Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret

Regeringen gav för drygt ett år sedan i uppdrag att se över reglerna om företrädaransvar, och nu har utredningen överlämnat sitt betänkande. - Vi välkomnar att förslaget mjukar upp det i praktiken strikta ansvaret för skatter som inte betalas på förfallodagen, säger StyrelseAkademiens styrelseordförande Svante Forsberg.

Utredningens syfte har varit att särskilt överväga om det finns behov att ändra bestämmelserna om de subjektiva rekvisiten, uppsåt och grov oaktsamhet, om befrielse från betalningsskyldighet och om överenskommelser om betalningsskyldighet. Dessutom skulle utredningen överväga om det finns behov att ändra reglerna om anstånd som är till fördel för det allmänna.

Utredningens förslag är att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2022 och gälla från och med ikraftträdandet. Förslaget innebär i korthet:

  • att de subjektiva rekvisiten ska kompletteras med en föreskrift om vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om företrädaren varit grovt oaktsam,
  • att den nuvarande regeln om befrielse från betalningsskyldighet får en ny utformning med ett delvis utökat tillämpningsområde, och
  • att en företrädare efter ansökan ska, om inte särskilda skäl talar emot det, beviljas ett rådrum på två månader då företrädaren inte riskerar personligt betalningsansvar.

Rättssäkerheten kommer att stärkas
Teresa Simon-Almendal, professor vid juridiska fakulteten på Stockholms universitet, har varit sakkunnig i utredningen och bland annat under fyra år forskat på regelverket kring företrädaransvar. Hon har tidigare varit mycket kritisk till det skatterättsliga företrädaransvaret men tror nu att rättssäkerheten kommer att stärkas.

- Jag tror att kodifieringen av praxis vad gäller innebörden i rekvisitet grov oaktsamhet kan leda till ökad förutsebarhet både för företagarna och för tillämparna. Rådrumsregeln tror jag kan få stor praktisk betydelse för företagarna men också vid prövningen av de subjektiva rekvisiten, så att ett sökt rådrum till exempel kan indikera ett aktsamt beteende, säger Teresa Simon-Almendal.

Hon fortsätter:

- Jag tror också att förslaget om en utvecklad befrielseregel kan bidra till ett mer proportionerligt och nyanserat företrädaransvar, vilket skulle stärka regelverket.

Rådrum skapar förutsättningar för lyckad rekonstruktion
Många organisationer har riktat kritik mot företrädaransvaret och menat att det bland annat driver fram konkurser i onödan. Det nya förslaget är enligt StyrelseAkademien därför ett steg i rätt riktning.

- Det viktigaste förslaget är nog det rådrum på två månader att avveckla eller rekonstruera företaget, vilket kan skapa förutsättningar för att lyckas med en informell eller formell rekonstruktion, säger Svante Forsberg.

StyrelseAkademien är samtidigt kritiska mot utredningen och anser att företrädaransvaret för skatter borde samordnas med alla andra konkursdrivande regler för företagsledningar, särskilt vad gäller det så kallade kontrollbalansräkningsansvaret i aktiebolagslagen men även reglerna kring olagliga värdeöverföringar och reglerna om återvinning i konkurs.

Bedömning av grov oaktsamhet bör göras snävare
Även Företagarna tycker att utredningen är ett steg i rätt riktning, och särskilt bra tycker de att förslaget om rådrum är.

- Vi hade dessutom gärna sett att förslaget skulle kompletteras med ett meddelande till alla registrerade legala företrädare för bolaget när skatter förfaller till betalning men det ingick inte inom ramarna för utredningen, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna och även han sakkunnig i utredningen.

Det finns också delar där Företagarna bedömer att utredningen inte har gått tillräckligt långt.

- Bedömningen av grov oaktsamhet bör göras snävare. Utredaren tycker att man ska bygga på etablerad domstolspraxis men eftersom grov oaktsamhet utdöms närmast mekaniskt behövs ett lagstiftningsinitiativ. En annan situation som utredningen inte tar hänsyn till är omprövningsfall. Bedömningen görs i efterhand och företrädaren kan omöjligen vidta åtgärder senast på förfallodagen. Därför anser vi att förfallodagen bör flyttas fram till en tid efter att omprövningsbeslutet är fattat, säger Patrick Krassén.

Teresa Simon-Almendal har tidigare önskat en total genomlysning av regelverket kring företrädaransvaret, något som inte rymdes i direktiven heller denna gång.

- Någon total genomlysning har inte gjorts, det ingick inte i utredningsuppdraget. Men jag hoppas att de förslag som utredningen har kommit med ska stärka rättssäkerheten och förbättra företagarnas villkor. Förutsättningarna härför är bättre om utredningens förslag genomförs, säger Teresa Simon-Almendal.

Sammanfattning av utredningens förslag

De subjektiva rekvisiten
I lagtexten bör göras tydligare att ansvarets gränser bestäms av bedömningen av de subjektiva rekvisiten med beaktande av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Utredningen föreslår därför en kompletterande föreskrift som innehåller den kärna som vuxit fram i rättspraxis vid tillämpningen av de subjektiva rekvisiten och särskilt när det avser vad som karaktäriserar grov oaktsamhet. Enligt den föreslagna föreskriften ska det vid bedömningen av om grov oaktsamhet föreligger särskilt beaktas om företrädaren insett eller borde ha insett att den juridiska personen inte skulle kunna fullgöra sin betalningsskyldighet i tid och företrädaren inte har gjort vad som rimligen kan begäras för att skydda var och en av borgenärerna.

Befrielse från betalningsskyldighet
Utredningen föreslår att möjligheten till befrielse ska knytas till en bedömning av om betalningsskyldigheten är oskälig. För att tydliggöra grunden för befrielse preciseras ett antal situationer som särskilt ska beaktas.

  1. Om företrädaren saknat ägarintresse och bestämmande inflytande i den juridiska personen,
  2. om företrädaren vidtagit verksamma åtgärder för att begränsa skadan av den underlåtna betalningen,
  3. om företrädarens betalningsförmåga är varaktigt nedsatt på grund av ålder, sjukdom eller liknande förhållanden, eller
  4. om betalningsskyldigheten inte står i rimlig proportion till försummelsen.

I enlighet med målsättningen att bedömningen ska göras mot bakgrund av samtliga omständigheter i det enskilda fallet kan prövningen, utöver de givna exemplen, omfatta en mängd skiftande omständigheter av såväl förmildrande som försvårande karaktär.

Rådrum
Utredningen föreslår att en företrädare ska kunna ansöka om ett rådrum hos Skatteverket. Ansökan ska beviljas om inte särskilda skäl talar emot det. Rådrummet innebär att prövningen av företrädarens personliga betalningsskyldighet för den juridiska personens skatt eller avgift inte ska knytas till den ursprungliga betalningstidpunkten utan till en tidpunkt som infaller när rådrumsperioden upphör. Rådrumsperioden föreslås bli två månader, räknat från skatten eller avgiftens ursprungliga förfallodag.

Bestämmelsen om rådrum ska enligt förslaget omfatta skatter och avgifter som kan bli föremål för företrädaransvar enligt 59 kap. 13 § SFL. När företrädaransvar aktualiseras enligt de speciella situationer som anges i 59 kap. 12 och 14 §§ SFL bör det däremot inte bli aktuellt med rådrum.

Ta del av utredningen i sin helhet: http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2020/10/SOU-2020_60_webb.pdf

Text: Anette Norling
Bilder: Stefan Tell, Lars Clason, Martin Cederblad 

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

Val av rekonstruktör stor betydelse för rekonstruktionens utfall

Under rådande coronapandemi har antalet företagsrekonstruktioner ökat kraftigt. Flera rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare har etablerat sig, och ett flertal av dessa är varken advokater eller jurister. En del av de nya rekonstruktörerna har ingen eller mycket begränsad kompetens om lönegaranti.

Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) beslutade sig därför för att göra en kartläggning med syfte att undersöka eventuella skillnader i utfallet av rekonstruktionerna samt användningen av den statliga lönegarantin som kan relateras till rekonstruktörens bakgrund. Kartläggningen visar stora skillnader i resultatet beroende på om rekonstruktören är konkursförvaltare eller inte. Rekonstruktioner som hanteras av en rekonstruktör som är konkursförvaltare lyckas i 50 % av fallen. När rekonstruktionen hanteras av en rekonstruktör som inte är konkursförvaltare lyckas de endast i 7 % av fallen*.

- Vi är inte förvånade över att det är en stor skillnad, men vi är överraskade över att skillnaden är så pass stor, säger Rebecca Jidah som är ekonom på Kronofogdemyndigheten och den som är ansvarig för kartläggningen.

Under perioden 2019-07-01—2019-12-31** har 41 rekonstruktörer avslutat totalt 92 ärenden. 11 av dessa är inte konkursförvaltare och står för 42 ärenden. Av de som inte är konkursförvaltare har den byrå som hanterat i särklass flest rekonstruktioner (29 st) enbart lyckats i ett enda ärende. Kartläggningen visar även att vissa rekonstruktörer inte har genomfört en enda lyckad rekonstruktion. Detta indikerar enligt TSM att rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare åtar sig uppdrag som inte har förutsättningar för att leda till en lyckad rekonstruktion.

Stor avsaknad av lönegarantibeslut
Kartläggningen visar även att användandet av lönegarantin skiljer sig åt. Bland de som inte är konkursförvaltare är det betydligt vanligare att det beslutas om lönegaranti för tidigare månader än beslutsmånaden. Detta i sig indikerar att bolagen inte har förutsättningar att uppnå syftet med en rekonstruktion. Även avsaknad av lönegarantibeslut skiljer sig åt mellan de båda grupperna; 26 % av ärendena där rekonstruktören inte är konkursförvaltare jämfört med 10 % när rekonstruktören är förvaltare.

- I ca 5–10 % är det nog naturligt då det kan vara fråga om till exempel moderbolag i en koncern utan anställda, men resultatet är givetvis bekymmersamt. Sedan i våras arbetar vi aktivt med denna grupp. Vi skickar förfrågan till rekonstruktörerna mycket tidigt i rekonstruktionerna med uppmaning att skicka in besluten, säger Rebecca Jidah.

Högre krav på rekonstruktörerna
Rebecca Jidah tycker att kraven på rekonstruktörer borde vara högre än idag och likna de som ställs på konkursförvaltare.

- Jag vill inte dra det så långt som att enbart förvaltare förordas, till exempel så åtar sig en del blivande konkursförvaltare företagsrekonstruktioner innan de blir förvaltare. I de fall rekonstruktören inte hämtas bland advokater från konkursförvaltarkretsen eller högre tjänsteman vid ackordscentraler, är det ett krav att rekonstruktören besitter såväl ett allmänjuridiskt som ett obeståndsjuridiskt kunnande, säger Rebecca Jidah.

Hon fortsätter:

- Ytterligare två kompetenskrav är mycket viktiga: erfarenhet av arbete med företag med ekonomiska problem och fördjupad kunskap inom arbetsrätt och lönegarantilagen.  Det borde också finnas krav på en väl utvecklad kontorsorganisation i stil med de som ställs på konkursförvaltare i kronofogdens ställningstagande ”Konkursförvaltarkretsen” dnr 840-14104-18/121.

Efter att EU antog ett nytt direktiv om rekonstruktion och effektivare insolvenshantering, (EU) 2019/1023, tillsatte regeringen en utredning som leds av Ylva Norling Jönsson, lagman i Helsingborgs tingsrätt. Utredningen kommer att presenteras under våren 2021 och Ylva säger att de tagit del av TSM:s kartläggning.

- Resultatet är intressant och att vi tar med oss det i det fortsatta arbetet när vi i enlighet med våra direktiv tittar på frågor om tillsyn och kompetens, säger Ylva Norling Jönsson.

 

*Definitionen av en lyckad rekonstruktion är enligt TSM om ackord har fastställts och bolaget inte hade försatts i konkurs per 2020-05-31.

**Urvalet har gjorts genom att granska rekonstruktioner som avslutades hos konkurstillsynen under perioden 2019-07-01—2019-12-31. Anledningen till valet av en period som ligger några månader tillbaka i tiden är att fånga upp de rekonstruktioner som går i konkurs inom några månader från rekonstruktionens upphörande som ej lyckade även om ackord har vunnit laga kraft.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

 

Vissa branscher jobbar för högtryck – trots corona

Coronavirusets spridning har fått förödan­de konsekvenser för många branscher och många företag. Butiker och caféer gapar tom­ma och många avvaktar med inköp, framför allt inom sällanköpshandeln. Men det finns vissa branscher som jobbar för högtryck.

Företag inom dagligvaruhandeln som erbjuder hemleverans av matvaror arbetar febrilt för att hinna möta det ökade behovet av deras tjänster. Coop hade sin bästa försäljning någonsin på nätet till följd av corona, och även andra företag inom dagligvaruhandel online vittnar om fullbokade leverans­tider och betydligt längre väntetider än normalt. Nätapoteken är en annan bransch som har märkt av en ökad försäljning med längre leveranstider som följd.

Det svenska nätapoteket Apotea har så mycket att göra att de lånar in personal från andra företag som har det tuffare. Apoteas vd och grundare Per Svärdson berättar att han har vänt sig till hotell, restauranger och resebolag och erbjudit sig att ”låna” anställda av dem under den här krisen.

Även fraktbolag inom hemleve­ranser har sett en stor ökning i efter­frågan av deras tjänster. Airmee som är en av de största aktörerna inom hemleveranser säger i ett pressmed­delande:

– Vi har sett en kraftig ökning av expressleveranser av apoteksvaror och många av dessa går till folk som sitter i karantän på grund av corona-viruset. Jag tror att vi redan nu börjar se ett skifte i konsument-beteende i Sverige till följd av corona­viruset. Sars-utbrottet för något år sedan hjälpte till att på allvar sparka i gång e-handeln i Kina och jag tror vi kommer se motsvarande utveckling nu i Sverige, säger Julian Lee, vd för Airmee.

Ändrat köpbeteende?
Sars-utbrottet påverkade inte bara e-handeln i Kina positivt. Exempelvis så tog näthandeln av mat fart på allvar i Sydkorea i samband med just sars. Mathandling via nätet blev en vana som fortsatte och idag uppgår dagligvaruhandel online i Sydkorea till ungefär 20 %, jämfört med Sveriges ynka 2 %. Tillväxten inom segmentet i Sverige är emellertid hög, närmare 27 %. Kriser kan utlösa en beteende­förändring och det är tydligt att vissa branscher har fått ett stort uppsving i samband corona. Frågan är hur det ser ut när coronapandemin avtar och livet återgår till det normala. Kommer det ändrade köpbeteendet att bli en ihållande trend?

Text: Anette Norling
Bild: Coop pressbild

 Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

Möt Ackordscentralens nya styrelseordförande Bertil Hult

Berätta om din bakgrund.
Jag är född 1956, utbildade mig till reservofficer i flottan och gick därefter på Handelshögskolan i Stockholm. Under 12 år jobbade jag på Carnegie, merparten av tiden som chef för kapitalförvaltningen och privatbanksverksamheten. Jag har varit vd för Vinge Stockholm, samt fram till 2010 vd för Skandia.

Jag har under en stor del av mitt yrkesliv suttit i flera styrelser, främst inom den finansiella sektorn. Jag har varit ordförande och ledamot i bank, försäkringsbolag, värdepappersbolag, fondbolag och försäkringsförmedlare. Numera har jag, vid sidan av jobbet, ideella uppdrag i några olika stiftelser.

Privat är jag gift med Susanne som är skolsköterska på Fryshuset. Vi har två döttrar och fem barnbarn.

Du har suttit i Ackordscentralens styrelse sedan 2016, och i slutet av mars tillträdde du som ordförande. Vad är ditt mål som ordförande?
Jag har haft en bra inkörningsperiod, och en god möjlighet att lära känna Ackordscentralen. Jag och den övriga styrelsen har lång erfarenhet från olika typer av verksamhet och situationer vilket kan vara till stort värde. Dessutom har mina år på Vinge gett en mer fördjupad kunskap om att bedriva denna typ av verksamhet.

Mitt och styrelsens mål är att säkerställa att vi kan leva upp till vårt ändamål, dels att tillvarata olika fordringsägares intressen vid rekonstruktion och insolvens, samt att stödja förändringsprocesser, forskning och utbildning i näringslivet med syfte att skapa och vidmakthålla effektiva och lönsamma företag.

Kommer det att bli några stora förändringar i styrelsearbetet jämfört med tidigare?
Spontant är svaret nej. Däremot jobbar vi hela tiden med förändring inom Ackordscentralen. Det kan gälla allt från varumärkesprofilering till att säkerställa en optimal organisationsstruktur.

Du arbetar som partner på Erneholm Haskel, en firma inom finansiell rådgivning. Har du nytta av det i rollen som ordförande?
Jag jobbar mest med M&A (Mergers & Acquisitions) där vi rådger företag, styrelser och ägare i frågor kring förvärv och försäljningar. Jag tror att den erfarenheten kan vara av värde i att förstå under vilka förutsättningar Ackordscentralens medarbetare utför sitt arbete.

Du är även ordförande i Max Matthiessen och Asia Growth Capital Management. Vilka är dina främsta styrkor i rollen som ordförande och kan du dra nytta av övriga engagemang i rollen som ordförande för Ackordscentralen och vice versa?
Det är inte ett direkt utbyte mellan dessa uppdrag, utan det bidrar nog snarare till den erfarenhetspool som jag har tillgodogjort mig genom åren. Jag är i många delar ganska typisk för min generation, det vill säga konsensusinriktad och ganska resonerande på temat ”bättre rätt än fort”. Jag är också ganska strukturerad och gillar ordning och reda.

Corona har på kort tid fått förödande konsekvenser för samhällsekonomin, vilken roll spelar styrelsens arbete under sådana omständigheter?
Vi är mitt uppe i denna fullständigt omvälvande händelse vars långsiktiga påverkan på samhället är okända. Jag tror att vi, på alla nivåer, måste våga ta tiden för att göra en analys där vi fattar nödvändiga beslut på fakta, och inte på ett behov av att visa handlingskraft. För Ackordscentralen kommer detta, tyvärr, att innebära många nya uppdrag så vår verksamhet är inte direkt negativt påverkad. Däremot kommer vi, liksom alla andra, att drabbas av de indirekta effekterna av pandemin. Styrelsens roll i denna situation blir att säkerställa att vi långsiktigt fortsätter att utföra vårt uppdrag.

Tror du att pandemin kommer att påverka styrelsearbetet generellt sett i framtiden?
Ja, jag tror att hela samhället har fått en påminnelse kring vikten av att ha robusta alternativplaner i beredskap. För en styrelse kommer det att beröra bemanning, kommunikationssystem, lagerhållning, logistik med mera. Vi får nog snegla på hur man tänkte kring dessa frågor tidigare, innan globalisering och ”just-in-time”-tänket blev dominerande.

Du verkar ha fullt upp med såväl arbete som styrelseengagemang. Vad gör du när du har tid över?
Jag tar gärna båten ut till vårt ställe i Stockholms skärgård, eller tar en golfrunda.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

 

Analysgrupp

Ackordscentralen har sju interna analysgrupper där man håller sig uppdaterad kring senaste rättsfall och ny lagstiftning inom olika rättsområden. Kunskapen som sprids genom analysgrupperna ger medarbetarna extra kompetens för att kunna bistå sina klienter på bästa möjliga sätt. Nedan presenteras analysgruppen Konkursrelaterad arbetsrätt som leds av Anna Engman vid Ackordscentralen Stockholm.

Hur arbetar analysgruppen Konkursrelaterad arbetsrätt?
- Vi bevakar, diskuterar och analyserar nya rättsfall och lagstiftning på området. Vår analys publiceras därefter på vårt intranät och behandlas även på koncernens årliga erfarenhetsutbyten. Vi fångar även löpande upp frågeställningar som uppkommer under vårt dagliga arbete för att dela erfarenheter och för att stämma av att våra kontor hanterar bedömningsfrågor på liknande sätt.

Vad bidrar analysgrupperna med i ert dagliga arbete?
- De ger stöd i både nyhetsbevakning och analys av rättsläget, vilket effektiviserar vårt arbete samt ger oss en stadigare grund vid juridiska bedömningar och argumentationer.

Vad ryms inom Konkursrelaterad arbetsrätt?
- Det omfattar i huvudsak om och på vilket sätt arbetstagare kan göra sina fordringar gällande i en konkurs eller en företagsrekonstruktion, om fodringarna är prioriterade eller oprioriterade samt om fordringarna helt eller delvis kan omfattas av den statliga lönegarantin. I företagsrekonstruktioner hanteras därtill ofta frågor angående uppsägningar, omförhandlingar av anställningsvillkor och fackliga förhandlingar.

Vad är mest spännande och vilka är de största utmaningarna inom rättsområdet?
- Det uppkommer alltid nya situationer och frågeställningar som behöver lösas skyndsamt och besluten får direkt inverkan på individnivå. Att arbetsrätten och insolvensrätten utvecklats på var sitt håll och vid en konkurs eller företagsrekonstruktion plötsligt ska kombineras gör bedömningarna ofta utmanande och intressanta.

- Den lagstiftning som finns är relativt allmänt hållen och befintlig praxis är begränsad, vilket gör att vi inte sällan stöter på situationer som saknar tydlig rättslig reglering. Det är få som fördjupat sig i ämnet och som för en juridisk analys i doktrinen. Detta är otillfredsställande och skapar en osäkerhet för såväl arbetstagare som staten men även för övriga borgenärer.

Vad är närmast på gång inom Konkursrelaterad arbetsrätt?
- Det har hittills varit oklart hur 28 § lönegarantilagen ska tolkas. Bestämmelsen behandlar hur pengarna vid utdelning i en konkurs ska fördelas mellan staten och arbetstagarna. HD har i oktober 2019 meddelat prövningstillstånd i frågan om Skatteverkets regressfordran avseende utbetald lönegaranti ska ha företräde framför arbetstagarnas kvarstående lönefordringar, som alltså inte har omfattats av den statliga lönegarantin, samt i så fall på vilket sätt. Dom väntas med spänning under våren.

 

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020

Globala näringslivet hårt drabbat

Ungefär 10 000 svenska företag bedriver handel med Kina och cirka 600 företag har personal eller produktion på plats. Det är många bolag som har drabbats av stiltjen som förekommit i coronautbrottets epicentrum, och på Ackordscentralen hanterar man just nu en av de första virusrelaterade företagsrekonstruktionerna.

Rekonstruktionen som hanteras av Stefan Skeppstedt rör en underleve­rantör till fordonsindustrin. Företaget som har ett hundratal anställda till­verkar bränsletankar till hybridbilar, och ungefär hälften av produktionen går till fabriker i Kina.

– Det som framkallade den akuta likviditetsbristen i det här fallet var att man inte fick sina fakturor betalda under fyra veckor, och dessutom har beställningarna uteblivit från de kine­siska fabrikerna. När coronautbrottet var som värst i Kina gick alla hem, och följden blev att ingen kunde attestera fakturor från företaget. Nu har man emellertid ambitionen att jobba ikapp väldigt mycket i Kina, säger Stefan Skeppstedt.

Fordonsindustrin är en hårt drabbad bransch, men det finns nästan ingen som är förskonad. Kina har med sitt låga löneläge länge varit ett självklart val för tillverkning av såväl insatskomponenter till industrin som kläder. Enligt siffror från tanke­smedjan Timbro så har hela 51 000 företag världen över åtminstone en leverantör i Wuhan där utbrottet började, och 5 miljoner företag har minst en underleverantör där.

För svensk del så har exempelvis ett 70-tal av den svenska fordons­industrin underleverantörer i de drabbade kinesiska områdena. Även många svenska klädkedjor har till­verkning i Kina. För Lindex del är 20 procent av produktionen förlagd till Kina, och konkurrenten Kappahl har hela 40 procent av sin produktion i Kina. Båda klädkedjorna vittnar om att corona försenat deras sommar­kollektion med upp till tre veckor. För klädbranschen så kan även några veckor få stor inverkan eftersom deras produkter i stor utsträckning är säsongsberoende.

Företagsrekonstruktion kan ge bättre skydd än stödpaketet
Stefan Skeppstedt är förvånad över att staten inte på ett tydligare sätt lyfter fram lagen om företagsrekon­struktion i det läge som nu råder. Enligt honom liknar rekonstruktions­institutet i mångt och mycket det stödpaket som staten har sjösatt, men till skillnad från en rekonstruktion så ger stödpaketet inte något skydd från fordringsägare. I en företags­rekonstruktion har du möjlighet att få en lönegaranti, och om du gör ett offentligt ackord betalar du bara 25 % av lönegarantin. Dessutom så betalar staten sociala avgifter. Du kan också få ett ackord på skatten, som leder till att du bara betalar 25 % av skatteskul­den om ackordet går igenom.

– I stödpaketet blir du inte av med skatteskulden utan den skjuts på framtiden med ränta. Jag tycker att företagsrekonstruktion är ett bra medel att skaffa sig ett skydd från fordringsägare, och att få möjlighet att strukturera om verksamheten utifrån det nya marknadsläget. Det hade varit ett utmärkt tillfälle nu att lätta på reglerna kring lönegaranti, och kanske förlänga den tid under vilken lönegaranti utgår. Det skulle på många sätt underlätta mer för före­tagen än alla permitteringsregler. Om situationen för företagen lättar, och ackordet blir högre än 25 procent, skulle detta till och med bli billigare för staten, säger Stefan Skeppstedt.

– Många företagsrekonstruktioner kan visserligen misslyckas och bli konkurser om inte marknaden vänder, men jag tror också att det är bra att alla konkurser inte kommer samtidigt. Det kommer att bli en enorm värdeförstöring om alla bolag går i konkurs samtidigt, säger Stefan Skeppstedt.

Förändrad syn på lagerhållning
Ett globaliserat näringsliv innebär både möjligheter och risker, och i spåren av corona är det kanske lättast att se till riskerna och sårbarheten. För att säkerställa produktionen behöver företagen snabbt titta på alternativa produktionslösningar och på sikt även ta ställning till om så kallade just-in-time-leveranser verkligen är något man vågar satsa på i framtiden. Dyr lagerhållning kommer förmodligen att betraktas som en självklarhet i framtiden, så även att sprida ut pro­duktion och leverantörer istället för att samla allt på samma plats.

– I näringslivet har man under ganska lång tid inte velat binda kapital genom att ha stora lager på reserv­delar eller annat. Det är företagseko­nomiskt bra men det finns ett pris för detta och det inser man nu. Här måste man tänka om och börja ha vissa pro­duktionsdelar på hyllorna igen, säger Stefan Skeppstedt.

God likviditet och stark balansräkning a och o
För att klara sig lättare ur nästa kris framhåller Stefan Skeppstedt vär­det av en god likviditet och en stark balansräkning.

– De företag som har en svag balans­räkning faller som korthus, i början av en så kraft kris som den vi gått in i nu. Men det är lätt att vara efterklok, att ta höjd för en kris liknande corona, är i det närmaste omöjligt. Men en låg­konjunktur kommer alltid förr eller senare, det får man som företagare inte glömma. Då är det ”cash is king” som gäller. Och den som har god lik­viditet, och en stark balansräkning kan utnyttja marknaden för att göra förvärv till bra priser, säger Stefan Skeppstedt.

Det är oerhört många företagare som hör av sig till Ackordscentralen just nu, men än så länge är det inte så många globala företag. Men härom veckan blev Stefan Skeppstedt rekon­struktör i ett annat företag som är helt beroende av den europeiska fordonsindustrin. Bolaget har tappat 95 procent av sin försäljning, särskilt stängda fabriker i Frankrike, något som har slagit hårt mot verksam­heten.

– Många globala företag är relativt stora, med kompetenta finansavdel­ningar. Och ju större företag, desto mer har man sannolikt förstått vikten av en långsiktig finansiering som kan utnyttjas också i svåra tider. De större internationella företagen kommer säkerligen att komma men det dröjer lite. Det finns också säkert en vilja från de finansiella systemen att undvika de stora konkurserna, och istället skjuta till mer likviditet där det behövs, säger Stefan Skeppstedt.

Text: Anette Norling
Bild: Athais Morais/Unsplash

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

 

 

Ackordscentralens kritik mot regeringens stödpaket

Regeringen har presenterat flera stödpaket för att stötta landets företagare under den pågående krisen. Ackordscentralens vd Mikael Kubu välkomnar stödet men är kritisk till många av punkterna som han anser är otillräckliga.

SKATTEANSTÅNDET
− Det är bra att man kan få anstånd på skatten men problemet är att det bokas upp som en skuld med en i dagsläget saftig ränta. Det återstår att se vad räntan landar på när reger­ingen har justerat ner den.

− Även om skatteanståndet hjälper likviditeten så kommer du att få pro­blem med balansräkningen och det ska dessutom betalas tillbaka. Skat­teanståndet betyder att du skjuter på problemet utan att lösa det. Med lågränteläget som vi har nu tycker jag inte att det ska vara någon ränta alls, säger Ackordscentralens vd Mikael Kubu.

Han förespråkar dessutom att skatten läggs upp som ett lån, ett lån som i vissa fall helt bör efterskänkas.

− Skatten bör efterges i relation till hur mycket omsättningen har minskat under tre månader. Har omsättningen minskat i väsentlig utsträckning under tre månader ska skatten efterges helt och hållet. För vissa företag är det enda möjligheten att överhuvudtaget klara sig ur den här krisen.

UTLÅNINGEN
Riksbankens lån till bankerna som de i sin tur kan låna vidare till företa­gen har även det ett stort problem. Nämligen att banker inte får ge lån till företag som inte är kreditvärdiga, och ett företag som knappt har några intäkter och bara kostnader är inte kreditvärdigt.

− En förutsättning för att banken ska kunna lämna ett lån är att staten tar kreditrisken. I dagsläget tar staten 70 procent av kreditrisken för små och medelstora företag och samma borde gälla för alla företag. Eftersom bankerna varken vill eller får låna ut till en verksamhet som inte är kredit­värdig faller annars hela idén, säger Mikael Kubu.

KORTTIDSPERMITTERING
Permitteringsreglerna tycker Mikael Kubu är bra, men problemet här är att företaget ändå som minst måste be-tala cirka 50 % av lönen. För den som bedriver en verksamhet där intäkter­na har upphört helt är permitterings­reglerna inte tillräckliga.

- För den typen av företag finns det bara företagsrekonstruktion som verktyg, såvida man inte har en ägare som vill skjuta in pengar, säger Mikael Kubu.

Han fortsätter:

− Ytterligare en utmaning är att du måste fortsätta att betala hyra. Regeringen stöttar särskilt utsatta branscher med upp till 50 % av hyran men frågan är om det är tillräckligt.

FÖRETAGSREKONSTRUKTION ETT ALTERNATIV
Företagsrekonstruktion eller permit­tering är en balansgång. Rekonstruk­tion fungerar bäst för branscher där det är lätt att hitta ny personal eller att återanställa samma personal, som till exempel en restaurang eller en rese­byrå. För små och medelstora företag vars verksamhet mer eller mindre har upphört är rekonstruktion den enda lösningen. Om personal sägs upp och arbetsbefrias i branscher med mer högkvalificerad arbetskraft slår du sönder infrastrukturen. Där fungerar permitteringar bättre. Han tycker det är bra att regeringen vidtar åtgärder men säger att ytterst finns företagsrekonstruktion som ett alternativ.

− Utifrån ett likviditetsperspektiv är många av åtgärderna som staten har vidtagit bra, men det är onödigt att vi får flera tusen företagsrekon­struktioner. Därför måste statens stödåtgärder för mindre företag vara lika effektivt som en rekonstruktion, det måste vara möjligt för ett bolag att övervintra. Det som ryms i stöd­paketen är bra men otillräckligt. De är tillräckliga för bolag som tappar 40–50 % av sin omsättning men inte om man tappar 90 % av sin omsätt­ning och i praktiken måste stänga, avslutar Mikael Kubu.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

Små företag agerar banker åt större företag

Långa betaltider är en utmaning för landets små och medelstora företag. Enligt European Payment Report 2019 uppger drygt hälften av de tillfrågade svenska företagen att de tvingas acceptera längre betalningstider än de är bekväma med.

Rapporten som genomförts av Intrum visar att det oftast är större företag som kräver längre betaltider, och den tid det tar för företagen att få betalt ligger en bra bit över 30 dagar. Små företag tvingas därmed agera banker åt de större företagen, något som påverkar tillgången på kapital och på sikt kan leda till likviditetsproblem. Sett ur ett större perspektiv missgynnas även det samhällsekonomiska klimatet.

- Att få betalt i tid för levererade varor och tjänster är centralt för de flesta företags möjlighet att kunna investera och anställa. 14 procent av svenska företag uppger att man skulle kunna anställa om man fick betalt snabbare, vilket skulle medföra att ett stort antal nya jobb skulle kunna växa fram. Frågan om när företag får betalt är fortsatt viktig för hela samhällsekonomin, säger Peter Storåkers som är Commercial Director på Intrum Sverige.

Självreglering och rapporteringskrav
För att bryta utvecklingen mot längre betalningstider vill Regeringen få till stånd en självreglering inom näringslivet. Som ett svar på detta bildades 2018 föreningen betaltider.se av fem olika näringslivsorganisationer, och till föreningen har flera storföretag anslutit sig. Föreningens uppförandekod säger till exempel att bolag med färre än 50 anställda och mindre än 100 miljoner kronor i omsättning ska få betalt av leverantör inom maximalt 30 dagar räknat från när korrekt faktura är mottagen.

Som ett komplement till självregleringen vill Regeringen införa ett krav på rapportering av betalningstider, ett förslag som varit ute på två remissrundor. I Utredning av vissa frågor i anslutning till promemorian Krav på rapportering av betalningstider som gjordes av Tillväxtverket och Bolagsverket visar man bland annat på följande slutsatser:

  • Företag med mer än 250 anställda har leverantörsskulder på 172 miljarder kronor till svenska SME.
  • Den genomsnittlig betaltiden från stora till små företag är i dag 33 dagar. Om den minskades till 30 dagar skulle småföretagens likviditet förbättras med 780 miljoner kronor.
  • Konkursrisken för SME ökar och konkurrenssituationen försämras.
  • Mikroföretag är betydligt bättre på att betala i tid än storföretag.

Företagarna kritiserar
Företagarna som är en av medgrundarna till betaltider.se, anser att betaltider bör ses som en hållbarhetsfråga för näringslivet, och gick i december förra året ut och kritiserade livsmedelsjätten Orkla. Kritiken grundade sig på ett informationsbrev som Orkla har skickat ut till sina leverantörer i vilket de meddelar en förlängning av betaltiderna till 93 dagar, plus resterande dagar i den innevarande månaden.

- Först skryter man över sin egen framgång, sedan avslutar man med att säga att ''du kan bidra mer till vår framgång genom att få betalt långt senare än vad som anses acceptabelt”. Jag tycker att det är fullständigt huvudlöst, säger Företagarnas vd Günther Mårder i en intervju i Dagens Industri.

Näringsdepartementet går just nu igenom den andra promemorian gällande krav på rapportering av betalningstider men kan i dagsläget inte säga när arbetet är klart.

- Vi arbetar aktivt med detta, och jobbar just nu mot en lagrådsremiss. Det går i dagsläget inte att ge någon tidsram för när det är klart, säger Elisabeth Kristensson på Näringsdepartementet.

 

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020

Näringsförbud: I svensk rätt, utländsk rätt och Europarätten – ny bok i skriftserien

Samarbetet mellan Ackordscentralen och Norstedts Juridik fortsätter generera nya böcker. Näst på tur är Näringsförbud av Mikael Berglund som kommer ut i januari 2020.

Mikael Berglund är adj. professor i juridik vid Handelshögskolan i Stockholm, och har lång erfarenhet av att skriva böcker inom juridik. När han kom i kontakt med den nya lagen om näringsförbud konstaterade han att det fanns många skäl till att skriva en bok om lagen.

- Näringsförbud har en stor ekonomisk betydelse i samhället med hänsyn till att förbuden bidrar till att begränsa möjligheten att bedriva oseriös näringsverksamhet och till att främja och upprätthålla en sund konkurrens i näringslivet, säger Mikael Berglund.

Näringsförbud av stor betydelse inom näringslivet
Dessutom aktualiseras näringsförbud frekvent inom näringslivet vid ekonomiska bedömningar, till exempel i anslutning till kreditprövning hos banker, vilket innebär att det blir svårare eller omöjligt att låna pengar, enligt Mikael Berglund. Han förklarar att näringsförbud även har stor betydelse vid andra ekonomiska bedömningar i den verksamhet som bedrivs av kommersiella företag eller av ekonomiska och juridiska rådgivare.

Han fortsätter:
- Lagstiftaren har använt en ovanlig teknik med hänvisningar till tidigare propositioner i propositionen till den nya lagen som vid tolkning och tillämpning av den nya lagen innebär att man kan behöva ta del av en eller flera av de sex tidigare ibland svårtillgängliga propositionerna. Av det skälet finns det ett behov av en systematisk framställning av information om både förarbetena till den nya lagen och de fortsatt gällande förarbetena till tidigare upphörd lagstiftning genom att i text citera hela eller delar av relevanta förarbeten, säger Mikael Berglund.

Han anser dessutom att det saknades en systematisk framställning av rättspraxis, samt att det inte fanns någon litteratur om den nya lagen om näringsförbud: i samband med konkurs, med anledning av brott, vid underlåtenhet att betala skatt och vid överträdelser av förbud i konkurrensrätten. Anledningarna till Mikael Berglunds nya bok är således många.

Den första och mest omfattande boken i sitt slag
Enligt författaren är boken den första och mest omfattande i sitt slag som på ett systematiskt och heltäckande sätt bearbetar näringsförbudslagstiftningen. Mikael Berglund påpekar att boken inte innehåller några avgränsningar, och dess fokusområden är svensk rätt, komparativ utländsk rätt och Europarätt.

Boken vänder sig i första hand till alla yrkesverksamma inom näringsliv, myndigheter och domstolar som har intresse och behov av att fördjupa sig inom rättsområdet i det dagliga arbetet. Det kan till exempel vara åklagare, domare, advokater, ekonomiska och juridiska rådgivare, kreditgivare, näringslivet i stort, konkursförvaltare, kronofogdar, Polisen, Skatteverket och Konkurrensverket. Boken kan även med fördel användas i utbildningssammanhang.

- Boken behövs därför att den är en ny nödvändig kunskapskälla, som tidigare saknats och som nu kan användas i målgruppens arbete, säger Mikael Berglund.

 

Författarens bakgrund:
Mikael Berglund är adj. professor i juridik vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har tidigare arbetat inom advokat- och revisionsbyråverksamhet, som avdelningsdirektör vid Riksskatteverket och som verksjurist vid Kronofogdemyndigheten.

Mikael Berglund har även tidigare pekat på behovet av ny EU-rätt när det gäller ömsesidigt erkännande av näringsförbud och tillsyn över medlemsstaternas näringsförbud i boken Cross-Border Enforcement of Claims in the EU – History, Present Time and Future, No. 65 in the series European Monographs of Kluwer Law International, second edition, 2014, s. 168–171.

Är du intresserad av att köpa den här boken, eller någon annan bok ur skriftserien? Gå i så fall in på nj.se/litteratur, alternativt ring förlaget på 08–598 191 00.

 

Text: Mikael Berglund och Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2019 

Framtidens hållbara och konkurrenskraftiga företagande

Klimatfrågan är högaktuell och vi står inför vår tids kanske största utmaning, en utmaning som är starkt kopplad till vår materialanvändning. Hur kan företagen utnyttja detta för att utveckla sina affärsmodeller och samtidigt stärka konkurrenskraften och tillväxten?

Svaret är cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi bygger, enkelt beskrivet, på att vi använder resurserna om och om igen. I en cirkulär ekonomi uppstår i princip inget avfall, och det handlar om att behålla resurserna i samhällets kretslopp, eller på ett hållbart sätt återföra avfallet till naturens egna kretslopp. EU-kommissionen beskriver begreppet som ”ett ekonomiskt system som behåller värdet på produkter, material och resurser i ekonomin så länge som möjligt, och minimerar avfallsgenereringen”. Enligt EU är cirkulär ekonomi en av två globala megatrender.

Nya affärsmodeller och nya arbetsmoment
I en cirkulär ekonomi byts traditionella transaktionsbaserade affärsmodeller ut mot relationsbaserade. Man talar om användare, snarare än konsumenter och om värdecykler istället för värdekedjor. Nya arbetsmoment som underhåll, reparationer och uppdateringar kan uppstå kopplat till produkten, vilket också innebär nya tjänster och nya affärsmöjligheter. Arbetstillfällen som försvinner från nyproduktion kan återskapas i återvinnings- eller återanvändningsbranscherna. I en cirkulär ekonomi innebär det att intäkter genereras på ett nytt sätt, att kostnader uppstår på nya ställen, att företaget får nya affärspartners i en förändrad värdekedja och att relationen till kunden förändras.

Svenskt Näringsliv tog tidigare i år fram en rapport kring cirkulär ekonomi där de belyser möjligheter men också utmaningar med en omställning från linjär till cirkulär ekonomi.

- Vi vill fokusera på hur vi kan ställa om till en cirkulär ekonomi där de svenska företagens konkurrenskraft kan fortsätta vara stark. Den cirkulära ekonomin innebär både nya affärsmöjligheter men också en del utmaningar när nya cirkulära affärsmodeller ska implementeras i företagen, säger Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy på Svenskt Näringsliv.

Utmaningar och stora investeringar
Omställningen från linjära till cirkulära affärsmodeller kräver oftast teknikutveckling och stora investeringar. Men enligt Jenny Svärd ligger de största utmaningarna i att samhällets strukturer och regelverk idag inte är anpassat för den cirkulära ekonomin, de cirkulära affärsmodellerna och cirkulära material- och produktflöden.

- Det behövs förändrade arbetssätt, mer samarbete mellan olika aktörer i samhället och förändringar av många regelverk, inte bara inom miljöområdet. Men i och med att dagens material- och produktflöden ofta är globala är det viktigt med ett internationellt perspektiv om vi ska få en cirkulär ekonomi i stor skala, säger Jenny Svärd.

En annan utmaning är att övertyga kunderna att de vinner på att köpa funktioner istället för att äga prylar. Mats Willander på forskningsinstitutet RISE säger i en intervju med Företagarna:

- Privatpersoner är dåliga på att räkna på livscykelkostnader. Vi överskattar hur länge en produkt håller och räknar inte med utgifter för underhåll. Det gör att vi tycker att det är bättre att köpa.

Digitalisering och AI viktiga verktyg
Digitalisering och artificiell intelligens (AI) är viktiga verktyg i den cirkulära ekonomin, eftersom de kan ge effektivare och mer automatiserade tillverkningsprocesser och snabb informationsöverföring. Digitala plattformar underlättar produktdelning och främjar på så vis återanvändningen, samt underlättar för såväl hyrtjänster som industriell symbios. Tjänstefiering är en form av cirkulär ekonomi, som i många fall bygger på digitalisering och AI. Exempel på detta är digitala musikabonnemang, bodelningssajter och filmtjänster. Ett annat exempel på tjänstefiering är inbyggda sensorer som löpande övervakar, underhåller och uppdaterar produkter. I detta fall kompletteras en fysisk produkt av tjänster och lösningar som ger ett större totalt värde för konsumenten. Dessa värdeförhöjande servicetjänster innebär dessutom oftast en större vinstmarginal för företaget.

Fortsatt tillväxt i en cirkulär ekonomi
Finns det en risk att tillväxt och sysselsättning påverkas negativt av en cirkulär ekonomi? Enligt Mats Willander på forskningsinstitutet RISE finns det inget som säger att en cirkulär affärsmodell skulle vara mindre lönsam än dagens linjära. Och Jenny Svärd håller med.

- Vi kan ha en fortsatt tillväxt i den cirkulära ekonomin. Alla steg och transaktioner i bearbetningen av ett material eller en produkt och tjänster räknas in i BNP. När material återanvänds ökar BNP per materialenhet och detsamma gäller för produkter som återanvänds, repareras och uppgraderas. Så BNP kan fortsätta växa även i en väl fungerande cirkulär ekonomi. Flera av de cirkulära affärsmodellerna bygger också på ett större tjänsteinnehåll och den cirkulära ekonomin bedöms därmed skapa många nya arbetstillfällen inom EU, säger Jenny Svärd.

 Enligt Svenskt Näringsliv har Sverige och svenska företag goda förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Miljö- och klimatfrågorna kommer att bli allt viktigare i hela samhället och de företag som har detta som en integrerad del i sin verksamhet och affärsmodell kommer att ligga i framkant.

- Jag tror att miljö- och klimatfrågorna i ännu högre grad kommer att vara en förutsättning för goda affärer och hög konkurrenskraft, säger Jenny Svärd.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2019