AI förändrar juristbranschen

Maskininlärning och AI kan effektivisera många delar av juristbranschen. Men den nya tekniken har samtidigt stora risker, framhåller Stanley Greenstein, juris doktor och universitetslektor vid Stockholms universitet.

Artificiell intelligens, AI, har den senaste tiden blivit ett hett ämne även i juristbranschen. Med teknikens hjälp öppnas möjligheter för att snabbt kunna navigera i stora textmängder, granska dokument eller till exempel ta fram standardiserade underlag. När en virtuell assistent tar hand om tråkiga och tidskrävande sysslor får juristen mer tid till de avancerade uppdragen, och kan kanske erbjuda nya tjänster med mervärde för kunden.

– Det här är en bransch som är ganska lämpad för att använda AI och jag tror att många jurister är ivriga att komma igång. Men först måste vi bli bättre på att förstå tekniken och de risker som den för med sig, säger Stanley Greenstein.

Till att börja med konstaterar han att AI har blivit ett begrepp som lite slarvigt används för att beskriva även automatisering och maskininlärning i stort. AI i den mer specifika formen bygger dock på revolutionerande teknik som är självlärande, oerhört komplex och mycket kraftfull.

– Just nu finns det så stor ”hype” kring AI att farorna ibland överskuggas. Vi har att göra med svarta boxar som är skapade av privata företag och skyddade av immaterialrätt. I de svarta boxarna händer det en massa saker som vi inte har insyn i, påpekar Stanley Greenstein.

Efterfrågas av techbolag
I stora datamängder kan algoritmerna hitta alla möjliga mönster. Kanske drar den artificiella intelligensen slutsatsen att människor som kör röda bilar borde betala högre försäkringspremie, eller att människor med skostorlek 42 är mest benägna att bli mördare.

– Utifrån de data som matats in i systemet är uppgifterna kanske sanna, men ur ett mänskligt perspektiv finns det ingen logik i det mönstret. För en jurist saknas det så viktiga orsakssambandet, säger Stanley Greenstein.

Han förespråkar därför att juridiken tidigt måste byggas in i tekniken.

– Jurister i allmänhet behöver bli bättre på tekniken, så att vi kan peka på fel som begås av AI. Samtidigt måste vi inse att juristyrket går från att vara reaktivt till att bli mer proaktivt, konstaterar Stanley Greenstein.

På juristutbildningen vid Stockholms universitet är rättsinformatik numera en del av kursplanen. It-kunniga jurister spås en ljus framtid och efterfrågas av både advokatbyråer och de techbolag som utvecklar AI-systemen.

Mer komplexa uppdrag
En studie av Goldman Sachs har indikerat att AI har potential att ersätta upp till 44 procent av dagens juridiska arbetsuppgifter. Stanley Greenstein tror dock att juristerna även framledes kommer att fylla en viktig funktion i samhället.

– Däremot kan arbetsuppgifterna förändras och bli mer komplexa. Det i sig kan skapa vissa problem: om AI tar över de enklare uppdragen på byråerna kommer det att påverka de yngre juristerna. Att tidigt kastas in i komplicerade ärenden är kanske inte så bra för de enskilda medarbetarna, men inte heller för branschen som helhet, säger han.

I juni startade EU-parlamentets förhandlingar om den slutliga utformningen av AI Act, den lag som ska bli världens första reglering av AI och som initierades av EU-kommissionen våren 2021. Målet är att förordningen ska vara klar i slutet av 2023.

– Syftet är att olika typer av AI-system ska klassificeras utifrån risker. Det är en välkommen utveckling, understryker Stanley Greenstein.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2023

Text: Lena Lidberg
Bild: Jenny Frejing