Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Den här gången utvärderas bland annat den nya lagen om företagsrekonstruktion och vi intervjuar såväl Svenskt Näringsliv som REKON och Ackordscentralens vd Mikael Kubu. Svenskt Näringsliv vill att regeringen inför ett förenklat förfarande för skulduppgörelse. Detta är REKON emot och efterlyser i stället ett system för ”early warning”, ett förslag som togs upp redan i rekonstruktionsutredningen.

Ur innehållet:  Näringslivet vill justera rekonstruktionslagen. | Fem arvodesprövningar i tingsrätt. | Tre tingsrätter föreslås hantera rekonstruktioner. | Insolvensrättsligt forum 2024. | De senaste åren har den ekonomiska brottsligheten blivit allt mer avancerad. | Konkurserna ökar bland företag med skatteanstånd. | Ackordscentralens remissvar: Ökad kontroll vid utbetalning av den statliga lönegarantin. | Bra att veta om näringsförbud. | Rättsnytt. | Frågespalt. | Profil: Jimmy Pilo. | Läs Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024 här.

Fråga oss: Finns det en risk att betala för inkråmet genom att överta de skulder som bolaget har?

Jag driver ett aktiebolag vars verksamhet går med förlust sedan en tid tillbaka. En affärsbekant är villig att köpa inkråmet, det vill säga verksamheten och inte aktierna i bolaget. Han säger att han kan betala för inkråmet genom att överta de skulder som mitt bolag har. Finns det någon risk med ett sådant förfarande?

Svar:
Om ditt bolag går i konkurs efter överlåtelsen finns det en stor risk för att konkursförvaltaren kommer påkalla återvinning av överlåtelsen om den har skett när ditt bolag var insolvent, det vill säga vid en tidpunkt när det inte kunde betala sina förfallna skulder i rätt tid och denna oförmåga inte endast var tillfällig. För att undgå återvinning måste värdet på de skulder som köparen övertagit motsvara värdet på verksamheten. Även om så är fallet kan återvinning ske om någon borgenär har blivit missgynnad, till exempel om köparen inte har övertagit en skuld till en borgenär med bättre eller samma prioritet enligt förmånsrättslagen som de han har övertagit. Slutligen måste konkursförvaltaren kunna styrka att köparen kände till eller bort ha känt till dessa omständigheter, det vill säga insolvensen samt att någon borgenär har blivit missgynnad, för att kunna nå framgå i ett återvinningsmål. Sammanfattningsvis är således risken stor för att överlåtelsen kan komma gå åter om ditt bolag går i konkurs.

 

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

 

Profil: Erik Hellström

Möt Erik Hellström

Yrke: Vice vd, jurist, konkursförvaltare, rekonstruktör samt likvidator på Ackordscentralen Stockholm
Utbildning: Jur kand och kandidatexamen i företagsekonomi vid Uppsala universitet
Fritid: Familjen

Berätta kortfattat om ditt arbete.
Jag arbetar främst med konkurser och företagsrekonstruktioner. Därutöver har jag personalansvar för flertalet av de jurister som ännu inte är konkursförvaltare. Under en arbetsdag kan jag arbeta med allt från fysikerkonkurser till rekonstruktioner av större börsnoterade företag. Man stöter löpande på nya rättsfrågor vilket gör att man hela tiden utvecklas.

Du har examen i både juridik och ekonomi. Vad tillför det till ditt arbete och till Ackordscentralens verksamhet?
Det förenklar arbetet i många ärenden att ha en mer fördjupad förståelse för frågor som rör redovisning etc., så det är i många fall en fördel vid bedömning av mer komplicerade strukturer och återvinningsfrågor. I min roll arbetar jag primärt som jurist men inom obeståndsområdet dyker det löpande upp frågor som kräver viss företagsekonomisk kompetens.

Förra året skedde rekordmånga konkurser. Vad tror du om 2024?
Det finns många företag som har en betydande ryggsäck med skulder efter pandemin i form av skatteanstånd men även hyror etc. Nu har vi även ett helt nytt läge med höga räntor och nedåtgående konjunktur. Det är alltså lite som talar för att konkurserna ska minska under 2024. Tvärtom ser utvecklingen ut att fortsätta i samma riktning som under 2023.

Den nya lagen om företagsrekonstruktion har varit i bruk i drygt 1 ½ år. Vilka är dina insikter och tankar om lagen hittills?
Vi på Ackordscentralen har arbetat mycket med rekonstruktionsärenden sedan lagen trädde i kraft. Generellt så har det varit större företag som ansökt om rekonstruktion än enligt den gamla lagen. Även om vi alltid ställt krav på bolaget inför en ansökan avseende likviditetsbudget etc. så är det tydligt att det nu krävs mer förberedelser i form av förstudie etc.

Den flexibilitet som nya lagen medför är mycket positivt, och det märks att det nya regelkomplexet med rekonstruktionsplanen gör att förståelsen och förtroendet för förfarandet ökat bland utländska intressenter. När det gäller den löpande driften under en rekonstruktion så fungerar de nya reglerna om gäldenärens avtal bra och det har gått snabbt att anpassa sig.

Det kan dock ifrågasättas om inte rekonstruktionsinstitutet i större utsträckning borde tillämpas även för små och medelstora företag. Här spelar staten en stor roll som med sina offentligrättsliga fordringar i form av skatt etc. hamnar i en egen grupp i en rekonstruktionsplan och initialt har ett veto att rösta ned en rekonstruktionsplan.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2024

Text: Erik Hellström/Anette Norling
Bild: Anton Enerlöv

Ny vd vid Ackordscentralen Syd

Den 1 mars tillträdde Jimmy Pilo som vd för Ackordscentralen Syd. Han är jurist, konkursförvaltare, rekonstruktör och likvidator och har arbetat på Ackordscentralen sedan 2013. Trots att han var oförberedd på att få frågan känner han sig mer än redo för sitt nya uppdrag, och tycker att det känns jättebra att ha fått förtroendet att leda kontoret i SYD.

– Bäst är att jag upplever förtroende inte bara från Ackordscentralens styrelse utan också från mina kollegor på kontoret, säger Jimmy.

Han hoppas kunna bidra med kreativitet, engagemang och en stark känsla för Ackordscentralen.

– Jag vill behålla och utveckla vår position som ledande inom våra verksamhetsområden, säger Jimmy Pilo.

I nästa tidning kan du lära känna Jimmy lite bättre. Då hittar du honom i profilintervjun på sista sidan.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2024

Text: Anette Norling

En översyn av den statliga lönegarantin

Efter ett beslut i december 2023 ska en särskild utredare föreslå ett nytt, ändamålsenligt och rättssäkert regelverk för den statliga lönegarantin (Dir. 2023:168). Det nya systemets syfte är främst att förhindra missbruk av lönegarantin men också att se till att den enskilde skyndsamt får sin utbetalning.

Statlig lönegaranti är ett skydd för arbetstagare som innebär att staten under vissa förutsättningar svarar för betalning av en arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning hos en arbetsgivare vid en konkurs eller företagsrekonstruktion. Lönegarantisystemet är en skyddslagstiftning vilket innebär att lönegarantiärenden bör hanteras skyndsamt.

Många inblandade aktörer
Dagens lönegarantisystem består av många olika aktörer och rymmer såväl konkursförvaltare och rekonstruktörer som tingsrätter, Kronofogdemyndigheten, sju olika länsstyrelser och Kammarkollegiet. Ingen av dessa har emellertid huvudansvaret. Utgångspunkten i kommittédirektivet är att Skatteverket blir den myndighet som i framtiden ska ha huvudansvaret vilket kommer att bestå av kontroll, beslut och utbetalningar av lönegarantiärenden och även en möjlighet att stoppa och kräva tillbaka felaktiga utbetalningar.

Beslut om lönegaranti tas över av Skatteverket
Idag fattar konkursförvaltare och rekonstruktörer beslut om lönegaranti, men enligt direktivet ska beslutet alltså fattas av Skatteverket. Att ta fram beslutsunderlag kopplade till lönegaranti kommer emellertid fortsätta att vara en viktig del i förvaltarnas och rekonstruktörernas arbete. För Hans Ödén, konkursförvaltare och rekonstruktör på Ackordscentralen, är det inget självändamål att konkursförvaltaren ska fatta beslut om lönegaranti. Det primära är i stället att det blir en effektiv handläggning.

– För att få ett så gott ekonomiskt utfall som möjligt i konkurser, vilket ju är förvaltarens främsta uppgift, är det viktigt att lönegarantin fungerar på ett effektivt sätt. Min personliga uppfattning är att den effektivaste ordningen är att konkursförvaltaren fattar beslut om lönegaranti, säger Hans Ödén.

Ytterligare delar som kan påverka arbetet för förvaltare och rekonstruktörer är att de i vissa lägen kan komma att initiera lönegarantiärenden, något som i dagsläget görs av arbetstagaren. Utredningen kommer även att bedöma om förvaltares underrättelseskyldigheter om misstänkta brott som upptäcks under konkursförvaltningen bör inkludera brott riktade mot lönegarantisystemet, något som inte ingår i nuvarande regelverk.

Inga invändningar mot översynen
Hans Ödén har principiellt inga invändningar mot att det görs en översyn av lönegarantin, men att det mot bakgrund av förslagen i Skatteverkets promemoria Lönegaranti (A2022/01136), som nu är föremål för författningsförslag från Skatteverket, framstår som lite oövertänkt med två parallella spår.

– Skatteverkets pågående arbete med förslag angående verkställigheten av utbetalningarna kan komma att kollidera med förslag som kommer i den nytillsatta utredningen. Det hade varit att föredra att hela paketet utreddes samtidigt, säger Hans Ödén.

Inforuta 1
Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025. Ta del av kommittédirektivet i sin helhet: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/a202301655/

Inforuta 2
Vi har tidigare skrivit om Skatteverkets promemoria Lönegaranti (A2022/01136), i Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2024

Text: Anette Norling
Bild: Pexels, Rahul

 

 

 

Stiftelsen Ackordscentralens stipendium 2023

Emma Frankenberg har 2023 tilldelats Stiftelsen Ackordscentralens stipendium för sin uppsats ”En rätt till inträde eller endast en möjlighet att inträda? Giltigheten av ipso facto-klausuler i konkursgäldenärens köpeavtal”.

Uppsatsen har varit hennes examensarbete i civilrätt, särskilt insolvensrätt och handledare har varit universitetslektor Jonatan Schytzer.

För Emma känns det väldigt ärofyllt att ha tilldelats Stiftelsen Ackordscentralens stipendium för 2023.

– Jag är glad över att mitt examensarbete uppskattades av en sådan stor aktör på insolvensrättens område, säger Emma Frankenberg.

Ta del av Emmas uppsats här: https://ackordscentralen.se/stiftelsen-ackordscentralens-stipendium-till-emma-frankenberg/

Färre rekonstruktioner med nya lagen

År 2023 låg antalet företagsrekonstruktioner på en ovanligt låg nivå i Sverige. Det gäller både antalet inkomna ärenden och antalet avgjorda ärenden. Minskningen kan kopplas till den nya lag som trädde i kraft 2022.

Den nya lagen om företagsrekonstruktion bygger på ett EU-direktiv som ska bidra till att krisande företag lättare ska få en andra chans. Syftet är att öka antalet lyckade rekonstruktioner. Statistik från Domstolsverket visar dock att antalet svenska rekonstruktioner i stället har minskat rejält sedan den nya lagen infördes den 1 augusti 2022.

Under åren 2012–2022 uppgick antalet inkomna rekonstruktionsärenden till tingsrätterna runt om i landet som lägst till 207 (år 2018) och som högst till 416 (år 2020). Under samma period har antalet avgjorda ärenden som lägst varit 208 (år 2017) och som högst 392 (år 2020). För 2023 ligger siffrorna betydligt lägre. Då var antalet inkomna rekonstruktionsärenden endast 172 i hela riket, och antalet avgjorda ärenden var så få som 133.

– Jag är inte förvånad. Den nya lagen är avancerad och för att tillämpa den krävs väldigt hög kompetens hos både rekonstruktörer och domstolar. Inom näringslivet saknas samtidigt bredare kunskap om lagen och de förtjänster som den kan ha, säger Mikael Mellqvist, pensionerad lagman som då och då gör inhopp som bland annat rekonstruktionsdomare.

System för tidig varning
Hans Andersson var en av experterna i den utredning som föregick den nya lagen om företagsrekonstruktion. Han är ordförande i intresseorganisationen REKON med cirka 400 rekonstruktörer och konkursförvaltare i hela Sverige.

– Jag följer debatten där bland annat Svenskt Näringsliv anser att det borde göras förändringar i den nuvarande lagstiftningen för att ge fler företag en andra chans. Själv tycker jag att den frågan är lite för tidigt väckt, säger Hans Andersson.

Han påpekar att det historiskt sett har varit alltför lätt att starta ett rekonstruktionsförfarande, utan att företagaren dessförinnan har gjort sin hemläxa kring likviditet och livskraftighet. Det nuvarande förfarandet är visserligen mer komplext och bygger på mer kvalificerad rådgivning – vilket kan fördyra processen – men bidrar samtidigt till att rensa bort rekonstruktionsförsök som ändå inte skulle ha varit lyckosamma.

– Det som saknas i den svenska lagstiftningen är ett system för ”tidig varning”, där företag i kris kan få hjälp av erfarna rådgivare och obeståndsjurister i ett tidigt skede. Det systemet finns i bland annat Danmark med goda resultat, säger Hans Andersson.

Ökat antal konkurser
Ackordscentralens vd Mikael Kubu konstaterar även han att den nya rekonstruktionslagen har fått en trevande start. Antalet rekonstruktioner under hösten 2022 var extremt få.

– Därefter har det successivt ökat, även om det är långt ifrån tidigare nivåer. Samtidigt har konjunkturläget kraftigt försämrats med ett ökat antal konkurser, påpekar han.

I den nya lagen har kraven för att inleda rekonstruktion höjts väsentligt, vilket Mikael Kubu anser har lett till en nödvändig sanering. Till en början lade vissa tingsrätter ribban alltför högt, men det har nu justerats efter ett antal hovrättsbeslut.

– Jag tror att antalet rekonstruktioner kommer att fortsätta öka när hantverket förfinas, vilket borde göra det möjligt att rekonstruera även något mindre bolag på ett kostnadseffektivt sätt. För de allra minsta bolagen kommer nog rekonstruktionskostnaderna att vara för höga även framgent. Där är ofta konkursen den enda utvägen, säger Mikael Kubu.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: Rahul, Pexels

Profil: Anna Lauri Petrini

Möt Anna Lauri Petrini

Yrke: jurist vid Ackordscentralen Norrland.
Bakgrund: Utbildad jurist vid Umeå universitet och tog examen år 2012. Notarietjänstgöring vid Umeå tingsrätt mellan 2012–2014. Arbetade efter notarietjänsten både på Brottsoffermyndigheten och Migrationsverket, och därefter som skatteombud på Skatteverket.
Familj: man och tre söner, 8, 6 och 3 år gamla.
Fritid: Förutom att vara med familj och vänner ägnar Anna gärna tid åt träning eller salsa.
 
Berätta kortfattat om ditt arbete.
Jag började arbeta på Ackordscentralen den 11 september i år så allt är väldigt nytt. Jag kommer att biträda konkursförvaltarna i konkurshandläggningen. Jag kommer också att arbeta med affärsjuridik och tvister.

Vilka är de främsta anledningarna till att du sökte dig till Ackordscentralen?
Jag kände att det var dags att gå vidare från min tidigare tjänst och var nyfiken på att prova på den privata sektorn. Ackordscentralen har ett gott rykte i Umeå, både för sin kompetens och som arbetsgivare. Jag var dessutom intresserad av sakrätten redan när jag studerade och tyckte även att konkurserna var intressanta när jag var notarie. Därför kändes Ackordscentralen som en lockande arbetsgivare.

Du kommer närmast från en tjänst som skatteombud på Skatteverket. Vad tror du att den erfarenheten kan tillföra till Ackordscentralens verksamhet?
Jag har processat i skattemål i förvaltningsrätt i flera år och har därför processvana. Även om förvaltningsprocessen till största del är skriftlig så tror jag att jag kommer att ha nytta av mina erfarenheter. Jag har arbetat både med inkomstskatt och mervärdesskatt och tror säkert att det kommer att finnas tillfällen då mina kunskaper kommer att vara till nytta.

Vilket är ditt intryck hittills av din nya arbetsplats?
Jag har fått ett väldigt fint intryck av min nya arbetsplats. Jag får bilden av att de anställda på Ackordscentralen verkligen trivs med sitt arbete, och det är jag övertygad om att jag också kommer att göra!

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2023

Text: Anna Lauri Petrini/Anette Norling
Bild: Lena Lee

 

 

Viss ljusning i detaljhandeln

Den svenska detaljhandeln har några tuffa år bakom sig. Läget är fortfarande ansträngt, men nu spås en ljusning. På senare tid har bland annat landets köpcentrum fått ett uppsving.

I slutet av februari kunde branschorganisationen Svensk Handel konstatera att inledningen av 2024 har börjat bjuda på mer positiva tongångar inom handeln. För andra månaden i rad stiger förväntningarna på framtiden inom både butikshandeln, e-handeln och partihandeln.

Ökningarna sker dock från låga nivåer, och än står branschen inför stora utmaningar.

Handlarnas generella prognos för de kommande tre månaderna präglas av pessimism vad gäller försäljning, lönsamhet och antalet anställda. På ett års sikt spås däremot en ljusning – under förutsättning att inflationen fortsätter att sjunka och att räntesänkningar är att vänta.

– Vi tror att räntetoppen är nådd nu och att hushållens ekonomiska situation successivt kommer att förbättras. Efter sommaren finns tecken på att konsumtionen kan börja ta fart igen, säger Emma Wähl, analytiker på handelns utredningsinstitutet HUI Research.

Återkomst för gallerior
Fyra år efter pandemins utbrott lever vissa köpmönster från den perioden fortfarande kvar, medan andra har förändrats. När människor isolerade sig i hemmen störtdök handeln i köpcentrum och stadskärnor, medan e-handel och handelsområden utanför städerna hade god ruljangs. I stället för utlandsresor satsade hushållen sina pengar på renovering, heminredning och hemelektronik. Räntorna var fortfarande låga och det införskaffades nya tv-apparater och vitvaror.

– Nu har konsumenterna i hög grad återvänt till sina arbetsplatser och tidigare aktiviteter. Det som kallas hybridarbete, alltså att jobba hemifrån vissa dagar i veckan, har däremot fortsatt på många håll, konstaterar Emma Wähl.

De senaste två åren har köpcentrumhandeln återhämtat sig med besked och haft en stark tillväxt. I galleriorna finns som regel även restauranger och andra former av nöjen. Under pandemin var det Täby centrum som med sitt bostadsnära läge tillfälligt kunde titulera sig ”Sveriges största köpcentrum”, men från och med i fjol är det Westfield Mall of Scandinavia i Solna som har återtagit den positionen.

Lågpriskedjor expanderar
Tiden efter pandemin har präglats av kriget i Ukraina, gängkriminalitet i Sverige och andra oroligheter i omvärlden. Lågkonjunktur råder och inflation och räntehöjningar har fått hushållens plånböcker att krympa. Inköp av kapitalvaror skjuts på framtiden och många vänder blicken mot lågprismarknaderna. Bland annat har den kinesiska e-handlaren Temu gjort en storoffensiv i Sverige.

– Det kanske mest spännande med företag som Temu är att de förändrar vår uppfattning om vad som är lågpris och inte. Ett tydligt exempel på den utvecklingen finns i Danmark, säger Emma Wähl.

Efter den globala finanskris som inleddes 2007 var det enbart inom lågprissegmentet som den danska handeln hade sin tillväxt. Det var en process som pågick i hela tio år.

– Hela deras handel strukturerades om. Vi ser nu liknande mönster i Sverige med lågprisaktörer som etablerar fysiska butiker i hög takt medan många andra branschers butiksbestånd minskar, påpekar Emma Wähl.

Polariserad handel
Dessa dagar ser hon många initiativ från aktörer som vill sänka priserna gentemot konsument, och många konsumenter som är på jakt efter klipp. Samtidigt har handeln blivit mer polariserad. I vissa fall finns det högre tillväxt i lyx- och premiumsegmenten än i lågprissektorn.

– Det är tydligt att hushållen påverkas väldigt olika av den rådande konjunkturen. Köpkraften bestäms i hög grad av storleken på bostadslånen, säger Emma Wähl.

När pandemitrötta svenskar började återvända till fysiska butiker märktes en nedgång i e-handeln. För nätbutikerna blev 2023 ett tufft år, men nu tycks pendeln ha svängt igen. E-handelsåret 2024 har börjat starkt och i januari hade branschen den bästa månadsutvecklingen på nästan tre år.

Tillväxt i apotekshandeln
Dagligvaruhandeln har den senaste tiden kännetecknats av stora prishöjningar. Trots det har branschens vinstmarginaler minskat med ungefär en procent.

– Priserna från producent till butik har höjts i en högre takt än vad handeln har höjt sina priser gentemot konsument. Det handlar om en fördröjning på ungefär tre månader, förklarar Emma Wähl.

Under de kommande två åren väntas prisökningstakten i dagligvaruhandeln kunna stanna på cirka 1,5 procent per år. Ökningen sker dock från en hög nivå, efter en tid av återkommande prishöjningar.

– Dagligvaruhandeln är ett exempel på hur branschen är pressad från två håll. Dels har kunderna fått ett krympande köputrymme. Dels har kostnaderna stigit i både producentledet och för exempelvis hyror och el, säger Emma Wähl.

I sällanköpsvaruhandeln förväntas två branscher utmärka sig genom att driva försäljningsutvecklingen under 2024. Den första är apotekshandeln, som växer både på nätet och i fysiska butiker. Den andra är handel med brett sortiment, som inkluderar många lågprisaktörer. Även där räknar HUI med positiva försäljningssiffror för i år.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: HUI

Ekobrotten ökar – och blir till samhällshot

I skuggan av skjutningar och sprängningar har företagskriminalitet blivit ett växande samhällshot mot Sverige. De flesta anmälningar som når Ekobrottsmyndigheten görs av konkursförvaltare, men då är skadan redan skedd.

I slutet av februari presenterade Ekobrottsmyndigheten (EBM) sin årsredovisning för 2023. Här konstateras att ekobrott är en allt viktigare del av den organiserade brottsligheten.

Under året ökade inflödet av ärenden till EBM med drygt 20 procent. Cirka 2 300 personer lagfördes, vilket är en ökning med drygt 200 personer jämfört med 2022.

– Det här är toppen av ett isberg. Mörkertalet är mycket stort, säger Sara Persson, brottsförebyggande specialist på EBM med fokus på Stockholms och Gotlands län.

Under 2023 har myndigheten sett hur kriminella med kopplingar till väpnade gängkonflikter har förekommit i utredningar och underrättelser kring ekobrott. Företag som kan vara nystartade, överlåtna, infiltrerade eller kapade används som verktyg för att finansiera brottslig verksamhet, tvätta pengar, sprida risker och säkra inflödet av brottsvinster.

– För bara några år sedan var ekobrott något som framför allt förknippades med fiffel i bokföringen eller svartjobbande småföretagare. Nu handlar det om grov, organiserad kriminalitet som ofta har internationella kopplingar och som är svår att utreda, påpekar Sara Persson.

Se över upphandlingar
När hon tillträdde sin tjänst för tre år sedan fanns det tre EBM-kollegor med samma uppdrag. Inom kort blir de brottsförebyggande specialisterna tolv till antalet och fler rekryteringar är att vänta. På EBM:s huvudkontor i Stockholm har brottsförebyggarna fått ett eget kansli, direkt underställt generaldirektören.

– Vi får in en hel del tips om ekobrott, men de flesta brottsanmälningarna sker via konkursförvaltare. Näst flest anmälningar kommer från Skatteverket. Det är viktigt att dessa anmälningar fortsätter, men i det skedet har oftast pengarna och ibland även förövarna lämnat landet, säger Sara Persson.

Mycket av det förebyggande arbetet går ut på att samverka med andra myndigheter och med kommuner, näringsliv och organisationer med tillsyns- och kontrollansvar. Syftet är att till exempel förbättra de avtal som skrivs vid upphandlingar och att betona vikten av bakgrundskontroller av både företag och individer.

– Den organiserade brottsligheten är i dag spridd till alla branscher. Metoderna är många, från momsbedrägerier och välfärdsbrott till arbetslivskriminalitet. Ibland gäller det missbruk av föreningsstöd eller EU-medel, säger Sara Persson.

Värst i byggbranschen
Hennes bild är att de värsta problemen finns i byggbranschen. Även i städ- och transportbranschen upptäcks ofta oegentligheter, liksom i gröna näringar som till exempel bärplockning och parkskötsel.

I välfärdssektorn är det bland annat assistansbolag, hemtjänstföretag och HVB-verksamhet som sticker ut, men även apotek, vårdcentraler, förskolor och skolor finns med på listan.

Samtidigt är fastighetssektorn en arena där det är lätt att förvara stora summor pengar. För att förhindra penningtvätt anser EBM att det behövs en skärpt kontroll vid handel med fastigheter och vid emittering av obligationer och andra lån. I branschen finns även nära kopplingar till ombyggnader, rivningsarbeten och avfallshantering. Ett annat område som EBM intresserar sig för är startup-företag.

– Ganska stora samhällsstöd går till innovationer av olika slag. Ibland är det en hårfin skillnad mellan en galen idé som kan fungera och en idé som inte ens är avsedd att flyga. Ett företag med brottsliga avsikter i den miljön kan vara svårt att upptäcka, säger Sara Persson.

Avveckla med förnuft
På gott och ont är det lätt att starta företag i Sverige. Digitaliseringsgraden är hög och ett bolag kan enkelt skötas via nätet, oavsett var i världen du finns. Med 25 000 kronor i aktiekapital, dator, internetuppkoppling och bank-id kommer du långt. Först efter två år väntar ett revisionskrav från Bolagsverket.

Många av brottslingarna agerar dessutom under falsk flagg. Identitetsstölder, köp av id-handlingar och användning av så kallade målvakter tillhör rutinerna. Om en målvakt upptäcks och lagförs värvas det snabbt en ny. Centrala register över aktieböcker är en av de saker som skulle underlätta EBM:s arbete. Detsamma gäller direkttillgång till penningtvättsregistret, där EBM i dag behöver gå via finanspolisen.

– I den allmänna debatten framhåller ofta både företagare och politiker att det behövs regelförenklingar i näringslivet, men vi behöver också försäkra oss om att förenklingarna inte gynnar brottslingar, påpekar Sara Persson.

Hon uppmanar seriösa företagare som är på väg att avveckla sin verksamhet att vara noggranna. Vid snabba försäljningar eller överlåtelser kan bolaget lätt hamna i händerna på kriminella.

– På den myndighetsgemensamma sajten verksamt.se finns information om hur du bäst genomför en avveckling.

Cyberbrotten ökar
Enligt Svenskt Näringslivs rapport ”Brottslighetens kostnader 2023” har vartannat svenskt företag utsatts för brott det senaste året. Vanligast är så kallade mängdbrott som stölder, inbrott och skadegörelse. På frammarsch är bedrägeri- och cyberbrotten. Hit räknas både fakturabedrägerier, dataintrång och så kallad phishing, där anställda via mejl luras att ange lösenord, bank- eller kortuppgifter.

De svenska företagens totalkostnader för brottslighet beräknas uppgå till omkring 100 miljarder kronor per år. Den kriminalitet som drabbar seriösa företag genererar både direkta och indirekta utgifter, bland annat i form av extra bevakning och ökade försäkringspremier.

Den samhällshotande ekobrottsligheten får dessutom andra konsekvenser. Sund konkurrens sätts ur spel och det blir svårare att locka till exempel investeringar och kompetens till Sverige. När välfärdsbrotten ökar undermineras legitimiteten för våra socialförsäkrings- och trygghetssystem, vilket i förlängningen kan bli ett hot mot demokratin.

Kriminella entreprenörer
I januari publicerade Stockholms Handelskammare rapporten ”Kriminella entreprenörer – en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet”. Bakom rapporten står Amir Rostami, professor i kriminologi och Hernan Mondani, docent i sociologi.

– Det som har förvånat många av oss är hur omfattande och systemhotande den kriminella ekonomin är, säger Fredrik Erfelt, biträdande näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.

Enligt studien finns det även indikationer på djupgående band mellan organiserad brottslighet och legitima affärsverksamheter. Individer i detta gränsland kallas “möjliggörare” och är ofta högutbildade.

I en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, beskrivs en möjliggörare som en person som missbrukar sin anställning eller sitt uppdrag i kommunal, statlig eller privat sektor för att hjälpa kriminella nätverk. Det kan ske genom till exempel banktjänster, luftfakturering eller personalrekrytering. Vissa möjliggörare är väl medvetna om sin inblandning, medan andra har manipulerats och är omedvetna om sin roll. Oavsett vilket konstaterar Brå att det är svårt för arbetsgivare att upptäcka dessa individer och att företag behöver se över sina rutiner kring rekrytering, bakgrundskontroll och anställdas tillgång till system och lokaler.

Skatteverket granskar
Fler myndigheter än EBM försöker nu hitta vägar för att stoppa företag som används som brottsverktyg. Det senaste året har Skatteverket granskat skatteregistreringarna för drygt 700 bolag. Många av företagen var inte nya utan väletablerade. Vid näringslivskriminalitet tycks det bli allt mer attraktivt att ta över befintliga bolag med upparbetad kreditvärdighet.

– Genom en kombination av maskin och människa har vi tagit fram riskfyllda företagsöverlåtelser och styrelseändringar. Urvalet blev träffsäkert – i drygt 80 procent av fallen har vi återkallat F-skatt, moms- eller arbetsgivarregistrering, berättar Åsa Gabrielsson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

När dessa registreringar inte längre finns tillgängliga försvåras den brottsliga verksamheten, men den kan ändå fortgå.

– Företagets bankkonton kan fortfarande användas för till exempel penningtvätt. Som ett komplement till våra granskningar vore det därför bra om Bolagsverket fick en mer brottsutredande roll, säger Åsa Gabrielsson.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: Mikael Gustavsen