••
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2021
Text: Lena Lidberg
Bild: Bingo Rimér
