Analysgrupp

Ackordscentralen har sju interna analysgrupper där man håller sig uppdaterad kring senaste rättsfall och ny lagstiftning inom olika rättsområden. Kunskapen som sprids genom analysgrupperna ger medarbetarna extra kompetens för att kunna bistå sina klienter på bästa möjliga sätt. Här presenteras gruppen Konkursrelaterad straffrätt som leds av Mathias Bergström.

Kan du ge några exempel på vad som ryms inom Konkursrelaterad straffrätt?
Det handlar främst om sådan brottslighet som är aktuell för den utredning, och eventuella brottsanmälan, som konkursförvaltaren är skyldig att vidta inom ramen för förvaltaruppdraget. I huvudsak är det fråga om den brottslighet som regleras i 11 kap. brottsbalken, vilken utgörs av bland annat bokföringsbrott, oredlighet mot borgenärer, otillbörligt gynnande av borgenär och försvårande av konkurs. Konkursförvaltarens anmälningsskyldighet omfattar i vissa fall även annan typ av brottslighet, men de så kallade borgenärsbrotten i 11 kap. brottsbalken är mest frekvent förekommande.

Vad tycker du själv är mest spännande med inom området?
Området innebär att ett flertal olika lagar aktualiseras, bland annat konkurslagen, brottsbalken och bokföringslagen, vilket innebär en möjlighet att få ganska djupgående kunskaper om alla dessa lagar. Samspelet, och även kollisionerna, mellan de olika lagarna kan även ge upphov till väldigt intressanta frågor.

Vilka är de största utmaningarna inom Konkursrelaterad straffrätt?
Konkursförvaltaren har varken skyldighet eller mandat att vidta några mer omfattande utredningsåtgärder avseende den misstänkta brottsligheten. Det uppdraget åvilar polis och åklagare. Detta gör att det ibland blir fråga om ganska svåra bedömningar som måste göras på ett i många fall begränsat bedömningsunderlag.

Vad är det senaste och mest intressanta som hänt inom ert område? Rättsfall och/eller nya lagar.
Det meddelas en hel del domar rörande så kallade borgenärsbrott och annan konkursrelaterad brottslighet, men praxis är ganska stabil och varken lagstiftaren eller prejudikatinstanserna har bjudit på några större överraskningar de senaste åren. Hovrätten för Västra Sverige har dock under 2018 avgjort ett mål där ställföreträdaren för en konkursgäldenär bland annat hade förtigit en betydande tillgång för konkursförvaltaren och även beedigat uppgiften inför domstol. Hovrätten resonerar på ett intressant sätt kring vilka överväganden som bör göras vid bedömningen av frågan om huruvida gäldenären/ställföreträdaren haft rätt att förtiga tillgången på grund av den rätt som finns att inte avslöja att han själv begått ett brott.

Är det något på gång inom närmsta framtiden?
Som nämnts avgörs en hel del mål med beröring på konkursrelaterad straffrätt. Dessa bevakas löpande av analysgruppen men för närvarande ligger, såvitt känt, inget mål av särskilt intresse för avgörande i någon överinstans.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

 

Analysgrupp

Ackordscentralen har sju interna analysgrupper där man håller sig uppdaterad kring senaste rättsfall och ny lagstiftning inom olika rättsområden. Kunskapen som sprids genom analysgrupperna ger medarbetarna extra kompetens för att kunna bistå sina klienter på bästa möjliga sätt. Här presenteras gruppen Konkursrelaterad associationsrätt som leds av Kenneth Strömbeck.

Kan du ge några exempel på vad som ryms inom Konkursrelaterad associationsrätt?
Det handlar främst om regler och rättsområden inom aktiebolagslagen, men även inom lagen om ekonomiska föreningar och handelsbolagslagen.

Rent konkret handlar det om att vi som konkursförvaltare i våra utredningar ska titta på om det har förekommit några värdeöverföringar från bolaget som kan ifrågasättas. Har det skett så kan det i vissa fall föranleda en återbäringsplikt till konkursboet från den som har mottagit värdeöverföringen. Vi ska också undersöka om kontrollbalansräkning borde ha upprättats och i så fall när det skulle ha skett.

Det här är ett rättsområde som hänger nära ihop med ansvarsfrågor för företag och dess närstående på associationsrättslig grund. De företagare som inte har följt regelverket riskerar att få efterräkningar efter en konkurs, där de riskerar att få återbetala till exempel uttag eller bli personligt ansvariga för bolagets skulder. Därför är det viktigt att företagen följer resultatutvecklingen, hur det påverkar det egna kapitalet, att kontrollbalansräkning upprättas i tid och att man agerar i tid vid ekonomiska problem.

Vad tycker du själv är mest spännande med inom området?
Att man ser hur obeståndsreglerna ger effekt inom andra rättsområden än de obeståndsrättsliga. Många tycker att obestånd, konkurser och rekonstruktion är väldigt smalt område, men det är tvärtom väldigt brett, det påverkar och ger effekter i många andra rättsområden.

Vilka är de största utmaningarna inom Konkursrelaterad associationsrätt?
Det är viktigt att vi som jobbar med det här får en bra dokumentation att göra en bedömning utifrån. Det händer att vi får bristfälligt material eller inget material alls, och då är det svårt att dra korrekta slutsatser. Man kan därför behöva uttala sig om frågorna på det material man har men med större osäkerhet.

Vad är det senaste och mest intressanta som hänt inom ert område?
Det senaste som har hänt är ett fall från Högsta domstolen (HD) i juni, ett prejudikat. Där tolkade man en bestämmelse i aktiebolagslagen och kom fram till att vid personligt ansvar för styrelse enligt aktiebolagslagen finns det skyldighet att betala rättegångskostnader vid processer i domstol. Skyldigheten att betala rättegångskostnaden anses enligt HD uppkomma löpande i takt med att kostnaderna upparbetas. Det finns däremot inga nya lager eller regler som jag kan referera till.

Är det något på gång inom närmsta framtiden?
Vi följer rättsutvecklingen och håller ögonen öppna på de fall som dyker upp, men det finns inget på gång just nu.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

Analysgrupp

Ackordscentralen har sju interna analysgrupper där man håller sig uppdaterad kring senaste rättsfall och ny lagstiftning inom olika rättsområden. Kunskapen som sprids genom analysgrupperna ger medarbetarna extra kompetens för att kunna bistå sina klienter på bästa möjliga sätt. Nedan presenteras analysgruppen Konkursrelaterad arbetsrätt som leds av Anna Engman vid Ackordscentralen Stockholm.

Hur arbetar analysgruppen Konkursrelaterad arbetsrätt?
- Vi bevakar, diskuterar och analyserar nya rättsfall och lagstiftning på området. Vår analys publiceras därefter på vårt intranät och behandlas även på koncernens årliga erfarenhetsutbyten. Vi fångar även löpande upp frågeställningar som uppkommer under vårt dagliga arbete för att dela erfarenheter och för att stämma av att våra kontor hanterar bedömningsfrågor på liknande sätt.

Vad bidrar analysgrupperna med i ert dagliga arbete?
- De ger stöd i både nyhetsbevakning och analys av rättsläget, vilket effektiviserar vårt arbete samt ger oss en stadigare grund vid juridiska bedömningar och argumentationer.

Vad ryms inom Konkursrelaterad arbetsrätt?
- Det omfattar i huvudsak om och på vilket sätt arbetstagare kan göra sina fordringar gällande i en konkurs eller en företagsrekonstruktion, om fodringarna är prioriterade eller oprioriterade samt om fordringarna helt eller delvis kan omfattas av den statliga lönegarantin. I företagsrekonstruktioner hanteras därtill ofta frågor angående uppsägningar, omförhandlingar av anställningsvillkor och fackliga förhandlingar.

Vad är mest spännande och vilka är de största utmaningarna inom rättsområdet?
- Det uppkommer alltid nya situationer och frågeställningar som behöver lösas skyndsamt och besluten får direkt inverkan på individnivå. Att arbetsrätten och insolvensrätten utvecklats på var sitt håll och vid en konkurs eller företagsrekonstruktion plötsligt ska kombineras gör bedömningarna ofta utmanande och intressanta.

- Den lagstiftning som finns är relativt allmänt hållen och befintlig praxis är begränsad, vilket gör att vi inte sällan stöter på situationer som saknar tydlig rättslig reglering. Det är få som fördjupat sig i ämnet och som för en juridisk analys i doktrinen. Detta är otillfredsställande och skapar en osäkerhet för såväl arbetstagare som staten men även för övriga borgenärer.

Vad är närmast på gång inom Konkursrelaterad arbetsrätt?
- Det har hittills varit oklart hur 28 § lönegarantilagen ska tolkas. Bestämmelsen behandlar hur pengarna vid utdelning i en konkurs ska fördelas mellan staten och arbetstagarna. HD har i oktober 2019 meddelat prövningstillstånd i frågan om Skatteverkets regressfordran avseende utbetald lönegaranti ska ha företräde framför arbetstagarnas kvarstående lönefordringar, som alltså inte har omfattats av den statliga lönegarantin, samt i så fall på vilket sätt. Dom väntas med spänning under våren.

 

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020

Analysgrupp

Ackordscentralen har sju interna analysgrupper där man håller sig uppdaterad kring senaste rättsfall och ny lagstiftning inom olika rättsområden. Kunskapen som sprids genom analysgrupperna ger medarbetarna extra kompetens för att kunna bistå sina klienter på bästa möjliga sätt. Nedan presenteras analysgruppen Konkursrelaterad miljörätt som leds av Fredrik Sundin vid Ackordscentralen Norrland.

Berätta om hur analysgruppen Konkursrelaterad miljörätt arbetar.
- Vi bevakar om det kommer några nya rättsfall på området samt utgör stöd för juristerna vid Ackordscentralen i dessa frågor. Nya rättsfall diskuteras och en analys av rättsfallet presenteras på Ackordscentralens intranät, samt på erfarenhetsutbyten som vi har varje år.

Kan du ge några exempel på vad som ryms inom Konkursrelaterad miljörätt?
- Det handlar främst om på vilket sätt konkursförvaltaren och konkursboet påverkas av gäldenärens miljörättsliga förpliktelser gällande till exempel miljöfarligt avfall som förvaras hos gäldenären eller föroreningar orsakade av gäldenärens verksamhet. Genom den rättspraxis som utvecklats under åren har frågor rörande till exempel vilket ansvar konkursboet har för förvaring av miljöfarligt avfall

Vilka är de största utmaningarna inom Konkursrelaterad miljörätt?
- Det är ett rättsområde som får stor påverkan för borgenärerna i konkursen och som därför ställer stora krav på konkursförvaltaren. Det är inte alltid helt lätt att navigera rätt och felsteg kan potentiellt innebära stora förluster för fordringsägarna. Vidare saknar ofta de miljörättsliga myndigheterna och instanserna någon fördjupad kunskap om insolvensrätten vilket kan innebära en pedagogisk utmaning för konkursförvaltaren.

 Det är stort fokus på miljö och hållbarhet i samhället. Händer det mer inom Konkursrelaterad miljörätt nu än vad det gjort tidigare?
- Rättsområdet har fått ett större fokus de senaste 5–10 åren, främst från miljötillsynsmyndigheterna. Detta beror nog främst på de många avgöranden som kom under 2000-talet som klargjorde ansvaret för konkursförvaltaren och konkursboet i dessa frågor. Miljötillsynsmyndigheterna är mer aktiva idag än förut och följer mer noggrant upp hur konkursförvaltaren hanterar dessa frågor.

Är lagstiftningen inom Konkursrelaterad miljörätt är uppdaterad?
- Nej, rättsområdet vilar främst på ett antal domstolsavgöranden och särskild lagstiftning saknas i allt väsentligt. Det är otillfredsställande att lagstiftning i stort sett saknas för dessa frågor, särskilt med tanke på hur stor betydelse rättsområdet kan få för borgenärerna i konkursen.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2019

Analysgrupp

Ackordscentralen har 7 interna analysgrupper där man håller sig uppdaterad kring senaste rättsfall och ny lagstiftning inom olika rättsområden. Kunskapen som sprids genom analysgrupperna ger medarbetarna extra kompetens för att kunna bistå sina klienter på bästa möjliga sätt. Först ut att presenteras är Återvinning och sakrätt som leds av Stefan Skeppstedt vid Ackordscentralen Väst i Göteborg.

Berätta om hur analysgruppen Återvinning och sakrätt arbetar.
- I vår analysgrupp tar vi upp och diskuterar olika rättsfall inom vårt analysområde. Efter diskussion skriver vi ner vår analys, och en kortare sammanfattning av rättsfallet. Detta publiceras sedan på vårt intranät, och presenteras även i samband med våra erfarenhetsutbyten mellan kontoren. Genom att många är engagerade kan vi fånga upp rättsfall och andra frågor, som kan missas i de etablerade nyhetskanalerna avseende juridik.

Kan du ge några exempel på vad som ryms inom Återvinning och sakrätt?
- Återvinning är frågor som regleras i konkurslagen. Oftast är den någon som fått betalt efter att bolaget kommit på obestånd. Det kan också vara andra transaktioner som en konkursförvaltare kan underkänna efter konkursen. Sakrätten behandlar främst hur olika transaktioner mellan två parter står sig i förhållande till tredje part, någon av parternas fordringsägare.

Vad bidrar dessa analysgrupper med i ert dagliga arbete?
- Att i en tvist kunna prestera ett domstolsavgörande, eller en artikel från en rättsvetare, kan i en process ofta vara skillnaden mellan vinst och förlust. Ett gott rättsligt stöd för allt vad vi gör, minskar också givetvis risken för felbedömningar.

Vad är det senaste och mest intressanta som hänt inom ert område?
- Återvinningsreglerna är av mycket stor vikt både i vår rådgivning ut mot kunder, men också i våra konkurser och företagsrekonstruktioner. Lagstiftningen har sett likadan ut i många år, men är så pass svår att tolka, att det ständigt kommer nya rättsfall som hjälper oss att förstå lagstiftarens mening.

- Vid senaste mötet diskuterade vi två nya rättsfall från Högsta domstolen. Ett från i mars 2019, som gäller frågan om ett bolag kan anses vara på obestånd, även om det har tvistiga fordringar, egendom utomlands, och aktier i fåmansbolag. Det andra målet är från juni 2019, och gäller om betalningar av andra än gäldenärens egna skulder kan återvinnas i en konkurs.

 

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2019