Utökade befogenheter för Bolagsverket

Regeringen har överlämnat propositionen Bolag och brott (2024/25:8) till riksdagen i vilken bland annat Bolagsverket föreslås få utökade befogenheter. Däremot anser regeringen inte att det finns tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små bolag.

I propositionen föreslår regeringen åtgärder med syfte att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. En stor del av propositionens förslag berör Bolagsverket som bland annat föreslås få utökade möjligheter till kontroller av företagsregister och möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare till Bolagsverket. Personlig inställelse ska även kunna krävas vid misstanke om oriktiga uppgifter i registren. Bolagsverket föreslås också få bättre förutsättningar att stryka oriktiga uppgifter ur registren.

På Bolagsverket är man positiv till propositionens innehåll och möjligheten att bidra till den samhällsproblematik som finns med brottslighet via företagande.

– Vi ställer oss mycket positiva till att Bolagsverket får ett utökat uppdrag att bidra, till exempel genom utökade kontroller, säger Therese Frennberg, avdelningschef på Företagsavdelningen.

Företagskapning kriminaliseras
Propositionen innehåller också förslag om att företagskapning ska kriminaliseras samt skärpta straff för brott mot målvaktsförbud. Vidare föreslås en höjning av förseningsavgifter vid sen inlämning av årsredovisningar, samt en stärkt kontroll av ekonomiska föreningars årsredovisningar i form av att bostadsrättsföreningar och alla ekonomiska föreningar ska lämna in sin årsredovisning till Bolagsverket. Dessutom föreslås att skyddet mot brottslighet i stiftelser stärks och anpassas till övrig associationsrättslig lagstiftning.

Ingen revisionsplikt för mindre bolag
Det finns däremot inte tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för mindre aktiebolag. Flera remissinstanser förespråkade ett återinförande, däribland Ekobrottsmyndigheten och Ackordscentralen, samtidigt som en del remissinstanser motsatte sig återinförd revisionsplikt. Bland dessa fanns till exempel Svenskt Näringsliv och Bolagsverket.

Över lag anser Ekobrottsmyndigheten (EBM) att propositionen innehåller många bra förslag, bland annat det som berör Bolagsverket men också att man kriminaliserar företagskapning samt att straffet mot aktiebolagslagens målvaktsförbud skärps. Däremot anser EBM att det är negativt ur ett brottsbekämpningsperspektiv att revisionsplikten inte återinförs och menar att problemet med utnyttjandet av bolaget som brottsverktyg därmed kvarstår.

– Enligt vår uppfattning utreddes inte alternativen till ett återinförande av revisionsplikten tillräckligt väl utan förkastade dessa utan att göra några fördjupande bedömningar. Därför fanns inte något alternativ att ta ställning till i propositionen, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på EBM.

Bolagsverket framförde som remissinstans att man är tveksamma till om ett återinförande är rätt väg att gå för att motverka och minska ekonomisk brottslighet bland företag och företagare.

– Vi menar att en sådan ingripande reform behöver utredas ytterligare för att tydliggöra att effekterna av ett återinförande helt klart överväger nackdelar för företagare, menar Therese Frennberg.

Propositionen överlämnades till riksdagen den 12 september, och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2024

Text: Anette Norling
Bild: Jack Sparrow/Pexels

När bolag blir till brottsverktyg

De senaste åren har den ekonomiska brottsligheten blivit allt mer avancerad. Bland de professionella utövarna finns i dag både bolagsbildare, bolagsförmedlare, banktjänstemän, mäklare och advokater.

Att använda företag som brottsverktyg är inget nytt, men metoderna förfinas ständigt.

– Jag skulle kunna prata i timtal om alla olika brottsupplägg som vi hittar. Numera handlar det ofta om entreprenörer i brott som skapar och säljer olika tjänster och bolag. Avsikten kan vara allt från penningtvätt till finansiering av terrorism, säger Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten (EBM).

För några år sedan var brottslingarna ofta på jakt efter befintliga, seriösa bolag under avveckling. Genom att betala en oansenlig summa, till exempel en krona, kan en ”hjälpsam” intressent snabbt överta både tillgångar, skulder, bankkontonummer och en upparbetad kreditvärdighet. När bedragarna tar befäl över bolaget placeras som regel målvakter på de ledande posterna. Samtidigt börjar hjärnorna bakom upplägget att till exempel beställa varor och tjänster på kredit. Ibland slutar företagsöverlåtelsen med att den ursprungliga, seriösa ägaren råkar mycket illa ut.

– Detta förekommer fortfarande, men i dag är det vanligare att bedragarna bygger sina egna aktiebolag från grunden. Människor med hög utbildning, till exempel civilekonomer och jurister, fungerar som möjliggörare och säljer färdiga, komplexa brottsupplägg. Ofta har de tusentals bolag på lager, konstaterar Per Hedman.

Internationella förgreningar
Möjliggörarna står för myndighetskontakterna, uppträder som deklarationsombud och upprättar falska årsredovisningar. Risken för att åka fast är relativt liten och straffen förhållandevis låga.

– Om du lagförs döms du kanske till ett par års fängelse. Det ska ställas mot att du innan dess kan ha tjänat tiotals miljoner kronor, påpekar Per Hedman.

Brottstyperna är många. Det är omvittnat att de kriminella nätverken i dag tjänar mer pengar på ekonomisk brottslighet än på narkotikahandel. Ibland riktar förövarna in sig på offentliga medel och ägnar sig åt skattebrott, bidragsbrott och momskaruseller. Ibland specialiserar de sig på bedrägerier mot privatpersoner och företag, eller kombinerar sina affärsidéer. Ofta befinner sig gärningsmännen utomlands, vilket försvårar utredning och lagföring.

Ett tillvägagångssätt är att starta ett nytt bolag som till en början har ganska liten omsättning. Efter några år stiger både omsättningen och vinsten, med hjälp av falska årsredovisningar. Den fiktiva kreditvärdigheten kan användas för att begå kreditbedrägerier.

– Vi har bland annat fall där kriminella har leasat premiumbilar som är värda över en halv miljon kronor styck. När bilföretaget inte får betalt hamnar ärendet hos Kronofogden, men då har bilarna sedan länge lämnat Europa, säger Per Hedman.

Falska individuppgifter
I stället för att göra månadsvisa skattedeklarationer inkommer bluffbolagen ofta med en ”rättad” deklaration i början av året därpå. Där kan det till exempel hävdas att bolaget har betalat ut miljontals kronor i lön till kanske 50 personer.

– Allt är bara påhitt. Syftet är att ge personerna en offentlig inkomst i Skatteverkets register, vilket i sin tur kan legitimera brottsvinster, ge tillgång till välfärdssystemet och göra det lättare att ta lån, förklarar Per Hedman.

Falska individuppgifter är en verksamhet som omsätter miljardbelopp. Ibland blir utländska medborgare inresta till Sverige enbart för att skaffa ett samordningsnummer och ett bank-id. Ytterst kan det vara fråga om människohandel.

– Ofta verkar huvudmännen finnas utomlands, men genom att ha tillgång till olika personers bank-id kan de begå brott i Sverige eller instruera sina ”anställda” att godkänna deklarationer eller kreditansökningar.

Ökad samverkan
För utredare av ekobrott är det ett problem att det inte längre finns krav på revisor i de mindre bolagen. Utan extern kontroll kan det ta tid för myndigheterna att upptäcka vad som sker.

Hälften av brottsanmälningarna till EBM görs av konkursförvaltare. Det första tecknet på att något inte står rätt till brukar vara att bokföringen saknas. Det andra tecknet är att bolagets tillgångar är försvunna. När ett bluffbolag blir försatt i konkurs är det inte ovanligt att bedragarna som en sista åtgärd försöker lura till sig statlig lönegaranti. Plötsligt dyker det upp namn på personer som sägs ha blivit anställda någon månad innan konkursen eller som aldrig har haft samröre med bolaget.

Per Hedman framhåller att det skulle behövas en hel palett med åtgärder för att strypa möjligheterna att använda företag, stiftelser och andra juridiska personer som brottsverktyg. Brister och sårbarheter måste kartläggas och regelsystem och kontroller förstärkas.

– Revisionsplikten borde återinföras och sekretessen mellan myndigheter behöver minska ytterligare, även internationellt. När den grova, organiserade brottsligheten nu har etablerat sig i affärsvärlden måste vi tillsammans sätta stopp innan det på allvar hotar vår demokrati. Vi måste genast öka samarbetet mellan både myndigheter, banker, konkursförvaltare och andra aktörer, understryker han.

•••

Fakta/ekobrott
Under 2023 inkom totalt 40 939 brottsmisstankar till Ekobrottsmyndigheten (EBM). Året innan var siffran 35 329.

Ungefär hälften av ärendena gällde misstankar om bokföringsbrott. Nästan 40 procent gällde skattebrott. Båda kategorierna ökade i fjol och samtidigt fördubblades de misstänkta penningtvättsbrotten, från 820 fall år 2022 till 1 638 för 2023.

Av de 9 164 brottsanmälningar som gjordes till EBM under 2023 stod konkursförvaltare för nästan hälften, 4 518. Näst flest kom från Skatteverket, som gjorde 2 771 anmälningar.

Källa: EBM:s årsredovisning för 2023.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: EBM

 

Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag

Justitiedepartementet har den 15 september 2023 skickat betänkandet – Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag (SOU 2023:34) på remiss till bland annat Ackordscentralen.

En del av utredningens uppdrag har varit att redovisa skäl för och emot ett återförande av revisionsplikten för alla aktiebolag. Vidare har utredningen kommit fram till att en förkortning av tiden för att ge in årsredovisningar till Bolagsverket endast kan ske i sådan begränsad omfattning att det inte motiverar någon förändring av lagstiftningen. Däremot föreslår utredningen att sanktionsavgiften vid förseningar av ingivandet ska höjas från 5 000 kr till 6 250 kr.

Fler kontroller av registreringsärenden
En förändring som kan förväntas få stor betydelse är utredningens förslag om att Bolagsverket i större utsträckning än i dag bör göra kontroller i registreringsärenden för att kunna identifiera brottsliga upplägg som kännetecknas av att det anmäls målvakter som företrädare för bolag och föreningar. Bolagsverket föreslås att i sådana ärenden kunna förelägga personlig inställelse för att säkerställa anmälarens eller den anmäldes identitet.

Utredningen föreslår vidare att det ska införas en särskild straffbestämmelse som tar sikte på företagskapning.

Ändringar i styrelsens skyldigheter
Slutligen föreslår utredningen att bestämmelserna i aktiebolagen om styrelsens skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning, när den befarar att bolagets eget kapital understiger det registrerade aktiekapitalet med mer än hälften, ska tas bort. Denna bestämmelse föreslås ersättas av en skyldighet för bolagets styrelse att kalla till en bolagsstämma om bolagets likviditet eller eget kapital inte motsvarar vad verksamhetens art, omfattning eller risker kräver. På stämman ska styrelsen redogöra för vilka åtgärder den föreslår ska vidas.

I nästa nummer av tidningen kommer Ackordscentralens remissvar redovisas.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2023

Text: Hans Ödén
Bild: Pexels/Sora Shimazaki

Remissvar: Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag

Stiftelsen Ackordscentralen ("Ackordscentralen") har beretts tillfälle att lämna remissvar på betänkandet Bolag och brott - några åtgärder mot oseriösa företag (SOU 2023:34).

Utredningen har bland annat redovisat skäl för och emot ett återinförande av revisionsplikten för alla aktiebolag. Ackordscentralens erfarenhet av sin konkursförvaltande verksamhet är att det är mer förekommande med brottslig verksamhet i bolag som saknar revisor än i de bolag som har en sådan. Av detta skäl förordar Ackordscentralen att revisionsplikten återinförs för alla aktiebolag.

Ackordscentralens remissvar berör även de delar av utredningen som handlar om Tidsfrister för ingivning av årsredovisningar till Bolagsverket, Bolagsverkets kontrollerande roll, Bolagskapning, Stiftelser samt Tvångslikvidation av aktiebolag.

Läs remissvaret i sin helhet här.