De senaste åren har den ekonomiska brottsligheten blivit allt mer avancerad. Bland de professionella utövarna finns i dag både bolagsbildare, bolagsförmedlare, banktjänstemän, mäklare och advokater.

Att använda företag som brottsverktyg är inget nytt, men metoderna förfinas ständigt.

– Jag skulle kunna prata i timtal om alla olika brottsupplägg som vi hittar. Numera handlar det ofta om entreprenörer i brott som skapar och säljer olika tjänster och bolag. Avsikten kan vara allt från penningtvätt till finansiering av terrorism, säger Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten (EBM).

För några år sedan var brottslingarna ofta på jakt efter befintliga, seriösa bolag under avveckling. Genom att betala en oansenlig summa, till exempel en krona, kan en ”hjälpsam” intressent snabbt överta både tillgångar, skulder, bankkontonummer och en upparbetad kreditvärdighet. När bedragarna tar befäl över bolaget placeras som regel målvakter på de ledande posterna. Samtidigt börjar hjärnorna bakom upplägget att till exempel beställa varor och tjänster på kredit. Ibland slutar företagsöverlåtelsen med att den ursprungliga, seriösa ägaren råkar mycket illa ut.

– Detta förekommer fortfarande, men i dag är det vanligare att bedragarna bygger sina egna aktiebolag från grunden. Människor med hög utbildning, till exempel civilekonomer och jurister, fungerar som möjliggörare och säljer färdiga, komplexa brottsupplägg. Ofta har de tusentals bolag på lager, konstaterar Per Hedman.

Internationella förgreningar
Möjliggörarna står för myndighetskontakterna, uppträder som deklarationsombud och upprättar falska årsredovisningar. Risken för att åka fast är relativt liten och straffen förhållandevis låga.

– Om du lagförs döms du kanske till ett par års fängelse. Det ska ställas mot att du innan dess kan ha tjänat tiotals miljoner kronor, påpekar Per Hedman.

Brottstyperna är många. Det är omvittnat att de kriminella nätverken i dag tjänar mer pengar på ekonomisk brottslighet än på narkotikahandel. Ibland riktar förövarna in sig på offentliga medel och ägnar sig åt skattebrott, bidragsbrott och momskaruseller. Ibland specialiserar de sig på bedrägerier mot privatpersoner och företag, eller kombinerar sina affärsidéer. Ofta befinner sig gärningsmännen utomlands, vilket försvårar utredning och lagföring.

Ett tillvägagångssätt är att starta ett nytt bolag som till en början har ganska liten omsättning. Efter några år stiger både omsättningen och vinsten, med hjälp av falska årsredovisningar. Den fiktiva kreditvärdigheten kan användas för att begå kreditbedrägerier.

– Vi har bland annat fall där kriminella har leasat premiumbilar som är värda över en halv miljon kronor styck. När bilföretaget inte får betalt hamnar ärendet hos Kronofogden, men då har bilarna sedan länge lämnat Europa, säger Per Hedman.

Falska individuppgifter
I stället för att göra månadsvisa skattedeklarationer inkommer bluffbolagen ofta med en ”rättad” deklaration i början av året därpå. Där kan det till exempel hävdas att bolaget har betalat ut miljontals kronor i lön till kanske 50 personer.

– Allt är bara påhitt. Syftet är att ge personerna en offentlig inkomst i Skatteverkets register, vilket i sin tur kan legitimera brottsvinster, ge tillgång till välfärdssystemet och göra det lättare att ta lån, förklarar Per Hedman.

Falska individuppgifter är en verksamhet som omsätter miljardbelopp. Ibland blir utländska medborgare inresta till Sverige enbart för att skaffa ett samordningsnummer och ett bank-id. Ytterst kan det vara fråga om människohandel.

– Ofta verkar huvudmännen finnas utomlands, men genom att ha tillgång till olika personers bank-id kan de begå brott i Sverige eller instruera sina ”anställda” att godkänna deklarationer eller kreditansökningar.

Ökad samverkan
För utredare av ekobrott är det ett problem att det inte längre finns krav på revisor i de mindre bolagen. Utan extern kontroll kan det ta tid för myndigheterna att upptäcka vad som sker.

Hälften av brottsanmälningarna till EBM görs av konkursförvaltare. Det första tecknet på att något inte står rätt till brukar vara att bokföringen saknas. Det andra tecknet är att bolagets tillgångar är försvunna. När ett bluffbolag blir försatt i konkurs är det inte ovanligt att bedragarna som en sista åtgärd försöker lura till sig statlig lönegaranti. Plötsligt dyker det upp namn på personer som sägs ha blivit anställda någon månad innan konkursen eller som aldrig har haft samröre med bolaget.

Per Hedman framhåller att det skulle behövas en hel palett med åtgärder för att strypa möjligheterna att använda företag, stiftelser och andra juridiska personer som brottsverktyg. Brister och sårbarheter måste kartläggas och regelsystem och kontroller förstärkas.

– Revisionsplikten borde återinföras och sekretessen mellan myndigheter behöver minska ytterligare, även internationellt. När den grova, organiserade brottsligheten nu har etablerat sig i affärsvärlden måste vi tillsammans sätta stopp innan det på allvar hotar vår demokrati. Vi måste genast öka samarbetet mellan både myndigheter, banker, konkursförvaltare och andra aktörer, understryker han.

•••

Fakta/ekobrott
Under 2023 inkom totalt 40 939 brottsmisstankar till Ekobrottsmyndigheten (EBM). Året innan var siffran 35 329.

Ungefär hälften av ärendena gällde misstankar om bokföringsbrott. Nästan 40 procent gällde skattebrott. Båda kategorierna ökade i fjol och samtidigt fördubblades de misstänkta penningtvättsbrotten, från 820 fall år 2022 till 1 638 för 2023.

Av de 9 164 brottsanmälningar som gjordes till EBM under 2023 stod konkursförvaltare för nästan hälften, 4 518. Näst flest kom från Skatteverket, som gjorde 2 771 anmälningar.

Källa: EBM:s årsredovisning för 2023.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: EBM