Konkurs kan vara en bra rekonstruktionsform

Första gången Johan Sölveland anställdes på Ackordscentralen var som nyutexaminerad jurist i början av 1990-talet. Nu när han tillbaka för fjärde gången är det som vd för Ackordscentralen Väst, en tjänst som han tillträdde den 1 januari i år.

Att han skulle jobba med obeståndsjuridik var ingen självklarhet, utan en kombination av intresse och slump. 30 år senare konstaterar han att han verkligen gillar sitt yrke. Han beskriver det som omväxlande, spännande och kreativt.

När han anställdes på Ackordscentralen första gången befann sig Sverige i en ekonomisk kris. Även denna gång är Sverige på väg in i en djup ekonomisk svacka. För Ackordscentralen Västs del märks det bland annat på tillströmningen av ärenden, men Johan Sölveland är inte helt säker på att det verkligen blir en svårare lågkonjunktur.

– Arbetslösheten sjunker fortfarande och det är inte förknippat med en lågkonjunktur. Vi ser inte heller jättemånga konkurser än. Antalet ökar visserligen en hel del men det sker från en relativt låg nivå dessutom, säger Johan Sölveland.

Fåtal rekonstruktioner
Även på företagsrekonstruktionssidan är det ganska lugnt sedan man den 1 augusti 2022 införde den nya lagen om företagsrekonstruktion. Under Q1 2023 inleddes något tiotal rekonstruktioner, att jämföra med ungefär 300 per år då den gamla lagstiftningen var i kraft. Det är en dramatisk nedgång vilket till stor del kan förklaras med att det idag är betydligt mer komplicerat att inleda en företagsrekonstruktion och dessutom mycket dyrare. Samtidigt finns det mer utrymme att förhandla fram bredare, bättre och mer hållbara lösningar.

– Syftet med lagen är att det ska genomföras färre men fler lyckade rekonstruktioner. Vägen dit är jobbigare än tidigare men har man väl kommit så långt är förutsättningarna för att lyckas större, säger Johan Sölveland.

Det medför samtidigt att alla mindre bolag som tidigare gick in i en rekonstruktion inte längre är aktuella.

– Detta kan säkert delvis förklara att antalet konkurser ökar, de mindre bolagen ska ju någonstans ta vägen vilket betyder att de kanske går över på konkurssidan i stället, säger Johan Sölveland.

Konkurser en del av marknadsekonomin
I media framstår ofta konkurs som dåligt och något som man till varje pris ska undvika. Det håller inte Johan Sölveland med om och påpekar att konkurser är en del av marknadsekonomin och en naturlig del av utvecklingen.

– Konkurs kan till och med vara en bra rekonstruktionsform i vissa fall. Med hjälp av en konkurs kan man skala ner en rörelse som har hamnat utanför banan och skapa nya förutsättningar för den igen. Konkurs behöver inte vara dåligt även om fordringsägare så klart ofta förlorar pengar, åtminstone i det korta perspektivet, säger Johan Sölveland.

För näringslivet som helhet kan de närmsta åren bli ansträngande. I Västsverige, där Johan Sölveland verkar, är det stort fokus på byggbranschen och det är en bransch som ofta drabbas negativt i ekonomiskt sämre tider.

– Byggbranschen är en bransch som är känslig för räntor och likviditet, och nybyggnationen verkar stå nästan helt still. Därför kan det möjligen drabba Västsverige lite mer än andra delar av landet. Sedan tror jag att butiker, e-handel och transport kommer få det tufft men det är inget speciellt för Västsverige utan gäller Sverige som helhet, menar Johan Sölveland.

När det gäller närmsta framtiden påpekar han att det är väldigt ovisst just nu men att det ska bli spännande att följa utvecklingen.

– Inte ens vi som varje dag jobbar med bolag som har betalningssvårigheter kan se en tydlig trend för hur framtiden ser ut, avslutar Johan Sölveland.

Tips till företag i ekonomiskt tuffa tider.

Var noggrann med att hålla uppsikt över betalningsförmåga och likviditet, helst på lite längre sikt.

Håll extra koll på kostnadssidan.

Var noggrann med vilka avtal du ger dig in i.

Tänk mer på vad som kan vänta längre fram ”runt hörnet”.

Håll koll på dina kunder.

Se till att fakturera snabbare och kanske med lite kortare betalningstid.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2023

Text: Anette Norling
Bild: Peter Nilsson

Varannan jurist funderar på att sluta

Nästan hälften av juristerna funderar ofta på att sluta sitt jobb. Det visar en undersökning gjord av Sharp Recruitment & Consultants. En stor anledning är svårigheten att få till en bra balans mellan arbete och privatliv.

I undersökningen som är gjord av Linda Sjöhagen, senior rekryteringskonsult vid Sharp Recruitment & Consultants, fick deltagarna besvara 29 frågor kring fyra områden: balans mellan arbete och privatliv, ekonomisk ersättning, upplevd rättvisa på arbetsplatsen samt benägenhet att lämna arbetet. Det mest utmärkande i undersökningen var att nästan hälften av juristerna ofta funderar på att sluta sina jobb. Kvinnor och yngre sticker ut liksom anställda vid advokatbyråer. Hela 74 % av de biträdande juristerna funderar ofta på att sluta sitt jobb, men även många bolagsjurister och chefsjurister går i liknande tankar.

Obalans mellan arbete och privatliv
Den absolut största anledningen till att många vill avsluta sin anställning är den upplevda obalansen mellan arbete och privatliv. Nästan hälften av de som svarade på frågorna i studien har uppgett att arbetet tar upp tid som man hellre hade velat tillbringa med familj och vänner. Nästan lika många anser att arbetet gör det svårt att hinna med hushållssysslorna hemma och många tycker också att jobbstressen påverkar familjerelationerna negativt.

– Det var framför allt advokatbyråer som utmärkte sig här. Jag tror att det är tillgänglighetskravet som gör att det blir svårt att släppa taget, säger Linda Sjöhagen.

Hon upplever att många jurister tror att det blir lättare att hitta balansen om man börjar jobba på ett bolag i stället. Enligt Linda stämmer det dock inte riktigt. Visserligen minskar kravet på tillgänglighet men även på bolag är arbetsdagarna långa och man har minst lika stort ansvar. Man har heller inte nödvändigtvis samma flexibilitet och frihet i hur man lägger upp sitt arbete som när man arbetar på advokatbyrå.

– Hela juristbranschen är väldigt krävande, det går inte att sticka under stol med, kommenterar Linda Sjöhagen.

Lönen ingen stor sak
Lönen är de flesta nöjda med enligt studien, likaså upplevd rättvisa på arbetsplatsen. Ingen av dessa parametrar är stora anledningar till att man vill sluta. Tvärtom är många beredda att byta jobb utan att få högre lön. Linda förklarar att löneläget för jurister har justerats upp de senaste åren, till viss del just för att kunna behålla befintlig personal och för att kunna attrahera ny.

– Lönen är inte oviktig för jurister men den är sällan ett problem eftersom den redan är så hög. I stället blir andra värden viktigare när man söker sig vidare, säger Linda Sjöhagen.

Juristbranschen har länge varit förknippad med traditionella drivkrafter och det har funnits en tydlig karriärstege. Det har varit stort fokus på pengar och unga jurister, framför allt de som jobbar på advokatbyrå, har förväntats jobba många timmar och långa dagar. Den nya generationens jurister ställer helt andra krav och värdesätter andra saker, något som Linda Sjöhagen och hennes kollegor märker under rekryteringsprocessen.

– Det är andra värden som lockar, som till exempel plattare strukturer, högt i tak och livsbalans, påpekar Linda Sjöhagen.

Behålla framtidens jurister
Hög personalomsättning är förenat med kostnader för rekrytering och upplärning men också tappad kompetens och en negativ påverkan på arbetsklimatet. Undersökningen visar att det är många jurister som drömmer om att hitta ett jobb som uppfyller deras personliga behov och drömmar mer.

– Jurister är generellt sett väldigt målinriktade och lockas av att utvecklas och ta ansvar. För att behålla kompetensen måste man därför ha en kontinuerlig dialog och lyssna till varje anställd, och se till såväl företagets som individens behov, säger Linda Sjöhagen.

Inforuta:
Totalt deltog 121 personer i undersökningen, varav 51 män och 61 kvinnor. Drygt hälften, 53 procent, var anställda på bolag, 31 procent på advokatbyrå och 15 procent på annan konsultbyrå. Resultatet är inte statistiskt säkerställt, men Sharps bedömning är att svaren ändå är relevanta och ger intressanta insikter om branschen.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2023

Text: Anette Norling
Bild: Sharp Recruitment & Consultants

Större satsning på Ackordscentralens stipendier

Från och med nästa år väljer Ackordscentralen att satsa ännu mer på stipendier till studenter och forskare. Målet är att medverka till en större kunskap kring rättsfrågor med insolvensrättslig relevans, samt att föra forskningen framåt och synliggöra Ackordscentralens varumärke inom akademin.

Stiftelsen Ackordscentralen har under många år delat ut stipendier till universitets- och högskolestudenter som på ett förtjänstfullt sätt har skrivit examensarbete inom något ämne som anknyter till verksamheten. Även forskningsstipendier med anknytning till Ackordscentralens verksamhet har delats ut. I Stiftelsen Ackordscentralens stadgar står bland annat man ska främja just forskning och utbildning i frågor som anknyter till verksamheten.

– Det här är en satsning som ligger helt inom ramen för vad vi kan och bör göra. Vi tror dessutom att initiativet kan bidra till att det blir större fokus på just obeståndsområdet vilket förhoppningsvis leder till ett större intresse bland såväl studenter som forskare, säger Bertil Hult, styrelseordförande i Stiftelsen Ackordscentralen.

Centraliserat förfarande
Hittills har stipendierna delats ut lokalt av respektive kontor men från och med hösten 2023 kommer förfarandet att centraliseras.

– Med ett centraliserat förfarande kommer kvaliteten på de uppsatser som belönas att höjas. Beträffande forskningsstipendierna är det mest ändamålsenligt att ha ett centraliserat förfarande för att säkerställa kvaliteten på de projekt som får ekonomiskt stöd, säger Rolf Dotevall, styrelseledamot i Stiftelsen Ackordscentralens styrelse samt juris doktor och professor i handelsrätt vid Handelshögskolan i Göteborg.

Målet är att kunna dela ut stipendier till studenter från samtliga juristutbildningar. Beträffande forskningsstipendierna är avsikten att lämna bidrag till forskningsprojekt av god kvalitet där prognosen för att projektet slutförs på ett lyckosamt sätt är god.

Större kunskap kring insolvensrättsliga frågor
Genom den ökade satsningen på stipendier vill Ackordscentralen medverka till en större kunskap kring rättsfrågor med insolvensrättslig relevans och till att forskningen inom insolvensrätten går framåt.

– Vi vill självklart också att fler studenter ska få upp ögonen för Ackordscentralen och se oss som en potentiell arbetsgivare, säger Bertil Hult.

För att söka Stiftelsen Ackordscentralens uppsatsstipendier gäller att den sökande skriver ett examensarbete av mycket hög kvalitet vid någon av de svenska juristutbildningarna. Beträffande forskningsstipendierna gäller som huvudregel att endast disputerade forskare kan komma i fråga, och att ekonomiskt stöd endast lämnas till projekt av affärsrättslig relevans. Bedömningen av uppsatserna görs i huvudsak av personer som är verksamma inom Ackordscentralen. Beträffande forskningsbidragen kommer yttrande att inhämtas från utomstående ämnessakkunniga.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2022

Text: Anette Norling
Bild: Buro Millennial/Pexels

Ökning av ekobrott och svart arbetskraft

Sedan början av augusti är det ännu lättare att registrera nytt aktiebolag, något som alla EU-medborgare kan dra nytta av. På Ekobrottsmyndigheten är man orolig och befarar att det kan leda till ännu fler ekobrott.

Numera tar det Bolagsverket fem arbetsdagar att registrera nya aktiebolag om ansökan är komplett. För filialer ska registrering ske senast efter tio arbetsdagar. Att reglerna förändras beror på EU:s digitaliseringsdirektiv och att alla EU-medborgare enkelt ska kunna online-registrera företag i alla medlemsländer. På Ekobrottsmyndigheten (EBM) är man orolig att det kommer leda till fler ekobrott.

– Möjligheten att vem som helst i Europa kan starta ett bolag innehållande en målvakt i utlandet ökar risken för att aktiebolaget används som brottsverktyg. Att utreda vem som står bakom bolaget blir svårt eftersom styrelsen befann sig i ett annat land vid registreringen, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på EBM.

Ingen förhöjd risk enligt Bolagsverket
Än så länge har det inte skett någon ökning av digitala registreringar från utlandet, men samtidigt ska man komma ihåg att det är förtidigt att dra några slutsatser om hur det kommer utvecklas. EBM tror att resultatet av de nya reglerna syns först om något år. En central del i Bolagsverkets arbete kommer fortsatt vara att säkerställa att kvaliteten i deras register är hög och där ingår även att följa den här typen av utveckling.

Det brottsförebyggande arbetet är en del av Bolagsverkets kvalitetsuppdrag och i handläggningen finns verktyg för att upptäcka oseriösa aktörer. I takt med den ökade digitaliseringen pågår även ett utvecklingsarbete som med hjälp av systemstöd siktar på att identifiera ärenden där det av olika anledningar finns behov av ytterligare kontroller.

– Det kan innebära att vi behöver längre tid i vissa ärenden innan det sker någon registrering. Det kan exempelvis handla om att vi inte fått in alla uppgifter som krävs, men också röra sig om kontroller inom ramen för vårt brottsförebyggande uppdrag, säger Håkan Larsson, enhetschef på Bolagsverket.

Även den annalkande lågkonjunkturen kan leda till ökat antal ekobrott. Vid lågkonjunkturer så ökar antalet konkurser och därmed finns en risk för ökad konkursbrottslighet. Hög inflation och stigande räntor innebär också att vissa branscher blir extra känsliga, som till exempel fastighetsbolag med hög belåning.

– Man kan också tänka sig att byggföretag får svårt att klara sig under lågkonjunkturen med tanke på att bostadsbyggandet minskar i takt med att räntan höjs. Här finns en risk för ökad konkursbrottslighet samt även lönegarantibedrägerier, säger Henrik Lundin.

Byggbranschen överrepresenterad
Sverige står inför stora samhällsinvesteringar och det varnas bland annat för bidragsbrott och skattebrott. Henrik Lundin påpekar att det kan vara svårt att rekrytera arbetskraft till en del obekväma och dåligt betalda jobb, och att detta givetvis ökar risken för arbetskraftsexploatering och svartarbete.

Byggbranschen är överrepresenterad när det gäller ekonomisk brottslighet. Där kan svartarbete bli ett sätt att hålla personalkostnaderna nere i en lågkonjunktur, eftersom företag inom branschen ofta har ett stort behov av flexibilitet. I samband med stora byggen finns därför en risk för svartarbete när byggbolag snabbt kan få stora arbetskraftsbehov. Antikorruptionsexperten Louise Brown säger i en intervju i Dagens Nyheter att Sverige till och med är i behov av kriminella för att vissa personalintensiva branscher ska kunna leverera.

Det finns ingen exakt siffra på hur stora summor som den ekonomiska brottsligheten omsätter men enligt Skatteverkets skattefelsrapport från 2021 så uppskattades enbart svartarbetet under 2010–2016 till 91 miljarder kr per år. Sedan tillkommer andra fel och oegentligheter när det gäller till exempel moms och felaktiga utbetalningar från olika typer av välfärdssystem. Skatteverkets uppskattningar visar att 5–10 % av skatteintäkterna försvinner varje år i form av skattefusk.

Info 1
Byggmarknadskommissionen har lämnat flera förslag för att motverka svartarbete och arbetskraftsexploatering inom byggbranschen. Läs slutrapporten här: https://www.byggmarknadskommissionen.se/

Info 2
Ekobrottsmyndigheten har satt ihop en checklista för att undvika oseriösa aktörer: https://www.ekobrottsmyndigheten.se/undvik-oseriosa-aktorer-med-ebms-uppdaterade-checklista/

Info 3
Stora branschgruppen arbetar för lösningar som ska leda till ökad konkurrensneutralitet mellan företag i Sverige. Målet med arbetet är att ändra på det fusk och den brottslighet som finns idag. https://www.skatteverket.se/omoss/samverkan/naringslivochideellsektor/gruppenforkonkurrensneutralitet.4.7be5268414bea064694aa78.html

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2022

Text: Anette Norling
Bild: Bolagsverket samt Mikael Gustavsen

Högre vinst och ökad omsättning med jämställd styrelse

En jämställd styrelse leder till högre vinst och ökad omsättning. Det visar en studie gjord vid Luleå tekniska universitet på uppdrag av Almi. Siffror från Almi visar samtidigt att antalet jämställda styrelser i Sverige ökar väldigt långsamt.

Enligt Jämställdhetsmyndigheten kan en grupp ses som jämställd om fördelningen mellan kvinnor och män är 40/60 procent eller jämnare. Utifrån den siffran kan enbart 16 % av de svenska företagens styrelser klassas som jämställda enligt Almi, och utvecklingen går minst sagt trögt. Sedan 2013 har antalet jämställda styrelser ökat med endast 3 %.

Högre lönsamhet och större omsättning
Professor Malin Malmströms studie Könsdiversifiering i bolagsstyrelser och företagsprestation visar att företag med jämställda styrelser har såväl högre vinst som större omsättning än företag med ojämställda styrelser. Sambanden gäller även när alternativa förklaringar läggs till i analysen, som bransch, om vd:n är man eller kvinna, om företaget ingår i koncern eller ej, samt antal anställda. Studien bygger på statistik från 2013, och nu har Malin Malmström presenterat en uppföljande studie baserad på data från 2016–2018 som bekräftar resultatet från i fjol.

- Jag är inte förvånad. Tittar man på forskning visar den att grupper som är mer olika varandra når bättre resultat eftersom man har olika erfarenheter och olika referensramar. Man får ett bättre beslutsfattande när man tar hänsyn till fler perspektiv, säger Malin Malmström.

En mer heterogen styrelse med olika kompetenser, olika kön och olika bakgrund, leder till diskussioner med mer motstånd. Det bidrar till att besluten kan ta längre tid och att man dessutom måste lära sig att hantera konflikter.

- Komplexiteten ökar men man blir mer varsam att de beslut som fattas är de strategiskt rätta valen. Fördelen med en homogen styrelse är att det blir smidigt och enkelt att fatta beslut, men enkelheten blir på bekostnad av både vinst och omsättning. Min rapport visar att ojämn könsfördelning medför försummade möjligheter till makroekonomisk tillväxt, säger Malin.

Lika söker lika
En anledning till den långsamma ökningen av jämställda styrelser är principen ”lika söker lika”, att man tenderar att rekrytera personer av samma kön. Något som beror på att vi trivs med att umgås med personer som påminner om oss själva. Ulrika Spåls som är vd för StyrelseAkademien bekräftar detta.

- I styrelsesammanhang har man historiskt sett rekryterat mycket i sina nätverk, och nätverken är ofta väldigt lika en själv. StyrelseAkademien vill bredda de här nätverken, och av våra 8 000 medlemmar är nästan 40 procent kvinnor, säger Ulrika Spåls.

Det är en sak att jobba med jämställdhet men Ulrika Spåls vill att vi lägger till mångfald och inkludering också, så att förutsättningarna finns för att lyckas.

- Det är viktigt att vi har fungerande jämställda grupper där alla får bidra och där vi inkluderar alla kompetenser. Alla måste få plats och få lika mycket sändningstid. Hade vi varit bättre på det hade arbetet med jämställdhet gått fortare, säger Ulrika.

Men hur ska man gå till väga för att få till en mer jämställd styrelse? Enligt Ulrika Spåls handlar det om att bestämma sig för att man verkligen vill göra förändringen och samtidigt se nyttan. Forskning är en viktig del av detta, att vi ser svart på vitt att det är lönsamt med jämställda styrelser.

- Alla styrelser vill självklart göra sitt företag lönsamt, men det krävs en tydligare kravställning från ägarna för att få till mer jämställda styrelser, anser Ulrika.

...

De bolag som har undersökts har alla en omsättning på minst 5 miljoner kronor, minst två ordinarie ledamöter och minst 5 anställda. Företag med endast en styrelseledamot antas inte ha ett aktivt styrelsearbete. Det betyder att 58 675 företag har analyserats och det är dessa som ligger till grund för studiens resultat.

...

StyrelseAkademiens tips till företag som vill arbeta med mer jämställda styrelser

Frågan börjar hos ägaren med en tydlig kravspecifikation, att man kräver fokus på jämställdhet på styrelsenivå.
Valberedningen är en viktig spelare i jämställdhetsfrågan eftersom det är där styrelsen bemannas. Nyckeln är att ha god insyn och förståelse för företaget, både nu och framåt.
Viktigt med en neutral kravspecifikation på vilken kompetens som söks. Man kan alltid säga att man vill ha en kandidat av båda könen.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022

Text: Anette Norling
Bild: Krakenimages, Tomas Bergman, Stefan Tell

Nya regler för förvaltare och rekonstruktörer men utan större arbetsbörda

Regeringen gav förra året Skatteverket i uppgift att se över regelverket som styr den statliga lönegarantin. En stor anledning till utredningen är det utbredda fusk som gör att det felaktigt betalas ut hundratals miljoner kronor varje år.

Statlig lönegaranti är en skyddslagstiftning som innebär att staten under vissa förutsättningar svarar för betalning av en arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning hos en arbetsgivare vid en konkurs eller företagsrekonstruktion. Lönegarantisystemet har under lång tid varit föremål för missbruk med felaktiga utbetalningar som följd. Mot denna bakgrund gav regeringen Skatteverket bland annat i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder som krävs för att förhindra felaktiga utbetalningar och minska risken för bedrägerier. Skatteverket, som presenterade sin utredning i juni i år, har även undersökt vad som krävs för att de själva ska kunna ta över ansvaret för lönegarantin, något som i dagsläget sköts av de sju länsstyrelserna.

Anders Öbrink, som bland annat är koordinator för Skatteverkets borgenärsprogram, har samordnat utredningsarbetet. Förutom att hitta rätt kompetenser internt och driva utredningsarbetet framåt, har det även inneburit samarbete med ett antal externa aktörer.

- Vi har under arbetets gång samarbetat med och inhämtat information från såväl Ekobrottsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och Rekon som Kammarkollegiet, de sju länsstyrelserna och Ackordscentralen, säger Anders Öbrink.

Ett av huvuduppdragen för Skatteverket var att utreda ett övertagande av lönegarantiutbetalningarna från länsstyrelserna. Med ett övertagande av utbetalningarna skulle det finnas en samlad kompetens hos en myndighet på nationell nivå, något som Skatteverket har bedömt kan minska sårbarheten i verksamheten och öka effektiviteten i handläggningen.

- Det skulle också ge bättre förutsättningar för att kunna åtgärda problem med missbruk av lönegarantisystemet. Man minskar också antalet inblandade aktörer i utbetalningsprocessen, säger Anders Öbrink.

Förändringar för förvaltare och rekonstruktörer
Utredningens förslag innebär flera förändringar som påverkar såväl förvaltarens som rekonstruktörens arbete kopplat till lönegaranti. Bland annat föreslår utredningen att förvaltarens utredningsskyldighet ska tydliggöras genom att Kronofogdemyndigheten får en möjlighet att meddela föreskrifter vad som omfattas i den här utredningsskyldigheten. Dessutom föreslår utredningen att ett nytt IT-stöd ska byggas upp. Det medför att förvaltarna kommer att behöva lämna beslut på ett annat sätt än man gör idag.

Skatteverket föreslår även utökade möjligheter till utvidgat informationsutbyte mellan aktörer i ett lönegarantiärende. Det kan till exempel handla om att få tillgång till arbetsgivaruppgifter på individnivå, något som enligt Anders Öbrink varit efterfrågat från förvaltarhåll. Med uppmjukade sekretessbestämmelser kan förvaltarna få ett bättre beslutsunderlag eftersom de kan få tillgång till mer information. Därmed har de möjlighet att i större omfattning kunna fatta korrekta beslut redan från början.

- Våra förslag bidrar förhoppningsvis till större tydlighet och enhetlighet gällande vad som ingår i arbetet. Vi bedömer inte att föreskrifterna gör att det blir fler uppgifter som ska tas fram eller att det blir mer omfattande utredningar än vad som görs idag. Dessutom blir det enklare att få tillgång till vissa uppgifter, säger Anders Öbrink.

Ändra beslut till arbetstagarens nackdel
Enligt nuvarande lagstiftning är det möjligt för en förvaltare eller rekonstruktör att ändra beslut till arbetstagarens nackdel avseende uppsägningslön, men inte beträffande innestående lön. Utredningen föreslår att det senare ska ändras så att det blir möjligt att även ändra ett beslut avseende utbetalning av innestående lön om förvaltaren eller rekonstruktören får kännedom om omständigheter som gör att det tidigare beslutet är felaktigt.

- Det blir en öppning för förvaltare och rekonstruktör. Men eftersom det är en skyddslagstiftning och pengarna normalt sett ska gå ut ganska snabbt finns det en viss tidsaspekt som förvaltaren måste hålla sig till, menar Anders Öbrink.

Skatteverket bedömer att de föreslagna förändringarna ska minska risken för felaktiga beslut om lönegaranti och felaktiga beslut om utbetalning, samt öka möjligheterna att förhindra felaktiga utbetalningar. Lagändringarna föreslår träda i kraft den 1 januari 2024.

...

Fyra stora skillnader för förvaltare och rekonstruktör

Större tydlighet vad som anses ingå i utredningsskyldigheten innan beslut och hur den ska dokumenteras.
Större tillgång till myndighetsinformation innan beslutsfattande.
Ett nytt sätt att kommunicera beslut till utbetalande myndighet.
Möjlighet att ändra beslut innan utbetalning.

...

Du kan ta del av utredningen i sin helhet här: https://www.skatteverket.se/omoss/varverksamhet/rapporterremissvarochskrivelser/skrivelser/2022/skrivelser2022/81289519.5.1df9c71e181083ce6f62a0.html

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022

Text: Anette Norling
Bild: Sara Burman

Krav för att utses till rekonstruktör

Den 1 augusti 2022 trädde en ny lag om företagsrekonstruktion i kraft. Enligt den nya lagen måste rekonstruktören uppfylla vissa krav för att kunna utses till rekonstruktör. Dessutom har en skyldighet införts för tingsrätterna att höra Kronofogden innan rekonstruktör utses.

För att Kronofogden ska kunna tillstyrka någon som rekonstruktör uppställs följande krav:

Den föreslagna rekonstruktören uppfyller kraven för att kunna utses till förvaltare. Dessa krav innefattar att ha mycket goda teoretiska kunskaper inom bland annat obeståndsrätt, straffrätt och företagsekonomi.
Den föreslagna rekonstruktören har borgenärernas förtroende.
Den föreslagna rekonstruktören har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare fortsätta driva rörelse för ett konkursbos räkning.
Den som har välmeriterad erfarenhet av företagsrekonstruktion eller av att ha bistått en annan konkursförvaltare vid en driftskonkurs är också lämplig som rekonstruktör.
I undantagsfall kan erfarenhet av att driva rörelse i en ledande position i ett företag ha betydelse vid bedömningen av lämplighet som rekonstruktör, liksom erfarenhet som förvaltare i mycket stora konkurser, utan fortsatt drift.

Kronofogdemyndighetens ställningstagande i sin helhet hittar du här: https://www.kronofogden.se/download/18.75bd7cb8181da7a77dbb5/1657531149122/Krav-for-att-utses-till-rekonstruktor.pdf

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022

Text: Anette Norling
Bild: Pexels

Rekordstort skuldberg till Kronofogden

Sedan förra årsskiftet har skulderna till Kronofogden ökat stort för såväl privatpersoner som företag. Samtidigt är antalet skuldsatta privatpersoner rekordlågt. När det gäller antalet skuldsatta företag har dessa ökat måttligt de senaste åren.

Vid årsskiftet fanns 391 039 personer samt 55 776 företag registrerade hos Kronofogden, jämfört med året innan då det fanns 402 205 personer respektive 54 333 företag registrerade. En liten minskning när det gäller privatpersoner och en mindre ökning när det gäller företag. Skuldberget är däremot rekordstort för båda.

Tidigare handlade privatpersoners skulder oftast om tv-avgift och fordonsrelaterade skulder. Numera är skulderna främst kopplade till privatlån, banklån och mobiltelefoni. De företag som är vanligast förekommande i Kronofogdemyndighetens register är företag inom restaurangbranschen, företag som sysslar med byggande av bostadshus och andra byggnader samt konsultverksamhet avseende företags organisation. De företag som står för de största skuldbeloppen hittar man däremot inom elektronik, telefoni och telekommunikation.

Företagens skulder ökar med ungefär 27 miljoner kronor per dag, och det beror främst på några få företag. 0,4 % av företagen i Kronofogdens register står för hela 63 % av skuldbeloppet.

– Det är vissa specifika företag med väldigt stora skulder som driver upp skuldbeloppet. Till exempel så har många av de företag som är inblandade i den stora mobilhärvan fått sina skatteskulder skickade till oss. Det är antagligen därför som vi också kan se att skuldbeloppen ökar så mycket i just dessa branscher, säger Davor Vuleta.

Siffror från årsskiftet
391 039 personer hade skulder till Kronofogdemyndigheten på 94 430 204 658 kr.
Privatpersonernas skulder har ökat med 8 % sedan 2020.

55 776 företag hade skulder till Kronofogdemyndigheten på 32 803 247 476 kr.
Företagen skulder har ökat med 44 % sedan 2020.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2022

Text: Anette Norling
Bild: Zdenek Machacek, Unsplash

Effektivare och mer flexibla kontor i framtiden

Under pandemin har distansarbete varit mer regel än undantag. Numera har vi tillgång till högkvalitativa digitala verktyg som innebär att många inte längre måste vara på kontoret för att utföra sina arbetsuppgifter. Betyder det att kontoret har spelat ut sin roll?

Rapporter visar att många trivs med att arbeta hemifrån och vill fortsätta med det även efter pandemin. Twitter gick tidigt ut med nyheten att deras anställda även efter pandemin har möjlighet att fortsätta arbeta hemifrån. Även Spotify har lanserat arbetsmodellen ”working from anywhere”. Men att kontoret har spelat ut sin roll tror inte Max Barclay som är Nordenchef för Newsecs rådgivningsverksamhet.

- Ingenting kan tävla med att träffas personligen. Det som händer i mänsklig interaktion när vi möts ansikte mot ansikte är oersättligt, oavsett om det handlar om kreativitet, att skapa en känsla av gemenskap eller bygga en företagskultur. Några röster har varit säkra på att kontoret som koncept inte kommer att överleva. Jag vågar konstatera det motsatta, säger Max Barclay.

Färre kvadratmetrar per anställd inget nytt
Den trend som nu råder med färre kvadratmetrar per kontorsanställd är inget som uppkommit under pandemin utan något som har pågått de senaste decennierna. Utvecklingen har gått från så kallade cellkontor på 90-talet med i snitt 25 m2 per person, via kontorslandskap till aktivitetsbaserade kontor och nu olika co-workinglösningar. På det moderna kontoret har en person i genomsnitt tillgång till ungefär 10 m2 kontorsyta.

- Det innebär inte att det totala kvadratmeterbehovet förändras nämnvärt. Snarare leder den här trenden till att det ställs nya krav på kontorens utformning och läge. Den tydliga trenden är att kontoren går från en traditionell arbetsplats till mer av en mötesplats och lokalerna behöver bli effektivare och flexiblare för att facilitera detta, genom bland annat fler ytor som är anpassade för olika typer av möten, säger Max Barclay.

Rätt typ av kontor med rätt läge kommer i framtiden att bli en ännu viktigare konkurrensfaktor för att attrahera och behålla de mest eftersökta medarbetarna enligt Newsec. Och den undersökning som företaget har genomfört visar att genomsnittspersonen kommer att fortsätta arbeta från kontoret åtminstone tre till fyra dagar per vecka även efter pandemin. En siffra som tyder på att kontoret kommer fortsätta att spela en viktig roll även i framtiden.

Kreativa möten vid kaffemaskinen överdrivet
Johan Javeus som är chefsstrateg på SEB är däremot av en annan åsikt, och tror på sikt att en ganska omfattande kontorsdöd är närmast oundviklig. Den tekniska utvecklingen innebär att man vid distansarbete idag inte blir avskärmad från kollegor och att nya sätt att kommunicera med hjälp av AR- och VR-lösningar minskar gapet mellan verkliga och virtuella möten. De arbetsgivare som inte erbjuder möjligheten att arbeta på distans får därför svårare att konkurrera om den bästa arbetskraften. Han tror inte heller att produktiviteten blir lidande, och menar att de som pratar om alla kreativa möten vid kaffemaskinen överdriver.

- Jag kan inte dra mig till minnes ett enda sådant ”eureka-ögonblick” trots att jag har spenderat många dagar på kontor och druckit ett nästan oräkneligt antal koppar kaffe, säger Johan Javeus.

Han fortsätter:

- I takt med att bilden av det nya normala blir tydligare kommer det också att bli uppenbart att all den kontorsyta företagen idag förfogar över inte längre kommer att behövas. Alla kontor kommer självklart inte att försvinna men trenden är tydlig – kontorets storhetstid är sannolikt över.

Mer effektiva och ändamålsenliga lokaler
Naturvårdsverket är en av många myndigheter som de senaste åren har flyttat till mindre lokaler. Genom att öka olika typer av ändamålsenliga platser kunde de samtidigt minska ytan betydligt. Dessutom stödjer kontoret bättre ett aktivitetsbaserat arbetssätt med betydligt fler arbetsplatser än tidigare.
- Våra ändamålsenliga platser handlar om allt från rum avsedda för digitala möten till lugna ytor med olika möbler för arbete om man vill jobba mer enskilt, och ”Coffice” där man kan kombinera fika med arbete enskilt eller i grupp. Men även kontorsrum för mer fokuserat och ostört arbete, säger Peter Bengtsson som är enhetschef på Naturvårdsverket.

- Tidigare lösningen var 1 anställd = 1 skrivbord. Numera är lösningen ”jag äger ett helt kontor, inte bara mitt skrivbord”, säger Peter Bengtsson.

Högst upp i NK-huset har Advokatfirman Foyen flyttat in i nya lokaler. Tvärtemot trenden satsar de på en ännu större kontorsyta än tidigare med loungedel, bibliotek och platser för informella möten.

- Vi har klarat pandemin bra och fortsatt att växa. Därför såg vi ett behov av större lokaler som rymmer fler medarbetare, men även ett behov att göra lokalerna mer effektiva. Vi ville ge alla en nystart efter pandemin, och har lagt mycket tid på att skapa sociala ytor för att erbjuda medarbetarna mer än bara en arbetsplats. Vi vill premiera möten, informella diskussioner och avstämningar, säger Henrik Ståhlberg, advokat, delägare samt kontorschef för Foyens Stockholmskontor.

Annorlunda roll i framtiden
På sikt tror Henrik Ståhlberg att vi kommer se fler hybridlösningar, att man som anställd arbetar både på kontoret och från andra platser, varför Foyen satsat på modern teknik som underlättar digitala möten och utbildningar. Henriks erfarenhet är dock att vissa delar av arbetet lämpar sig bättre på en arbetsplats.

- Tittar man på informationsutbyte, innovation och kunskapsöverföring mellan medarbetarna tror jag att det fungerar bättre på ett fysiskt kontor. För vissa typer av verksamheter är det dessutom viktigare än för andra att man har fysiska mötesplatser. Det kan till exempel handla om företag där man jobbar med kunskapsutveckling och kreativa företag, säger Henrik Ståhlberg.

Både Peter Bengtsson och Henrik Ståhlberg är överens om att kontoret med stor sannolikhet kommer att vara viktigt även i framtiden, men att det kommer spela en annorlunda roll i arbetslivet. Max Barclay på Newsec håller med.

- Vi kanske inte åker och sätter oss vid ett skrivbord och jobbar i åtta timmar utan flexibilitet är nyckelordet framöver. Vi behöver se arbetsplatsen som en mångfacetterad lösning snarare än en fysisk plats, men personligen tror jag att det är svårt att bygga ett framgångsrikt bolag utan att ha ett ställe att träffas på, säger Max Barclay.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2021

Text: Anette Norling
Bild: Unsplash

Analysgrupp

Ackordscentralen har sju interna analysgrupper där man håller sig uppdaterad kring senaste rättsfall och ny lagstiftning inom olika rättsområden. Kunskapen som sprids genom analysgrupperna ger medarbetarna extra kompetens för att kunna bistå sina klienter på bästa möjliga sätt. Här presenteras gruppen Konkursrelaterad straffrätt som leds av Mathias Bergström.

Kan du ge några exempel på vad som ryms inom Konkursrelaterad straffrätt?
Det handlar främst om sådan brottslighet som är aktuell för den utredning, och eventuella brottsanmälan, som konkursförvaltaren är skyldig att vidta inom ramen för förvaltaruppdraget. I huvudsak är det fråga om den brottslighet som regleras i 11 kap. brottsbalken, vilken utgörs av bland annat bokföringsbrott, oredlighet mot borgenärer, otillbörligt gynnande av borgenär och försvårande av konkurs. Konkursförvaltarens anmälningsskyldighet omfattar i vissa fall även annan typ av brottslighet, men de så kallade borgenärsbrotten i 11 kap. brottsbalken är mest frekvent förekommande.

Vad tycker du själv är mest spännande med inom området?
Området innebär att ett flertal olika lagar aktualiseras, bland annat konkurslagen, brottsbalken och bokföringslagen, vilket innebär en möjlighet att få ganska djupgående kunskaper om alla dessa lagar. Samspelet, och även kollisionerna, mellan de olika lagarna kan även ge upphov till väldigt intressanta frågor.

Vilka är de största utmaningarna inom Konkursrelaterad straffrätt?
Konkursförvaltaren har varken skyldighet eller mandat att vidta några mer omfattande utredningsåtgärder avseende den misstänkta brottsligheten. Det uppdraget åvilar polis och åklagare. Detta gör att det ibland blir fråga om ganska svåra bedömningar som måste göras på ett i många fall begränsat bedömningsunderlag.

Vad är det senaste och mest intressanta som hänt inom ert område? Rättsfall och/eller nya lagar.
Det meddelas en hel del domar rörande så kallade borgenärsbrott och annan konkursrelaterad brottslighet, men praxis är ganska stabil och varken lagstiftaren eller prejudikatinstanserna har bjudit på några större överraskningar de senaste åren. Hovrätten för Västra Sverige har dock under 2018 avgjort ett mål där ställföreträdaren för en konkursgäldenär bland annat hade förtigit en betydande tillgång för konkursförvaltaren och även beedigat uppgiften inför domstol. Hovrätten resonerar på ett intressant sätt kring vilka överväganden som bör göras vid bedömningen av frågan om huruvida gäldenären/ställföreträdaren haft rätt att förtiga tillgången på grund av den rätt som finns att inte avslöja att han själv begått ett brott.

Är det något på gång inom närmsta framtiden?
Som nämnts avgörs en hel del mål med beröring på konkursrelaterad straffrätt. Dessa bevakas löpande av analysgruppen men för närvarande ligger, såvitt känt, inget mål av särskilt intresse för avgörande i någon överinstans.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020