Den svenska lantbruksnäringen hade skulder på 160 miljarder 2007. På tio år har de nästan fördubblats till drygt 300 miljarder. Stiger räntan med fyra procentenheter går näringen med förlust.
– Börjar dessutom värdet på marken falla, då kan det bli problematiskt, säger Lars-Erik Lundkvist som är agronom på LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.
Det finns idag cirka 60 000 jordbrukare i Sverige. I grova drag är en tredjedel fritidsjordbrukare, en tredjedel deltidsjordbrukare och en tredjedel driver jordbruk på heltid. Det har skett stora förändringar i näringen på senare år. Det började med Sveriges medlemskap i EU.
– Med EU:s jordbrukspolitik och den öppna konkurrensen på EU:s marknad förändrades villkoren för jordbruket. Vi behövde anpassa oss till nya villkor, säger Lars-Erik Lundkvist
Enorma summor i jordbruksstöd
Det är inte bara anpassningen till själva jordbrukspolitiken som förändrat villkoren för svenskt jordbruk. I och med EU-inträdet så ökade bidragen till jordbruket från 4 miljarder året innan Sverige gick med i EU, till 7 miljarder året efter. 2014 hade EU-stöden ökat till nästan 10 miljarder. Det är mer än den totala vinsten i jordbruksnäringen som uppgår till mellan 6 och 9 miljarder per år beroende på om det är goda eller dåliga år. 2016 var ett dåligt år. Priserna föll, framför allt på mjölk, men kostnaderna ökade. Näringen är numera till stora delar styrd av global konkurrens och priserna pressas. Resultatet före ersättning för eget arbete och eget kapital föll med 18 procent. Utan EU-stöd hade näringen gått med förlust.
– Lönsamheten är för låg i jordbruksnäringen, den borde vara bättre, säger Lars-Erik Lundkvist, som menar att det gäller att utveckla näringen.
Skenande priser på jordbruksmark
Men prispressen har inte hindrat att priserna på jordbruksmark har skenat. Före Sveriges EU-inträde kostade en hektar åkermark i genomsnitt 12 000 kronor. Från tidpunkten för Sveriges medlemskap i EU fram till idag har priset på åkermark stigit med över 600 procent. En investering i jordbruksmark har under den här perioden varit en bättre placering än att placera pengarna på börsen. Än bättre hade en placering i åkermark i Skåne varit. Där steg priset på åkermark med 800 procent från EU-inträdet fram till 2015. Året efter backade priserna något i Skåne.
– Jordbruksnäringen såg ljusare på framtiden när Sverige gick med i EU och ränteläget är idag helt annorlunda jämfört med början på 1990-talet, säger Lars-Erik Lundkvist som konstaterar att det finns vinnare och förlorare på prisstegringarna.
– För den enskilde bonden har det ju blivit dyrare att köpa åkermark. Men de som säljer är ju vinnare.
Utvecklingen har lett till att det numera finns två lag, de som ägt sin åkermark länge och de som köpt när priserna stigit.
– Det är inte ovanligt att jordbrukare ägt sin gård länge. Det är traditionen som ofta styr, det handlar om att förvalta gården till nästa generation. För många tar det också emot att sälja en gård som gått i släkten. Och många av de som ägt sin gård länge har en låg belåning, säger Lars-Erik Lundkvist. Men belåningen har stigit i den svenska jordbruksnäringen. Skuldsättningen har ökat med 7,2 procent per år sen 2007. Nu är skulderna uppe i över 300 miljarder jämfört med 160 miljarder för tio år sedan. Men räntan i jordbruksnäringen är idag låg. När Lars-Erik Lundkvist tittar i sin statistik konstaterar han att näringen idag i genomsnitt betalar en procents ränta på sina lån. Men han är inte orolig för vad som kan hända om räntorna stiger till ett normalläge.
Stigande ränta utplånar avkastningen
Av de drygt 300 miljarderna som ligger i lån hos näringen finns 100 miljarder i skogsnäringen och resten, 200 miljarder i jordbruksnäringen. Med en uppgång på tre procentenheter i ränta är avkastningen från jordbruket borta. Den avkastning som ska betala löner och avkastning på kapital.
– Det ställer större krav på jordbrukarna när en större del av lönsamheten kommer att gå till räntor. Men många kan lösa det genom till exempel lägre amorteringar, säger Lars-Erik Lundkvist som menar att tillgångsvärdena hos jordbrukarna är goda säkerheter.
– Om jordbruket är belånat med 200 miljarder ska det ställas mot tillgångarnas värde på 700–800 miljarder.
Situationen för bönderna blir betydligt värre om värdena på tillgångarna faller. Minskar avkastningen från jordbrukarnas tillgångar så finns ju risken att tillgångarna faller i värde.
– Faller värdena på jordbrukarnas tillgångar så kan det bli problematiskt, säger Lars-Erik Lundkvist.
Gunnar Ljunggren
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017
