Vd har ordet – Northvoltkonkursen är på många sätt unik

Trendspaningen har fått stå tillbaka den här gången. Orsaken stavas Northvolt. Under sommaren hade jag stundtals önskat att jag haft en AI-funktion som kunde vikariera för mig och mina kollegor. Å andra sidan har jag själv känt mig som en AI-robot i kontakterna med media – samma frågor, samma svar, gång på gång.

”Köpeskillingen är inte offentlig.”
”Det är inte min uppgift att spekulera i vilken köpare som bäst kan återstarta verksamheten.”
”Orsaken till att bolagen gick i konkurs kommer behandlas i förvaltarberättelserna.”
”Nej, konkursbona har inte fått något ekonomiskt stöd från regeringen.”

Listan kan göras lång, och repetitionen har ibland känts nästan programmerad.

Northvolt-konkursen är på många sätt unik. Det hör inte till vanligheterna att en svensk konkurs blir en världsnyhet, men frågor har strömmat in bland annat från Der Spiegel, Financial Times, Bloomberg och New York Times. Redan nu, mindre än ett halvår senare, finns böcker som behandlar vägen mot konkurserna. Det säger något om både bolagets symbolvärde och om det globala intresset för den gröna omställningen.

Det har minst sagt varit ett spännande halvår – ibland kanske lite väl spännande. Northvolt-ärendet kommer vi att återkomma till i senare nummer, för det innehåller enormt många frågor som förtjänar fördjupning.

Framåt återstår frågan: är konkursvågen över? Historiskt har det ofta börjat med ett stort antal mindre konkurser, och i slutet av cykeln följer de större bolagen – de som normalt sett har större uthållighet. Konjunkturen stampar fortfarande, men kanske ser vi nu en ljusning i form av färre konkurser.

Och faktiskt – i början av september kom ny statistik från kreditupplysningsföretagen som visar att antalet konkurser nu minskar för andra månaden i rad. Kanske är det den ljusglimt många har väntat på.

Trevlig läsning!

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2025

Text: Mikael Kubu
Bild: Ola Kjelbye

 

Ackordscentralen Nyheter nr 3 2025

Generativ AI är den form av artificiell intelligens som kan generera nytt innehåll från befintliga data. Genom maskininlärning kan AI-modellerna hitta mönster och strukturer som utmynnar i nya data, texter, bilder, videor eller liknande. ”Generativ AI kommer att påverka näringsliv och arbetsmarknad på ett helt annat sätt än datorisering och robotisering”, säger Malin Gardberg, doktor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN. Enligt henne tyder allt dessutom på att juristbranschen är en av de sektorer som kommer att påverkas mest. Läs om detta och mycket annat i detta nummer av AC Nyheter.

Ur innehållet:  Juridik + AI = sant. | Nya verktyg hos Bolagsverket. | Ingen Chapter 11-trend i sikte. | Miljön i konkurs. | Ny bok i Skriftserien. | Olovlig värdeöverföring, Lyten köper Northvolts tillgångar. | Rättsnytt. | Frågespalt. | Profil: Henrik Hahr. | Läs Ackordscentralen Nyheter nr 3 2025 här.

Fråga oss: Hur betalas arbetsgivaravgifter på den lönegaranti som kan utbetalas under företagsrekonstruktioner?

Hur betalas arbetsgivaravgifter på den lönegaranti som kan utbetalas under företagsrekonstruktioner?

Svar:

För företagsrekonstruktioner som har beslutats från den 1 februari 2025 betalar Skatteverket rekonstruktionsbolagets arbetsgivaravgifter på löner som utbetalas enligt lönegarantilagen. Tidigare var det länsstyrelsen som skötte sådana betalningar. Skatteverket får därmed en fordran hos rekonstruktionsbolaget. Fram till den 15 januari 2025, då Skatteverket publicerade ett ställningstagande, har länsstyrelsen inte krävt att rekonstruktionsbolaget ska betala skulden. I ställningstagandet har dock Skatteverket bedömt att betalningen av arbetsgivaravgifterna utgör ett statsstöd som ska återbetalas. Skatteverkets ändrade inställning innebär större svårigheter än tidigare att genomföra lyckade företagsrekonstruktioner. Inte nog med detta. Skatteverket har i ett ytterligare ställningstagande, den 29 januari 2025, bedömt att Skatteverkets fordran hos rekonstruktionsbolaget för utbetalda arbetsgivaravgifter uppkommer när Skatteverket betalar in arbetsgivaravgifterna. På grund av att fordran enligt Skatteverket uppkommer först vid denna tidpunkt, kan Skatteverkets fordran heller inte omfattas av en skuldnedskrivning. Rekonstruktionsbolaget är således tvunget att reglera hela denna skuld, vilket ytterligare försvårar rekonstruktions-förfarandet. Skatteverkets ställningstagande innebär emellertid inte att frågan är slutligt lös. Det torde krävas en rättslig prövning för att så ska ske.

 

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

 

Möt Elin Lindquist

Yrke: jurist, konkursförvaltare och likvidator, Ackordscentralen Väst
Bakgrund: Juristprogrammet Göteborgs Universitet, notarietjänstgöring vid Göteborgs tingsrätt, beredningsjurist vid Göteborgs tingsrätt. Började på Ackordscentralen Väst AB 2017.
Fritid: Umgås med familj och vänner. Tycker om att resa och träna, även om träningen i dagsläget mest består i att springa efter barnen på lekplatsen.

Hur kan en arbetsdag för dig på Göteborgskontoret se ut?
Ingen dag är den andra lik. En dag kan jag till exempel vara ute på en ny konkurs för att omhänderta tillgångar, träffa personal och diskutera huruvida konkursboet ska hålla fortsatt drift. En annan dag kan jag sitta på kontoret och skriva en förvaltarberättelse, upprätta en rekonstruktionsplan, skriva avtal etc.

Vad är det roligaste med ditt jobb?
Främst den stora variationen av arbetsuppgifter samt kombinationen av att få arbeta praktiskt och juridiskt kvalificerat. Möjligheten att få sätta mig in i olika typer av verksamhet och ha kontakt med olika intressenter, till exempel bolagsledning, anställda och fordringsägare.

Du blev konkursförvaltare hösten 2024. Har det alltid varit ett mål för dig?
Under studietiden ville jag först bli bolagsjurist, men under min notarietjänstgöring fick jag upp ögonen för insolvensrätt. Efter avslutad notarietjänstgöring har målet alltid varit att bli konkursförvaltare, och förhoppningsvis även rekonstruktör framöver. Jag tycker att rollen som konkursförvaltare passar mig bra, eftersom det är ett praktiskt arbete, med juridiska problem som även kräver analyser ur ett företagsekonomiskt perspektiv.

Du tillbringade en del av din juristutbildning i Singapore. Vilka är dina bästa minnen därifrån? Främst alla resor jag och mina klasskompisar gjorde parallellt med studierna. Under terminen hann vi besöka bland annat Bali, Malaysia och Vietnam. Jag minns också särskilt hur jag först inte tyckte om deras ”vanlig kaffe med mjölk” då de använde kondenserad mjölk, vilket blev väldigt sött. Det utvecklades dock till en vana så när jag kom hem fortsatte jag att dricka kaffe med kondenserad mjölk.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2025

Text: Elin Lindquist, Anette Norling
Foto: Ola Kjelbye

Rekonstruktion genom Chapter 11 – en ny trend?

Under Stiftelsens dag den 7 maj 2025 diskuterade en panel bestående av Anna Almén, chefsjurist, SAS, Andreas Zettergren, partner och advokat, MSA, samt Mikael Kubu, koncernchef Ackordscentralen, frågan om rekonstruktion inom Chapter 11 är en ny trend. Denna fråga har blivit aktuell sedan SAS och några andra större svenska bolag har ansökt om rekonstruktion i USA.

Anna Almén, som företrädde SAS i förfarandet, menade att Chapter 11 passar bra för stora bolag som har verksamhet i flera länder. Vidare medger Chapter 11 att gäldenären tillåts sätta ramarna för förfarandet på ett helt annat sätt än till exempel den svenska lagen om företagsrekonstruktion. Andreas Zettergren tillsade att enligt Chapter 11 är det till skillnad från vår svenska lag möjligt att under förfarandet betala skulder som var förfallna när rekonstruktionen inleddes. Mikael Kubu trodde inte att det är någon kommande trend att svenska bolag kommer ansöka om Chapter 11.

Frågan om varför det är nödvändigt med en svensk företagsrekonstruktion trots att gäldenären dessförinnan har lyckats med ett förfarande enligt Chapter 11 belystes dock inte.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2025

Text: Hans Ödén
Foto: BildN

Ny bok i skriftserien med utgångspunkt i den nya rekonstruktionslagen

I mitten av juni kommer Sara Göthlins bok ”Den nya rekonstruktionsrätten. Särskilt om förändringar av gäldenärens aktiekapital.” ut. Boken är ytterligare ett tillskott till skriftserien, ett samarbete mellan Norstedts Juridik och Stiftelsen Ackordscentralen.

När den nya lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft 2022 väcktes många frågor om hur reglerna skulle fungera i praktiken. En aspekt som särskilt fångade Sara Göthlins intresse var möjligheten att inom ramen för en planförhandling genomföra så kallade debt-to-equity swaps – att omvandla fordringar till eget kapital-instrument.

– Tidigare har sådana lösningar använts vid rekonstruktioner under hand. Nu är det möjligt inom ramen för det domstolsstyrda förfarandet och även mot aktieägarnas vilja, om det finns erforderlig majoritet. Det ritar om spelplanen, säger Sara.

Hon fortsätter:

– Jag kommer själv från bank- och finanssidan, där fokus ofta ligger på att få transaktioner på plats. Debt-to-equity swaps har ett tydligt transaktionsinslag och skapar större förhandlingsutrymme inom ett domstolsstyrt rekonstruktionsförfarande. Det gör området extra intressant.

Började med ett stipendium
Projektet startade 2023 med en större konferens efter att Sara beviljats ett forskningsstipendium från Stiftelsen Ackordscentralen. Flera vetenskapliga seminarier har hållits där praktiker och akademiker från bland annat Sverige, Finland, Tyskland, Holland och Storbritannien deltagit. Tanken var från början att skriva en kortare skrift men ämnet visade sig vara så mångfacetterat att projektet växte till en hel bok.

Målgruppen är framför allt jurister och studerande men också ekonomer och andra med intresse för rekonstruktion. Hon vill med boken uppmuntra experter på kapitalmarknadsrätt och bolagsrätt att engagera sig i rekonstruktionsreglerna. Boken består av tre delar. Den första behandlar rekonstruktionsreglerna ur ett teoretiskt perspektiv. Den andra delen är en traditionell genomgång av relevanta regler i Lag om företagsrekonstruktion (FrekL) och Aktiebolagslagen (ABL), som blir aktuella vid en finansiell rekonstruktion. Den tredje delen består av tre tillämpningsfall: ett ägarlett bolag, ett riskkapitalägt bolag och ett börsnoterat bolag.

Fler perspektiv på rekonstruktionsreglerna
Innehållet har vuxit fram i växelverkan med de konferenser och seminarier som har anordnats. Sara har också fört diskussioner med praktiker och bett flera experter läsa delar av manus under arbetets gång. Hon beskriver boken som ett komplement till tidigare arbeten, inte minst Markus Ehrenpils avhandling Rekonstruktionsuppgörelsen från 2023, som varit en viktig källa under skrivprocessen. Hon lyfter även fram Erik Lidmans, Mikael Möllers, Hans Renmans och Oskar Andrews arbeten som centrala utgångspunkter.

Hennes förhoppning med boken är att den ska bidra till fler perspektiv och bolagsrättsliga synpunkter på rekonstruktionsreglerna.

– Vi behöver skriva om det som är nytt, så att marknadens aktörer har mer att utgå ifrån vid tillämpningen av FrekL och vid underhandsrekonstruktioner som sker i skuggan av alternativen företagsrekonstruktion och konkurs, säger Sara.

Om författaren:
Sara Göthlin har en bakgrund inom bank- och finansjuridik och disputerade 2023 med avhandlingen Prioritet och avtal: Intercreditoravtal i svensk rätt, särskilt vid insolvens. Hon är knuten till Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL) vid Stockholms universitet och tillträder som föreståndare för centret den 1 juli.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2025

Text: Anette Norling
Bild: Andreas Lundberg

Konkurshärvan i Malmfälten

Den konkurshärva med många inblandade företag verksamma inom gruvnäringen i Gällivare med omnejd har under det senaste året fått stor uppmärksamhet i massmedia.

Huvudmannen, som är försatt i personlig konkurs, har varit internationellt efterlyst. Efter det att huvudmannen hade gripits av polis på Cypern lyckades han rymma men blev på nytt tillfångatagen och frihetsberövad. Ackordscentralen Norrland handlägger konkurserna för huvudmannen och för två av de inblandade företagen med Anders Bergman som konkursförvaltare.

- Det är stora skulder i förhållande till tillgångarna i de inblandade konkursbona. Bristen i bouppteckningarna i alla konkurser som ingår i konkurshärvan uppgår sammanlagt till mer än en miljard kronor, säger Anders Bergman.

Under konkursutredningarna har det genomförts efterforskningar avseende ett stort antal fordon som inte funnits kvar. Även helikopter, flygplan och guldtackor är tillgångar som eftersökts. Konkursbona har också inlett ett stort antal processer i domstol.

- Rättegångar pågår avseende ett flertal återvinningsanspråk som är framställda av konkursbona, berättar Anders Bergman.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2025

Text: Anders Bergman
Bild: Devshack, Pexels

Medförvaltarroll i en av Sveriges största entreprenadkonkurser

Ackordscentralen Väst intar en aktiv roll i byggentreprenadbolaget Serneke Sverige AB:s konkurs. Medförvaltare Johan Sölveland har haft särskilt ansvar för ett tiotal vid konkursutbrottet pågående entreprenadprojekt, med fokus på att säkerställa tillgångar och reda ut komplexa mellanhavanden med beställare.

Ackordscentralen Väst AB är delaktig i handläggningen av Serneke Sverige AB:s (”Serneke”) konkurs, ett av Sveriges största byggentreprenadbolag med närmare 600 anställda. Bolaget försattes i konkurs den 7 januari 2025 genom beslut av Göteborgs tingsrätt. Den 21 januari samma år förordnades Johan Sölveland, vd för Ackordscentralen Väst AB, till medförvaltare i konkursen med särskilt uppdrag att hantera bolagets mellanhavanden med ett tiotal av dess beställare.

Vid tiden för konkursutbrottet pågick ett knappt tjugotal entreprenadprojekt med aktuella beställare på olika orter, bland annat i Lund, Knivsta och Alingsås, med varierande grad av färdigställande. Det samlade värdet av dessa åtaganden uppgick till flera hundra miljoner kronor.

Medförvaltare har samma befogenheter
Enligt konkurslagen har medförvaltaren samma befogenheter som huvudförvaltaren, om än att det begränsas till de delar av verksamheten som anges i tingsrättens förordnande. I detta fall är huvudförvaltaren advokat Jörgen Wistrand på CMS Wistrand i Göteborg. Samarbetet mellan huvud- och medförvaltare sker löpande, med fokus på att samordna åtgärder som gynnar konkursboet och dess borgenärer. I Sernekes konkurs handlar det om att tillvarata omkring 3 000 borgenärers intressen som har fordringsanspråk om totalt cirka 2,5 miljarder kronor.

Konkurser i entreprenadbolag medför ofta betydande utmaningar, särskilt i fråga om att säkra tillgångar och reglera pågående projekt. I Sernekes fall har ett viktigt arbete i konkursen varit att dels värdera pågående arbeten vid tiden för konkursutbrottet, dels hantera beställarnas motkrav som uppstått till följd av att entreprenaderna inte kunnat fullföljas. En central del i medförvaltaruppdraget har även varit att identifiera, säkra och avveckla entreprenadutrustning och byggmaterial i projekten för konkursboets räkning.

Medförvaltaren har beslutat att inte träda in i något av Sernekes entreprenadavtal. En avgörande faktor bakom det ställningstagandet har varit att Serneke saknat egen produktionspersonal, utan samtliga byggprojekt har bedrivits genom upphandlade underentreprenörer. För konkursboet hade ett övertagande av entreprenaderna krävt omfattande kapitalinsatser för att färdigställa projekten, vilket inte var ekonomiskt möjligt med de förutsättningar som rådde vid konkursutbrottet.

Fokus på att skapa en så klar och rättvisande bild som möjligt
Medförvaltningen har fokuserat på att skapa en så klar och rättvisande bild som möjligt av de ekonomiska mellanhavandena som förelegat mellan Serneke och beställarna. Frågeställningen har i många fall varit om beställarna ska erlägga betalning till boet, samtidigt som de många gånger har egna anspråk till följd av konkursen. Vid konkursutbrottet uppgick de bokförda fordringarna mot beställarna till nära 1,5 miljarder kronor. I bouppteckningen har dock värdet av dessa fordringar bedömts till drygt 300 miljoner kronor.

I många fall är beställarna både gäldenärer och fordringsägare i konkursen, vilket ställer höga krav på en strukturerad och professionell förvaltning. Eftersom fordringsägarna, som huvudsakligen saknar förmånsrätt, sannolikt kan komma att få viss utdelning är en korrekt hantering av fordringarna avgörande – både för den enskilde borgenären och för kollektivet som helhet.

Ackordscentralen Väst uppskattar samarbetet med huvudförvaltaren och möjligheten att genom effektiv handläggning skapa ett så bra utgångsläge för borgenärerna som möjligt i ett av Sveriges största entreprenadkonkurser.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2025

Text: Johan Sölveland
Bild: Arpad, Pexels

Stiftelsen Ackordscentralens Dag 2025

Den 7 maj var det dags för Stiftelsen Ackordscentralens Dag på Oscarsteatern i Stockholm. Gästerna kunde bland annat lyssna till Gustav Hasselskog som pratade om elbåtföretaget Candelas resa, samt entreprenören och investeraren Gustav Stenbeck som pratade under temat ”Där hållbarhet och affärer möts”. Senare under eftermiddagen förde Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten, ett samtal med moderator Willy Silberstein om ”Bolag och brott”.

Dessutom kunde vi lyssna till två panelsamtal: ”Rekonstruktion genom Chapter 11 - en ny trend?” samt ”Vad behöver Sveriges företag för att lyckas med den gröna omställningen?”. Innan minglet tog vid stod psykiatern och författaren Anders Hansen på scenen med sin inspirerande föreläsning Hjärnstark.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2025

Text: Anette Norling
Foto: BildN

Vd har ordet – Mycket ställs på prov i Northvoltkonkurserna

För Ackordscentralen har våren präglats av att hantera Northvoltkonkurserna. Mediatrycket har varit högt och svar har bland annat efterfrågats om varför det gick som det gick och om man inte borde ha dragit i handbromsen tidigare. För en konkursförvaltare så är siktet i början av en konkurs framåtriktat. Det gäller att hantera alla löpande frågor, säkra tillgångar och göra det som är bäst för borgenärerna. Samtidigt ska material säkras för att den bakåtblickande granskningen ska kunna ske på ett så bra sätt som möjligt. Resultatet av granskningen redovisar förvaltaren i förvaltarberättelsen. Alla svar ges inte heller i en förvaltarberättelse utan där uttalar sig förvaltaren gällande de frågor som konkurslagen föreskriver.

I Northvoltkonkurserna har mycket ställts på prov, och hanteringen av lönegaranti för femtusen anställda är bara ett exempel av många. Eftersom konkurserna är i sin linda så får man som konkursförvaltare vara lite försiktig med sina uttalanden. Flera böcker lär väl hinna skrivas innan konkurserna är avslutade.

Antalet konkurser vid sidan av Northvolt fortsätter att vara relativt högt. Någon tydlig nedgång kan ännu inte skönjas i den oroliga omvärld som vi befinner oss i.

Detta nummer uppmärksammar till stora delar Stiftelsen Ackordscentralens Dag. Ämnena som då avhandlades känns otroligt aktuella med bland annat Chapter 11 och utmaningen med den gröna omställningen.

Trevlig läsning!

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2025

Text: Mikael Kubu
Bild: Ola Kjelbye