I den nya rekonstruktionslagen har kraven på rekonstruktörerna skärpts. Det välkomnas av branschen – men nu väcks frågan om tolkningen av lagen har blivit alltför snäv.
Den nya lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft den 1 augusti 2022. I lagtexten står det bland annat så här: ”Vid bedömningen av om någon är lämplig som rekonstruktör ska det särskilt beaktas om han eller hon har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare fortsätta driva rörelse för ett konkursbos räkning enligt 8 kap. 2 § konkurslagen eller har annan motsvarande erfarenhet.”
Praxis har så här långt blivit att en rekonstruktör ska ha en grund som ackrediterad konkursförvaltare och ha erfarenhet av driftskonkurser och/eller företagsrekonstruktion.
Tillsynsmyndighet över rekonstruktörer är Kronofogden, som samtidigt är tillsynsmyndighet över konkursförvaltare. I sin roll ska Kronofogden yttra sig om föreslagna rekonstruktörer, parallellt med att ett visst antal borgenärer ska tillstyrka personen.
– Min bild är att tillsynsmyndigheten gör en lagtolkning som ytterligare skärper kraven kring vem som kan bli rekonstruktör. Bland annat har det satts upp ett krav på att personen måste ha ansvarat för ett visst antal driftskonkurser eller rekonstruktioner under de senaste fem åren. Här finns en risk för att återväxten av rekonstruktörer hämmas och att det blir svårt för yngre, duktiga medarbetare att kunna åta sig dessa uppdrag, säger Ackordscentralens vd Mikael Kubu.
Vill se tydligare vägledning
Sedan den nya lagen infördes har tillsynsmyndigheten i ett par fall avstyrkt förslagen på tilltänkt rekonstruktör. Besluten har överklagats och personerna har därefter tillstyrkts av hovrätten, men Mikael Kubu efterlyser tydligare vägledning även från domstolshåll.
– I januari kom ett hovrättsbesked som hänvisar till lagens förarbeten, vilket var bra. Utfallet är att hovrätten lättar upp kravet på erfarenhet och i stället tittar på det aktuella rekonstruktionsbolagets komplexitet och storlek. Det är välkommet – kanske kan det få fler yngre personer att våga närma sig rekonstruktionsuppdragen. Genom att arbeta med rekonstruktioner i mindre och medelstora företag kommer de gradvis att få större erfarenhet, säger han.
Den fara som han ser i dag är att byråernas yngre medarbetare riskerar att få sin kompetens offentligt ifrågasatt inför domstol. Det kan bli avgörande inte bara för individens fortsatta yrkeskarriär, utan även för möjligheterna att genomföra företagsrekonstruktioner i framtiden.
– Det är en farlig väg att gå, och det är också ett skäl till att vi skulle föredra att få ett förhandsbesked från tillsynsmyndigheten innan en person föreslås inför domstol, säger Mikael Kubu.
Ser behov av återväxt
Mikael Mellqvist är före detta lagman vid Gotlands tingsrätt. Han är numera pensionär men gör då och då inhopp vid domstol, inte bara hemma i Visby utan även runt om i landet.
Genom åren har han följt ett antal företagsrekonstruktioner och tycker att de nya lagkraven på rekonstruktörerna är bra.
– Den tidigare rekonstruktionslagen förde med sig en del lycksökare, så en kravskärpning är ett steg i rätt riktning. Det behövs erfarenhet, kvalitet och seriositet bland rekonstruktörerna, men det behövs samtidigt ett inflöde av nya krafter i detta skrå. Förhoppningsvis kan det bli möjligt när den nya lagen har satt sig lite, säger han.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2023
Text: Lena Lidberg
Bild: Ola Kjelbye
