Revisionsplikten har varit föremål för diskussion i flera utredningar. I juni presenterades betänkandet ”Utredningen om bolaget som brottsverktyg” vars övergripande uppdrag var att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter.
Förutom att redovisa för- och nackdelar med undantaget från revisionsplikten samt en återinförd revisionsplikt, hade utredningen även i uppdrag att föreslå de författningsändringar som krävs vid ett eventuellt återinförande. Det har däremot inte ingått i utredningens uppdrag att ta ställning till om revisionsplikten bör återinföras eller inte.
Utgångspunkten har varit att revision har ett positivt värde för samhället och utredningen har övervägt flera skäl till att behålla det nuvarande undantaget för mindre bolag. Man pratar bland annat om kostnadsbesparingar och valfrihet för bolagen, och att det kräver en lång övergångstid. Det nämns även flera fördelar med ett helt återinförande, som att tilliten till företagen ökar och att det bidrar till ordning på räkenskaperna. Man har dessutom övervägt olika alternativ på en mer begränsad förändring. En svårighet vid bedömningen är att det inte går att bevisa i vilken grad revisionsplikten har betydelse för att förebygga eller upptäcka brottslighet.
Återinförd revisionsplikt
Efter noggranna överväganden förordar utredningen att det vid ett eventuellt återinförande bör ske en övergång till den ordning som gällde före 2010 års reform, det vill säga att alla aktiebolag ska vara skyldiga att ha minst en kvalificerad revisor.
Svenskt Näringsliv har varit representerade med en expert i utredningen och anser att direktiven borde ha gett utredningen ett mer förutsättningslöst uppdrag att hitta metoder för att motverka brottslighet. De anser att det finns betydligt effektivare verktyg än revision.
– Vi är inte negativt inställda till revision, det är en värdefull tjänst, men det är inte belagt att den skulle förebygga brottslighet. Att revisionen sker i efterhand när brottet redan ägt rum talar till exempel mot detta, säger Sofia Bildstein-Hagberg, expert finansiell rapportering på Svenskt Näringsliv.
Hon fortsätter:
– Om revisionsplikten ska återinföras är det däremot rimligt att man, som utredningen förordar, gör på samma sätt som tidigare.
I ett särskilt yttrande framför Svenskt Näringsliv tillsammans med representanter från Srf Konsulterna, Företagarna och Småföretagarnas Riksförbund att en återinförd revisionsplikt skulle medföra ökade kostnader som i sin tur leder till begränsningar av investeringar, arbetstillfällen samt en konkurrensförsämring. De är även kritiska till konsekvensanalysen.
Revisionen spelar en förebyggande roll
FAR, en branschorganisation för redovisning, revision och rådgivning, som också har varit expert i utredningen, är delvis av en annan åsikt. När det gäller utredningen i sin helhet anser man att den är gedigen och vänder förutsättningslöst på alla stenar. De ser även positivt på revisionens preventiva roll när det gäller ekonomisk brottslighet i bolag, men påpekar att det är viktigt att förstå revisorns roll när det kommer till att förebygga och upptäcka brottslighet.
– Revision är en preventiv och effektiv åtgärd för att skapa stabilitet i det finansiella ekosystemet men det finns fler lösningar för att stävja ekonomisk brottslighet. En revisor har bara i uppgift att upptäcka en viss typ av brottslighet som är begränsad till bedrägeri, förskingringar samt bokföringsbrott, säger Therese Andersson, Affärsområdeschef Medlem på FAR.
Utifrån utredningens bedömning delar FAR inställningen att ett helt återinförande är det bästa. Därmed inte sagt att de förespråkar ett återinförande.
– Ur ett kostnadseffektiviseringstänk är dagens gränsvärden bra. Vi förespråkar emellertid att alla företag har kvalificerad hjälp i form av en auktoriserad revisor eller redovisningskonsult, men för att stävja samhällsproblemet med ekonomisk brottslighet behöver fler parter göra sin del. Man har heller inte kunnat bevisa att det är småföretagen som står för de brott som man i huvudsak vill stävja, säger Therese Andersson.
Samarbete och utökade myndighetskontroller
Svenskt Näringsliv är inne på samma linje. De framhåller att det behövs riskbaserade och proportionerliga åtgärder samt utökade myndighetskontroller. Sofie Bildstein-Hagberg nämner att antalet skatterevisioner har minskat dramatiskt samtidigt som antalet företag ökat enormt:
– 1995 genomfördes ungefär 11 000 skatterevisioner per år, år 2022 bara runt 1 800. Samtidigt har antalet aktiebolag ökat kraftigt, det måste lyftas fram, anser Sofia Bildstein-Hagberg.
Hon välkomnar att utredningen föreslår ytterligare åtgärder kopplat till Bolagsverkets uppdrag och tycker också att man borde titta mer på utökat informationsutbyte mellan myndigheter. Therese Andersson håller med:
– Vi välkomnar att man explicit har utrett om Bolagsverket ska få förändrade förutsättningar, säger Therese Andersson.
Revision medför ökade kostnader
En nackdel med revision som ofta framhävs är kostnaden. Svenskt Näringsliv anser att företagen själva ska få avgöra vilka kostnader man vill dra på sig och påpekar att små företag med begränsade resurser kan drabbas hårt. FAR har full förståelse för att revision anses dyrt, men framhåller att det inte bara är en kostnad. Som företagare får du en genomgång som säkerställer att allt är rätt och riktigt. Dessutom är det en kvalitetssäkring för såväl ägare som kunder.
– Det är mer regel än undantag att en revisor upptäcker felaktigheter, så revision är en hjälp för företaget, menar Therese Andersson.
På Ekobrottsmyndigheten (EBM) har man ännu inte tagit ställning till utredningen men ståndpunkten sedan tidigare är att revisionsplikten absolut har en brottsförebyggande effekt.
– Om du har en oberoende granskare av ett bolags räkenskaper verkar det återhållande både för medvetna och omedvetna fel i redovisningen. En revisor har också en viktig roll när det gäller penningtvättslagen genom att de enligt denna lagstiftning måste genomföra kontroller för att lära känna sin kund, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på EBM.
•••
Vilka bolag behöver revisor?
Den nuvarande gränsen för revisionsplikt innebär att ett privat aktiebolag vars verksamhet under två räkenskapsår når upp till minst två av följande tre kriterier måste anlita en godkänd eller auktoriserad revisor:
- mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning,
- mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning,
- fler än 3 anställda (i medeltal).
•••
Utredningen har analyserat fler aspekter än revisionsplikten. Läs utredningen i sin helhet: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/07/sou-202334/
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2023
Text: Anette Norling
Bild: Scott Graham, Unsplash
