Utökade befogenheter för Bolagsverket

Regeringen har överlämnat propositionen Bolag och brott (2024/25:8) till riksdagen i vilken bland annat Bolagsverket föreslås få utökade befogenheter. Däremot anser regeringen inte att det finns tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små bolag.

I propositionen föreslår regeringen åtgärder med syfte att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. En stor del av propositionens förslag berör Bolagsverket som bland annat föreslås få utökade möjligheter till kontroller av företagsregister och möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare till Bolagsverket. Personlig inställelse ska även kunna krävas vid misstanke om oriktiga uppgifter i registren. Bolagsverket föreslås också få bättre förutsättningar att stryka oriktiga uppgifter ur registren.

På Bolagsverket är man positiv till propositionens innehåll och möjligheten att bidra till den samhällsproblematik som finns med brottslighet via företagande.

– Vi ställer oss mycket positiva till att Bolagsverket får ett utökat uppdrag att bidra, till exempel genom utökade kontroller, säger Therese Frennberg, avdelningschef på Företagsavdelningen.

Företagskapning kriminaliseras
Propositionen innehåller också förslag om att företagskapning ska kriminaliseras samt skärpta straff för brott mot målvaktsförbud. Vidare föreslås en höjning av förseningsavgifter vid sen inlämning av årsredovisningar, samt en stärkt kontroll av ekonomiska föreningars årsredovisningar i form av att bostadsrättsföreningar och alla ekonomiska föreningar ska lämna in sin årsredovisning till Bolagsverket. Dessutom föreslås att skyddet mot brottslighet i stiftelser stärks och anpassas till övrig associationsrättslig lagstiftning.

Ingen revisionsplikt för mindre bolag
Det finns däremot inte tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för mindre aktiebolag. Flera remissinstanser förespråkade ett återinförande, däribland Ekobrottsmyndigheten och Ackordscentralen, samtidigt som en del remissinstanser motsatte sig återinförd revisionsplikt. Bland dessa fanns till exempel Svenskt Näringsliv och Bolagsverket.

Över lag anser Ekobrottsmyndigheten (EBM) att propositionen innehåller många bra förslag, bland annat det som berör Bolagsverket men också att man kriminaliserar företagskapning samt att straffet mot aktiebolagslagens målvaktsförbud skärps. Däremot anser EBM att det är negativt ur ett brottsbekämpningsperspektiv att revisionsplikten inte återinförs och menar att problemet med utnyttjandet av bolaget som brottsverktyg därmed kvarstår.

– Enligt vår uppfattning utreddes inte alternativen till ett återinförande av revisionsplikten tillräckligt väl utan förkastade dessa utan att göra några fördjupande bedömningar. Därför fanns inte något alternativ att ta ställning till i propositionen, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på EBM.

Bolagsverket framförde som remissinstans att man är tveksamma till om ett återinförande är rätt väg att gå för att motverka och minska ekonomisk brottslighet bland företag och företagare.

– Vi menar att en sådan ingripande reform behöver utredas ytterligare för att tydliggöra att effekterna av ett återinförande helt klart överväger nackdelar för företagare, menar Therese Frennberg.

Propositionen överlämnades till riksdagen den 12 september, och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2024

Text: Anette Norling
Bild: Jack Sparrow/Pexels

När bolag blir till brottsverktyg

De senaste åren har den ekonomiska brottsligheten blivit allt mer avancerad. Bland de professionella utövarna finns i dag både bolagsbildare, bolagsförmedlare, banktjänstemän, mäklare och advokater.

Att använda företag som brottsverktyg är inget nytt, men metoderna förfinas ständigt.

– Jag skulle kunna prata i timtal om alla olika brottsupplägg som vi hittar. Numera handlar det ofta om entreprenörer i brott som skapar och säljer olika tjänster och bolag. Avsikten kan vara allt från penningtvätt till finansiering av terrorism, säger Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten (EBM).

För några år sedan var brottslingarna ofta på jakt efter befintliga, seriösa bolag under avveckling. Genom att betala en oansenlig summa, till exempel en krona, kan en ”hjälpsam” intressent snabbt överta både tillgångar, skulder, bankkontonummer och en upparbetad kreditvärdighet. När bedragarna tar befäl över bolaget placeras som regel målvakter på de ledande posterna. Samtidigt börjar hjärnorna bakom upplägget att till exempel beställa varor och tjänster på kredit. Ibland slutar företagsöverlåtelsen med att den ursprungliga, seriösa ägaren råkar mycket illa ut.

– Detta förekommer fortfarande, men i dag är det vanligare att bedragarna bygger sina egna aktiebolag från grunden. Människor med hög utbildning, till exempel civilekonomer och jurister, fungerar som möjliggörare och säljer färdiga, komplexa brottsupplägg. Ofta har de tusentals bolag på lager, konstaterar Per Hedman.

Internationella förgreningar
Möjliggörarna står för myndighetskontakterna, uppträder som deklarationsombud och upprättar falska årsredovisningar. Risken för att åka fast är relativt liten och straffen förhållandevis låga.

– Om du lagförs döms du kanske till ett par års fängelse. Det ska ställas mot att du innan dess kan ha tjänat tiotals miljoner kronor, påpekar Per Hedman.

Brottstyperna är många. Det är omvittnat att de kriminella nätverken i dag tjänar mer pengar på ekonomisk brottslighet än på narkotikahandel. Ibland riktar förövarna in sig på offentliga medel och ägnar sig åt skattebrott, bidragsbrott och momskaruseller. Ibland specialiserar de sig på bedrägerier mot privatpersoner och företag, eller kombinerar sina affärsidéer. Ofta befinner sig gärningsmännen utomlands, vilket försvårar utredning och lagföring.

Ett tillvägagångssätt är att starta ett nytt bolag som till en början har ganska liten omsättning. Efter några år stiger både omsättningen och vinsten, med hjälp av falska årsredovisningar. Den fiktiva kreditvärdigheten kan användas för att begå kreditbedrägerier.

– Vi har bland annat fall där kriminella har leasat premiumbilar som är värda över en halv miljon kronor styck. När bilföretaget inte får betalt hamnar ärendet hos Kronofogden, men då har bilarna sedan länge lämnat Europa, säger Per Hedman.

Falska individuppgifter
I stället för att göra månadsvisa skattedeklarationer inkommer bluffbolagen ofta med en ”rättad” deklaration i början av året därpå. Där kan det till exempel hävdas att bolaget har betalat ut miljontals kronor i lön till kanske 50 personer.

– Allt är bara påhitt. Syftet är att ge personerna en offentlig inkomst i Skatteverkets register, vilket i sin tur kan legitimera brottsvinster, ge tillgång till välfärdssystemet och göra det lättare att ta lån, förklarar Per Hedman.

Falska individuppgifter är en verksamhet som omsätter miljardbelopp. Ibland blir utländska medborgare inresta till Sverige enbart för att skaffa ett samordningsnummer och ett bank-id. Ytterst kan det vara fråga om människohandel.

– Ofta verkar huvudmännen finnas utomlands, men genom att ha tillgång till olika personers bank-id kan de begå brott i Sverige eller instruera sina ”anställda” att godkänna deklarationer eller kreditansökningar.

Ökad samverkan
För utredare av ekobrott är det ett problem att det inte längre finns krav på revisor i de mindre bolagen. Utan extern kontroll kan det ta tid för myndigheterna att upptäcka vad som sker.

Hälften av brottsanmälningarna till EBM görs av konkursförvaltare. Det första tecknet på att något inte står rätt till brukar vara att bokföringen saknas. Det andra tecknet är att bolagets tillgångar är försvunna. När ett bluffbolag blir försatt i konkurs är det inte ovanligt att bedragarna som en sista åtgärd försöker lura till sig statlig lönegaranti. Plötsligt dyker det upp namn på personer som sägs ha blivit anställda någon månad innan konkursen eller som aldrig har haft samröre med bolaget.

Per Hedman framhåller att det skulle behövas en hel palett med åtgärder för att strypa möjligheterna att använda företag, stiftelser och andra juridiska personer som brottsverktyg. Brister och sårbarheter måste kartläggas och regelsystem och kontroller förstärkas.

– Revisionsplikten borde återinföras och sekretessen mellan myndigheter behöver minska ytterligare, även internationellt. När den grova, organiserade brottsligheten nu har etablerat sig i affärsvärlden måste vi tillsammans sätta stopp innan det på allvar hotar vår demokrati. Vi måste genast öka samarbetet mellan både myndigheter, banker, konkursförvaltare och andra aktörer, understryker han.

•••

Fakta/ekobrott
Under 2023 inkom totalt 40 939 brottsmisstankar till Ekobrottsmyndigheten (EBM). Året innan var siffran 35 329.

Ungefär hälften av ärendena gällde misstankar om bokföringsbrott. Nästan 40 procent gällde skattebrott. Båda kategorierna ökade i fjol och samtidigt fördubblades de misstänkta penningtvättsbrotten, från 820 fall år 2022 till 1 638 för 2023.

Av de 9 164 brottsanmälningar som gjordes till EBM under 2023 stod konkursförvaltare för nästan hälften, 4 518. Näst flest kom från Skatteverket, som gjorde 2 771 anmälningar.

Källa: EBM:s årsredovisning för 2023.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: EBM

 

Ökning av ekobrott och svart arbetskraft

Sedan början av augusti är det ännu lättare att registrera nytt aktiebolag, något som alla EU-medborgare kan dra nytta av. På Ekobrottsmyndigheten är man orolig och befarar att det kan leda till ännu fler ekobrott.

Numera tar det Bolagsverket fem arbetsdagar att registrera nya aktiebolag om ansökan är komplett. För filialer ska regist­rering ske senast efter tio arbetsdagar. Att reglerna förändras beror på EU:s digitaliseringsdirektiv och att alla EU-medborgare enkelt ska kunna online-registrera företag i alla medlemsländer. På Ekobrottsmyndigheten (EBM) är man orolig att det kommer leda till fler ekobrott.

– Möjligheten att vem som helst i Europa kan starta ett bolag innehållande en målvakt i utlandet ökar risken för att aktiebolaget används som brottsverktyg. Att utreda vem som står bakom bolaget blir svårt eftersom styrelsen befann sig i ett annat land vid registreringen, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på EBM.

Ingen förhöjd risk enligt Bolagsverket
Än så länge har det inte skett någon ökning av digitala registreringar från utlandet, men samtidigt ska man komma ihåg att det är förtidigt att dra några slutsatser om hur det kommer utvecklas.  EBM tror att resultatet av de nya reglerna syns först om något år. En central del i Bolagsverkets arbete kommer fortsatt vara att säkerställa att kvaliteten i deras register är hög och där ingår även att följa den här typen av utveckling.

Det brottsförebyggande arbetet är en del av Bolagsverkets kvalitetsuppdrag och i handläggningen finns verktyg för att upptäcka oseriösa aktörer. I takt med den ökade digitaliseringen pågår även ett utvecklingsarbete som med hjälp av systemstöd siktar på att identifiera ärenden där det av olika anledningar finns behov av ytterligare kontroller.

– Det kan innebära att vi behöver längre tid i vissa ärenden innan det sker någon registrering. Det kan exempelvis handla om att vi inte fått in alla uppgifter som krävs, men också röra sig om kontroller inom ramen för vårt brottsförebyggande uppdrag, säger Håkan Larsson, enhetschef på Bolagsverket.

Även den annalkande lågkonjunkturen kan leda till ökat antal ekobrott. Vid lågkonjunkturer så ökar antalet konkurser och därmed finns en risk för ökad konkursbrottslighet. Hög inflation och stigande räntor innebär också att vissa branscher blir extra känsliga, som till exempel fastighetsbolag med hög belåning.

– Man kan också tänka sig att byggföretag får svårt att klara sig under lågkonjunkturen med tanke på att bostadsbyggandet minskar i takt med att räntan höjs. Här finns en risk för ökad konkursbrottslighet samt även lönegarantibedrägerier, säger Henrik Lundin.

Byggbranschen överrepresenterad
Sverige står inför stora samhällsinvesteringar och det varnas bland annat för bidragsbrott och skattebrott. Henrik Lundin påpekar att det kan vara svårt att rekrytera arbetskraft till en del obekväma och dåligt betalda jobb, och att detta givetvis ökar risken för arbetskraftsexploatering och svartarbete.

Byggbranschen är överrepresenterad när det gäller ekonomisk brottslighet. Där kan svartarbete bli ett sätt att hålla personalkostnaderna nere i en lågkonjunktur, eftersom företag inom branschen ofta har ett stort behov av flexibilitet. I samband med stora byggen finns därför en risk för svartarbete när byggbolag snabbt kan få stora arbetskraftsbehov. Antikorruptionsexperten Louise Brown säger i en intervju i Dagens Nyheter att Sverige till och med är i behov av kriminella för att vissa personalintensiva branscher ska kunna leverera.

Det finns ingen exakt siffra på hur stora summor som den ekonomiska brottsligheten omsätter men enligt Skatteverkets skattefelsrapport från 2021 så uppskattades enbart svartarbetet under 2010–2016 till 91 miljarder kr per år. Sedan tillkommer andra fel och oegentligheter när det gäller till exempel moms och felaktiga utbetalningar från olika typer av välfärdssystem. Skatteverkets uppskattningar visar att 5–10 % av skatteintäkterna försvinner varje år i form av skattefusk.

Info 1
Byggmarknadskommissionen har lämnat flera förslag för att motverka svartarbete och arbetskraftsexploatering inom byggbranschen. Läs slutrapporten här: https://www.byggmarknadskommissionen.se/

Info 2
Ekobrottsmyndigheten har satt ihop en checklista för att undvika oseriösa aktörer: https://www.ekobrottsmyndigheten.se/undvik-oseriosa-aktorer-med-ebms-uppdaterade-checklista/

Info 3
Stora branschgruppen arbetar för lösningar som ska leda till ökad konkurrensneutralitet mellan företag i Sverige. Målet med arbetet är att ändra på det fusk och den brottslighet som finns idag. https://www.skatteverket.se/omoss/samverkan/naringslivochideellsektor/gruppenforkonkurrensneutralitet.4.7be5268414bea064694aa78.html

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2022

Text: Anette Norling
Bild: Bolagsverket samt Mikael Gustavsen

Sälj eller avveckla ditt bolag säkert

Företag, ofta aktiebolag, används systematiskt som verktyg för att begå ekobrott. Ska du sälja eller avveckla ditt bolag är det därför viktigt att du gör det på ett säkert sätt. Ekobrottsmyndigheten (EBM) har satt ihop en lista med varningssignaler att se upp med som du kan använda dig av. Listan är ingen garanti mot oseriösa aktörer utan är tänkt som en första vägledning. EBM har även en checklista med vad du kan tänka på för att undvika att göra affärer med oseriösa aktörer.

Du hittar mer information på EBM:s webbplats:

ekobrottsmyndigheten.se/salja-eller-avveckla-foretag-sakert/

ekobrottsmyndigheten.se/checklista-undvik-oseriosa-aktorer/

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2022

Text: Anette Norling
Bild: Scott Graham/Unsplash

 

Ökad risk för bolagsplundring i coronatider

Ofta har de snygga hemsidor och ett attraktivt förslag. Men skenet bedrar – bakom erbjudandet kan det dölja sig slipade bolagsplundrare. ”Den som ska sälja eller avveckla sitt företag bör vara mycket vaksam”, betonar Helene Thorgren, avdelningschef på Bolagsverket.

Det kan finnas flera orsaker till att den som har startat ett aktiebolag bestämmer sig för att avsluta verksamheten. Ett skäl kan vara att det är en sidosatsning som aldrig kom igång, och att du nu vill få loss de pengar som finns bundna i bolaget. Ett annat skäl kan vara att ditt bolag har hamnat på obestånd, att skulderna hopar sig och att du nu akut vill vidta åtgärder innan konkursen blir ett faktum. I lägen som dessa kan det vara frestande att se sig om på internet efter snabba lösningar kring försäljning eller avveckling.

– Det finns förstås seriösa aktörer inom det här området, men vi ser ett växande problem med kriminella personer som vill ta över företag som de kan använda som brottsverktyg. Samtidigt är risken stor för att den person som har varit ägare råkar mycket illa ut, konstaterar Helene Thorgren.

Utökat regeringsuppdrag
Hon är jurist och chef för avdelningen företagsregistrering vid Bolagsverket i Sundsvall. Verket arbetar sedan länge med att bekämpa ekobrott, men fick för tre år sedan ett utökat regeringsuppdrag i frågan. Då infördes en särskild enhet som bedriver förebyggande arbete mot penningtvätt, finansiering av terrorism och annan ekonomisk brottslighet. Enheten består av ett tiotal personer och ingår i företagsregistreringsavdelningen.

– Ett av de största problem som vi ser just nu är oseriösa ombud som erbjuder snabbavveckling av bolag. Många företag har det tufft under coronapandemin, vilket kan förvärra läget. Ofta framstår bedragarnas fasader och internetsajter som pålitliga, så det är lätt att bli lurad, påpekar Helene Thorgren.

Bedragarnas främsta drivkraft är att hitta bolag som kan omvandlas till plattformar för exempelvis kredit- och identitetsbedrägerier, momsbedrägerier och välfärdsbrott.

Bolagsmålvakter
För att förhindra upptäckt används som regel bolagsmålvakter, som antingen får viss ersättning eller också själva blir utnyttjade. En annan försvårande omständighet är att vissa delar av bedragarnas verksamhet vanligen kan räknas som seriösa, vilket gör att kriminaliteten blir komplicerad att genomskåda för både brottsoffer och myndigheter.

– Bolagsverket har bland annat infört skärpta kontroller kring företagsregistreringar, för att motverka att det kommer in företrädare med oriktiga identiteter. Men den här typen av brottslighet är svår att stoppa, och det vore bra med fler verktyg. Kanske behövs det tydligare lagstiftning med kännbara straff för bolagsmålvakter, och kanske behöver vi i Sverige bli snabbare och duktigare på att använda oss av näringsförbud, säger Helene Thorgren.

Hon framhåller att en viktig nyckel är att myndigheter och privata aktörer kan samverka och utbyta information. Bolagsverket har ett nära samarbete med bland annat Skatteverket, Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan och branschorganisationen Svensk Handel.

– Men viktigast av allt är att satsa på förebyggande information till företagare. Det avgörande budskapet är att du ska vara noga med vem du gör affärer med, poängterar Helene Thorgren.

Svårlösta fall
Ibland uppdagas brottsligheten när det uppstår en skatteskuld i bolaget eller när årsredovisningen inte kommer in i tid.

– När ärendena når oss på Skatteverket brukar det tyvärr vara för sent att spåra bedragarna eller att få tillbaka några pengar. Finns det en skuld till staten kan vi försätta bolaget i konkurs, men kvar finns ofta bara en bolagsmålvakt som kanske har missbruksproblematik eller bristande språkkunskaper. Många av affärsuppläggen är mycket cyniska, förklarar Joachim Franzén, skatteombud på Skatteverket i Örebro och med uppdraget att företräda statens intressen i domstolsprocesserna.

Han konstaterar att det inte är ovanligt att en och samma målvakt figurerar i ett mycket stort antal bolag.

Kriminella nätverk
Samma erfarenhet har Anders Bergman i Umeå, jurist och grundare av Ackordscentralen Norrland. De senaste åren har han följt flera fall av bolagsplundring där det fanns gemensamma personkopplingar.

– Det är viktigt att vi konkursförvaltare polisanmäler alla former av misstänkt bolagsplundring. Jag blir oerhört upprörd över den här sortens brottslighet, där bolag töms på pengar, säljs vidare till kriminella och används som brottsverktyg, säger han.

Ett av de ärenden som han har arbetat med gäller ett familjeföretag som försattes i konkurs av Skatteverket. Som en sista, desperat åtgärd försökte ägarna bli kvitt sina skulder genom att vända sig till ett bolag som på nätet beskrev sig som ”konkursexperter”. Följden blev att familjeföretaget fick sälja sina aktier till ett bolag som kontrollerades av ett grovt kriminellt nätverk. Efter många obehagliga turer ledde det till att familjeföretagets företrädare drevs hela vägen till personligt obestånd.

På jakt efter bankkonto
Ett annat ärende som Anders Bergman blev inkopplad i berör en man som hade startat ett aktiebolag i IT-branschen. Verksamheten kom aldrig igång och efter en tid hittade mannen ett snabbavvecklingsföretag på webben. Deras taxa var 3 490 kronor, vilket sågs som prisvärt. Liknande tjänster brukar annars kosta ungefär tre gånger så mycket. Uppgörelsen i övrigt byggde på att ett till synes mycket respektabelt företag skulle köpa IT-bolaget för en krona.

– Nästa steg var att IT-killen fick instruktioner om att han skulle ta ut sina pengar från företagskontot, men själva kontot fick inte avslutas. Här finns en av förklaringarna till att bedragare gärna vill komma åt befintliga bolag – den som vill öppna nya bankkonton i dag får genomgå allt mer noggranna kontroller, säger Anders Bergman.

IT-bolaget försattes senare i konkurs. Någon årsredovisning hade inte inkommit. Det visade sig också att företaget hade bytt styrelse ett par gånger. Anders Bergman kontaktade därför företrädaren för det respektabla bolag som enligt ursprungsuppgörelsen skulle ha köpt IT-bolaget för en krona.

– Hans kommentar var: ”Inte nu igen!”. Flera gånger hade det hänt att okända bedragare hade använt sig av hans namn, förklarar Anders Bergman, och konstaterar att det än i dag är oklart vilka personer som under en period tog över IT-bolaget och dess bankkontonummer.

Hela samhället drabbas
Tomas Andersson, chef för den polisoperativa enheten vid Ekobrottsmyndigheten i Umeå, bekräftar även han att bolagsplundringar är svårlösta fall. Inom myndigheten har han ett nationellt uppdrag med att motverka penningtvätt.

– Det finns per definition inget brott som heter bolagsplundring, men bakom begreppet döljer sig komplex och avancerad kriminalitet. Ofta handlar det om blandbrottslighet: brott mot aktiebolagslagen, kreditbedrägerier, skatte- och bokföringsbrott, trolöshet mot huvudman…

– Bedrägerierna kan drabba både staten och privata näringsidkare och påverkar hela samhället. När bedragarna till exempel lyckas handla varor och tjänster på kredit uppstår ofta kännbara kreditförluster i de drabbade företagen, säger Tomas Andersson.

Ekobrottsmyndighetens främsta råd är att alltid kontrollera vem du gör affärer med. Det gäller även då du planerar att sälja eller avveckla ditt bolag.

– Här finns många varningssignaler att hålla utkik efter. En av de tydligaste är att du erbjuds en del av betalningen i svarta pengar. Där finns troligen ett mörkertal när det gäller benägenheten att anmäla brott – den som själv har försökt att lura systemet avstår kanske från att berätta att man har blivit utsatt för bedragare, påpekar Tomas Andersson.

Hans uppmaning är att du vid misstanke om ekobrott direkt ska kontakta Ekobrottsmyndigheten eller polisen:

– Det kan vara den pusselbit som vi behöver för att snabbt kunna inleda en förundersökning.

Text: Lena Lidberg
Bilder: Anders Thorsell/Bolagsverket, EBM, Ola Kjelbye

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

•••

  • Fakta/varningssignaler

Var uppmärksam på om det känns lite för enkelt, snabbt eller billigt att sälja eller avveckla ditt företag. Avstå från affärsuppgörelser där:

  • Köparen tolererar att bolaget har stora skulder.
  • Köparen erbjuder en del eller hela betalningen svart.
  • Köparen vill fortsätta använda det redan etablerade bankkontot. Köparen uppmanar dig att tömma företagskontot för att kunna disponera kontot.
  • Företaget saknar organisationsnummer.
  • Företaget saknar verksamhetslokal.

I nästa steg bör du kontrollera följande:

  • Ta referenser på hur tidigare avvecklingar har genomförts.
  • Se till att inte kvarstå i styrelsen. Så länge du gör det har du företrädaransvar, vilket gör att du fortfarande är ansvarig för händelser, transaktioner, skatter och avgifter i företaget.
  • Läs även Ekobrottsmyndighetens informationsblad ”Till dig som tänker avveckla eller sälja ditt företag” och checklistan ”Vet du vem du gör affärer med?”. Båda finns på EBM:s webbplats: www.ekobrottsmyndigheten.se/kunskap-och-forskning/informationsmaterial