Svårt att jämföra olika länder

Hur har svenska företag och svensk ekonomi klarat coronakrisen jämfört med andra, mer nedstängda länder? Det är frågor som just nu sysselsätter många aktörer.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, är en av de experter som den senaste tiden har fått många frågor kring ”lockdown” kontra öppenhet.

– Det korta svaret är att det är för tidigt att göra den sortens analys eller utvärdering, vi är inte ute ur krisen ännu. Bland annat skulle det behövas BNP-siffror som sträcker sig betydligt längre än till andra kvartalet, men även då kan det vara svårt att jämföra olika länder på ett meningsfullt sätt. Några allmänna slutsatser går det ändå att dra, säger Annika Winsth.

En av de viktigaste faktorerna är hur den nationella näringslivsstrukturen ser ut, framhåller hon. En öppen ekonomi som den svenska, präglad av både stor export och stor import, bygger på att det internationella flödet av varor och tjänster fungerar. Om andra länder hamnar i lockdown får även svenska företag snabbt problem.

– I det avseendet har vi stora likheter med exempelvis Tyskland och Finland, då stora delar av vår industriproduktion är investeringsvaror, förklarar Annika Winsth.

Skillnader även i Norden
Samtidigt påpekar hon att det även inom Norden finns stora skillnader mellan näringslivsstrukturerna. Den norska ekonomin är uppbyggd kring export av olja och lax, medan Danmark har sin tonvikt på produktion av läkemedel och livsmedel.

– Även om både Norge och Danmark har hållit helstängt under lång tid så är deras BNP-fall hittills mindre än Sveriges. Framför allt har Danmark gynnats av att de har stor tillverkning av precis den typ av produkter som har efterfrågats under coronakrisen.

De nordiska länderna tycks generellt ha klarat den ekonomiska delen av krisen förhållandevis väl. En delförklaring kan vara att länderna i Norden hade ett betydligt bättre finansiellt utgångsläge än exempelvis Italien, som redan tidigare hade en stor skuldbörda att hantera.

– Stabila finanser har gett både Sverige och våra grannländer stora möjligheter att satsa på statliga stödpaket och ekonomiska stimulanser. Det kommer vi att ha nytta av nu när den globala ekonomin har börjat snurra igen, säger Annika Winsth.

Årets andra kvartal beskriver hon däremot i mycket mörka ordalag:

– Det var en brutal nedgång, ungefär som att släcka ljuset. Nu efter sommaren har vi åtminstone kunnat slå på dimmern.

Flest konkurser i Finland
Precis som Nordea har även kreditupplysningsföretaget UC god kännedom om den nordiska marknaden. UC ingår i finska Enento-koncernen, som tillsammans med branschkollegan Experian har tagit fram statistik över företagskonkurserna i Sverige, Finland, Norge och Danmark för mars, april och maj i år. Av dessa fyra länder stod Finland för den största ökningen. I april ökade de finska konkurserna med 36 procent jämfört med april 2019. Kort därefter följde Sverige, med en ökning på 30 procent för april.

– Det här var en väldigt tuff period för många företag. I Sverige hade vi en kraftig konkursvåg i detaljhandeln, men framför allt i hotell- och restaurangbranschen. Där ökade konkurserna med 121 procent i mars och 135 procent i april, konstaterar Richard Damberg, kreditexpert på UC.

En genomgående trend är att många av de drabbade företagen länge har kämpat med låga marginaler.

– Det handlar om bolag som hade dålig lönsamhet och svag motståndskraft redan tidigare, och som nu fick sin dödsstöt genom covid-19, säger han.

Eftersläpning i grannländerna
Den som tittar på vårens konkursstatistik för Danmark och Norge kommer att notera att siffrorna här går i motsatt riktning jämfört med Finland och Sverige – det vill säga att konkurserna har minskat jämfört med våren 2019. Det är dock en sanning med modifikation. I Danmark påverkades domstolarna av samhällets nedstängning, vilket innebär att konkursansökningarna inte har kunnat hanteras på samma sätt som normalt. Både Danmark och Norge har dessutom sjösatt statliga stödpaket i en omfattning som akut kan ha räddat fler företag, men i takt med att dessa krisåtgärder avvecklas väntas konkurserna i stället ta fart.

– I Sverige finns det nu tydliga tecken på en stabilisering, även om vi nog även fortsättningsvis kommer att se en hel del konkurser i framför allt hotell- och restaurangnäringen, bedömer Richard Damberg.

Parallellt har dock vissa andra branscher upplevt en ökad försäljning under krisen. Företag inom ”hemmafix”, byggnation, hemelektronik, inredning och dagligvaruhandel har i många fall haft en stigande efterfrågan.

– Även en del mindre och nischade butiker, till exempel närlivs, har ofta fått ett litet uppsving. Åtminstone tillfälligt, säger Richard Damberg.

Text: Lena Lidberg
Bilder: Nordea samt UC

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

Liten vändning i sikte

Ett dystert konjunkturläge – men med ett visst ljus i tunneln. Sex månader in i coronapandemin har många av de ekonomiska kurvorna börjat vända uppåt igen, konstaterar Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet.

Statliga Konjunkturinstitutet (KI) på Kungsholmen i Stockholm har uppdraget att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen, både i Sverige och internationellt. På KI:s prognosavdelning finns cirka 25 personer som löpande tar fram de underlag som används av både av regering, myndigheter, företag och organisationer. När coronakrisen slog till i mars ställdes alla tidigare prognoser för 2020 på ända. Plötsligt utlöstes historiska ras i hela världsekonomin.

– Årets andra kvartal blev ett riktigt lågvattenmärke. April, maj och juni var mycket dramatiska, sammanfattar prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

I den konjunkturbarometerindikator som KI publicerade i slutet av april noterades det kraftigaste fall som hittills har uppmätts i Sverige. Både hushållens och företagens syn på ekonomin var mörkare än under finanskrisen, och värst var läget i tjänstesektorn. Snabbt förändrades även KI:s arbete. Traditionell statistik över produktion, konsumtion och varsel levereras med fördröjning och var inte till så stor hjälp.

Flera extramätningar
Därför har KI nu infört flera extramätningar under året för att fråga företag om hur deras omsättning har påverkats. Viss statistik samlas även in på veckobasis.

– Det faktum att regering och myndigheter har bedrivit en expansiv finanspolitik under de senaste månaderna har haft stor betydelse för att förhindra konkurser och stigande arbetslöshet. Hittills under 2020 handlar det om 140 miljarder kronor i finanspolitiska åtgärder. Troligen kommer det att behövas ytterligare 80 miljarder kronor under 2021, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Utifrån KI:s senaste mätningar verkar dock den akuta delen av krisen nu vara över. I augusti syntes ett tydligt lyft för tillverkningsindustrin och i september var det en allt mindre andel företag som uppgav att de var föremål för stora omsättningstapp.

– Kurvorna har långsamt börjat vända uppåt, om än från låga nivåer. Samtidigt får vi ställa in oss på att det här är en kris som kan påverka oss under lång tid. Ingen vet heller hur smittspridningen utvecklar sig i höst och vinter, påpekar Ylva Hedén Westerdahl.

Långt ifrån normalläge
En av de personer som Ackordscentralen Nyheter intervjuade i förra numret, i coronakrisens inledning, var Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna. Från hans horisont är det ännu för tidigt att använda ord som återhämtning.

– Vi befinner oss långt ifrån ett normalläge. Det finns många branscher och företag som fortfarande kämpar för sin överlevnad. Se bara på kultursektorn, säger han.

Sedan pandemin bröt ut har Företagarna haft en omfattande dialog med regering och myndigheter – allt för att förmedla de synpunkter som finns hos organisationens cirka 60 000 medlemsföretag.

– Vi har varit med och påverkat många av krisåtgärderna. Bland annat har vi starkt förespråkat det så kallade omställningsstödet, alltså regeringens stöd till de företag som har fått minskad omsättning på grund av covid-19. Tyvärr har detta stöd kantats av en tung administration, där det till exempel krävs intyg från revisorer. I praktiken har stödet därför varit komplicerat att söka, anser Daniel Wiberg.

Dyr finansieringsform
Han konstaterar att detsamma tycks gälla möjligheten till skatteanstånd, vilket blev förenat med väntetider hos Skatteverket och upplevdes som en förhållandevis dyr finansieringsform.

– Inte heller företagsakuten, stödet som bygger på statliga kreditgarantier, har kommit till så stor nytta. Vi vet inte varför, men med tanke på att bankernas möjliga utlåning via systemet uppgår till 39 miljarder kronor är det en försvinnande liten del som har nått fram, påpekar Daniel Wiberg.

Regeringens största åtgärd, systemet med korttidspermittering, tycks ha använts desto mer. Bland annat har många storföretag utnyttjat den möjligheten. Korttidspermitteringarna är till för att rädda arbetstillfällen och bidrar till att hålla sysselsättningen uppe. Indirekt blir permitteringarna även en arbetskraftsreserv, med följd att många företags behov av nyanställningar ytterligare skjuts på framtiden.

Ökad arbetslöshet
Den ökande arbetslösheten är en av de faktorer som oroar Daniel Wiberg mest. Inom kort väntas landets totala arbetslöshet uppgå till 10 procent.

– Det här är en svår utmaning för Sverige som samhälle. Redan innan coronakrisen stod en stor grupp människor utanför arbetsmarknaden, framhåller han.

Av Företagarnas senaste småföretagsbarometer framgår att förväntningarna om att kunna öka sysselsättningen dramatiskt har minskat.

– Under det senaste decenniet har fyra av fem jobb i Sverige skapats i små och medelstora företag. När de inte kan eller vågar anställa hotas på sikt vår välfärd. Därför behövs det nu politiska reformer som kan stärka de svenska företagens konkurrenskraft inom områden som exempelvis skatter och arbetsrätt, säger Daniel Wiberg.

Frågor som dessa har Företagarna även drivit i de omstarts- och återstartskommissioner som har initierats för att motverka coronakrisens effekter. Organisationen har inte sjösatt någon egen kommission, men har bidragit till de satsningar som har gjorts av bland annat Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare och Tillväxtverket.

Många reformförslag
Ordförande i Stockholms Handelskammares omstartskommission är Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Kommissionen består av tio experter – däribland professorer och före detta politiker – som har tagit fram reformförslag inom allt från finanspolitik och entreprenörskap till utbildning och digitalisering. Deras slutrapport presenterades i mitten av augusti.

– Här finns många kugghjul som hakar i varandra. Bland annat föreslås en stor skattereform, med breddad moms, lägre skatt på arbete och en ny fastighetsskatt. Andra bärande områden för att göra Sverige starkare efter krisen är en grön omställning och en ökad social inkludering, säger Klas Eklund.

Han påpekar att den ekonomiska nedgång som coronakrisen har vållat är mycket brant. Däremot tycks följderna, i alla fall hittills, ha blivit något mildare än vad som befarades i våras.

– Det har skett en anpassning från företagen, de har varit snabba och effektiva. Dessutom har staten gripit in med viktiga stödpaket. I huvudsak tycker jag att stöden har varit bra, men vissa av dem behöver kanske förlängas, säger Klas Eklund.

Besöksnäring i kris
Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare, är inne på samma linje. Organisationen företräder drygt 2 000 medlemsföretag i Stockholm och Uppsala län – en region som den senaste tiden har drabbats av stora avbräck inom bland annat turism och besöksnäring, handel och transporter. Visserligen har många svenskar i år satsat på hemester, men i huvudstadsregionen har de inhemska besökarna inte kunnat väga upp det stora bortfallet av utländska turister.

– Över lag har krisstöden varit bra, men stora delar av paketen har nu avslutats eller fasats ned. Både den sänkta arbetsgivaravgiften och hyresstödet avvecklades den 30 juni, och från den 1 augusti gäller nya regler för korttidspermitteringar.

– Omställningsstödet var till en början inriktat på omsättningstapp under mars och april, men eftersom det oftast är lågsäsongsmånader inom exempelvis besöksnäringen är det ingen representativ period. Vi har argumenterat hårt för att omställningsstödet ska förlängas och förenklas, så att det når ut på ett bättre sätt, säger Stefan Westerberg.

Han framhåller att alla kriser är unika, men att den stora osäkerhet som rådde i våras trots allt har lindrats något så här ett halvår senare.

– Läget skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika företag och olika branscher. Framför allt är det mindre företag i tjänstesektorn som fortfarande har problem.

Stora utvecklingskliv
Över hela världen har covid-19 orsakat såväl en hälsokris som en ekonomisk kris. Viruset har förändrat vår vardag och våra arbetsliv, och på digitala seminarier och konferenser försöker forskare och experter förutspå de mer långsiktiga konsekvenserna. Coronakrisen har bland annat beskrivits som ett ”globalt stresstest” för både politiker, länder, regioner och ekonomier. Tidigare problem har förvärrats och förändringstrycket har accelererat. På bara några månader har det skett rekordstora utvecklingskliv inom områden som digitalisering och e-handel.

– Ett annat exempel är att våra politiker på kort tid har tagit flera stora, modiga beslut. Jag hoppas att det är en utveckling som fortsätter, säger Klas Eklund.

Coronakrisen i siffror

  • Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, minskade under andra kvartalet 2020 med 8,3 procent jämfört med föregående kvartal. Denna nedgång är historiskt brant.
  • Till och med vecka 35 hade 4 500 företag, med sammanlagt 15 000 anställda, försatts i konkurs under 2020.
  • Till och med vecka 35 hade 256 företag, med sammanlagt över 8 000 anställda, beviljats företagsrekonstruktion under 2020.
  • Under perioden mars–augusti har drygt 96 000 svenskar varslats om uppsägning.
  • Under perioden april–augusti har drygt 82 000 ansökningar om korttidspermittering kommit in till Tillväxtverket. Totalt har nära 572 700 anställda gått ner i arbetstid.
  • Under juli uppgick arbetslösheten till 8,9 procent.

Källa: ekonomifakta.se

Text: Lena Lidberg
Bilder: Konjunkturinstitutet, Företagarna, Mannheimer Swartling samt Stockholms Handelskammare

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

Vissa branscher jobbar för högtryck – trots corona

Coronavirusets spridning har fått förödan­de konsekvenser för många branscher och många företag. Butiker och caféer gapar tom­ma och många avvaktar med inköp, framför allt inom sällanköpshandeln. Men det finns vissa branscher som jobbar för högtryck.

Företag inom dagligvaruhandeln som erbjuder hemleverans av matvaror arbetar febrilt för att hinna möta det ökade behovet av deras tjänster. Coop hade sin bästa försäljning någonsin på nätet till följd av corona, och även andra företag inom dagligvaruhandel online vittnar om fullbokade leverans­tider och betydligt längre väntetider än normalt. Nätapoteken är en annan bransch som har märkt av en ökad försäljning med längre leveranstider som följd.

Det svenska nätapoteket Apotea har så mycket att göra att de lånar in personal från andra företag som har det tuffare. Apoteas vd och grundare Per Svärdson berättar att han har vänt sig till hotell, restauranger och resebolag och erbjudit sig att ”låna” anställda av dem under den här krisen.

Även fraktbolag inom hemleve­ranser har sett en stor ökning i efter­frågan av deras tjänster. Airmee som är en av de största aktörerna inom hemleveranser säger i ett pressmed­delande:

– Vi har sett en kraftig ökning av expressleveranser av apoteksvaror och många av dessa går till folk som sitter i karantän på grund av corona-viruset. Jag tror att vi redan nu börjar se ett skifte i konsument-beteende i Sverige till följd av corona­viruset. Sars-utbrottet för något år sedan hjälpte till att på allvar sparka i gång e-handeln i Kina och jag tror vi kommer se motsvarande utveckling nu i Sverige, säger Julian Lee, vd för Airmee.

Ändrat köpbeteende?
Sars-utbrottet påverkade inte bara e-handeln i Kina positivt. Exempelvis så tog näthandeln av mat fart på allvar i Sydkorea i samband med just sars. Mathandling via nätet blev en vana som fortsatte och idag uppgår dagligvaruhandel online i Sydkorea till ungefär 20 %, jämfört med Sveriges ynka 2 %. Tillväxten inom segmentet i Sverige är emellertid hög, närmare 27 %. Kriser kan utlösa en beteende­förändring och det är tydligt att vissa branscher har fått ett stort uppsving i samband corona. Frågan är hur det ser ut när coronapandemin avtar och livet återgår till det normala. Kommer det ändrade köpbeteendet att bli en ihållande trend?

Text: Anette Norling
Bild: Coop pressbild

 Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

Globala näringslivet hårt drabbat

Ungefär 10 000 svenska företag bedriver handel med Kina och cirka 600 företag har personal eller produktion på plats. Det är många bolag som har drabbats av stiltjen som förekommit i coronautbrottets epicentrum, och på Ackordscentralen hanterar man just nu en av de första virusrelaterade företagsrekonstruktionerna.

Rekonstruktionen som hanteras av Stefan Skeppstedt rör en underleve­rantör till fordonsindustrin. Företaget som har ett hundratal anställda till­verkar bränsletankar till hybridbilar, och ungefär hälften av produktionen går till fabriker i Kina.

– Det som framkallade den akuta likviditetsbristen i det här fallet var att man inte fick sina fakturor betalda under fyra veckor, och dessutom har beställningarna uteblivit från de kine­siska fabrikerna. När coronautbrottet var som värst i Kina gick alla hem, och följden blev att ingen kunde attestera fakturor från företaget. Nu har man emellertid ambitionen att jobba ikapp väldigt mycket i Kina, säger Stefan Skeppstedt.

Fordonsindustrin är en hårt drabbad bransch, men det finns nästan ingen som är förskonad. Kina har med sitt låga löneläge länge varit ett självklart val för tillverkning av såväl insatskomponenter till industrin som kläder. Enligt siffror från tanke­smedjan Timbro så har hela 51 000 företag världen över åtminstone en leverantör i Wuhan där utbrottet började, och 5 miljoner företag har minst en underleverantör där.

För svensk del så har exempelvis ett 70-tal av den svenska fordons­industrin underleverantörer i de drabbade kinesiska områdena. Även många svenska klädkedjor har till­verkning i Kina. För Lindex del är 20 procent av produktionen förlagd till Kina, och konkurrenten Kappahl har hela 40 procent av sin produktion i Kina. Båda klädkedjorna vittnar om att corona försenat deras sommar­kollektion med upp till tre veckor. För klädbranschen så kan även några veckor få stor inverkan eftersom deras produkter i stor utsträckning är säsongsberoende.

Företagsrekonstruktion kan ge bättre skydd än stödpaketet
Stefan Skeppstedt är förvånad över att staten inte på ett tydligare sätt lyfter fram lagen om företagsrekon­struktion i det läge som nu råder. Enligt honom liknar rekonstruktions­institutet i mångt och mycket det stödpaket som staten har sjösatt, men till skillnad från en rekonstruktion så ger stödpaketet inte något skydd från fordringsägare. I en företags­rekonstruktion har du möjlighet att få en lönegaranti, och om du gör ett offentligt ackord betalar du bara 25 % av lönegarantin. Dessutom så betalar staten sociala avgifter. Du kan också få ett ackord på skatten, som leder till att du bara betalar 25 % av skatteskul­den om ackordet går igenom.

– I stödpaketet blir du inte av med skatteskulden utan den skjuts på framtiden med ränta. Jag tycker att företagsrekonstruktion är ett bra medel att skaffa sig ett skydd från fordringsägare, och att få möjlighet att strukturera om verksamheten utifrån det nya marknadsläget. Det hade varit ett utmärkt tillfälle nu att lätta på reglerna kring lönegaranti, och kanske förlänga den tid under vilken lönegaranti utgår. Det skulle på många sätt underlätta mer för före­tagen än alla permitteringsregler. Om situationen för företagen lättar, och ackordet blir högre än 25 procent, skulle detta till och med bli billigare för staten, säger Stefan Skeppstedt.

– Många företagsrekonstruktioner kan visserligen misslyckas och bli konkurser om inte marknaden vänder, men jag tror också att det är bra att alla konkurser inte kommer samtidigt. Det kommer att bli en enorm värdeförstöring om alla bolag går i konkurs samtidigt, säger Stefan Skeppstedt.

Förändrad syn på lagerhållning
Ett globaliserat näringsliv innebär både möjligheter och risker, och i spåren av corona är det kanske lättast att se till riskerna och sårbarheten. För att säkerställa produktionen behöver företagen snabbt titta på alternativa produktionslösningar och på sikt även ta ställning till om så kallade just-in-time-leveranser verkligen är något man vågar satsa på i framtiden. Dyr lagerhållning kommer förmodligen att betraktas som en självklarhet i framtiden, så även att sprida ut pro­duktion och leverantörer istället för att samla allt på samma plats.

– I näringslivet har man under ganska lång tid inte velat binda kapital genom att ha stora lager på reserv­delar eller annat. Det är företagseko­nomiskt bra men det finns ett pris för detta och det inser man nu. Här måste man tänka om och börja ha vissa pro­duktionsdelar på hyllorna igen, säger Stefan Skeppstedt.

God likviditet och stark balansräkning a och o
För att klara sig lättare ur nästa kris framhåller Stefan Skeppstedt vär­det av en god likviditet och en stark balansräkning.

– De företag som har en svag balans­räkning faller som korthus, i början av en så kraft kris som den vi gått in i nu. Men det är lätt att vara efterklok, att ta höjd för en kris liknande corona, är i det närmaste omöjligt. Men en låg­konjunktur kommer alltid förr eller senare, det får man som företagare inte glömma. Då är det ”cash is king” som gäller. Och den som har god lik­viditet, och en stark balansräkning kan utnyttja marknaden för att göra förvärv till bra priser, säger Stefan Skeppstedt.

Det är oerhört många företagare som hör av sig till Ackordscentralen just nu, men än så länge är det inte så många globala företag. Men härom veckan blev Stefan Skeppstedt rekon­struktör i ett annat företag som är helt beroende av den europeiska fordonsindustrin. Bolaget har tappat 95 procent av sin försäljning, särskilt stängda fabriker i Frankrike, något som har slagit hårt mot verksam­heten.

– Många globala företag är relativt stora, med kompetenta finansavdel­ningar. Och ju större företag, desto mer har man sannolikt förstått vikten av en långsiktig finansiering som kan utnyttjas också i svåra tider. De större internationella företagen kommer säkerligen att komma men det dröjer lite. Det finns också säkert en vilja från de finansiella systemen att undvika de stora konkurserna, och istället skjuta till mer likviditet där det behövs, säger Stefan Skeppstedt.

Text: Anette Norling
Bild: Athais Morais/Unsplash

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020