I början av april kom regeringens proposition kring den nya rekonstruktionslagen. Här finns några förändringar jämfört med lagrådsremissen – bland annat backar regeringen i vissa delar av superförmånsrätten.
Ackordscentralen Nyheter har i flera artiklar skildrat arbetet med att införa en ny svensk lag om företagsrekonstruktion, där regelverket utgår från EU:s insolvensdirektiv.
Lagstiftningsprocessen närmar sig nu slutfasen: den 5 april offentliggjordes regeringens 711 sidor långa proposition som snart ska behandlas av riksdagen. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 augusti, vilket är en månad senare än vad som ursprungligen planerades.
Precis som i den lagrådsremiss som justitiedepartementet tog fram i februari inleds propositionen med följande mening: ”Det är viktigt att företag som i grunden är livskraftiga, men som har drabbats av ekonomiska svårigheter, kan få hjälp att rekonstruera sin verksamhet innan krisen har blivit så djup att en konkurs är oundviklig.” Utifrån detta kärnbudskap presenteras förslag till ändringar i allt från brottsbalken till förmånsrättslagen. Bland annat framhåller regeringen att kraven på rekonstruktörer bör skärpas och att det framför allt blir konkursförvaltare med erfarenhet av fortsatt drift som ska kunna utses till rekonstruktör. Dessutom ska rekonstruktörerna ställas under tillsyn av Kronofogdemyndigheten. Regeringen vill även koncentrera handläggningen av rekonstruktionsärenden till färre tingsrätter än i dag, för att domstolarna ska upprätthålla en högre specialisering.
Synpunkter från Lagrådet
Propositionen följer i stora drag de förslag som rekonstruktionsutredningen lyfte fram för drygt ett år sedan. Samtidigt har regeringen valt att bortse från vissa delar, och har längs vägen i stället lyft in – och lyft ut – en del andra detaljer.
Det kanske främsta exemplet berör den så kallade superförmånsrätten och området tillfällig finansiering. Här avvek regeringens lagrådsremiss från rekonstruktionsutredningens förslag, men i nästa led inkom synpunkter från både Lagrådet och intressenter som exempelvis Svenska Bankföreningen, Rekon (Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet) och Ackordscentralen. Resultatet blev att regeringen backade i frågan om utökad superförmånsrätt. I propositionen föreslås nu att superförmånsrätt kopplad till tillfällig finansiering ska kunna uppkomma på samma vis som i dag, med skillnaden att det införs en tidsbegränsning.
Innebörden blir därmed att superförmånsrätt i den här formen enbart kommer att gälla nya avtal som ingås med rekonstruktörens medgivande. Så kallade fullföljdsfordringar ska inte omfattas av prioriterad förmånsrätt.
– Vi var många som reagerade på det här outredda förslaget och det var bra att regeringen ändrade sig. Annars hade möjligheten att genomföra rekonstruktioner kunnat försvåras, säger Christer Östlund, jurist på Svenskt Näringsliv som var en av ledamöterna i rekonstruktionsutredningen.
Välkomnar en ny lag
Hans utredningskollega Eva Wedberg, som representerar Svenska Bankföreningen, håller med:
– Det är bra att vi nu är tillbaka i det ramverk som utredningen förespråkade, säger hon.
På det stora hela välkomnar både hon och Christer Östlund de reformeringar som nu sker av den svenska rekonstruktionslagstiftningen.
– I grunden tycker jag att det här blir ett bra system för företagsrekonstruktioner. Många situationer behöver klargöras genom praxis, men systemet som sådant borgar för en bättre kvalitet på rekonstruktionerna när det till exempel ställs högre kompetenskrav på rekonstruktörerna, påpekar Christer Östlund.
Samtidigt anser han att det är olyckligt att regeringen inte gick vidare med rekonstruktionsutredningens förslag om att även införa ett förenklat förfarande med en offentlig skulduppgörelse.
– Det förslaget försvann tyvärr redan i lagrådsremissen. Risken är nu att en företagsrekonstruktion blir en ganska kostsam och mer komplicerad process, vilket gör att många mindre företag kan utestängas från det här instrumentet. Ett förenklat förfarande hade inneburit en snabbare och billigare form av skuldnedskrivning, säger han.
Staten får stark position
Christer Östlund tycker även att det är svårt att överblicka konsekvenserna av den gruppindelning av fordringsägare som föreslås. Den främsta nyheten där är att offentligrättsliga fordringar, exempelvis skatteskulder, kommer att placeras i en egen grupp.
– Det här var inget som rekonstruktionsutredningen föreslog, utan är något som dök upp i regeringens lagrådsremiss. I många fall har staten förhållandevis små ekonomiska krav på gäldenärerna, men hamnar nu ändå i en väldigt stark position. I praktiken kan det betyda att staten får en vetorätt vid omröstningen om rekonstruktionsplanen, konstaterar han.
Regeringens proposition innehåller även förändringar kring så kallade ipso facto-klausuler, det vill säga klausuler som kan ge en part rätt att häva ett avtal om motparten inleder en företagsrekonstruktion. I den nya rekonstruktionslagen kommer dessa att förbjudas.
– Problemet är att det inte finns motsvarande regel vid konkurser, vilket kan få handelsdirigerande konsekvenser. Regeringen inser problematiken, och därför behövs det nu snabbt en analys av följderna, framhåller Christer Östlund.
Högre specialisering
Han noterar även att regeringen ska ge Domstolsverket i uppdrag att bedöma hur många tingsrätter som ska hantera rekonstruktionsärenden. Ett av debattförslagen är en tingsrätt per län, precis som vid konkursärenden.
– För att öka specialiseringen ännu mer vore det bättre med en tingsrätt per hovrättsområde, alltså totalt sex tingsrätter. Jämförelsen med konkurser haltar – på årsbasis finns det mellan 5 000 och 6 000 konkursärenden i Sverige, jämfört med några hundra företagsrekonstruktioner. Därför hoppas jag att Domstolsverket kommer att ta till sig av remissvaren i frågan, säger Christer Östlund.
Även Bankföreningens Eva Wedberg ser fördelar med att koncentrera hanteringen av företagsrekonstruktioner till en tingsrätt per hovrättsområde.
– Den nya rekonstruktionslagen innebär att tingsrättsdomare ska ta ställning till nya och vitt skilda frågor. Här ingår till exempel att bedöma bokföring och värderingar, avgöra om gäldenären har gjort en rimlig gruppindelning, bedöma företagets livskraft och genom test se om en borgenärs bästa intresse är uppfyllt, säger hon.
Kan påverka kreditgivningen
Den ökade komplexiteten i ärendena är också skälet till att hon uppskattar de förhöjda kompetenskraven på rekonstruktörerna.
– Det kommer att ställas nya och tuffare krav även på dem. I gengäld förbättras förutsättningar för lyckade rekonstruktioner, så att rätt bolag kan få rätt hjälp i tid.
Eva Wedberg konstaterar dessutom att lagens nya verktyg kring exempelvis rekonstruktionsplanen skapar utrymme för mer kreativitet och flexibilitet.
– Det är i huvudsak positivt, men har också en baksida. För oss kreditgivare blir det svårare att bedöma risker och att sätta ett pris på dem. I förlängningen kan det leda till fördyringar i kundledet, säger hon.
Bankföreningen har invänt mot vissa delar som ses som inskränkningar i hanteringen av borgenärers handpanträtt. Vid realisation av handpanträtt kommer det i fortsättningen att krävas samtycke från rekonstruktören.
– Det här har vi i Bankföreningen haft många diskussioner om. Vi tycker att det precis som tidigare borde finnas undantag för realisation av handpanträtt och att EU-direktivet ger möjlighet till det. Ytterst kan det här påverka kreditgivningen, vilket är en farhåga som vi har luftat, påpekar Eva Wedberg.
Skatteverket får särställning
Micael Zingmark, rättslig expert på Skatteverket, deltog även han i rekonstruktionsutredningen. I regeringens proposition gläder han sig framför allt åt att Skatteverket de facto kommer att placeras i en egen grupp när rekonstruktionsplaner ska fastställas i domstol. Det är något som Skatteverket har arbetat för under hela lagstiftningsprocessen.
– Lagrådet hade vissa synpunkter på detta, men regeringen håller fast vid att vi ska utgöra en egen grupp. Vår inställning är att statens roll på så sätt blir mycket tydligare, säger Micael Zingmark.
I skrivande stund är det ännu oklart när riksdagen kommer att ta ställning till propositionen, men det bör ske före sommaruppehållet.
– Min prognos är att propositionen kommer att antas av riksdagen utan några större förändringar. Det här är komplicerad materia, men politiskt sett är det inte särskilt kontroversiella frågor, säger Christer Östlund.
•••
Bakgrund/nya rekonstruktionslagen
Sveriges nuvarande lag om företagsrekonstruktion tillkom 1996.
En ny lag, som utgår från EU:s insolvensdirektiv, ska börja gälla den 1 augusti 2022.
Lagförslaget bygger i hög grad på de lösningar som rekonstruktionsutredningen presenterade i mars i fjol. Ett 50-tal remissinstanser har lämnat synpunkter på utredningsförslagen och den 17 februari i år var justitiedepartementet klar med sin lagrådsremiss. Efter att ha tagit del av bland annat Lagrådets synpunkter offentliggjorde regeringen sin proposition den 5 april. Inom kort ska den behandlas av riksdagen.
•••
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2022
Text: Lena Lidberg
Bild: Sadia Afreen, Unsplash
