I skuggan av skjutningar och sprängningar har företagskriminalitet blivit ett växande samhällshot mot Sverige. De flesta anmälningar som når Ekobrottsmyndigheten görs av konkursförvaltare, men då är skadan redan skedd.

I slutet av februari presenterade Ekobrottsmyndigheten (EBM) sin årsredovisning för 2023. Här konstateras att ekobrott är en allt viktigare del av den organiserade brottsligheten.

Under året ökade inflödet av ärenden till EBM med drygt 20 procent. Cirka 2 300 personer lagfördes, vilket är en ökning med drygt 200 personer jämfört med 2022.

– Det här är toppen av ett isberg. Mörkertalet är mycket stort, säger Sara Persson, brottsförebyggande specialist på EBM med fokus på Stockholms och Gotlands län.

Under 2023 har myndigheten sett hur kriminella med kopplingar till väpnade gängkonflikter har förekommit i utredningar och underrättelser kring ekobrott. Företag som kan vara nystartade, överlåtna, infiltrerade eller kapade används som verktyg för att finansiera brottslig verksamhet, tvätta pengar, sprida risker och säkra inflödet av brottsvinster.

– För bara några år sedan var ekobrott något som framför allt förknippades med fiffel i bokföringen eller svartjobbande småföretagare. Nu handlar det om grov, organiserad kriminalitet som ofta har internationella kopplingar och som är svår att utreda, påpekar Sara Persson.

Se över upphandlingar
När hon tillträdde sin tjänst för tre år sedan fanns det tre EBM-kollegor med samma uppdrag. Inom kort blir de brottsförebyggande specialisterna tolv till antalet och fler rekryteringar är att vänta. På EBM:s huvudkontor i Stockholm har brottsförebyggarna fått ett eget kansli, direkt underställt generaldirektören.

– Vi får in en hel del tips om ekobrott, men de flesta brottsanmälningarna sker via konkursförvaltare. Näst flest anmälningar kommer från Skatteverket. Det är viktigt att dessa anmälningar fortsätter, men i det skedet har oftast pengarna och ibland även förövarna lämnat landet, säger Sara Persson.

Mycket av det förebyggande arbetet går ut på att samverka med andra myndigheter och med kommuner, näringsliv och organisationer med tillsyns- och kontrollansvar. Syftet är att till exempel förbättra de avtal som skrivs vid upphandlingar och att betona vikten av bakgrundskontroller av både företag och individer.

– Den organiserade brottsligheten är i dag spridd till alla branscher. Metoderna är många, från momsbedrägerier och välfärdsbrott till arbetslivskriminalitet. Ibland gäller det missbruk av föreningsstöd eller EU-medel, säger Sara Persson.

Värst i byggbranschen
Hennes bild är att de värsta problemen finns i byggbranschen. Även i städ- och transportbranschen upptäcks ofta oegentligheter, liksom i gröna näringar som till exempel bärplockning och parkskötsel.

I välfärdssektorn är det bland annat assistansbolag, hemtjänstföretag och HVB-verksamhet som sticker ut, men även apotek, vårdcentraler, förskolor och skolor finns med på listan.

Samtidigt är fastighetssektorn en arena där det är lätt att förvara stora summor pengar. För att förhindra penningtvätt anser EBM att det behövs en skärpt kontroll vid handel med fastigheter och vid emittering av obligationer och andra lån. I branschen finns även nära kopplingar till ombyggnader, rivningsarbeten och avfallshantering. Ett annat område som EBM intresserar sig för är startup-företag.

– Ganska stora samhällsstöd går till innovationer av olika slag. Ibland är det en hårfin skillnad mellan en galen idé som kan fungera och en idé som inte ens är avsedd att flyga. Ett företag med brottsliga avsikter i den miljön kan vara svårt att upptäcka, säger Sara Persson.

Avveckla med förnuft
På gott och ont är det lätt att starta företag i Sverige. Digitaliseringsgraden är hög och ett bolag kan enkelt skötas via nätet, oavsett var i världen du finns. Med 25 000 kronor i aktiekapital, dator, internetuppkoppling och bank-id kommer du långt. Först efter två år väntar ett revisionskrav från Bolagsverket.

Många av brottslingarna agerar dessutom under falsk flagg. Identitetsstölder, köp av id-handlingar och användning av så kallade målvakter tillhör rutinerna. Om en målvakt upptäcks och lagförs värvas det snabbt en ny. Centrala register över aktieböcker är en av de saker som skulle underlätta EBM:s arbete. Detsamma gäller direkttillgång till penningtvättsregistret, där EBM i dag behöver gå via finanspolisen.

– I den allmänna debatten framhåller ofta både företagare och politiker att det behövs regelförenklingar i näringslivet, men vi behöver också försäkra oss om att förenklingarna inte gynnar brottslingar, påpekar Sara Persson.

Hon uppmanar seriösa företagare som är på väg att avveckla sin verksamhet att vara noggranna. Vid snabba försäljningar eller överlåtelser kan bolaget lätt hamna i händerna på kriminella.

– På den myndighetsgemensamma sajten verksamt.se finns information om hur du bäst genomför en avveckling.

Cyberbrotten ökar
Enligt Svenskt Näringslivs rapport ”Brottslighetens kostnader 2023” har vartannat svenskt företag utsatts för brott det senaste året. Vanligast är så kallade mängdbrott som stölder, inbrott och skadegörelse. På frammarsch är bedrägeri- och cyberbrotten. Hit räknas både fakturabedrägerier, dataintrång och så kallad phishing, där anställda via mejl luras att ange lösenord, bank- eller kortuppgifter.

De svenska företagens totalkostnader för brottslighet beräknas uppgå till omkring 100 miljarder kronor per år. Den kriminalitet som drabbar seriösa företag genererar både direkta och indirekta utgifter, bland annat i form av extra bevakning och ökade försäkringspremier.

Den samhällshotande ekobrottsligheten får dessutom andra konsekvenser. Sund konkurrens sätts ur spel och det blir svårare att locka till exempel investeringar och kompetens till Sverige. När välfärdsbrotten ökar undermineras legitimiteten för våra socialförsäkrings- och trygghetssystem, vilket i förlängningen kan bli ett hot mot demokratin.

Kriminella entreprenörer
I januari publicerade Stockholms Handelskammare rapporten ”Kriminella entreprenörer – en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet”. Bakom rapporten står Amir Rostami, professor i kriminologi och Hernan Mondani, docent i sociologi.

– Det som har förvånat många av oss är hur omfattande och systemhotande den kriminella ekonomin är, säger Fredrik Erfelt, biträdande näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.

Enligt studien finns det även indikationer på djupgående band mellan organiserad brottslighet och legitima affärsverksamheter. Individer i detta gränsland kallas “möjliggörare” och är ofta högutbildade.

I en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, beskrivs en möjliggörare som en person som missbrukar sin anställning eller sitt uppdrag i kommunal, statlig eller privat sektor för att hjälpa kriminella nätverk. Det kan ske genom till exempel banktjänster, luftfakturering eller personalrekrytering. Vissa möjliggörare är väl medvetna om sin inblandning, medan andra har manipulerats och är omedvetna om sin roll. Oavsett vilket konstaterar Brå att det är svårt för arbetsgivare att upptäcka dessa individer och att företag behöver se över sina rutiner kring rekrytering, bakgrundskontroll och anställdas tillgång till system och lokaler.

Skatteverket granskar
Fler myndigheter än EBM försöker nu hitta vägar för att stoppa företag som används som brottsverktyg. Det senaste året har Skatteverket granskat skatteregistreringarna för drygt 700 bolag. Många av företagen var inte nya utan väletablerade. Vid näringslivskriminalitet tycks det bli allt mer attraktivt att ta över befintliga bolag med upparbetad kreditvärdighet.

– Genom en kombination av maskin och människa har vi tagit fram riskfyllda företagsöverlåtelser och styrelseändringar. Urvalet blev träffsäkert – i drygt 80 procent av fallen har vi återkallat F-skatt, moms- eller arbetsgivarregistrering, berättar Åsa Gabrielsson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

När dessa registreringar inte längre finns tillgängliga försvåras den brottsliga verksamheten, men den kan ändå fortgå.

– Företagets bankkonton kan fortfarande användas för till exempel penningtvätt. Som ett komplement till våra granskningar vore det därför bra om Bolagsverket fick en mer brottsutredande roll, säger Åsa Gabrielsson.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: Mikael Gustavsen