Tätare samverkan i arbetet mot penningtvätt

För snart ett år sedan uppmärksammade Riksrevisionen stora brister i statens penningtvättstillsyn. Sedan dess har flera myndigheter ökat sitt samarbete.

Riksrevisionens granskningsrapport publicerades i maj 2024 under namnet ”Statens tillsyn för att motverka penningtvätt – bristande omfattning och effektivitet”. I rapporten riktas framför allt skarp kritik mot regeringen, vars styrning av tillsynen ses som alltför svag.

– Penningtvätt är ett allvarligt samhällsproblem. Det behövs effektiva arbetssätt för att begränsa de kriminellas möjligheter att använda brottsvinster i den reguljära ekonomin, framhåller Henrik Allansson, revisionsdirektör och projektledare för granskningen.

Riksrevisionen pekade bland annat på att staten saknar samlad strategi, tydliga mål och ordentliga uppföljningar. Kritiken gäller både nuvarande och tidigare regering. En av Riksrevisionens rekommendationer är att införa ett mer sammanhållet system för penningtvättstillsyn och att tydliggöra vilka förväntningar som finns på tillsynsmyndigheterna.

– Då blir det lättare för regeringen att avgöra om resurstilldelningen är väl avvägd eller inte, säger Henrik Allansson.

Fokus på banker
Totalt är det sju myndigheter som ansvarar för landets penningtvättstillsyn: Finansinspektionen, Spelinspektionen, Revisorsinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Länsstyrelsen i Skåne län.

Riksrevisionens granskning omfattar de myndigheter som står för majoriteten av tillsynsärendena, vilket är Finansinspektionen och de tre länsstyrelserna.

Utöver det har Riksrevisionen studerat Bolagsverket, som har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot penningtvätt. Bland annat finns det kvalitetsbrister i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän.

Vad gäller Finansinspektionen konstaterar Riksrevisionen att myndigheten har gjort få granskningar och att det har varit ett relativt snävt fokus på banker. När det inleds granskningar av mindre aktörer som betaltjänstleverantörer och valutaväxlare väljer de flesta av dessa att lägga ned sina verksamheter.

– Här finns risk för att utövarna återkommer i annan skepnad, där de kan driva sin verksamhet länge innan de blir föremål för granskning igen. Finansinspektionen skulle även behöva vidta ytterligare åtgärder för att hitta utövare som saknar tillstånd eller registrering, påpekar Henrik Allansson.

Brett tillsynsområde
En av Riksrevisionens rekommendationer till länsstyrelserna är att förbättra strategiarbetet, bland annat med tydligare rutiner för hur inkommande tips ska värderas. Av de sju tillsynsmyndigheterna är det länsstyrelserna som har det i särklass bredaste bevakningsområdet. Här ingår allt från pantbanker, konsthandlare och postboxföretag till redovisningskonsulter, skatterådgivare, oberoende jurister, bolagsbildare, företagsmäklare och trustförvaltare. Sammantaget har länsstyrelserna cirka 15 000 tillsynsobjekt över hela landet, fördelat på tre arbetsgrupper. Länsstyrelsen i Västra Götaland har cirka 5 500 tillsynsobjekt, Länsstyrelsen i Stockholm har cirka 5 300 och Länsstyrelsen i Skåne cirka 4 100.

Vid Riksrevisionens granskning var framför allt Länsstyrelsen i Stockholm av ekonomiska skäl kraftigt underbemannad inom sitt tillsynsområde. År 2023 fanns det i praktiken en enda erfaren medarbetare som ansvarade för penningtvättstillsynen i totalt nio län. I dag finns det sex heltidstjänster i Stockholm, men uppdragen har ökat på både nationell och internationell nivå.

– Resurserna är inte tillräckliga och vi arbetar för att få förstärkningar, säger Carina Cutlip, enhetschef på enheten för företags- och säkerhetstillsyn på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Nationella mål
Ett resultat av Riksrevisionens granskning är att samarbetet mellan de tre länsstyrelserna har blivit tätare. Målet är bland annat att ta fram nationella mål i tillsynen och förbättra möjligheten till uppföljningar.

– Det är viktigt att vi kan arbeta utifrån samma strategier och bedömningar, säger Helena Schultz, funktionschef på den ekonomijuridiska funktionen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Där finns det i dag knappt sex heltidstjänster avsedda för penningtvättstillsyn i sex län. Samma sak gäller för Skåne, som också ansvarar för sex län.

– Förhoppningen är att vi ska få ökade resurser, säger Jesper Jacobsson, chef för rättsenheten på Länsstyrelsen i Skåne län.

Rapport till regeringen
I november 2024 överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning. Finansmarknadsminister Niklas Wykman meddelade att regeringens styrning av penningtvättstillsynen ska skärpas. Det ska bland annat ske genom regelbunden rapportering från tillsynsmyndigheterna till Regeringskansliet. Riksdagens finansutskott har behandlat skrivelsen och ställer sig bakom regeringens åtgärder. I slutet av februari hölls en kort debatt i riksdagen om hur tillsynen kan förbättras.

– Vi kommer att göra en uppföljning av vår granskning om några år, säger Henrik Allansson på Riksrevisionen.

Totalt är det i dag 16 myndigheter som samarbetar för att förhindra penningtvätt. Sedan 2023 finns det ett nytt kapitel i penningtvättslagen (PTL4a) som ger brottsbekämpande myndigheter nya möjligheter att samverka och utbyta information med tillsynsmyndigheterna.

– Den nya lagen gör att vi kan stärka vårt samarbete. Det jobbar vi vidare med nu under 2025, säger Anna Lundström, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.

•••

Fakta/Länsstyrelsernas penningtvättstillsyn
Ansvaret för länsstyrelsernas del av penningtvättstillsynen är fördelat på tre länsstyrelser. Länsstyrelsen i Stockholm ansvarar för tillsynen i dessa län: Stockholm, Södermanland, Gotland, Västmanland, Uppsala, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten, samt för filialer till utländska verksamhetsutövare som bedriver anmälningspliktig verksamhet i Sverige. Länsstyrelsen i Västra Götaland ansvarar för dessa län: Västra Götaland, Halland, Värmland, Örebro, Dalarna och Gävleborg. Länsstyrelsen i Skåne ansvarar för dessa län: Skåne, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Kalmar och Östergötland.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2025

Text: Lena Lidberg
Bild: Riksrevisionen

Stiftelsen Ackordscentralens Dag 2025

Den 7 maj är det dags för Stiftelsen Ackordscentralens Dag på Oscarsteatern i Stockholm. Vi har träffat stiftelsens ordförande Bertil Hult för att prata lite om eventet.

Stiftelsen Ackordscentralens Dag arrangeras av Stiftelsen Ackordscentralen. Berätta kort om stiftelsen och dess arbete.
Stiftelsen har kort beskrivet två ändamål: dels att tillvarata leverantörernas och övriga fordringsägares intressen i samband med företagsrekonstruktioner och insolvensfall, dels att främja sådana förändringsprocesser inom näringsliv och förvaltning som syftar till att skapa och vidmakthålla effektiva och lönsamma företag, samt att främja forskning och utbildning i frågor som har anknytning till Stiftelsens ändamål.

Stiftelsen gör detta dels genom att på våra kontor runtom i landet arbeta som konkursförvaltare eller rekonstruktör. Stiftelsen stödjer dessutom, genom stipendier och donationer, forskning inom sak- och obeståndsrätt. Under 2024 donerade stiftelsen ett belopp om 7 miljoner kronor till Uppsala universitet för att stödja ett forskningsprojekt inom obeståndsrätt som leds av professor Laila Zackariasson.

Den gröna omställningen kommer att lyftas men även rekonstruktion genom chapter 11 och bolag som brottsverktyg. Vad kan besökarna förvänta sig?
Jag tror att många är väldigt nyfikna på just den amerikanska Chapter 11-lagstiftningen, och vilken påverkan den har på svenska rekonstruktionsprocesser, särskilt nu när vi sett den tillämpas i både SAS och Northvolt.

Stora namn som Annie Lööf och Anders Hansen gästar eventet. Vad betyder det för att locka publik och även för Stiftelsen Ackordscentralen som avsändare?
Det är förstås väldigt kul att vi kan locka så prominenta talare till vår stiftelsedag. Förutom att det är en publikmagnet, så bekräftar det förhoppningsvis att Ackordscentralen har ett både aktuellt och relevant budskap att förmedla.

Vilka är dina egna förhoppningar med dagen?
Jag hoppas att vi får en givande dag och lär oss nya saker under trevliga former.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2025

Text: Bertil Hult, Anette Norling
Bild: BildN

Fortsatt höga konkurssiffror

Under 2024 gick rekordmånga företag i konkurs. I början av 2025 har det skett en inbromsning, men siffrorna ligger fortfarande på en väldigt hög nivå. Först efter sommaren väntas en mer avtagande trend.

Totalt var det 10 142 aktiebolag som gick i konkurs under 2024. Det är nytt årsrekord och en ökning med 23 procent jämfört med 2023. Många större företag drabbades och över 33 000 arbetstillfällen gick förlorade på grund av konkurs.

– En av de främsta orsakerna till de höga siffrorna är att många företag har haft tillfälliga skatteanstånd. Hela 27 procent av samtliga konkurser under 2024 berodde på att företag inte klarade att betala tillbaka sina pandemiskulder till staten, konstaterar Henrik Jacobsson, vd på kreditupplysningsföretaget Creditsafe.

Så här långt under 2025 har konkurserna minskat jämfört med samma period i fjol. I januari uppgick antalet konkurser till 903 och i februari till 908. Det ska dock ställas i relation till att genomsnittssiffran för de senaste tio åren är 528 för januari månad och 505 för februari.

– Det finns många företag som kämpar med sin lönsamhet och överlevnad. Även ett antal stora företag har nyligen gått omkull, påpekar Henrik Jacobsson.

Hit hör byggbolaget Serneke Sverige AB som fick kasta in handduken i januari. Med en omsättning på närmare åtta miljarder kronor och 910 anställda blev Sernekes konkurs den hittills största i Sverige under 2000-talet.

E-handelsföretag i knipa
Henrik Jacobsson förutspår ett minskande antal konkurser någon gång efter sommaren. I statistiken för februari visas tecken på stabilisering i de flesta branscher. Däremot sticker detaljhandeln och e-handeln ut med stora konkursökningar, på 38 respektive 108 procent jämfört med februari i fjol. I partihandeln var ökningen 25 procent.

– Det är lite förvånande att handeln har fått en så tuff start på året, men osäkerhet och svag köpkraft påverkar hela branschen. Förhoppningsvis ser vi en ljusning under våren, säger han.

Även åkeribranschen har under årets två första månader upplevt en konkursökning på 25 procent. Till glädjeämnena hör att den tidigare så hårt drabbade byggbranschen uppvisar en konkursminskning på 15 procent.

Vid sidan av antalet konkurser i Sverige ligger även antalet rekonstruktioner på en hög nivå. Under 2024 inleddes nästan dubbelt så många rekonstruktioner som under 2023, närmare bestämt 226 jämfört med 117.

– Vi får nog se flera stora, väletablerade företag i rekonstruktion även under 2025, säger Henrik Jacobsson.

Stora kreditrisker
Runt om i landet är det just nu cirka 16 000 företag som efter pandemin har ett samlat skatteanstånd på totalt 28 miljarder kronor. Bedömningen är att detta kommer att leda till rekonstruktioner och konkurser under flera år framöver, vilket bör finnas med i kunders och leverantörers riskbedömningar.

– Det är när skatteanstånden hamnar på noll och övergår i betalningsplaner som riskerna är som störst. Många företag når det läget nu i mars, påpekar Henrik Jacobsson.

Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet, konstaterar att lågkonjunkturen troligen fortsätter både i år och nästa år. Visserligen har räntan sjunkit och lönerna väntas stiga, men arbetslösheten är hög och osäkerheterna ute i världen är många.

De svenska hushållens ekonomiska framtidstro minskade i februari jämfört med januari.

– Alla väntar på att hushåll ska börja konsumera och att företag ska börja investera och anställa igen. Ny statistik visar att tillväxten var starkare 2024 än vi trodde, men arbetsmarknaden är svag. Förhoppningen är att tillväxten ska komma igång under 2025, men det kan ta längre tid än vad vi tidigare har trott, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2025

Text: Lena Lidberg
Bild: Creditsafe, KI

Motvind i vissa vindkraftsbolag

Många svenska företag ser elpriser och elförsörjning som viktiga pusselbitar i den gröna omställningen. Samtidigt rapporteras det om bristande lönsamhet och konkurshot i vindkraftsbranschen – hittills med tre komplexa företagsrekonstruktioner som följd.

I september 2023 ansökte bolaget EB EEE LHI Vindkraftpark Aldermyrberget AB om rekonstruktion vid Stockholms tingsrätt. Bolagets anläggning finns utanför Skellefteå och omfattar 17 vindkraftverk. I november samma år ansökte företaget Markbygden Ett AB om rekonstruktion vid Umeå tingsrätt. Denna vindkraftspark ligger utanför Piteå och är med sina 179 vindkraftverk en av Europas största. I juni 2024 ansökte bolaget Cloud Snurran AB om rekonstruktion vid Stockholms tingsrätt. Deras vindkraftspark Överturingen i Ånge kommun är en av Skandinaviens största och består av 56 vindkraftverk.

Ackordscentralen Stockholm har och har haft ansvar för alla tre rekonstruktionerna. Juris doktor Markus Ehrenpil är en av juristerna som under rekonstruktör Mikael Kubu har jobbat med ärendena.

– Det här är landets första stora rekonstruktioner av vindkraftsbolag. Processerna har varit komplexa och unika i sitt slag, sammanfattar Markus Ehrenpil.

Två av rekonstruktionerna är nu avslutade för Ackordscentralens del medan en av dem, i Cloud Snurran AB, fortfarande pågår.

– Hur en vindkraftspark ska värderas är en svår utmaning. Bland annat gäller det att utifrån elpriskurvor och tekniska modeller försöka bedöma hur elpriserna kan se ut under vindkraftverkens hela livstid – det vill säga decennier framöver, förklarar Markus Ehrenpil.

Skilda värderingar
Rekonstruktionen av Markbygden Ett AB ledde fram till att bolaget och borgenärerna kom överens om en fördelning av pengar mellan parterna när parken i framtiden ska säljas.

I fallet med Aldermyrberget fastställdes inte rekonstruktionsplanen av tingsrätten. Beslutet har överklagats av gäldenärsbolaget, som med hjälp av en advokatbyrå även driver en skiljedomsprocess som handlar om hur skadestånd ska beräknas vid förtida uppsägning av avtal.

Att rekonstruktionsplanen inte fastställdes beror främst på att det finns skilda ekonomiska värderingar av vindkraftsparken. Nyckelfrågan i hovrätten blir vem som har bevisbördan för vilken av värderingarna som ska råda. I fallet med Cloud Snurran AB pågår det frivilliga förhandlingar mellan de största borgenärerna.

– Förhoppningen är att parterna själva ska komma överens, utan att rättsliga tvångsmedel behöver användas, säger Markus Ehrenpil.

Leverans till fast pris
Den gemensamma nämnaren i de tre rekonstruktionerna är att vindkraftsproducenterna har varit bundna av långa avtal som visat sig vara ekonomiskt ofördelaktiga. Avtalen bygger på att bolagen ska leverera el till sina kunder till ett fast pris, oavsett om det blåser eller inte. Om vindarna uteblir får bolagen köpa in el externt, inte sällan till högre marknadspriser.

Avtalen brukar benämnas PPA, Power Purchase Agreement. Ofta har de setts som en förutsättning för att bland annat banker ska låna ut pengar till vindkraftssatsningar.

– PPA-avtalens utformning är en av de stora anledningarna till att vindkraftsbolagen har varit tvungna att rekonstrueras. Under ett rekonstruktionsförfarande finns det möjlighet att säga upp avtal av detta slag, förklarar Markus Ehrenpil.

Många PPA-avtal
Anton Johansson, analys- och marknadsansvarig på branschorganisationen Svensk Vindenergi, berättar att merparten av de senaste årens vindkraftsinvesteringar har utgått från PPA-avtal av något slag. Avtalsformen har gjort det enklare att locka investerare som till exempel pensionsbolag till branschen.

– Historiskt har PPA-avtalen haft en stor roll. Med tiden har antalet avtal minskat, eftersom elproducenter och konsumenter har svårt att enas om långsiktiga priser, säger han.

Bedömningen är att de ekonomiska kalkylerna kan bli komplicerade även i fortsättningen. Sverige har ett utbudsöverskott på el, vilket pressar priserna och utmanar lönsamheten. Parallellt har turbiner och insatsvaror blivit märkbart dyrare. I medierna har det förekommit rapporter om att vindkraftsbranschen står inför en stor konkursvåg, men det är en bild som Svensk Vindenergi inte känner igen sig i. Andelen konkurser har stadigt legat betydligt lägre än i många andra branscher.

Kommunal vetorätt
De flesta investeringarna i vindkraft sker i norra Sverige, i elområde 1 och 2. Här finns tydliga kopplingar till de stora industrisatsningarna inom den gröna omställningen, men flera av dessa projekt har blivit försenade.

– I vissa fall har det uppstått ett glapp i matchningen, konstaterar Anton Johansson. Ibland är frågan vad som ska komma först – elen eller de elintensiva industriprojekten?

Samtidigt har den kommunala vetorätten stoppat en lång rad utbyggnadsplaner. Under första halvåret 2024 fick 12 av 16 vindkraftsanläggningar nobben av kommunerna.

– I regeringsbudgeten för 2025 har det avsatts 340 miljoner kronor till kommuner och närboende. Vi hoppas att de ekonomiska incitamenten ska leda till mer kommunal acceptans, säger Anton Johansson.

Hög utbyggnadstakt
Svensk Vindenergi har i dag cirka 160 medlemmar, däribland kraftbolag, kommunala energibolag, markägare, finansiella investerare och stora elanvändare. Från 2015 och framåt har vindkraftsbranschen i Sverige präglats av en hög utbyggnadstakt, med en topp under 2021. Tillväxten har varit ungefär 10,4 procent per år, eller cirka 140 procent på nio år.

Under 2024 producerade vindkraften för första gången över 40 terrawattimmar (TWh) el i Sverige, vilket motsvarar cirka 25 procent av vår totala elproduktion. Det fjärde kvartalet 2024 stod vindkraften för en större produktion än kärnkraften, och i december var vindkraften större än både vattenkraft och kärnkraft.

– En av fördelarna med vindkraft är den korta byggtiden. En annan fördel är att det blåser som mest under det kalla halvåret, alltså när elbehovet är som störst, påpekar Anton Johansson.

Han betonar att Sveriges gröna industrisatsningar förutsätter att det finns säker tillgång till el, med konkurrenskraftiga priser och långsiktiga spelregler.

– Tidigare investeringsbeslut gör att vindkraften fortsätter att växa, åtminstone under de närmaste två åren. Men marknadsläget är svalare nu än för några år sedan.

Stort stöd för hållbarhet
Flera undersökningar från de senaste åren visar att svenska företag fäster stor vikt vid hållbarhetsfrågor. I en kartläggning som Tillväxtverket presenterade 2023 ansåg åtta av tio företag att grön omställning är en viktig förutsättning för att vara konkurrenskraftig och långsiktigt lönsam. I undersökningen ingick 5 000 små och medelstora företag.

Ett liknande resultat framkom i Företagarnas senaste hållbarhetsrapport från 2022. Rapporten bygger på svar från 805 småföretagare i olika branscher och visar att nio av tio anser att det är viktigt eller mycket viktigt att som företag ta ett samhällsansvar och bedriva ett hållbarhetsarbete. Nästan lika många, 86 procent, anser dessutom att det är viktigt eller mycket viktigt för det egna företaget.

– Småföretagen har mellan 0 och 49 anställda och utgör 99,4 procent av Sveriges samtliga företag. Det innebär att denna grupp har en nyckelroll i den hållbara omställningen, framhåller Jennie Albinsson, näringspolitisk expert med inriktning på miljö och klimat hos Företagarna.

Efterlyser förutsägbarhet
I Tillväxtverkets undersökning framkommer det att lagar och myndighetsregler kan fungera som både drivkraft och hinder. Företagen vill se en förutsägbarhet kring bland annat tillståndsprocesser, målsättningar, subventioner och investeringar i infrastruktur. Även hos Företagarna och deras 60 000 medlemmar lyfts ofta frågan om krångliga regler och höga kostnader. Vissa branscher påverkas extra mycket av till exempel energipolitiken.

– Många efterlyser lägre elpriser och ökad planerbarhet. Det är inte rimligt att det ibland blir billigare för pizzerior och bagerier att låta personalen stanna hemma i stället för att starta ugnarna, understryker Jennie Albinsson.

Det finns dessutom farhågor för att EU:s nya regelverk för hållbarhetsrapportering kommer att påverka småföretagen negativt. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2024 och ställer krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser.

– Kostnaderna för småföretagens administration kommer att öka. Resultatet blir, tyvärr, att många riskerar en sämre lönsamhet, säger Jennie Albinsson.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2025

Text: Lena Lidberg
Bild: Fernando/Unsplash

Ackordscentralen Nyheter nr 1 2025

Många svenska företag ser elpriser och elförsörjning som viktiga pusselbitar i den gröna omställningen. Samtidigt rapporteras det om bristande lönsamhet och konkurshot i vindkraftsbranschen – hittills med tre komplexa företagsrekonstruktioner som följd som alla har hanterats av Ackordscentralen. Markus Ehrenpil på Ackordscentralen berättar om komplexiteten i att rekonstruera ett vindkraftsbolag.

Digital bokföring försvårar konkursförvaltningen

Näringslivets övergång till digital bokföring skapar problem för landets konkursförvaltare. Utmaningarna är av både praktisk och ekonomisk art.

Intresseorganisationen REKON, som består av 400 rekonstruktörer och konkursförvaltare i Sverige, sätter fingret på problemet i ett remissvar till Bokföringsnämnden tidigare i höst.

Bokföringsnämnden är den statliga myndighet som ska främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning.

– Remissrundan gäller förslag på ändringar i nämndens allmänna råd och vägledning, säger Hans Andersson, ordförande i REKON och delägare i Advokatbyrån Kaiding i Piteå.

REKON vill lyfta frågan om konkursboets arkiveringsskyldighet, när räkenskapsinformationen i hög grad har skiftat från papper till digitala affärssystem och molntjänster.

Bokföringsnämndens nuvarande råd utgår från att räkenskapsinformationen ska gå att nå både under och efter en konkurs. Under hela den lagstadgade arkiveringstiden – det vill säga minst sju år – ska det finnas utrustning och system som gör informationen tillgänglig i pappersform.

– I praktiken blir en konkursförvaltare därmed skyldig att plocka in och spara datorer och se till att programvaran hålls uppdaterad. Det finns många affärssystem på marknaden och förvaltaren förväntas bekosta och upprätthålla det program som råkar vara aktuellt i respektive konkurs, påpekar Hans Andersson.

Stora kostnader
Konkursförvaltaren kan även behöva ingå juridiska och ekonomiska avtal med de företag som tillhandahåller bokföring genom molntjänster, för att försäkra sig om att arkiveringen fortgår. REKON framhåller att totalkostnaden för att hantera digital bokföring i samband med konkurs kan uppgå till mycket höga belopp.

– Som exempel kan jag nämna en pågående konkurs i ett företag i tillverkningsindustrin. Här fanns ett specialbeställt affärssystem som konkursboet nu får betala mer än 50 000 kronor för att upprätthålla, säger Hans Andersson.

Han konstaterar att arkiveringskostnaderna i många fall riskerar att gröpa ur borgenärernas möjlighet till utdelning i en konkurs. Vid så kallade avskrivningskonkurser, alltså när det saknas tillgångar i konkursen, blir det i stället staten som får betala.

– Vi tycker att det är olämpligt att belasta konkursboet med den typen av kostnader. Det gäller oavsett om det är borgenärerna eller staten som får stå för notan, säger Hans Andersson.

Utreda lagändringar
REKON tycker att lagkravet kring arkivering bör vara uppfyllt om konkursförvaltaren omhändertar och arkiverar det fysiska räkenskapsmaterialet, digitala verifikat och så kallade SIE4-filer av standardformat.

– Jag kan se en poäng med att bevara digitala verifikat, men inte affärssystemen i sin helhet. Vid en konkurs finns det inte längre behov av samma bevarandenivå som tidigare, anser Hans Andersson.

För att underlätta arbetet har REKON tecknat avtal med programvaruleverantörerna Visma och Fortnox. Mot en mindre ersättning åtar sig techbolagen att bevara den digitala bokföringen om deras kunder hamnar i konkurs.

– Det borde utredas om arkiveringsskyldigheten ska flyttas från konkursförvaltaren till programvaruföretaget. Kanske behövs det lagändringar inom det här området, påpekar Hans Andersson.

Skälighetsbedömning
Petra Schölander Östman, enhetschef för konkurstillsyn på Kronofogden, framhåller att det i första hand är konkursförvaltaren som måste göra en skälighetsbedömning av eventuella merkostnader och arbetsinsatser kopplade till arkiveringen. I nästa led är det tillsynsmyndigheten som bedömer skäligheten och ytterst domstolen som fattar beslut.

– Om det finns utmaningar vid enskilda konkurser vore det bra om förvaltarna tar upp det med oss på tillsynsmyndigheten, säger hon.

Ökad användning av digital bokföring väcker också frågor kring ekonomisk brottslighet. Gagnar det ekobrottslingar att bokföringen kan läggas i en molntjänst för att kanske raderas inför en konkurs? Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten, EBM, tror inte att skillnaden blir så stor jämfört med tidigare.

– När det fanns saker att dölja i pappersform slängde brottslingarna sina pärmar i någon container. Nu gör de kanske en elektronisk rensning och dumpar datorerna. Men de allra grövsta ekobrottslingarna ägnar sig nog inte åt bokföring över huvud taget, säger Per Hedman.

Tidskrävande process
På EBM finns det däremot en annan frustration kring digital bokföring och konkursförvaltning.

– Ofta finns det konkursförvaltare som anmäler till oss att det saknas bokföring i ett företag och att företrädaren inte går att nå. I de flesta fall kan vi ganska enkelt hitta det som efterfrågas, men själva processen blir onödigt tids- och resurskrävande för oss, säger Per Hedman.

Vid varje anmälan måste EBM lägga upp ett ärende, starta en utredning, inleda en förundersökning och koppla in åklagare.

– Vissa problem skulle nog kunna lösas om konkursförvaltaren själv kontaktar de största molntjänstföretagen. Här har REKON gjort ett bra arbete genom att teckna avtal med Visma och Fortnox, anser Per Hedman.

Hans Ödén, jurist och konkursförvaltare på Ackordscentralen, poängterar att en förvaltare som inte får kontakt med gäldenären som regel har goda skäl att anmäla misstanke om bokföringsbrott.

– Den gäldenär som får en kallelse till förhör hos EBM tar givetvis med sig bokföringen för att slippa åtal. EBM konstaterar att bokföring finns och avskriver anmälan utan att granska materialet. Att gäldenären inte överlämnar bokföringen till förvaltaren kan till exempel bero på att det finns intresse av att undanhålla utbetalningar som är möjliga att återvinna till konkursboet, säger Hans Ödén.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: Fialotta Bratt

Vd har ordet – Antalet konkurser på en fortsatt hög nivå

Antalet konkurser ligger på en fortsatt hög nivå och vi ser ett och annat större bolag som försätts i konkurs. En fortsatt svag ekonomi för konsumenter och skatteanstånd som nu ska återbetalas är nog en stor del av förklaringen. Många företag som idag försätts i konkurs har helt enkelt fått konstgjord andning sedan pandemin då vi hade historiskt låga konkurstal.

Även antalet rekonstruktioner har ökat i antal. Vad som har debatterats mest i media under hösten är att några av de allra största bolagen väljer att inleda rekonstruktion i USA. Det verkar således inte vara en engångshändelse att SAS först ansökte om s.k. Chapter 11-förförande för att sedan avsluta förförandet med en svensk rekonstruktion. Fördelar och eventuella nackdelar med ett sådant förfaringssätt har varit svårt, även för de experter som uttalat sig i media, att greppa. Under nästa år ska vi vid tillfälle försöka redogöra närmare för detta i AC Nyheter.

En annan trend under de senaste 15 åren har varit företag som etablerat sig som företagsrådgivare till mindre bolag som har ekonomiska problem, men som inte är ackrediterade rekonstruktörer eller konkursförvaltare. Kännetecknade har varit en snabb tillväxt och stor fokus på försäljning. Företaget Plana som var ett av de första bolagen, tvingades efter en artikelserie i DI att själva ansöka om konkurs. Senast är det Rekonstruktionsgruppen som granskats av DI i en rad uppmärksammade reportage. Gällande konkursförvaltares och rekonstruktörers samarbete med denna typ av bolag har såväl Tillsynsmyndigheten i konkurser som Advokatsamfundet tillsatt egna utredningar, vilket är positivt. Rådgivning till mindre bolag med ekonomiska problem är i sig viktigt och att det finns alternativ till den yrkeskår som åtar sig formella förfaranden. Frågan är dock om en sådan företagsakut inte borde tillhandahållas genom företagarföreningar, Svenskt Näringsliv eller genom en statligt finansierad verksamhet. Det är viktigt att denna typ av utsatta småföretagare får korrekta råd till ett rimligt pris.

Detta nummer har till stora delar fokus på bolaget som brottsverktyg, vilket i sig inte är nytt. Det som är nytt är tillvägagångssättet i en digitaliserad värld utan kontanter med en allt större organiserad brottslighet.

Trevlig läsning!

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2024

Text: Mikael Kubu
Bild: Ola Kjelbye

Så motverkar du penningtvätt

De senaste två åren har antalet rapporter om misstänkt penningtvätt ökat kraftigt i Sverige. Även seriösa företag i särskilt utsatta branscher löper risk att bli verktyg för kriminella.

Den organiserade, samhällshotande brottsligheten förfinar ständigt sina metoder. Ett exempel på de kriminella nätverkens professionalisering är att de allt oftare lägger ut delar av brottsuppläggen på entreprenad. Det gäller bland annat penningtvätt.

– Det som tvättas kan vara pengar eller andra tillgångar från till exempel bedrägeribrott, skattebrott, trolöshetsbrott, narkotikabrott, rån, stöld eller korruption. Svenska företag behöver kraftsamla inom det här området och bli mindre naiva. Vi måste ta ett gemensamt ansvar för att motverka penningtvätt, säger Björn Wendleby, advokat och grundare av Harvest Advokatbyrå i Stockholm.

Han är specialiserad på finansiell reglering och har även gjort sig känd för att hålla föreläsningar om hur företag kan förbättra riskbedömningen.

– Mycket handlar om att öka sin kundkännedom och att införa robusta rutiner, framhåller han.

Risk för infiltration
Företag kan bidra till penningtvätt genom mänskliga misstag eller slarv. Ibland är företaget inte ens medvetet om att brottslighet pågår. Samtidigt finns det risk för infiltration av professionella penningtvättare, så kallade PML-aktörer (professional money launderers).

I de kriminella nätverken finns det stor efterfrågan på dessa så kallade möjliggörare och deras specialistkompetens. Bankanställda, advokater, revisorer och fastighetsmäklare står ofta högt i kurs.

En banktjänsteman som rekryterats av gängen kan mot ersättning bevilja lån eller krediter på felaktiga grunder, medan en advokat till exempel kan missbruka advokatbyråns klientmedelskonto och använda det för otillåtna transaktioner. Stora belopp kan tvättas genom köp och försäljning av fastigheter, både i Sverige och utomlands. När PML-aktörer är personer som har en förtroenderoll inom rättssystemet eller har ett yrke som ska skydda det finansiella systemet kortsluts flera funktioner i samhället. Här undermineras både ekonomi, rättssäkerhet, statliga institutioner och – ytterst – demokratin.

Hot mot liv och hälsa
För en advokatbyrå med ekonomiska problem kan det kanske vara frestande att åta sig ”ett enstaka extraknäck”, trots att det strider mot lagar och regler. Priset kan dock bli mycket högt, på flera sätt. Om relationen med de kriminella uppdragsgivarna börjar gnissla kan kontakten snabbt ta en ny vändning.

– Samarbeten av det här slaget brukar vara svåra att avsluta. Retoriken kan lätt övergå i hot mot liv och hälsa, säger Björn Wendleby.

Det är också vanligt att invaggas i god tro. För den som driver en liten redovisningsfirma kan det vara välkommet att plötsligt få in en ny och värdefull kund, kanske i en annan del av landet.

– De kriminella nätverken är ofta väldigt duktiga på att ha en snygg fasad. Därför behöver du göra din hemläxa innan du går in i en ny affärsrelation, betonar Björn Wendleby.

En av varningssignalerna kan vara att det finns kommersiella tveksamheter kring den nya kunden. Även grundläggande kontroller, till exempel av kundens adress, kan ge indikationer på oriktigheter. Om företaget har sitt säte på en boxadress där 50 andra företag också finns registrerade finns det skäl att bli misstänksam.

Utbilda personalen
Normalt består penningtvättsprocessen av tre stadier. I det första, placeringsstadiet, sätts pengarna in på till exempel ett bankkonto. I nästa fas, dispositionsstadiet, sker de transaktioner som är till för att bryta eller försvåra kopplingen till pengarnas brottsliga ursprung. I den tredje och sista fasen, integreringsstadiet, har pengarna eller de tillgångar som pengarna har omvandlats till blivit en del av den legala ekonomin.

– Företag måste förstå på vilket sätt den egna verksamheten riskerar att utnyttjas och vilka åtgärder som krävs för att upptäcka och förhindra brott. Här krävs både tekniska system, viss erfarenhet och viss magkänsla, konstaterar Björn Wendleby.

Han förespråkar en allmän riskbedömning, en gedigen kundkännedom och en riskklassificering av kunderna. Detta bör kompletteras med system för övervakning och rapportering, interna styrdokument, internutbildning och en ökad medvetenhet i hela organisationen. Ibland kan det även bli aktuellt att titta närmare på kundernas kunder.

– I alla lägen då det finns en förhöjd riskprofil måste kundkännedomen utökas. Så fort det finns tveksamheter kopplade till din kund måste affärsförbindelsen avslutas, påpekar Björn Wendleby.

Stor ökning under 2023
Misstanke om penningtvätt ska rapporteras till Finanspolisen, Fipo, som är en del av underrättelseenheten på Polismyndighetens nationella operativa avdelning, Noa.

Sedan 2020 använder Fipo det internationella rapporteringssystemet goAML, där verksamhetsutövare i olika branscher registrerar sig och skickar in misstankerapporter.

I Fipo:s senaste årsrapport, för 2023, framgick att antalet rapporter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism uppgick till 56 136. Det är en ökning med nästan 25 procent jämfört med 2022, som i sin tur stod för en ökning jämfört med 2021.

Polisen betonar att misstankerapporter inte är detsamma som brottsanmälningar, men trenden är tydlig. Förklaringarna bedöms vara flera – bland annat har rapporteringsplikten utökats till fler branscher. Dessutom har olika verksamhetsutövare blivit bättre på att upptäcka och stoppa misstänkta transaktioner och beteenden. En delförklaring är att ett nytt kapitel i penningtvättslagen trädde i kraft under 2023. Brottsbekämpande myndigheter, kreditinstitut och tillsynsmyndigheter kan nu dela information med varandra i specifika fall.

Finanspolisens sammanställning visar att samtliga branscher har skickat in fler misstankerapporter under 2023 jämfört med året innan. Majoriteten av rapporterna, 70 procent, kom från bankerna. Övriga företag inom finanssektorn stod för 20 procent och spelbranschen för 9 procent. Övrig icke-finansiell sektor och myndigheter svarade tillsammans för den sista, återstående procentenheten.

Neobanker i fokus
Under hösten har bland annat Finansinspektionen, FI, varnat för ökande risk för penningtvätt och finansiering av terrorism i så kallade neobanker. En neobank är ett finansiellt företag som med digitala produkter och tjänster utmanar de traditionella bankerna. Enligt FI:s bedömning fanns det i slutet av 2023 cirka 30 banker, betalningsinstitut och e-pengainstitut som kan räknas till svenska neobanker.

De har tillstånd hos FI och ligger under myndighetens tillsyn, men svenska konsumenter kan även bli kunder hos utländska neobanker som har sina tillstånd i andra EU-länder. Svenska myndigheters farhåga är att neobankernas snabba kundkännedoms- och verifieringsprocesser leder till sämre kontroller och ökad risk för användning av kontomålvakter. Ett system med snabba, gränsöverskridande transaktioner mellan många parter och länder försvårar spårbarheten.

– Det är bra att de digitala riskerna uppmärksammas, men det är inte bara neobanker som borde pekas ut. Alla svenska banker tillåter dig att bli kund på distans och storskalig penningtvätt har ju även förekommit i bland annat Swedbank och Danske Bank, säger Björn Wendleby.

Betalar med kontanter
I en rapport från 2019 bedömde Ekobrottsmyndigheten att penningtvätten i det svenska finansiella systemet uppgår till cirka 130 miljarder kronor per år. Pengarna används ofta till investeringar, men även till bland annat konsumtion. Utöver banker, advokatbyråer, revisorer och fastighetsmäklare finns det även andra verksamheter som de kriminella nätverken tar sikte på. Hit hör till exempel växlingskontor och handel med virtuella valutor, bolagsbildare, företagsförmedlare, spelbolag, konsthandlare och varuhandel med till exempel exklusiva klockor och märkeskläder.

– Varuhuset NK tillhör de företag som har slutat att ta emot kontanter. Däremot finns det många andra lyxbutiker där det fortfarande går att betala kontant. Dessa butiker utsätter sig för mycket stora risker, framhåller Björn Wendleby.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: Chetanvlad/Pexels

Ackordscentralen Nyheter nr 4 2024

De senaste två åren har antalet rapporter om misstänkt penningtvätt ökat kraftigt i Sverige. Även seriösa företag i särskilt utsatta branscher löper risk att bli verktyg för kriminella. Det som tvättas kan vara pengar eller andra tillgångar från till exempel bedrägeribrott, skattebrott och trolöshetsbrott. Björn Wendleby, advokat och grundare av Harvest Advokatbyrå i Stockholm framhåller att vi måste ta ett gemensamt ansvar för att motverka penningtvätt.

Möt Aleksandra Vuksanović

Profil – Aleksandra Vuksanović
Yrke: jurist, konkursförvaltare och likvidator på Ackordscentralen Syd
Bakgrund: juristprogrammet Lunds universitet, domstolshandläggare på Malmö tingsrätt samt tingsnotarietjänstgöring vid Helsingborgs tingsrätt.
Fritid: Gift och har en pojke på snart 2 år. Uppskattar naturen, att resa, köra motorcykel, simma och dansa.

Berätta hur en arbetsdag kan se ut för dig.
Mina arbetsdagar är mycket dynamiska. Det kan vara allt ifrån att göra något praktiskt och konkret, till mer juridiskt kvalificerade uppgifter, som att utreda konkursbolagets bokföring eller skriva kravbrev/stämningsansökningar. Arbetsdagarna är också relativt flexibla med undantag när jag får i en ny konkurs med innehåll. Då ska saker hända snabbt och schemat styrs mer av konkursens gång och prioriteringarna som hör till det.

Vilka är de största utmaningarna med ditt jobb?
Att bedöma personer och risker på ett korrekt sätt, framför allt vid fortsatt drift. Felbedömningar avseende båda kan leda till att konkursboets drift påverkas negativt, vilket jag har det yttersta ansvaret för. En annan utmaning är att bemöta konkursbolagets anställda i en svår livssituation och hjälpa dem på bästa sätt. Det är enligt mig en av mina viktigaste arbetsuppgifter och jag vill gärna att personalen drabbas så lite som möjligt av en konkurs, men det är såklart inte alltid möjligt att lyckas med.

Sedan maj 2024 kan du titulera dig konkursförvaltare. Har det varit ett mål sedan du började på Ackordscentralen?
Jag hade inte detta som ett uttryckligt mål från början men det visade sig att de dynamiska arbetsuppgifterna, som ställer höga krav på problemlösningsförmåga, passade mig utmärkt. För att bli förvaltare krävs särskild insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt att man i övrigt är lämplig för uppdraget. Vad som egentligen krävs är det endast varje enskild beslutande tingsrätt som känner till, tillsammans med tillsynsmyndigheten som, oftast efter att ha hållit en intervju, får tillfälle att yttra sig om lämpligheten av en kandidat som ansökt. Det brukar vanligtvis ta fem år av relevant arbetslivserfarenhet för att bli konkursförvaltare.

Har du tankar kring att även arbeta som rekonstruktör framöver?
Antalet rekonstruktioner per år har historiskt varit relativt få, i jämförelse med antalet konkurser. Därför hade jag inte handlagt några alls förrän i höstas då flera blev aktuella samtidigt. Just nu biträder jag rekonstruktörerna vid Ackordscentralen med att handlägga fem pågående ärenden, och jag hoppas att erfarenheten kan leda mig närmare egna rekonstruktionsuppdrag. Det är ett mycket spännande rättsfält, särskilt efter de senaste lagändringarna.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2024

Text: Aleksandra Vuksanović/Anette Norling
Bild: Ola Kjelbye