Färre konkurser – och fler åtgärder för att stärka företagsrekonstruktionerna. Det är huvudspåret i rekonstruktionsutredningen, som nu har lämnat sitt betänkande till justitiedepartementet. Bland annat föreslås en ny lag från den 1 juli 2022.
Sveriges nuvarande lag om företagsrekonstruktion tillkom 1996. Vissa delar av insolvensrätten har förändrats och utretts sedan dess, men det är först nu som ämnet har fått en bredare genomlysning. Bakgrunden är att EU sommaren 2019 antog ett direktiv som berör företagsrekonstruktion, skuldsanering för företagare och åtgärder för effektivare insolvensförfaranden. Tidigare har det saknats enhetliga europeiska regler kring rekonstruktion, vilket försvårar gränsöverskridande investeringar inom unionen.
Direktivets utgångspunkt är att ge företag effektiva verktyg för att tidigt kunna uppmärksamma och lösa ekonomiska problem, förhindra konkurs, motverka arbetslöshet för anställda och undvika värdeförluster för samhället.
I september 2019 utsåg den svenska regeringen en särskild utredare som fick uppdraget att se över hur EU-direktivet kan införlivas i svensk lagstiftning. Uppdraget gick till Ylva Norling Jönsson, tidigare lagman i Helsingborgs tingsrätt och numera president i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Även tidigare har hon fördjupat sig i insolvensfrågor – hon deltog i den utredning som föregick 1996 års rekonstruktionslag.
– Den gången var jag biträdande sekreterare, berättar hon.
Hjälp till livskraftiga företag
Den nu aktuella utredningen har pågått i ett och ett halvt år och slutförde sitt arbete den 3 mars. Då lämnades betänkande ”Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion” till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
– Sammanfattningsvis innebär vårt förslag att det införs ett mer flexibelt förfarande, där åtgärderna kan anpassas efter det enskilda företagets behov. Målet är att skapa förutsättningar för fler lyckade rekonstruktioner, så att de företag som i grunden är livskraftiga ska få hjälp att komma ur sina ekonomiska problem. Det gäller företag av alla storlekar, säger Ylva Norling Jönsson.
Totalt är det elva personer som har ingått i utredningen, däribland sakkunniga och experter från både myndigheter och näringslivet. En av experterna är Louise Sjödahl, som sedan 2004 är jurist på Ackordscentralen i Stockholm. Hon har lång praktisk erfarenhet av att handlägga just företagsrekonstruktioner.
– Det har varit väldigt givande att få delta i det här sammanhanget och kunna föra lagstiftningen framåt. Jag är nöjd med det resultat som utredningen har presenterat, säger Louise Sjödahl.
Rekonstruktionsplan och snabbspår
Den största nyheten i betänkandet är förslaget om en ny lag om företagsrekonstruktion, avsedd att gälla från den 1 juli 2022. En bärande del är möjligheten att fastställa en rekonstruktionsplan med bindande verkan. Inte bara den ekonomiska uppgörelsen – ackordet – ska ingå i rekonstruktionsplanen, utan även övriga åtgärder som kan behövas för att få bukt med ett företags ekonomiska problem. Det kan till exempel vara en nyemission av aktier för att få in mer kapital, eller krav på att vd eller styrelse ska bytas ut.
Alla borgenärer och andra parter som berörs av rekonstruktionsplanen delas in i olika intressegrupper och får vara med och rösta om åtgärderna. En plan kan, utifrån vissa regler, fastställas även om den inte är godkänd av alla parter. Samtidigt finns det inbyggda skyddsmekanismer som ska förhindra att förfarandet missbrukas. Som ett alternativ till rekonstruktionsplanen anser utredningen att det även bör finnas en snabbare, enklare och billigare form av skuldnedskrivning. Den kallas offentlig skulduppgörelse och riktar sig till företag som inte har behov av extra åtgärder för att få sin verksamhet lönsam igen.
Rådgivning för företag i kris
Utredningen föreslår också nya regler kring det som kallas gäldenärens rådighet och avtal under en företagsrekonstruktion. I korthet får rekonstruktionsföretaget ökade möjligheter att ta sig ur långvariga, olönsamma avtal i förtid. Det kan gälla exempelvis lokaler eller leasingkontrakt och ses som ett kraftfullt verktyg för att sänka gäldenärens löpande kostnader. Ett annat utredningsförslag handlar om att inrätta en nationell rådgivningstjänst för företag som har hamnat i kris. Liknande system finns redan idag i många andra EU-länder och har bland annat haft god effekt i Danmark.
– Vi vill utveckla och permanenta den typ av företagsjour som växte fram i Sverige i fjol under pandemin. Om ett företag tidigt slår larm om ekonomiska problem ökar chanserna för att företaget ska kunna räddas, påpekar Ylva Norling Jönsson.
Utredningen förespråkar även ett skärpt så kallat livskraftstest, vilket innebär att en företagsrekonstruktion bara får inledas i de fall där det finns skälig anledning att anta att processen kan säkra verksamhetens livskraft.
Skärpta kompetenskrav
Ett annat förslag är att låta färre domstolar än i dag handlägga företagsrekonstruktionerna. Till en början förordas en tingsrätt per län, men på sikt kan antalet minska ytterligare. Syftet är att upprätthålla en hög kompetens i ärendena. På motsvarande vis vill utredningen se skärpta kompetenskrav för rekonstruktörerna. Huvudregeln är att han eller hon ska arbeta som konkursförvaltare eller ha erfarenhet av sådana uppdrag.
– Det innebär att rekonstruktören behöver ha kunskaper i till exempel civilrätt, bolagsrätt och krediträtt, säger Louise Sjödahl.
Utredningen föreslår också ett tydligare skadeståndsansvar för rekonstruktörer, vilket har likheter med vad som i dag gäller för konkursförvaltare. Dessutom anser utredningen att det ska införas en ny tillsynsmyndighet för företagsrekonstruktörer, och att den precis som för konkurser ska vara knuten till Kronofogdemyndigheten.
Remissrunda och riksdagsförslag
Totalt består utredningsbetänkandet av 848 sidor text. Utredningen uppfyller EU-direktivet och går i vissa delar längre än vad direktivet kräver, till exempel när det gäller gäldenärernas avtal. Inom kort ska utredningen sändas ut på remiss, bland annat till Ackordscentralen. När remissrundan är klar ska Lagrådet säga sitt innan regeringens proposition till sist landar i riksdagen.
– Rekonstruktionsfrågorna är komplexa och innehåller svåra, lagtekniska delar. Det är en styrka att utredningen har bestått av väldigt duktiga och extremt engagerade experter och sakkunniga, säger Ylva Norling Jönsson.
Utredningen hann genomföra några fysiska möten innan coronapandemin förändrade arbetsformerna. Under merparten av tiden har gruppen i stället sammanträtt digitalt.
– Det har varit en utmaning i sig, men allt har ändå fungerat otroligt bra. Samarbetet har varit mycket gott med öppna, framåtriktade diskussioner. Jag tycker att betänkandet är en bra helhet, och nu ser jag fram emot att så småningom få börja arbeta med det nya ramverket, säger Louise Sjödahl.
•••
Fakta/rekonstruktionsutredningen
Förslagen i korthet:
- En ny rekonstruktionslag införs från den 1 juli 2022.
- Skuldavskrivningar och andra åtgärder ska kunna fastställas i en rekonstruktionsplan med bindande verkan.
- Offentlig skulduppgörelse ska kunna användas som ett snabbare, enklare och billigare alternativ till rekonstruktionsplan.
- En nationell rådgivningstjänst för företag i kris inrättas.
- Nya regler om gäldenärens rådighet och avtal under en företagsrekonstruktion införs.
- Skärpta krav på rekonstruktörer införs, liksom en ny tillsynsmyndighet.
- De domstolar som handlägger företagsrekonstruktioner ska bli färre och mer specialiserade.
Utredningen finns att ta del av här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/03/sou-202112/
•••
Fakta/ledamöter i utredningen
Hovrättspresident Ylva Norling Jönsson har varit särskild utredare och rådman Andreas Gustafsson sekreterare. Från justitiedepartementet deltog kanslirådet Johan Klefbäck och rättssakkunniga Norah Lind (senare ersatt av Lina Gruvhagen). Övriga ledamöter: advokaten Hans Andersson, Sveriges advokatsamfund, professor emeritus Mikael Möller, Uppsala universitet, juristen Louise Sjödahl, Ackordscentralen, enhetschefen Christina Sundblad, Kronofogdemyndigheten, juristen Eva Wedberg, Svenska Bankföreningen, den rättslige experten Micael Zingmark, Skatteverket och juristen Christer Östlund, Svenskt Näringsliv.
•••
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2021
Text: Lena Lidberg
