Zombieföretagen väntas öka

De kallas zombieföretag, bolagen som hankar sig fram genom lån med låga räntor och statliga stöd. Coronakrisen kan medföra att gruppen växer, befarar centralbankerna.

Begreppet zombieföretag uppstod i Japan under 1990-talet. Efter finanskrisen drabbades många företag av akuta ekonomiska problem, vilket löstes med utökade banklån. Åtgärden påhejades av den japanska regeringen, och det fanns en penningpolitik som byggde på att räntorna var mycket låga. En ansenlig del av företagen var dock inte starka nog att stå på egna ben. Det bidrog till att skapa skuldtyngda zombiebanker, oförmögna att stötta de bolag som var sunda och produktiva. I Japan brukar 90-talet beskrivas som ”det förlorade årtiondet”, en period präglad av stagnation och deflation.

– De senaste tio åren har zombieföretagen blivit en tilltagande realitet även i Europa och USA. Det finns ingen exakt definition att luta sig mot, men i korthet handlar det om bolag som inte producerar värde utan som helt enkelt borde läggas ned, säger Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Motverkar återhämtning
Redan förra hösten varnade centralbankernas samarbetsorgan BIS (Bank of International Settlements) för att coronapandemin kan leda till att zombieföretagen ökar. Av BIS forskningsrapport framgår att det från 1980-talet och framåt har skett en markant ökning av denna typ av företag.

I studien ingår 14 länder, däribland Sverige. Den generella slutsatsen är att de senaste decenniernas lågkonjunkturer har lett fram till en allt lägre räntenivå som gradvis har minskat det finansiella trycket på zombieföretagen. När räntekostnaderna är låga finns det ingen större press på dessa företag att betala av skulder, öka lönsamheten, sänka kostnaderna, öka produktiviteten, satsa på omstruktureringar eller – i förlängningen – lägga ned verksamheten.

I maj i år gick den europeiska centralbanken ECB ut med ytterligare en varning. Bedömningen är att det just nu finns många tusen företag inom EU som hasar sig fram på ett zombieliknande sätt. De extremt låga räntorna, i kombination med statliga coronastöd, befaras bidra till att zombieföretagen motverkar den ekonomiska återhämtningen inom EU. Följden blir att nya, livskraftiga företag får svårare att ta sig in på marknaden.

Kreativ förstörelse
För att beskriva fenomenet använder sig Fredrik N G Andersson av begreppet ”kreativ förstörelse”, introducerat redan på 1940-talet av nationalekonomen Joseph Schumpeter.

– Utan kreativ förstörelse utvecklas inte samhället. En stark och dynamisk ekonomi måste utgå från innovationer, inte från bevarande. Därför behöver vi acceptera förändringar, nya branscher och nya yrken som tar oss framåt, påpekar Fredrik N G Andersson.

Ur det perspektivet blir zombieföretagens existens inte bara en fråga för enskilda företag, utan för samhället i stort. När kapital, investeringar, statliga stöd och arbetskraft riktas åt fel håll kan det få konsekvenser på bred front.

– Om ett zombieföretag läggs ned kan arbetslösheten stiga, men poängen är att de anställda kan få jobb i mer sunda, tillväxtdrivna företag i stället. Det här kan vara tufft för den enskilde, men en viktig del av välfärdsstaten är att hjälpa människor att göra omställningar i arbetslivet, säger Fredrik N G Andersson.

Ökning vid tidigare kriser
De svenska zombieföretagen har ökat efter IT-bubblan och finanskrisen. I september i fjol presenterade Riksbanken en rapport över utvecklingen. Riksbankens analys är att det inte har skett någon dramatisk ökning av andelen zombieföretag under åren 2010–2016, inte heller då det infördes minusränta. Bankens bild är att zombieföretagen inte utgör något betydande hot mot den finansiella stabiliteten eller den ekonomiska tillväxten. Fredrik N G Andersson är dock inte lika säker.

– Låga räntor gör att fler zombieföretag överlever. Ränteläget är en mer avgörande faktor än de tidsbegränsade statliga stöden, säger han.

Samtidigt är han övertygad om att de politiska stödaktionerna under coronapandemin har förhindrat en rad konkurser, på gott och ont.

– I räddningspaketen har det satts upp regler som ska hjälpa till att skilja sunda företag från osunda, men i praktiken kan det ändå vara svårt att pricka rätt. Vi får se vad som händer när stöden tas bort och hur det påverkar konkursstatistiken.

Svagt entreprenörskap
Fredrik N G Andersson förknippar som regel inte zombieföretag med fusk eller onda avsikter, men däremot med bristfälligt entreprenörskap.

– Detta är företagare som nog både tror och hoppas på ljusare dagar. Men om skatten skjuts upp ska den ändå betalas till sist, och då kan den ha vuxit till en stor utgift.

Han konstaterar dessutom att Sverige är ett av de länder som erbjuder förhållandevis omfattande företagsstöd även när det inte är kristider.

– Vi har gott om stöd redan i den allmänna infrastrukturen, till exempel starta eget-bidrag och liknande. Problemet är att alla människor inte passar som entreprenörer. De som lyckas brukar oftast hitta sina egna vägar, framhåller Fredrik N G Andersson.

Förlängd återbetalningstid
Fram till den 10 november i år hade drygt 49 000 svenska företag beviljats anstånd med inbetalning av skatt och moms under pandemin. Totalt handlar det om cirka 52,7 miljarder kronor. En stor del av anstånden löper ut under våren 2022, men finansdepartementet har föreslagit att återbetalningstiden ska kunna förlängas med ytterligare 15 månader enligt en särskild avbetalningsplan.

Utöver skatteanstånden hanterar Skatteverket även ansökningarna om så kallat omställningsstöd, avsett för företag som har drabbats särskilt hårt av de restriktioner som har gällt under pandemin. Till och med den 10 november uppgick dessa ansökningar till drygt 19 miljarder kronor, varav Skatteverket har beviljat cirka 15,3 miljarder kronor.

– Vi kontrollerar bland annat att företaget bedriver en aktiv näringsverksamhet, att man sköter skatteinbetalningarna och att det inte finns ärenden hos Kronofogden, säger Eva Bodén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Korttidsstöd via Tillväxtverket
Ett av de andra stora stöden är möjligheten till korttidsarbete. Det innebär att ett företag kan permittera personal, samtidigt som staten – via Tillväxtverket – går in med ekonomisk stöttning. Grundkravet är att företaget är drabbat av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, orsakade av omständigheter utanför företagets kontroll .

– Vi gör kontroller i flera steg. Företaget får till exempel inte vara på obestånd, under rekonstruktion eller skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning . Det får inte finnas näringsförbud eller skulder hos Kronofogden, förklarar Niklas Kjellberg, presschef på Tillväxtverket.

Vid sidan om skatteanstånd, omställningsstöd och korttidsarbete finns det även ett omsättningsstöd, som vänder sig till enskilda näringsidkare och handelsbolag som har drabbats av minskad omsättning på grund av coronaviruset. Omsättningsstöden handläggs av länsstyrelserna.

ECB uppmanar till kontroller
I kristider hamnar dessutom bankernas utlåning ofta i extra fokus. ECB har i en rapport pekat på att bankerna har ett ansvar för att upprätthålla höga utlåningskrav och att kontinuerligt göra kreditvärdighetsbedömningar. Lånegarantier från regeringar, anstånd med betalningar och liknande pandemiinsatser har – åtminstone tillfälligt – minskat antalet konkurser i EU.

”Men eftersom åtgärderna är nya och volymen av beviljade lån hög finns det en risk för att utlåning till icke-livsdugliga företag slinker igenom. Det är därför viktigt att banker, revisorer, tillsynsmyndigheter och beslutsfattare gemensamt gör sitt yttersta för att hålla denna risk under kontroll”, skriver ECB.

•••

Fakta/Zombieföretag
En bred definition av ett zombieföretag är att företaget har varit aktivt i minst tio år och inte har kunnat täcka sina skulder med vinstmedel från verksamheten under tre år i följd. Enligt centralbankernas samarbetsorgan BIS har andelen zombieföretag i OECD-länderna stigit från knappt 2 procent i mitten av 1980-talet till omkring 15 procent 2017.

Sverige uppvisar liknande siffror, med cirka 2 procent i början av 1990-talet till cirka 12 procent under de senaste åren. Andelen ligger därmed något lägre än OECD-genomsnittet, men högre jämfört med en rad andra EU-länder.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2021

Text: Lena Lidberg
Foto: Johan Persson

Svårt att jämföra olika länder

Hur har svenska företag och svensk ekonomi klarat coronakrisen jämfört med andra, mer nedstängda länder? Det är frågor som just nu sysselsätter många aktörer.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, är en av de experter som den senaste tiden har fått många frågor kring ”lockdown” kontra öppenhet.

– Det korta svaret är att det är för tidigt att göra den sortens analys eller utvärdering, vi är inte ute ur krisen ännu. Bland annat skulle det behövas BNP-siffror som sträcker sig betydligt längre än till andra kvartalet, men även då kan det vara svårt att jämföra olika länder på ett meningsfullt sätt. Några allmänna slutsatser går det ändå att dra, säger Annika Winsth.

En av de viktigaste faktorerna är hur den nationella näringslivsstrukturen ser ut, framhåller hon. En öppen ekonomi som den svenska, präglad av både stor export och stor import, bygger på att det internationella flödet av varor och tjänster fungerar. Om andra länder hamnar i lockdown får även svenska företag snabbt problem.

– I det avseendet har vi stora likheter med exempelvis Tyskland och Finland, då stora delar av vår industriproduktion är investeringsvaror, förklarar Annika Winsth.

Skillnader även i Norden
Samtidigt påpekar hon att det även inom Norden finns stora skillnader mellan näringslivsstrukturerna. Den norska ekonomin är uppbyggd kring export av olja och lax, medan Danmark har sin tonvikt på produktion av läkemedel och livsmedel.

– Även om både Norge och Danmark har hållit helstängt under lång tid så är deras BNP-fall hittills mindre än Sveriges. Framför allt har Danmark gynnats av att de har stor tillverkning av precis den typ av produkter som har efterfrågats under coronakrisen.

De nordiska länderna tycks generellt ha klarat den ekonomiska delen av krisen förhållandevis väl. En delförklaring kan vara att länderna i Norden hade ett betydligt bättre finansiellt utgångsläge än exempelvis Italien, som redan tidigare hade en stor skuldbörda att hantera.

– Stabila finanser har gett både Sverige och våra grannländer stora möjligheter att satsa på statliga stödpaket och ekonomiska stimulanser. Det kommer vi att ha nytta av nu när den globala ekonomin har börjat snurra igen, säger Annika Winsth.

Årets andra kvartal beskriver hon däremot i mycket mörka ordalag:

– Det var en brutal nedgång, ungefär som att släcka ljuset. Nu efter sommaren har vi åtminstone kunnat slå på dimmern.

Flest konkurser i Finland
Precis som Nordea har även kreditupplysningsföretaget UC god kännedom om den nordiska marknaden. UC ingår i finska Enento-koncernen, som tillsammans med branschkollegan Experian har tagit fram statistik över företagskonkurserna i Sverige, Finland, Norge och Danmark för mars, april och maj i år. Av dessa fyra länder stod Finland för den största ökningen. I april ökade de finska konkurserna med 36 procent jämfört med april 2019. Kort därefter följde Sverige, med en ökning på 30 procent för april.

– Det här var en väldigt tuff period för många företag. I Sverige hade vi en kraftig konkursvåg i detaljhandeln, men framför allt i hotell- och restaurangbranschen. Där ökade konkurserna med 121 procent i mars och 135 procent i april, konstaterar Richard Damberg, kreditexpert på UC.

En genomgående trend är att många av de drabbade företagen länge har kämpat med låga marginaler.

– Det handlar om bolag som hade dålig lönsamhet och svag motståndskraft redan tidigare, och som nu fick sin dödsstöt genom covid-19, säger han.

Eftersläpning i grannländerna
Den som tittar på vårens konkursstatistik för Danmark och Norge kommer att notera att siffrorna här går i motsatt riktning jämfört med Finland och Sverige – det vill säga att konkurserna har minskat jämfört med våren 2019. Det är dock en sanning med modifikation. I Danmark påverkades domstolarna av samhällets nedstängning, vilket innebär att konkursansökningarna inte har kunnat hanteras på samma sätt som normalt. Både Danmark och Norge har dessutom sjösatt statliga stödpaket i en omfattning som akut kan ha räddat fler företag, men i takt med att dessa krisåtgärder avvecklas väntas konkurserna i stället ta fart.

– I Sverige finns det nu tydliga tecken på en stabilisering, även om vi nog även fortsättningsvis kommer att se en hel del konkurser i framför allt hotell- och restaurangnäringen, bedömer Richard Damberg.

Parallellt har dock vissa andra branscher upplevt en ökad försäljning under krisen. Företag inom ”hemmafix”, byggnation, hemelektronik, inredning och dagligvaruhandel har i många fall haft en stigande efterfrågan.

– Även en del mindre och nischade butiker, till exempel närlivs, har ofta fått ett litet uppsving. Åtminstone tillfälligt, säger Richard Damberg.

Text: Lena Lidberg
Bilder: Nordea samt UC

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

Liten vändning i sikte

Ett dystert konjunkturläge – men med ett visst ljus i tunneln. Sex månader in i coronapandemin har många av de ekonomiska kurvorna börjat vända uppåt igen, konstaterar Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet.

Statliga Konjunkturinstitutet (KI) på Kungsholmen i Stockholm har uppdraget att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen, både i Sverige och internationellt. På KI:s prognosavdelning finns cirka 25 personer som löpande tar fram de underlag som används av både av regering, myndigheter, företag och organisationer. När coronakrisen slog till i mars ställdes alla tidigare prognoser för 2020 på ända. Plötsligt utlöstes historiska ras i hela världsekonomin.

– Årets andra kvartal blev ett riktigt lågvattenmärke. April, maj och juni var mycket dramatiska, sammanfattar prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

I den konjunkturbarometerindikator som KI publicerade i slutet av april noterades det kraftigaste fall som hittills har uppmätts i Sverige. Både hushållens och företagens syn på ekonomin var mörkare än under finanskrisen, och värst var läget i tjänstesektorn. Snabbt förändrades även KI:s arbete. Traditionell statistik över produktion, konsumtion och varsel levereras med fördröjning och var inte till så stor hjälp.

Flera extramätningar
Därför har KI nu infört flera extramätningar under året för att fråga företag om hur deras omsättning har påverkats. Viss statistik samlas även in på veckobasis.

– Det faktum att regering och myndigheter har bedrivit en expansiv finanspolitik under de senaste månaderna har haft stor betydelse för att förhindra konkurser och stigande arbetslöshet. Hittills under 2020 handlar det om 140 miljarder kronor i finanspolitiska åtgärder. Troligen kommer det att behövas ytterligare 80 miljarder kronor under 2021, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Utifrån KI:s senaste mätningar verkar dock den akuta delen av krisen nu vara över. I augusti syntes ett tydligt lyft för tillverkningsindustrin och i september var det en allt mindre andel företag som uppgav att de var föremål för stora omsättningstapp.

– Kurvorna har långsamt börjat vända uppåt, om än från låga nivåer. Samtidigt får vi ställa in oss på att det här är en kris som kan påverka oss under lång tid. Ingen vet heller hur smittspridningen utvecklar sig i höst och vinter, påpekar Ylva Hedén Westerdahl.

Långt ifrån normalläge
En av de personer som Ackordscentralen Nyheter intervjuade i förra numret, i coronakrisens inledning, var Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna. Från hans horisont är det ännu för tidigt att använda ord som återhämtning.

– Vi befinner oss långt ifrån ett normalläge. Det finns många branscher och företag som fortfarande kämpar för sin överlevnad. Se bara på kultursektorn, säger han.

Sedan pandemin bröt ut har Företagarna haft en omfattande dialog med regering och myndigheter – allt för att förmedla de synpunkter som finns hos organisationens cirka 60 000 medlemsföretag.

– Vi har varit med och påverkat många av krisåtgärderna. Bland annat har vi starkt förespråkat det så kallade omställningsstödet, alltså regeringens stöd till de företag som har fått minskad omsättning på grund av covid-19. Tyvärr har detta stöd kantats av en tung administration, där det till exempel krävs intyg från revisorer. I praktiken har stödet därför varit komplicerat att söka, anser Daniel Wiberg.

Dyr finansieringsform
Han konstaterar att detsamma tycks gälla möjligheten till skatteanstånd, vilket blev förenat med väntetider hos Skatteverket och upplevdes som en förhållandevis dyr finansieringsform.

– Inte heller företagsakuten, stödet som bygger på statliga kreditgarantier, har kommit till så stor nytta. Vi vet inte varför, men med tanke på att bankernas möjliga utlåning via systemet uppgår till 39 miljarder kronor är det en försvinnande liten del som har nått fram, påpekar Daniel Wiberg.

Regeringens största åtgärd, systemet med korttidspermittering, tycks ha använts desto mer. Bland annat har många storföretag utnyttjat den möjligheten. Korttidspermitteringarna är till för att rädda arbetstillfällen och bidrar till att hålla sysselsättningen uppe. Indirekt blir permitteringarna även en arbetskraftsreserv, med följd att många företags behov av nyanställningar ytterligare skjuts på framtiden.

Ökad arbetslöshet
Den ökande arbetslösheten är en av de faktorer som oroar Daniel Wiberg mest. Inom kort väntas landets totala arbetslöshet uppgå till 10 procent.

– Det här är en svår utmaning för Sverige som samhälle. Redan innan coronakrisen stod en stor grupp människor utanför arbetsmarknaden, framhåller han.

Av Företagarnas senaste småföretagsbarometer framgår att förväntningarna om att kunna öka sysselsättningen dramatiskt har minskat.

– Under det senaste decenniet har fyra av fem jobb i Sverige skapats i små och medelstora företag. När de inte kan eller vågar anställa hotas på sikt vår välfärd. Därför behövs det nu politiska reformer som kan stärka de svenska företagens konkurrenskraft inom områden som exempelvis skatter och arbetsrätt, säger Daniel Wiberg.

Frågor som dessa har Företagarna även drivit i de omstarts- och återstartskommissioner som har initierats för att motverka coronakrisens effekter. Organisationen har inte sjösatt någon egen kommission, men har bidragit till de satsningar som har gjorts av bland annat Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare och Tillväxtverket.

Många reformförslag
Ordförande i Stockholms Handelskammares omstartskommission är Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Kommissionen består av tio experter – däribland professorer och före detta politiker – som har tagit fram reformförslag inom allt från finanspolitik och entreprenörskap till utbildning och digitalisering. Deras slutrapport presenterades i mitten av augusti.

– Här finns många kugghjul som hakar i varandra. Bland annat föreslås en stor skattereform, med breddad moms, lägre skatt på arbete och en ny fastighetsskatt. Andra bärande områden för att göra Sverige starkare efter krisen är en grön omställning och en ökad social inkludering, säger Klas Eklund.

Han påpekar att den ekonomiska nedgång som coronakrisen har vållat är mycket brant. Däremot tycks följderna, i alla fall hittills, ha blivit något mildare än vad som befarades i våras.

– Det har skett en anpassning från företagen, de har varit snabba och effektiva. Dessutom har staten gripit in med viktiga stödpaket. I huvudsak tycker jag att stöden har varit bra, men vissa av dem behöver kanske förlängas, säger Klas Eklund.

Besöksnäring i kris
Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare, är inne på samma linje. Organisationen företräder drygt 2 000 medlemsföretag i Stockholm och Uppsala län – en region som den senaste tiden har drabbats av stora avbräck inom bland annat turism och besöksnäring, handel och transporter. Visserligen har många svenskar i år satsat på hemester, men i huvudstadsregionen har de inhemska besökarna inte kunnat väga upp det stora bortfallet av utländska turister.

– Över lag har krisstöden varit bra, men stora delar av paketen har nu avslutats eller fasats ned. Både den sänkta arbetsgivaravgiften och hyresstödet avvecklades den 30 juni, och från den 1 augusti gäller nya regler för korttidspermitteringar.

– Omställningsstödet var till en början inriktat på omsättningstapp under mars och april, men eftersom det oftast är lågsäsongsmånader inom exempelvis besöksnäringen är det ingen representativ period. Vi har argumenterat hårt för att omställningsstödet ska förlängas och förenklas, så att det når ut på ett bättre sätt, säger Stefan Westerberg.

Han framhåller att alla kriser är unika, men att den stora osäkerhet som rådde i våras trots allt har lindrats något så här ett halvår senare.

– Läget skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika företag och olika branscher. Framför allt är det mindre företag i tjänstesektorn som fortfarande har problem.

Stora utvecklingskliv
Över hela världen har covid-19 orsakat såväl en hälsokris som en ekonomisk kris. Viruset har förändrat vår vardag och våra arbetsliv, och på digitala seminarier och konferenser försöker forskare och experter förutspå de mer långsiktiga konsekvenserna. Coronakrisen har bland annat beskrivits som ett ”globalt stresstest” för både politiker, länder, regioner och ekonomier. Tidigare problem har förvärrats och förändringstrycket har accelererat. På bara några månader har det skett rekordstora utvecklingskliv inom områden som digitalisering och e-handel.

– Ett annat exempel är att våra politiker på kort tid har tagit flera stora, modiga beslut. Jag hoppas att det är en utveckling som fortsätter, säger Klas Eklund.

Coronakrisen i siffror

Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, minskade under andra kvartalet 2020 med 8,3 procent jämfört med föregående kvartal. Denna nedgång är historiskt brant.
Till och med vecka 35 hade 4 500 företag, med sammanlagt 15 000 anställda, försatts i konkurs under 2020.
Till och med vecka 35 hade 256 företag, med sammanlagt över 8 000 anställda, beviljats företagsrekonstruktion under 2020.
Under perioden mars–augusti har drygt 96 000 svenskar varslats om uppsägning.
Under perioden april–augusti har drygt 82 000 ansökningar om korttidspermittering kommit in till Tillväxtverket. Totalt har nära 572 700 anställda gått ner i arbetstid.
Under juli uppgick arbetslösheten till 8,9 procent.

Källa: ekonomifakta.se

Text: Lena Lidberg
Bilder: Konjunkturinstitutet, Företagarna, Mannheimer Swartling samt Stockholms Handelskammare

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020