När bolag blir till brottsverktyg

De senaste åren har den ekonomiska brottsligheten blivit allt mer avancerad. Bland de professionella utövarna finns i dag både bolagsbildare, bolagsförmedlare, banktjänstemän, mäklare och advokater.

Att använda företag som brottsverktyg är inget nytt, men metoderna förfinas ständigt.

– Jag skulle kunna prata i timtal om alla olika brottsupplägg som vi hittar. Numera handlar det ofta om entreprenörer i brott som skapar och säljer olika tjänster och bolag. Avsikten kan vara allt från penningtvätt till finansiering av terrorism, säger Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten (EBM).

För några år sedan var brottslingarna ofta på jakt efter befintliga, seriösa bolag under avveckling. Genom att betala en oansenlig summa, till exempel en krona, kan en ”hjälpsam” intressent snabbt överta både tillgångar, skulder, bankkontonummer och en upparbetad kreditvärdighet. När bedragarna tar befäl över bolaget placeras som regel målvakter på de ledande posterna. Samtidigt börjar hjärnorna bakom upplägget att till exempel beställa varor och tjänster på kredit. Ibland slutar företagsöverlåtelsen med att den ursprungliga, seriösa ägaren råkar mycket illa ut.

– Detta förekommer fortfarande, men i dag är det vanligare att bedragarna bygger sina egna aktiebolag från grunden. Människor med hög utbildning, till exempel civilekonomer och jurister, fungerar som möjliggörare och säljer färdiga, komplexa brottsupplägg. Ofta har de tusentals bolag på lager, konstaterar Per Hedman.

Internationella förgreningar
Möjliggörarna står för myndighetskontakterna, uppträder som deklarationsombud och upprättar falska årsredovisningar. Risken för att åka fast är relativt liten och straffen förhållandevis låga.

– Om du lagförs döms du kanske till ett par års fängelse. Det ska ställas mot att du innan dess kan ha tjänat tiotals miljoner kronor, påpekar Per Hedman.

Brottstyperna är många. Det är omvittnat att de kriminella nätverken i dag tjänar mer pengar på ekonomisk brottslighet än på narkotikahandel. Ibland riktar förövarna in sig på offentliga medel och ägnar sig åt skattebrott, bidragsbrott och momskaruseller. Ibland specialiserar de sig på bedrägerier mot privatpersoner och företag, eller kombinerar sina affärsidéer. Ofta befinner sig gärningsmännen utomlands, vilket försvårar utredning och lagföring.

Ett tillvägagångssätt är att starta ett nytt bolag som till en början har ganska liten omsättning. Efter några år stiger både omsättningen och vinsten, med hjälp av falska årsredovisningar. Den fiktiva kreditvärdigheten kan användas för att begå kreditbedrägerier.

– Vi har bland annat fall där kriminella har leasat premiumbilar som är värda över en halv miljon kronor styck. När bilföretaget inte får betalt hamnar ärendet hos Kronofogden, men då har bilarna sedan länge lämnat Europa, säger Per Hedman.

Falska individuppgifter
I stället för att göra månadsvisa skattedeklarationer inkommer bluffbolagen ofta med en ”rättad” deklaration i början av året därpå. Där kan det till exempel hävdas att bolaget har betalat ut miljontals kronor i lön till kanske 50 personer.

– Allt är bara påhitt. Syftet är att ge personerna en offentlig inkomst i Skatteverkets register, vilket i sin tur kan legitimera brottsvinster, ge tillgång till välfärdssystemet och göra det lättare att ta lån, förklarar Per Hedman.

Falska individuppgifter är en verksamhet som omsätter miljardbelopp. Ibland blir utländska medborgare inresta till Sverige enbart för att skaffa ett samordningsnummer och ett bank-id. Ytterst kan det vara fråga om människohandel.

– Ofta verkar huvudmännen finnas utomlands, men genom att ha tillgång till olika personers bank-id kan de begå brott i Sverige eller instruera sina ”anställda” att godkänna deklarationer eller kreditansökningar.

Ökad samverkan
För utredare av ekobrott är det ett problem att det inte längre finns krav på revisor i de mindre bolagen. Utan extern kontroll kan det ta tid för myndigheterna att upptäcka vad som sker.

Hälften av brottsanmälningarna till EBM görs av konkursförvaltare. Det första tecknet på att något inte står rätt till brukar vara att bokföringen saknas. Det andra tecknet är att bolagets tillgångar är försvunna. När ett bluffbolag blir försatt i konkurs är det inte ovanligt att bedragarna som en sista åtgärd försöker lura till sig statlig lönegaranti. Plötsligt dyker det upp namn på personer som sägs ha blivit anställda någon månad innan konkursen eller som aldrig har haft samröre med bolaget.

Per Hedman framhåller att det skulle behövas en hel palett med åtgärder för att strypa möjligheterna att använda företag, stiftelser och andra juridiska personer som brottsverktyg. Brister och sårbarheter måste kartläggas och regelsystem och kontroller förstärkas.

– Revisionsplikten borde återinföras och sekretessen mellan myndigheter behöver minska ytterligare, även internationellt. När den grova, organiserade brottsligheten nu har etablerat sig i affärsvärlden måste vi tillsammans sätta stopp innan det på allvar hotar vår demokrati. Vi måste genast öka samarbetet mellan både myndigheter, banker, konkursförvaltare och andra aktörer, understryker han.

•••

Fakta/ekobrott
Under 2023 inkom totalt 40 939 brottsmisstankar till Ekobrottsmyndigheten (EBM). Året innan var siffran 35 329.

Ungefär hälften av ärendena gällde misstankar om bokföringsbrott. Nästan 40 procent gällde skattebrott. Båda kategorierna ökade i fjol och samtidigt fördubblades de misstänkta penningtvättsbrotten, från 820 fall år 2022 till 1 638 för 2023.

Av de 9 164 brottsanmälningar som gjordes till EBM under 2023 stod konkursförvaltare för nästan hälften, 4 518. Näst flest kom från Skatteverket, som gjorde 2 771 anmälningar.

Källa: EBM:s årsredovisning för 2023.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: EBM

 

Ökning av ekobrott och svart arbetskraft

Sedan början av augusti är det ännu lättare att registrera nytt aktiebolag, något som alla EU-medborgare kan dra nytta av. På Ekobrottsmyndigheten är man orolig och befarar att det kan leda till ännu fler ekobrott.

Numera tar det Bolagsverket fem arbetsdagar att registrera nya aktiebolag om ansökan är komplett. För filialer ska regist­rering ske senast efter tio arbetsdagar. Att reglerna förändras beror på EU:s digitaliseringsdirektiv och att alla EU-medborgare enkelt ska kunna online-registrera företag i alla medlemsländer. På Ekobrottsmyndigheten (EBM) är man orolig att det kommer leda till fler ekobrott.

– Möjligheten att vem som helst i Europa kan starta ett bolag innehållande en målvakt i utlandet ökar risken för att aktiebolaget används som brottsverktyg. Att utreda vem som står bakom bolaget blir svårt eftersom styrelsen befann sig i ett annat land vid registreringen, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på EBM.

Ingen förhöjd risk enligt Bolagsverket
Än så länge har det inte skett någon ökning av digitala registreringar från utlandet, men samtidigt ska man komma ihåg att det är förtidigt att dra några slutsatser om hur det kommer utvecklas.  EBM tror att resultatet av de nya reglerna syns först om något år. En central del i Bolagsverkets arbete kommer fortsatt vara att säkerställa att kvaliteten i deras register är hög och där ingår även att följa den här typen av utveckling.

Det brottsförebyggande arbetet är en del av Bolagsverkets kvalitetsuppdrag och i handläggningen finns verktyg för att upptäcka oseriösa aktörer. I takt med den ökade digitaliseringen pågår även ett utvecklingsarbete som med hjälp av systemstöd siktar på att identifiera ärenden där det av olika anledningar finns behov av ytterligare kontroller.

– Det kan innebära att vi behöver längre tid i vissa ärenden innan det sker någon registrering. Det kan exempelvis handla om att vi inte fått in alla uppgifter som krävs, men också röra sig om kontroller inom ramen för vårt brottsförebyggande uppdrag, säger Håkan Larsson, enhetschef på Bolagsverket.

Även den annalkande lågkonjunkturen kan leda till ökat antal ekobrott. Vid lågkonjunkturer så ökar antalet konkurser och därmed finns en risk för ökad konkursbrottslighet. Hög inflation och stigande räntor innebär också att vissa branscher blir extra känsliga, som till exempel fastighetsbolag med hög belåning.

– Man kan också tänka sig att byggföretag får svårt att klara sig under lågkonjunkturen med tanke på att bostadsbyggandet minskar i takt med att räntan höjs. Här finns en risk för ökad konkursbrottslighet samt även lönegarantibedrägerier, säger Henrik Lundin.

Byggbranschen överrepresenterad
Sverige står inför stora samhällsinvesteringar och det varnas bland annat för bidragsbrott och skattebrott. Henrik Lundin påpekar att det kan vara svårt att rekrytera arbetskraft till en del obekväma och dåligt betalda jobb, och att detta givetvis ökar risken för arbetskraftsexploatering och svartarbete.

Byggbranschen är överrepresenterad när det gäller ekonomisk brottslighet. Där kan svartarbete bli ett sätt att hålla personalkostnaderna nere i en lågkonjunktur, eftersom företag inom branschen ofta har ett stort behov av flexibilitet. I samband med stora byggen finns därför en risk för svartarbete när byggbolag snabbt kan få stora arbetskraftsbehov. Antikorruptionsexperten Louise Brown säger i en intervju i Dagens Nyheter att Sverige till och med är i behov av kriminella för att vissa personalintensiva branscher ska kunna leverera.

Det finns ingen exakt siffra på hur stora summor som den ekonomiska brottsligheten omsätter men enligt Skatteverkets skattefelsrapport från 2021 så uppskattades enbart svartarbetet under 2010–2016 till 91 miljarder kr per år. Sedan tillkommer andra fel och oegentligheter när det gäller till exempel moms och felaktiga utbetalningar från olika typer av välfärdssystem. Skatteverkets uppskattningar visar att 5–10 % av skatteintäkterna försvinner varje år i form av skattefusk.

Info 1
Byggmarknadskommissionen har lämnat flera förslag för att motverka svartarbete och arbetskraftsexploatering inom byggbranschen. Läs slutrapporten här: https://www.byggmarknadskommissionen.se/

Info 2
Ekobrottsmyndigheten har satt ihop en checklista för att undvika oseriösa aktörer: https://www.ekobrottsmyndigheten.se/undvik-oseriosa-aktorer-med-ebms-uppdaterade-checklista/

Info 3
Stora branschgruppen arbetar för lösningar som ska leda till ökad konkurrensneutralitet mellan företag i Sverige. Målet med arbetet är att ändra på det fusk och den brottslighet som finns idag. https://www.skatteverket.se/omoss/samverkan/naringslivochideellsektor/gruppenforkonkurrensneutralitet.4.7be5268414bea064694aa78.html

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2022

Text: Anette Norling
Bild: Bolagsverket samt Mikael Gustavsen

Att vara ”målvakt” – ett allvarligt brott med lindrig påföljd

Den snabba digitala utvecklingen förenklar våra kontakter med olika myndigheter, men underlättar också för dem som inte har gott uppsåt. Så är fallet vid ekobrott med ”målvakter” som i vissa fall bygger på utnyttjande av socialt utsatta personer. Samhällets möjligheter till hantering av situationen är i nuläget begränsade.

Ekobrottsmyndigheten (EBM) är en av de myndigheter som arbetar för att förhindra och förebygga målvakts­brott. Chefsåklagare Stefan Lundberg är strategisk samordnare för brotts­förebyggande frågor på EBM och har varit med sedan myndigheten bild­ades 1998.

– Det här är ett stort och utbrett problem med ett omfattande mör­kertal både i Sverige och i andra länder sedan lång tid tillbaka. Det är anmärk­ningsvärt att vi ännu inte kunnat komma tillrätta med det, säger Stefan Lundberg.

– Vi varken vill eller kan hejda den digitala utvecklingen. Det ska vara enkelt att vara företagare, men vi behöver också effektiva kontrollme­kanismer. Om inte, så göder vi brotts­lighet.

Målvakterna, personer som mot ersättning tar juridiskt ansvar för ett aktiebolag, är ibland socialt utsatta män med missbruksproblem. Inte sällan kommer de från östeuropeiska EU-länder, i synnerhet Baltikum. Många hittas på härbärgen och tas till Sverige för att få ett samordnings­nummer, ett tillfälligt id-nummer för personer som inte är folkbokförda i Sverige. När registreringen är färdig skickas de tillbaka till hemlandet och är sedan svåra för svenska myndig­heter att komma i kontakt med.

Det förkommer också att utländska målvakter visar sig vara avlidna, något som inte syns i de svenska systemen. Så var fallet vid bygget av Nya Karo­linska Sjukhuset som visade sig dölja en gigantisk penningtvätthärva med 22 olika målvakter från Baltikum. Flera var inte längre i livet och andra var ovetande om att de registrerats som bolagsansvariga. Identiteter är numera en handelsvara som går att sälja och köpa. Olovlig id-användning definierades som ett brott 2016, men bara när det gäller privatpersoner och inte för bolag.

– Jag tycker det är orimligt att vi har ett system som medverkar till att utsatta personer utnyttjas av grovt kriminella. Även om det i första hand inte är målvakterna i sig samhället vill lagföra, så är de viktiga att komma i kontakt med för att utreda och för­hindra brott, säger Stefan Lundberg.

Ett allmänt systemfel?
Grundproblemet orsakas av de många instanser som behöver samverka i frågan. Skatteverket, Bolagsverket, Tullverket, Försäkringskassan med flera, har alla olika uppdrag. Skatte­verkets uppdrag är exempelvis att sköta, men inte att granska vilka som folkbokförs i Sverige. Avgiftsfinan­sierade Bolagsverket har inte någon tydlig brottsbekämpande uppgift, men skulle i teorin kunna ha avance­rade system för snabb identifiering av misstänkta målvakter. I praktiken saknas dock både uppdraget och dessutom möjligheten till finansiering av sådana system. Möjligheten att känna igen namn som ofta figurerar i styrelsesammanhang försvåras också av att det inte är tillåtet att föra register över misstänkta målvakter.

Näringsminister Mikael Damberg har tidigare uttalat att han inte är beredd att vidga Bolagsverkets upp­drag. En ny enhet inom Bolagsverket samarbetar dock med EBM med att ta fram digitala verktyg och system som identifierar riskfaktorer och varnar för misstänkta aktiviteter och personer. År 2016 inleddes även en försöksverksamhet mellan EMB:s underrättelsetjänst, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket. Här används metoder för att identifiera misstänkta målvaktsbolag på ett tidigt stadium, så att de kan försättas i konkurs snabbare än vad som annars skulle ha skett och därmed förhindra vidare brottslighet. Speciellt upp­märksammas målvaktsbolag med anknytning till varandra, så kallade härvor.

Byggbranschen och andra kontantintensiva branscher är överrepresen­terade när det gäller brott med mål­vakter inblandade. Med Bolagsverkets elektroniska tjänster är det enkelt att ändra styrelser i andra bolag än sitt eget genom enkla knapptryckningar.

– Egentligen är det stötande att staten driver en sådan tjänst. Både Bolagsregistret och folkbokföringen behöver kvalitetssäkras, säger Stefan Lundberg.

Regeringen har gett Bolagsverket i uppdrag att utreda metoder som gör det svårare för kriminella att använda företag som brottsverktyg. Nyligen infördes en spärrtjänst, där det tar två dygn innan ändringar i bolags­uppgifter registreras. På så sätt ska berörda styrelseledamöter hinna rea­gera på felaktiga uppgifter. Sedan en tid tillbaka finns även en spärrblan­kett för dem som vill förhindra ofrivil­liga bolagsengagemang.

Bolagsverket har också börjat att begära in kompletteringar vid miss­tanke om att en målvakt håller på att registreras. Granskningen av svenska och utländska medborgare är den­samma och om en persons identitet inte kan säkerställas med giltiga id-handlingar så avskrivs ärendet. Är alla blanketter däremot korrekt ifyllda, så måste dock registreringen göras. På EBM är man tveksamma till om de nya metoderna är tillräck­liga för att stoppa användningen, och inväntar den slutrapport som Bolags­verket ska presentera för regeringen vid årets slut.

Lindriga straff
Målvakterna kan normalt inte dömas för grova brott som begåtts i bolaget men de kan åtalas för att ha brutit mot den så kallade målvaktsparagrafen i aktiebolagslagen. Straffet, vanligen villkorlig dom och böter för bokfö­ringsbrott, är föga avskräckande, och exemplen är många på att det krävs flera rättsprocesser innan det blir aktuellt med näringsförbud. Liksom för ekonomiska brott i allmänhet, överväger möjligheten till ekonomisk vinst ofta den begränsade risken att åka fast.

Fall med utländska målvakter är särskilt svårutredda och tidskrä­vande eftersom de kräver rättshjälp och samarbete med myndigheter i de aktuella länderna som kan ha andra prioriteringar än det aktuella ärendet.

Slopad revisionsplikt underlättar ekobrotten
År 2010 avskaffades revisorsplikten för aktiebolag med omsättning under tre miljoner eller med färre än fyra anställda. Därigenom finns det ingen löpande kontroll av styrelseledamö­terna i denna typ av bolag. Efter den slopade reformen minskade antalet brottsanmälningar från revisorer markant, vilket bekymrar EBM som ser dem som viktiga väktare för att upptäcka brott och förhindra oegent­ligheter.

– Det finns en naivitet och tillit i Sverige, där vi tyvärr i alltför hög grad litar på andra människor. Revisorskravet behöver ersättas med något annat som avskräcker från brott. Det ska vara lätt att göra rätt, men de måste kosta på att göra fel, menar Stefan Lundberg.

Även Riksrevisionen anser i en rap­port att reformen försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet och rekommenderar att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.

Det saknas inte konstruktiva för­slag på hur användandet av både målvakter och företag som brotts­verktyg kan försvåras. EBM har i en egen önskelista föreslagit obligatorisk digital inlämning av årsredovisningar senast fyra, och inte som i nuläget sex månader efter räkenskapsårets utgång. Om bolaget saknar revisor, borde det framgå om auktoriserad redovisningskonsult använts. Andra förslag rör utökade möjligheter för Bolagsverket att rapportera misstankar om målvakter, avslag om anmälningar av nya styrelseleda­möter, avregistrering av personer med näringsförbud samt att kunna införa snabbare och tidsobegränsade näringsförbud. Flest röster höjs dock för höjda straff för brott mot målvaktsparagrafen.

– Den bästa brottsförebyggande åtgärden är definitivt effektiv lag­stiftning. Målvaktsparagrafen är bra men tandlös. Vi behöver skärpta och rejäla straff för att brott ska kunna upptäckas och lagföras, exempelvis att det blir ett brott att sätta in en mål­vakt och kapa ett bolag. Alla berörda måste samverka, annars kommer vi ingen vart med detta, avslutar Stefan Lundberg.

Eva Reftmark

Foto: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018