De senaste två åren har antalet rapporter om misstänkt penningtvätt ökat kraftigt i Sverige. Även seriösa företag i särskilt utsatta branscher löper risk att bli verktyg för kriminella.
Den organiserade, samhällshotande brottsligheten förfinar ständigt sina metoder. Ett exempel på de kriminella nätverkens professionalisering är att de allt oftare lägger ut delar av brottsuppläggen på entreprenad. Det gäller bland annat penningtvätt.
– Det som tvättas kan vara pengar eller andra tillgångar från till exempel bedrägeribrott, skattebrott, trolöshetsbrott, narkotikabrott, rån, stöld eller korruption. Svenska företag behöver kraftsamla inom det här området och bli mindre naiva. Vi måste ta ett gemensamt ansvar för att motverka penningtvätt, säger Björn Wendleby, advokat och grundare av Harvest Advokatbyrå i Stockholm.
Han är specialiserad på finansiell reglering och har även gjort sig känd för att hålla föreläsningar om hur företag kan förbättra riskbedömningen.
– Mycket handlar om att öka sin kundkännedom och att införa robusta rutiner, framhåller han.
Risk för infiltration
Företag kan bidra till penningtvätt genom mänskliga misstag eller slarv. Ibland är företaget inte ens medvetet om att brottslighet pågår. Samtidigt finns det risk för infiltration av professionella penningtvättare, så kallade PML-aktörer (professional money launderers).
I de kriminella nätverken finns det stor efterfrågan på dessa så kallade möjliggörare och deras specialistkompetens. Bankanställda, advokater, revisorer och fastighetsmäklare står ofta högt i kurs.
En banktjänsteman som rekryterats av gängen kan mot ersättning bevilja lån eller krediter på felaktiga grunder, medan en advokat till exempel kan missbruka advokatbyråns klientmedelskonto och använda det för otillåtna transaktioner. Stora belopp kan tvättas genom köp och försäljning av fastigheter, både i Sverige och utomlands. När PML-aktörer är personer som har en förtroenderoll inom rättssystemet eller har ett yrke som ska skydda det finansiella systemet kortsluts flera funktioner i samhället. Här undermineras både ekonomi, rättssäkerhet, statliga institutioner och – ytterst – demokratin.
Hot mot liv och hälsa
För en advokatbyrå med ekonomiska problem kan det kanske vara frestande att åta sig ”ett enstaka extraknäck”, trots att det strider mot lagar och regler. Priset kan dock bli mycket högt, på flera sätt. Om relationen med de kriminella uppdragsgivarna börjar gnissla kan kontakten snabbt ta en ny vändning.
– Samarbeten av det här slaget brukar vara svåra att avsluta. Retoriken kan lätt övergå i hot mot liv och hälsa, säger Björn Wendleby.
Det är också vanligt att invaggas i god tro. För den som driver en liten redovisningsfirma kan det vara välkommet att plötsligt få in en ny och värdefull kund, kanske i en annan del av landet.
– De kriminella nätverken är ofta väldigt duktiga på att ha en snygg fasad. Därför behöver du göra din hemläxa innan du går in i en ny affärsrelation, betonar Björn Wendleby.
En av varningssignalerna kan vara att det finns kommersiella tveksamheter kring den nya kunden. Även grundläggande kontroller, till exempel av kundens adress, kan ge indikationer på oriktigheter. Om företaget har sitt säte på en boxadress där 50 andra företag också finns registrerade finns det skäl att bli misstänksam.
Utbilda personalen
Normalt består penningtvättsprocessen av tre stadier. I det första, placeringsstadiet, sätts pengarna in på till exempel ett bankkonto. I nästa fas, dispositionsstadiet, sker de transaktioner som är till för att bryta eller försvåra kopplingen till pengarnas brottsliga ursprung. I den tredje och sista fasen, integreringsstadiet, har pengarna eller de tillgångar som pengarna har omvandlats till blivit en del av den legala ekonomin.
– Företag måste förstå på vilket sätt den egna verksamheten riskerar att utnyttjas och vilka åtgärder som krävs för att upptäcka och förhindra brott. Här krävs både tekniska system, viss erfarenhet och viss magkänsla, konstaterar Björn Wendleby.
Han förespråkar en allmän riskbedömning, en gedigen kundkännedom och en riskklassificering av kunderna. Detta bör kompletteras med system för övervakning och rapportering, interna styrdokument, internutbildning och en ökad medvetenhet i hela organisationen. Ibland kan det även bli aktuellt att titta närmare på kundernas kunder.
– I alla lägen då det finns en förhöjd riskprofil måste kundkännedomen utökas. Så fort det finns tveksamheter kopplade till din kund måste affärsförbindelsen avslutas, påpekar Björn Wendleby.
Stor ökning under 2023
Misstanke om penningtvätt ska rapporteras till Finanspolisen, Fipo, som är en del av underrättelseenheten på Polismyndighetens nationella operativa avdelning, Noa.
Sedan 2020 använder Fipo det internationella rapporteringssystemet goAML, där verksamhetsutövare i olika branscher registrerar sig och skickar in misstankerapporter.
I Fipo:s senaste årsrapport, för 2023, framgick att antalet rapporter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism uppgick till 56 136. Det är en ökning med nästan 25 procent jämfört med 2022, som i sin tur stod för en ökning jämfört med 2021.
Polisen betonar att misstankerapporter inte är detsamma som brottsanmälningar, men trenden är tydlig. Förklaringarna bedöms vara flera – bland annat har rapporteringsplikten utökats till fler branscher. Dessutom har olika verksamhetsutövare blivit bättre på att upptäcka och stoppa misstänkta transaktioner och beteenden. En delförklaring är att ett nytt kapitel i penningtvättslagen trädde i kraft under 2023. Brottsbekämpande myndigheter, kreditinstitut och tillsynsmyndigheter kan nu dela information med varandra i specifika fall.
Finanspolisens sammanställning visar att samtliga branscher har skickat in fler misstankerapporter under 2023 jämfört med året innan. Majoriteten av rapporterna, 70 procent, kom från bankerna. Övriga företag inom finanssektorn stod för 20 procent och spelbranschen för 9 procent. Övrig icke-finansiell sektor och myndigheter svarade tillsammans för den sista, återstående procentenheten.
Neobanker i fokus
Under hösten har bland annat Finansinspektionen, FI, varnat för ökande risk för penningtvätt och finansiering av terrorism i så kallade neobanker. En neobank är ett finansiellt företag som med digitala produkter och tjänster utmanar de traditionella bankerna. Enligt FI:s bedömning fanns det i slutet av 2023 cirka 30 banker, betalningsinstitut och e-pengainstitut som kan räknas till svenska neobanker.
De har tillstånd hos FI och ligger under myndighetens tillsyn, men svenska konsumenter kan även bli kunder hos utländska neobanker som har sina tillstånd i andra EU-länder. Svenska myndigheters farhåga är att neobankernas snabba kundkännedoms- och verifieringsprocesser leder till sämre kontroller och ökad risk för användning av kontomålvakter. Ett system med snabba, gränsöverskridande transaktioner mellan många parter och länder försvårar spårbarheten.
– Det är bra att de digitala riskerna uppmärksammas, men det är inte bara neobanker som borde pekas ut. Alla svenska banker tillåter dig att bli kund på distans och storskalig penningtvätt har ju även förekommit i bland annat Swedbank och Danske Bank, säger Björn Wendleby.
Betalar med kontanter
I en rapport från 2019 bedömde Ekobrottsmyndigheten att penningtvätten i det svenska finansiella systemet uppgår till cirka 130 miljarder kronor per år. Pengarna används ofta till investeringar, men även till bland annat konsumtion. Utöver banker, advokatbyråer, revisorer och fastighetsmäklare finns det även andra verksamheter som de kriminella nätverken tar sikte på. Hit hör till exempel växlingskontor och handel med virtuella valutor, bolagsbildare, företagsförmedlare, spelbolag, konsthandlare och varuhandel med till exempel exklusiva klockor och märkeskläder.
– Varuhuset NK tillhör de företag som har slutat att ta emot kontanter. Däremot finns det många andra lyxbutiker där det fortfarande går att betala kontant. Dessa butiker utsätter sig för mycket stora risker, framhåller Björn Wendleby.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2024
Text: Lena Lidberg
Bild: Chetanvlad/Pexels
