Tätare samverkan i arbetet mot penningtvätt
För snart ett år sedan uppmärksammade Riksrevisionen stora brister i statens penningtvättstillsyn. Sedan dess har flera myndigheter ökat sitt samarbete.
Riksrevisionens granskningsrapport publicerades i maj 2024 under namnet ”Statens tillsyn för att motverka penningtvätt – bristande omfattning och effektivitet”. I rapporten riktas framför allt skarp kritik mot regeringen, vars styrning av tillsynen ses som alltför svag.
– Penningtvätt är ett allvarligt samhällsproblem. Det behövs effektiva arbetssätt för att begränsa de kriminellas möjligheter att använda brottsvinster i den reguljära ekonomin, framhåller Henrik Allansson, revisionsdirektör och projektledare för granskningen.
Riksrevisionen pekade bland annat på att staten saknar samlad strategi, tydliga mål och ordentliga uppföljningar. Kritiken gäller både nuvarande och tidigare regering. En av Riksrevisionens rekommendationer är att införa ett mer sammanhållet system för penningtvättstillsyn och att tydliggöra vilka förväntningar som finns på tillsynsmyndigheterna.
– Då blir det lättare för regeringen att avgöra om resurstilldelningen är väl avvägd eller inte, säger Henrik Allansson.
Fokus på banker
Totalt är det sju myndigheter som ansvarar för landets penningtvättstillsyn: Finansinspektionen, Spelinspektionen, Revisorsinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Länsstyrelsen i Skåne län.
Riksrevisionens granskning omfattar de myndigheter som står för majoriteten av tillsynsärendena, vilket är Finansinspektionen och de tre länsstyrelserna.
Utöver det har Riksrevisionen studerat Bolagsverket, som har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot penningtvätt. Bland annat finns det kvalitetsbrister i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän.
Vad gäller Finansinspektionen konstaterar Riksrevisionen att myndigheten har gjort få granskningar och att det har varit ett relativt snävt fokus på banker. När det inleds granskningar av mindre aktörer som betaltjänstleverantörer och valutaväxlare väljer de flesta av dessa att lägga ned sina verksamheter.
– Här finns risk för att utövarna återkommer i annan skepnad, där de kan driva sin verksamhet länge innan de blir föremål för granskning igen. Finansinspektionen skulle även behöva vidta ytterligare åtgärder för att hitta utövare som saknar tillstånd eller registrering, påpekar Henrik Allansson.
Brett tillsynsområde
En av Riksrevisionens rekommendationer till länsstyrelserna är att förbättra strategiarbetet, bland annat med tydligare rutiner för hur inkommande tips ska värderas. Av de sju tillsynsmyndigheterna är det länsstyrelserna som har det i särklass bredaste bevakningsområdet. Här ingår allt från pantbanker, konsthandlare och postboxföretag till redovisningskonsulter, skatterådgivare, oberoende jurister, bolagsbildare, företagsmäklare och trustförvaltare. Sammantaget har länsstyrelserna cirka 15 000 tillsynsobjekt över hela landet, fördelat på tre arbetsgrupper. Länsstyrelsen i Västra Götaland har cirka 5 500 tillsynsobjekt, Länsstyrelsen i Stockholm har cirka 5 300 och Länsstyrelsen i Skåne cirka 4 100.
Vid Riksrevisionens granskning var framför allt Länsstyrelsen i Stockholm av ekonomiska skäl kraftigt underbemannad inom sitt tillsynsområde. År 2023 fanns det i praktiken en enda erfaren medarbetare som ansvarade för penningtvättstillsynen i totalt nio län. I dag finns det sex heltidstjänster i Stockholm, men uppdragen har ökat på både nationell och internationell nivå.
– Resurserna är inte tillräckliga och vi arbetar för att få förstärkningar, säger Carina Cutlip, enhetschef på enheten för företags- och säkerhetstillsyn på Länsstyrelsen i Stockholms län.
Nationella mål
Ett resultat av Riksrevisionens granskning är att samarbetet mellan de tre länsstyrelserna har blivit tätare. Målet är bland annat att ta fram nationella mål i tillsynen och förbättra möjligheten till uppföljningar.
– Det är viktigt att vi kan arbeta utifrån samma strategier och bedömningar, säger Helena Schultz, funktionschef på den ekonomijuridiska funktionen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Där finns det i dag knappt sex heltidstjänster avsedda för penningtvättstillsyn i sex län. Samma sak gäller för Skåne, som också ansvarar för sex län.
– Förhoppningen är att vi ska få ökade resurser, säger Jesper Jacobsson, chef för rättsenheten på Länsstyrelsen i Skåne län.
Rapport till regeringen
I november 2024 överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning. Finansmarknadsminister Niklas Wykman meddelade att regeringens styrning av penningtvättstillsynen ska skärpas. Det ska bland annat ske genom regelbunden rapportering från tillsynsmyndigheterna till Regeringskansliet. Riksdagens finansutskott har behandlat skrivelsen och ställer sig bakom regeringens åtgärder. I slutet av februari hölls en kort debatt i riksdagen om hur tillsynen kan förbättras.
– Vi kommer att göra en uppföljning av vår granskning om några år, säger Henrik Allansson på Riksrevisionen.
Totalt är det i dag 16 myndigheter som samarbetar för att förhindra penningtvätt. Sedan 2023 finns det ett nytt kapitel i penningtvättslagen (PTL4a) som ger brottsbekämpande myndigheter nya möjligheter att samverka och utbyta information med tillsynsmyndigheterna.
– Den nya lagen gör att vi kan stärka vårt samarbete. Det jobbar vi vidare med nu under 2025, säger Anna Lundström, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.
•••
Fakta/Länsstyrelsernas penningtvättstillsyn
Ansvaret för länsstyrelsernas del av penningtvättstillsynen är fördelat på tre länsstyrelser. Länsstyrelsen i Stockholm ansvarar för tillsynen i dessa län: Stockholm, Södermanland, Gotland, Västmanland, Uppsala, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten, samt för filialer till utländska verksamhetsutövare som bedriver anmälningspliktig verksamhet i Sverige. Länsstyrelsen i Västra Götaland ansvarar för dessa län: Västra Götaland, Halland, Värmland, Örebro, Dalarna och Gävleborg. Länsstyrelsen i Skåne ansvarar för dessa län: Skåne, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Kalmar och Östergötland.
•••
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2025
Text: Lena Lidberg
Bild: Riksrevisionen