Ackordscentralen Nyheter nr 1 2021

I det här numret av Ackordscentralen Nyheter ägnar vi huvudartikeln åt rekonstruktionen av Nynas AB. Det var en av de mest omfattande företagsrekonstruktioner som har genomförts i Sverige. I januari var den äntligen i hamn. Dessutom djupdyker vi i rekonstruktionsutredningen som nyligen har lämnat sitt betänkande till justitiedepartementet.

Läs Ackordscentralen Nyheter nr 1 2021 här.

Rekordrekonstruktionen av Nynas AB avslutad
Tusen arbetstillfällen i en samhällsviktig verksamhet. Mycket har stått på spel under Sveriges största företagsrekonstruktion i sitt slag. ”Nu kan vi äntligen blicka framåt igen”, säger Nynas vd Bo Askvik.

Ny rekonstruktionslagstiftning på gång
Färre konkurser – och fler åtgärder för att stärka företagsrekonstruktionerna. Det är huvudspåret i rekonstruktionsutredningen, som nu har lämnat sitt betänkande till justitiedepartementet. Bland annat föreslås en ny lag från den 1 juli 2022.

Välkommen till Studio AC
Under året bjuder vi in till flera webbinarier för inspiration och ökad kunskap. Här diskuteras aktuella ämnen inom juridik och ekonomi tillsammans med forskare, konsulter och jurister. Under premiären gästades vi av Kjell A Nordström, ekonom och före detta forskare på Handelshögskolan, som talade om: Världen efter pandemin. Vilka företag kommer att överleva och vilka kommer att slås ut?

Du kan även läsa om den nya boken i skriftserien, Insolvensrättsliga utlåtanden II, av Mikael Möller. Vi har som vanligt med vår frågespalt och senaste rättsnytt. Dessutom möter ni ytterligare en nygammal medarbetare under Nytt AC. På sista sidan finns information om analysgruppen Allmän affärsjuridik.

Ur innehållet:  Rekordrekonstruktionen avslutad – Nynas AB. | Ny rekonstruktionslagstiftning på gång. | Ny bok i skriftserien – Insolvensrättsliga utlåtanden II. | Välkommen till Studio AC | Nytt på AC. | Frågespalt. | Rättsnytt | Analysgruppen Allmän affärsjuridik. | Läs Ackordscentralen Nyheter nr 1 2021 här.

Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

I det här numret av Ackordscentralen Nyheter har vi djupdykt i problematiken kring bolagsplundring. Det är ett växande problem som ökar, inte minst i coronatider. Vi har intervjuat såväl Bolagsverket som EBM, Skatteverket och Ackordscentralen Norrlands vd kring detta.

Ur innehållet:  Ökad risk för bolagsplundrare i coronatider. | Ett mörkt år för idrottsrörelsen. | Val av rekonstruktör stor betydelse för rekonstruktionens utfall. | Nytt på Ackordscentralen. | Frågespalt. | Regeringen utreder det skatterättsliga företrädaransvaret. | Analysgruppen Konkursrelaterad straffrätt. | Läs Ackordscentralen Nyheter nr 4 här.

Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

I det här numret av Ackordscentralen Nyheter berör vi återigen corona och tittar på hur svensk ekonomi och svenskt företagande har påverkats. Vi har intervjuat Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet och även Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer Swartling Advokatbyrå, samt Stefan Westerberg på Stockholms Handelskammare och Daniel Wiberg på Företagarna.

Ur innehållet:  Ett dystert konjunkturläge med ett visst ljus i tunneln. | Hur har svensk ekonomi klarat krisen jämfört med andra länder? | Skriftserien – ett samarbete mellan Stiftelsen Ackordscentralen och Norstedts Juridik. | Vad händer vid utmätning? - åttonde boken i skriftserien. | Departementspromemorian Konkursförfarandet Ds 2019:31: förslagets innebörd samt Ackordscentralens remissvar. | Nytt på Ackordscentralen. | Frågespalt. | Analysgruppen Konkursrelaterad associationsrätt. | Läs Ackordscentralen Nyheter nr 3 här.

Ett hinder i konkursförvaltningen

Kortinlösningsföretagens agerande försvårar rekonstruktioner och konkursförvaltningar. Det konstaterar flera av Ackordscentralens jurister.

Finns det kunder som väntar tre månader med att reklamera en hårklippning? Det är en fråga som Ackordscentralen fick anledning att fundera över för en tid sedan.

Bakgrunden är ett ärende som hanterades av Erik Osvald, jurist på Ackordscentralen Stockholm. Han utsågs till konkursförvaltare för ett företag som hade drivit två frisörsalonger i Uppsala.

Salongerna hade gott om kunder och det fastslogs snabbt att driften under en övergångsperiod skulle fortsätta i konkursboets regi – dels för att få in pengar till konkursboet, dels för att verksamheten i nästa led skulle kunna läggas ut till försäljning.

– En förutsättning för att driva ett konkursbo är att det finns likvida medel till löpande inköp. I fallet med salongerna var lagret i princip tomt och vi behövde därför köpa in bland annat hårfärg, förklarar Erik Osvald.

Tillgångar låsta i månader
Problemet blev dock att frisörsalongernas intäkter samlades på hög hos kortinlösningsföretaget Nets, eftersom nästan alla kunder betalade med kort. Salongerna hade sedan tidigare ett avtal med Nets, som i dag är det dominerande företaget i sin bransch.

– Beskedet från Nets var att de som regel brukar ha pengarna innestående hos sig i uppemot 120 dagar. Nets ser detta som en säkerhetsåtgärd gentemot kreditkortsföretagen, ifall en kund vill reklamera en vara eller tjänst och det blir aktuellt med återbetalning. Men vilken kund får för sig att reklamera en frisyr efter flera månader? Är det verkligen ett rimligt scenario? undrar Erik Osvald. I fallet i Uppsala vände han sig till Nets för att höra om tidsrymden kunde kortas till sju eller 14 dagar för konkursboets skull. Svaret blev nej.

– Vi fick ta till en nödlösning som innebar att vi pluggade in en betalterminal som tillhör Ackordscentralen. Alternativet hade varit att enbart ta emot kontanter eller Swish-betalningar, eller att försöka låna pengar till driften, säger Erik Osvald.

Pengar till momsinbetalning
En liknande situation uppstod i höstas, när företaget Music Retail Sweden gick i konkurs. Företaget sålde musikutrustning och instrument genom butikskedjan 4Sound, och under konkursförvaltningen ansvarade Ackordscentralen för utförsäljningen av varor. Även då handlade – förstås – nästan alla kunder med kort.

– När vi skulle göra en momsinbetalning för konkursboets räkning lyckades vi den gången, i absolut sista stund, få tillgång till en förskottsbetalning från Nets, berättar Ackordscentralens vd Mikael Kubu.

Patrick Höijer, Sverigechef på Nets, framhåller att Nets i egenskap av inlösare ansvarar för reklamationer och andra invändningar från konsumenter även om säljföretaget har gått i konkurs.

– Vi eftersträvar en rimlig nivå på den säkerhet och riskavtäckning som Nets behöver. Regelmässigt görs förnyade riskbedömningar där vi beslutar om att betala ut innestående medel, helt eller delvis. Besluten vilar på en helhetsbedömning utifrån risken för reklamationer, konkursboets verksamhet, försäljningssätt, betalmetoder och historik, säger Patrick Höijer.

Vill se ökad flexibilitet
Ackordscentralens vd Mikael Kubu efterlyser en ökad flexibilitet i kortinlösningsföretagens hantering och tycker att företag som Nets borde utgå från den statistik som genereras om olika reklamationer. På så sätt vore det möjligt att räkna fram genomsnittliga belopp som kan fungera som buffert i Nets verksamhet.

– Grundproblemet nu är att Nets praxis är att hålla inne med 100 procent av pengarna. Att på detta sätt hamna i händerna på kortinlösningsföretagen skapar väldigt stora problem för oss rekonstruktörer och konkursförvaltare.

– Om betalningar hålls inne fullt ut kan det leda till att verksamheten inte kan drivas vidare. Det innebär att utfallet för borgenärerna blir väsentligt mycket sämre, påpekar Mikael Kubu.

 

Text: Lena Lidberg
Foto: Blake Wisz/Unsplash

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020

Små företag agerar banker åt större företag

Långa betaltider är en utmaning för landets små och medelstora företag. Enligt European Payment Report 2019 uppger drygt hälften av de tillfrågade svenska företagen att de tvingas acceptera längre betalningstider än de är bekväma med.

Rapporten som genomförts av Intrum visar att det oftast är större företag som kräver längre betaltider, och den tid det tar för företagen att få betalt ligger en bra bit över 30 dagar. Små företag tvingas därmed agera banker åt de större företagen, något som påverkar tillgången på kapital och på sikt kan leda till likviditetsproblem. Sett ur ett större perspektiv missgynnas även det samhällsekonomiska klimatet.

- Att få betalt i tid för levererade varor och tjänster är centralt för de flesta företags möjlighet att kunna investera och anställa. 14 procent av svenska företag uppger att man skulle kunna anställa om man fick betalt snabbare, vilket skulle medföra att ett stort antal nya jobb skulle kunna växa fram. Frågan om när företag får betalt är fortsatt viktig för hela samhällsekonomin, säger Peter Storåkers som är Commercial Director på Intrum Sverige.

Självreglering och rapporteringskrav
För att bryta utvecklingen mot längre betalningstider vill Regeringen få till stånd en självreglering inom näringslivet. Som ett svar på detta bildades 2018 föreningen betaltider.se av fem olika näringslivsorganisationer, och till föreningen har flera storföretag anslutit sig. Föreningens uppförandekod säger till exempel att bolag med färre än 50 anställda och mindre än 100 miljoner kronor i omsättning ska få betalt av leverantör inom maximalt 30 dagar räknat från när korrekt faktura är mottagen.

Som ett komplement till självregleringen vill Regeringen införa ett krav på rapportering av betalningstider, ett förslag som varit ute på två remissrundor. I Utredning av vissa frågor i anslutning till promemorian Krav på rapportering av betalningstider som gjordes av Tillväxtverket och Bolagsverket visar man bland annat på följande slutsatser:

  • Företag med mer än 250 anställda har leverantörsskulder på 172 miljarder kronor till svenska SME.
  • Den genomsnittlig betaltiden från stora till små företag är i dag 33 dagar. Om den minskades till 30 dagar skulle småföretagens likviditet förbättras med 780 miljoner kronor.
  • Konkursrisken för SME ökar och konkurrenssituationen försämras.
  • Mikroföretag är betydligt bättre på att betala i tid än storföretag.

Företagarna kritiserar
Företagarna som är en av medgrundarna till betaltider.se, anser att betaltider bör ses som en hållbarhetsfråga för näringslivet, och gick i december förra året ut och kritiserade livsmedelsjätten Orkla. Kritiken grundade sig på ett informationsbrev som Orkla har skickat ut till sina leverantörer i vilket de meddelar en förlängning av betaltiderna till 93 dagar, plus resterande dagar i den innevarande månaden.

- Först skryter man över sin egen framgång, sedan avslutar man med att säga att ''du kan bidra mer till vår framgång genom att få betalt långt senare än vad som anses acceptabelt”. Jag tycker att det är fullständigt huvudlöst, säger Företagarnas vd Günther Mårder i en intervju i Dagens Industri.

Näringsdepartementet går just nu igenom den andra promemorian gällande krav på rapportering av betalningstider men kan i dagsläget inte säga när arbetet är klart.

- Vi arbetar aktivt med detta, och jobbar just nu mot en lagrådsremiss. Det går i dagsläget inte att ge någon tidsram för när det är klart, säger Elisabeth Kristensson på Näringsdepartementet.

 

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020

Historiska stödpaket till näringslivet

Korttidspermitteringar, sänkta socialavgifter och stödlån. Det är några av regeringens åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av coronakrisen. ”Värst är läget för landets småföretag”, säger Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.

”En synnerligen djup lågkonjunktur står nu för dörren.” Det är beske­det från Konjunkturinstitutet, som bedömer att den svenska bruttona­tionalprodukten kommer att minska med 3,2 procent i år. Regeringens bedömning är att BNP kommer att falla med fyra procent och att arbets­lösheten ökar till nio procent. Andra experter är än mer pessimistiska. Handelsbanken ser det som troligt att BNP minskar med sju procent och att arbetslösheten stiger till elva procent.

– Den ekonomiska nedgången är den skarpaste som vi någonsin har sett. Ingen vet hur länge krisen kommer att pågå eller om det kommer en ny coronavåg till hösten, påpekar Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer Swartling Advokatbyrå.

I mars har varslen på svensk arbetsmarknad varit rekordhöga. Under perioden 1–29 mars varslades 36 800 personer, varav drygt 18 000 under en och samma vecka. Normalt ligger siffran på cirka 3000 per månad. Det är ännu oklart hur många av varslen som kommer att falla ut, men allt tyder på att andelen blir mycket hög. Nya varsel tillkommer dessutom i rask takt.

Ändringsbudgetar och krispaket
Från mitten av mars och framåt har regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna gradvis pre­senterat extra ändringsbudgetar och åtgärdspaket i coronakrisens spår. Sammantaget motsvarar näringslivs­stöden flera hundra miljarder kronor.

Snabbt väcktes kritik mot att insatserna framför allt var anpassade för större företag, men efter hand har fler paket och justeringar lagts till. Utöver möjligheter till korttidspermitte­ringar och lån är inriktningen nu att näringslivet bland annat ska få en ned­sättning av socialavgifterna (arbetsgivaravgifter, egenavgifter och allmän pensionsavgift) under fyra månader. En annan åtgärd är att företag kan ansöka om anstånd med skatteinbetalningar och moms under ett år. Här kommer staten att ta ut en ränta och anståndsavgift.

– Under perioden 25 mars till 1 april tog vi totalt emot 7350 ansökningar med hänvisning till de nya reglerna. De första dagarna var inflödet ganska sporadiskt, men sedan har det vuxit med cirka 2 500 ansökningar per dag, berättar Eva Bodén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Statlig företagsakut
För första gången sedan finanskrisen i början av 1990-talet inrättar regering­en även en statlig företagsakut för små och medelstora företag. Enligt finans­minister Magdalena Andersson (S) är avsikten med krispaketen att hitta en balans mellan kostnadslättnader och krediter, för att därigenom kunna rädda så många livskraftiga företag som möjligt.

– Stödpaketen innehåller olika kom­ponenter, där det mesta är lån och till­fälliga medel. Vi får se hur långt det hjälper, förmodligen behövs det fler åtgärder. Mycket beror på hur de när­maste två, tre månaderna utvecklar sig och om vi lyckas överbrygga svackan eller inte. Om vi sjunker djupare blir det mycket jobbigare att ta sig upp igen, säger Klas Eklund.

Han ser till exempel positivt på det nya systemet med korttidspermit­teringar. Företag i kris får chans att behålla fler anställda, samtidigt som arbetstagarna kan behålla sina jobb. Men för de branscher och företag som omedelbart blev offer i coronakrisen är det oftast likviditeten i sig som är det stora problemet. De första nöd­ropen kom från besöks- och resenä­ringen, hotell och restauranger.

– Det här är företag inom tjänste­sektorn som är beroende av ett flöde av löpande intäkter. Resor och mål­tider går inte att lagra. Andra som riskerar att drabbas hårt är enskilda firmor och människor med tillfälliga uppdrag inom gig-ekonomin. Det här är personer som dessutom har ett sämre socialt skyddsnät än anställda, säger Klas Eklund.

Efterlyser fler åtgärder
Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare, kon­staterar att Stockholms län under mars uppvisade varselsiffror som var tre gånger högre än vad som någonsin har noterats för en enskild månad. Över hälften av de varsel som lades i Sverige berörde just huvudstads-regionen.

– Hotell, restauranger och handel bygger på att människor kan träffas. Det är en del av Stockholms dna, och gör att krisen får stor slagsida mot näringslivet här, påpekar Stefan Westerberg.

Även han tycker att många delar i regeringens krispaket är bra, men han ser åtgärderna som otillräckliga:

– Om företagen ska kunna över­vintra den här ekonomiska istiden behövs det ännu kraftigare stöd här och nu.

Stefan Westerberg anser till exempel att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna inte bara borde sättas ned utan i stället helt tas bort under åtminstone fyra månader. Han förespråkar samtidigt ett permit­teringssystem med full kostnads­täckning för företagen och en högre kompensation för intäktsförluster. Den räntesats på 6,6 procent som regeringen ursprungligen föreslog vid anstånd med skatteinbetalningar har han kallat för ”ockerränta”.

– Vi kräver att regeringen åter­kommer med fler räddningspaket. Nu gäller det att snabbt motverka perma­nenta skador på samhällsekonomin och att undvika en markant ökad arbetslöshet och långtidsarbets­löshet, framhåller Stefan Westerberg.

Familjeföretag extra utsatta
Precis som Stockholms Handels­kammare har även Företagarna en kontinuerlig dialog med regering och myndigheter. Organisationens chefs­ekonom, Daniel Wiberg, är en av dem som möter medlemsföretagens oro.

– Bland våra medlemmar finns många mindre och växande företag runt om i landet, ofta familjedrivna. Plötsligt ser de nu hur hela verksam­heten avstannar och likviditeten dyker. Mest sårbara är de allra minsta, som inte har något större kapital i ryggen, säger han.

Daniel Wiberg konstaterar att regeringens stödpaket har fått större småföretagarinriktning efter hand.

Han ser det som nödvändigt att sys­temet för korttidspermittering nu omfattar även familjeföretag, där ofta både ägare och familjemedlemmar har sin anställning och inkomst i rörelsen. Särskilt utsatta är inte sällan de personer som driver enskilda firmor, vilket innebär att näringsverk­samheten är tätt sammanflätad med privatekonomin och kanske därmed även med hus och hem.

– Jag tycker att politikerna har lyssnat på våra synpunkter. Nu får den närmaste tiden utvisa om det behövs ytterligare statliga insatser, och i så fall vilka, säger Daniel Wiberg.

”Riskerar stora ärrbildningar”
Stefan Westerberg betonar att reger­ingen redan nu behöver fundera över hur samhällsekonomin bör stimuleras när coronakrisen har lagt sig.

– Stockholms Handelskammare vill gärna se en coronakommission, ungefär som Lindbeckkommissionen efter 90-talskrisen. Efter 2008 års finanskris såg vi stora ärrbildningar på ekonomin och arbetsmarknaden. Det var exempelvis först 2017–2018 som den svenska varuexporten var tillbaka på tidigare nivåer. Han påpekar att en stor del av åter­hämtningen kommer att vara bero­ende av vad som händer i vår omvärld:

– Det är i hög grad exporten som lägger grunden till vårt välstånd och vår välfärd. Ungefär hälften av Sveriges BNP är kopplad till exporten.

Klas Eklund tror att en av krisens konsekvenser blir att både stat, företag och privatpersoner så små­ningom blir måna om att skaffa sig större buffertar. Det kan gälla allt från statliga beredskapslager till kontanta medel i hushållsekonomin.

– För företagen kan det betyda att de blir mer försiktiga med att sprida ut sin produktion och förlita sig på globala leverantörskedjor. Det i sin tur kan göra att globaliseringen rullas tillbaka något och att tillverkningen fördyras, men till viss del kan ökade kostnader säkert kompenseras med satsningar på digitalisering och robotar, säger han.

Daniel Wiberg framhåller att vi den närmaste tiden kommer att få se många konkurser och tragedier. Sam­tidigt är han övertygad om att landets företagare kommer att göra allt vad de kan för att behålla sina livsverk och hjälpa till med att få fart på Sverige igen.

– Dagligen ser vi exempel på hur olika företag rycker in för att lösa problem, oavsett om det handlar om att börja tillverka skyddsmasker till vården eller leverera mat till pensio­närer. Här finns en oerhörd vilja och kraft, och det är sådant som gör att vi kommer att klara oss igenom den här krisen till sist.

En sammanfattning av de åtgärdspaket för företagen som regeringen presenterade under mars:

  • Utökade lånemöjligheter via Almi, Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit
  • En statlig kreditgaranti för lån till företag
  • En kreditgaranti för lån till flygföretag
  • Tillfälligt sänkta socialavgifter
  • Tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader
  • Utökad avsättning till periodiseringsfond
  • Anstånd med skatteinbetalningar
  • Staten tar över sjuklöneansvar
  • Möjlighet att korttidspermittera för att minska lönekostnader
  • Stöd till vissa branscher
  • Stöd till kultur och idrott

Mer information: www.regeringen.se

Text: Lena Lidberg
Foto: Mannheimer Swartling, Stockholms Handelskammare, Företagarna

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020
Ur innehållet:  Historiska stödpaket till näringslivet. | En konkursvåg utan dess like. | Globala näringslivet hårt drabbat. | Vissa branscher jobbar för högtryck – trots corona. | Ackordscentralens kritik mot regeringens stödpaket. | Möt Ackordscentralen nya styrelseordförande Bertil Hult. |

Läs Ackordscentralen Nyheter nr 2 här.

Handeln – en bransch i stor förändring

Strukturomvandlingen inom handeln gör att det i snitt försvinner sex svenska butiker – varje dag. I en vikande konjunktur kan läget accelerera, befarar Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Med drygt 9 000 medlemsföretag är bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel ett av Svenskt Näringslivs största förbund. Organisationen företräder både parti-, detalj- och e-handeln. För snart tre år sedan tillträdde Johan Davidson som handelsorganisationens chefsekonom. Under den perioden har branschen upplevt stora omvälvningar, stundtals i oväntat hög takt.

– Över lag har handelns lönsamhet och rörelsemarginaler fallit sedan 2015, med ett kraftigt ras under 2018. Det ska ses i ljuset av att den allmänna konjunkturen har varit god, med en stark köpkraft hos hushållen. Om konjunkturen i stort nu börjar vika finns det risk för att problemen inom handeln tilltar, påpekar Johan Davidson.

Fler varsel och konkurser
Under 2019 har både antalet varsel och konkurser ökat markant i branschen. Mellan januari och oktober i fjol var varslen 80 procent fler än under samma period 2018. Samtidigt har antalet anställda som drabbas av konkurser ökat med 30 procent. Tidigare har ökningen främst berört företag med några få medarbetare, men under 2019 steg antalet konkurser även bland de företag som har mellan tio och femtio anställda.

Värst drabbad av den tuffa konkurrenssituationen är den så kallade sällanköpshandeln inom detaljhandeln, med produkter som exempelvis elektronik och kläder. Här har globaliseringen och e-handeln snabbt bidragit till nya köpmönster.

– Tidigare fanns det konkurrens mellan olika butiker på samma ort, eller kanske mellan olika städer. Nu har kunderna i stället tillgång till en internationell marknad, direkt i datorn eller mobilen. Följden blir att det uppstår en enorm prispress i konsumentledet, konstaterar Johan Davidson.

Försvagad krona
Han framhåller att en konkurrens av detta slag blir extra kännbar för ett högkostnadsland som Sverige. Samtidigt ser han Riksbankens penningpolitik som en komplicerande faktor. En lång period med minusränta har försvagat kronans värde och fördyrat handlarnas inköpspriser på importmarknaden.

– Det här sker parallellt med att hyror och löner tickar på. Sammantaget ger det ett mycket svårt kostnadsläge, som i synnerhet påverkar sällanköpshandeln.

Nätet av fysiska butiker har under 2010-talet tunnats ut, och de butiker som blir kvar minskar ofta sina lokalytor. Statistik från HUI Research, Svensk Handels utredningsinstitut, visar att Sverige under de senaste åren har förlorat över 7 000 butiker.

Låga marginaler i e-handeln
I gengäld har det tillkommit flera tusen nya företag som vill vara med och forma framtidens handel, framför allt på internet. Men många av e-handlarna brottas också med lönsamhetsproblem och har ofta ett ännu sämre utgångsläge än sällanköpshandlarna. Siffrorna för 2019 är ännu inte tillgängliga, men 2018 låg e- handlarnas rörelsemarginal i genomsnitt på cirka 0,5 procent. En stor del av dessa företag är nystartade och befinner sig i tunga investerings- och marknadsföringsfaser.

– Vissa av dem kommer att lyckas och bli vinnare. Vi ser exempel på bolag som framgångsrikt arbetar i nära dialog med kunderna och tidigt satsade på e-handelsexport. Ofta kapar de grossistledet och tar kontroll över hela värdekedjan, med allt från design till tillverkning, säger Johan Davidson.

Hemkörning av livsmedel
Den del av branschen som är minst utsatt för internationell konkurrens är dagligvaruhandeln. Här finns större möjligheter att kompensera sig för ökade omkostnader, men även i denna sektor har det visat sig svårt att förbättra lönsamheten. Konsumenternas ökade intresse för hemkörning av livsmedel genererar nya transportkostnader, och i vissa butiker krävs det extrainsatser för att försöka motverka upprepade snatterier, stölder och stökigheter.

Under tiden gör digitaliseringen sitt intåg även i dagligvaruhandeln. Automatiserade lagerlösningar vinner mark och kunder erbjuds till exempel att handla i mobil och hämta varorna i butik. När systemen med självskanning och betalstationer har mognat väntas nästa steg på vissa håll bli personallösa butiker – allt för att kunna minimera de förhållandevis höga personalkostnaderna.

– De svenska arbetsgivaravgifterna är i längden ohållbara. Inom EU är det Sverige och Frankrike som ligger i särklass högst på området. Det är kostsamt för staten att sänka avgifter som dessa, men någon form av avtrappning skulle behövas, anser Johan Davidson.

Kritik mot kemikalieskatter
Han pekar även på andra politiska frågor som Svensk Handel ser som hämmande för svensk konkurrenskraft. En av dem är den så kallade kemikalieskatten som riksdagen införde 2017 och som höjdes i fjol. Skatten berör vitvaror och elektronikprodukter och utgår från varornas vikt.

– Grundproblemet är att skatten ensidigt slår mot den som väljer att köpa kylskåp eller liknande i Sverige. För att slippa en extraavgift på kanske 400 kronor väljer då vissa kunder att i stället e-handla från exempelvis Danmark. Det leder i sin tur till längre transporter och ökad miljöpåverkan, vilket gör att skatten blir kontraproduktiv.

– På samma sätt betraktar vi den kemikalieskatt på kläder som också är på gång i Sverige. Inte heller där kan vi hitta några reella miljövinster, säger Johan Davidson.

Den del av branschen som är mest svåranalyserad just nu är partihandeln, alltså där försäljningen sker till andra företag och inte till enskilda konsumenter. Partihandelns exportörer har i viss mån kunnat dra nytta av den svaga kronan, men från och med 2017 präglas även denna sektor av fallande lönsamhet och tilltagande internationell konkurrens.

– Förklaringen är att partihandeln har hälften av sin försäljning till detaljhandeln, påpekar Johan Davidson.

Ett levande samhälle
Att de fysiska butikerna försvinner i rask takt får konsekvenser även i stadskärnor, köpcentrum och glesbygdskommuner. Det är fler än Svensk Handel som oroar sig för att ”handelsplatsen i centrum” på många håll är hotad eller redan nedlagd.

– Vi är måna om att både butiker, kaféer och restauranger ska fortsätta att vara en naturlig del av samhället. När kommunerna planerar nya bostäder försöker vi alltid lyfta fram värdet av att satsa på service och att skapa trygga miljöer där folk vill tillbringa tid i stället för att bara jäkta förbi. Ibland handlar det också om att till exempel arbeta för fler p-platser, åtminstone på de orter där det inte finns någon större kollektivtrafik att använda sig av.

Dialog med fastighetsägarna
Johan Davidson uppmuntrar dessutom medlemsföretagen att ha en nära dialog med fastighetsägarna. Det finns en tät koppling mellan hyresnivåerna och handlarnas lönsamhetsgrad.

– Vissa handlare tycker att hyran är en större utmaning än konkurrensen från e-handeln, berättar han.

Svensk Handels eget kontor finns i Handelns hus på Regeringsgatan 60 i centrala Stockholm. Ett stenkast ned finns en av huvudstadens klassiska affärsgator, Kungsgatan. Det händer att Johan Davidson besöker någon av de närliggande butikerna, men även han och hans familj har med tiden blivit regelbundna nätshoppare.

– Tidigare brukade jag åka till butik sent på torsdagarna för att veckohandla mat. Numera gör vi i stället 80–90 procent av familjens matinköp på nätet. I branschen brukar vi säga att det finns tre saker som driver e-handeln, och jag kan bara instämma. Det handlar om bekvämlighet, utbud och pris, säger Johan Davidson.

 

Svensk Handels scenarier för detaljhandeln fram till år 2030:

  • Totalt väntas e-handeln utgöra 26–36 procent av den svenska detaljhandeln.
  • Inom sällanköpsvaruhandeln väntas näthandeln stå för 45–48 procent, varav utlandshandeln bedöms utgöra 8–16 procent.
  • Försäljningen av dagligvaror på nätet väntas uppgå till 10–15 procent.
  • Antalet butiker i sällanköpshandeln väntas minska med 7 000–11 500.
  • Antalet sysselsatta i sällanköpshandeln bedöms minska med 27 000–55 000 personer.

Källa: Rapporten ”Läget i handeln 2019”.

Text: Lena Lidberg
Foto: Svensk Handel

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020

Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020

Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020
Ur innehållet:  Handeln – en bransch i stor förändring. | Ett hinder i konkursförvaltningen. | Små företag agerar banker åt större företag. | Inför Stiftelsen Ackordscentralens Dag 2020: intervju med styrelseordförande Peter Lindblad. | Rättsnytt. | Mingelbilder från Ackordscentralen Norrlands flytt. | Nytt på AC. | Frågespalt. | Analysgrupp – Konkursrelaterad arbetsrätt. |
Läs Ackordscentralen Nyheter nr 1 här.

Analysgrupp

Ackordscentralen har sju interna analysgrupper där man håller sig uppdaterad kring senaste rättsfall och ny lagstiftning inom olika rättsområden. Kunskapen som sprids genom analysgrupperna ger medarbetarna extra kompetens för att kunna bistå sina klienter på bästa möjliga sätt. Nedan presenteras analysgruppen Konkursrelaterad miljörätt som leds av Fredrik Sundin vid Ackordscentralen Norrland.

Berätta om hur analysgruppen Konkursrelaterad miljörätt arbetar.
- Vi bevakar om det kommer några nya rättsfall på området samt utgör stöd för juristerna vid Ackordscentralen i dessa frågor. Nya rättsfall diskuteras och en analys av rättsfallet presenteras på Ackordscentralens intranät, samt på erfarenhetsutbyten som vi har varje år.

Kan du ge några exempel på vad som ryms inom Konkursrelaterad miljörätt?
- Det handlar främst om på vilket sätt konkursförvaltaren och konkursboet påverkas av gäldenärens miljörättsliga förpliktelser gällande till exempel miljöfarligt avfall som förvaras hos gäldenären eller föroreningar orsakade av gäldenärens verksamhet. Genom den rättspraxis som utvecklats under åren har frågor rörande till exempel vilket ansvar konkursboet har för förvaring av miljöfarligt avfall

Vilka är de största utmaningarna inom Konkursrelaterad miljörätt?
- Det är ett rättsområde som får stor påverkan för borgenärerna i konkursen och som därför ställer stora krav på konkursförvaltaren. Det är inte alltid helt lätt att navigera rätt och felsteg kan potentiellt innebära stora förluster för fordringsägarna. Vidare saknar ofta de miljörättsliga myndigheterna och instanserna någon fördjupad kunskap om insolvensrätten vilket kan innebära en pedagogisk utmaning för konkursförvaltaren.

 Det är stort fokus på miljö och hållbarhet i samhället. Händer det mer inom Konkursrelaterad miljörätt nu än vad det gjort tidigare?
- Rättsområdet har fått ett större fokus de senaste 5–10 åren, främst från miljötillsynsmyndigheterna. Detta beror nog främst på de många avgöranden som kom under 2000-talet som klargjorde ansvaret för konkursförvaltaren och konkursboet i dessa frågor. Miljötillsynsmyndigheterna är mer aktiva idag än förut och följer mer noggrant upp hur konkursförvaltaren hanterar dessa frågor.

Är lagstiftningen inom Konkursrelaterad miljörätt är uppdaterad?
- Nej, rättsområdet vilar främst på ett antal domstolsavgöranden och särskild lagstiftning saknas i allt väsentligt. Det är otillfredsställande att lagstiftning i stort sett saknas för dessa frågor, särskilt med tanke på hur stor betydelse rättsområdet kan få för borgenärerna i konkursen.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2019