Den snabba digitala utvecklingen förenklar våra kontakter med olika myndigheter, men underlättar också för dem som inte har gott uppsåt. Så är fallet vid ekobrott med ”målvakter” som i vissa fall bygger på utnyttjande av socialt utsatta personer. Samhällets möjligheter till hantering av situationen är i nuläget begränsade.

Ekobrottsmyndigheten (EBM) är en av de myndigheter som arbetar för att förhindra och förebygga målvakts­brott. Chefsåklagare Stefan Lundberg är strategisk samordnare för brotts­förebyggande frågor på EBM och har varit med sedan myndigheten bild­ades 1998.

– Det här är ett stort och utbrett problem med ett omfattande mör­kertal både i Sverige och i andra länder sedan lång tid tillbaka. Det är anmärk­ningsvärt att vi ännu inte kunnat komma tillrätta med det, säger Stefan Lundberg.

– Vi varken vill eller kan hejda den digitala utvecklingen. Det ska vara enkelt att vara företagare, men vi behöver också effektiva kontrollme­kanismer. Om inte, så göder vi brotts­lighet.

Målvakterna, personer som mot ersättning tar juridiskt ansvar för ett aktiebolag, är ibland socialt utsatta män med missbruksproblem. Inte sällan kommer de från östeuropeiska EU-länder, i synnerhet Baltikum. Många hittas på härbärgen och tas till Sverige för att få ett samordnings­nummer, ett tillfälligt id-nummer för personer som inte är folkbokförda i Sverige. När registreringen är färdig skickas de tillbaka till hemlandet och är sedan svåra för svenska myndig­heter att komma i kontakt med.

Det förkommer också att utländska målvakter visar sig vara avlidna, något som inte syns i de svenska systemen. Så var fallet vid bygget av Nya Karo­linska Sjukhuset som visade sig dölja en gigantisk penningtvätthärva med 22 olika målvakter från Baltikum. Flera var inte längre i livet och andra var ovetande om att de registrerats som bolagsansvariga. Identiteter är numera en handelsvara som går att sälja och köpa. Olovlig id-användning definierades som ett brott 2016, men bara när det gäller privatpersoner och inte för bolag.

– Jag tycker det är orimligt att vi har ett system som medverkar till att utsatta personer utnyttjas av grovt kriminella. Även om det i första hand inte är målvakterna i sig samhället vill lagföra, så är de viktiga att komma i kontakt med för att utreda och för­hindra brott, säger Stefan Lundberg.

Ett allmänt systemfel?
Grundproblemet orsakas av de många instanser som behöver samverka i frågan. Skatteverket, Bolagsverket, Tullverket, Försäkringskassan med flera, har alla olika uppdrag. Skatte­verkets uppdrag är exempelvis att sköta, men inte att granska vilka som folkbokförs i Sverige. Avgiftsfinan­sierade Bolagsverket har inte någon tydlig brottsbekämpande uppgift, men skulle i teorin kunna ha avance­rade system för snabb identifiering av misstänkta målvakter. I praktiken saknas dock både uppdraget och dessutom möjligheten till finansiering av sådana system. Möjligheten att känna igen namn som ofta figurerar i styrelsesammanhang försvåras också av att det inte är tillåtet att föra register över misstänkta målvakter.

Näringsminister Mikael Damberg har tidigare uttalat att han inte är beredd att vidga Bolagsverkets upp­drag. En ny enhet inom Bolagsverket samarbetar dock med EBM med att ta fram digitala verktyg och system som identifierar riskfaktorer och varnar för misstänkta aktiviteter och personer. År 2016 inleddes även en försöksverksamhet mellan EMB:s underrättelsetjänst, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket. Här används metoder för att identifiera misstänkta målvaktsbolag på ett tidigt stadium, så att de kan försättas i konkurs snabbare än vad som annars skulle ha skett och därmed förhindra vidare brottslighet. Speciellt upp­märksammas målvaktsbolag med anknytning till varandra, så kallade härvor.

Byggbranschen och andra kontantintensiva branscher är överrepresen­terade när det gäller brott med mål­vakter inblandade. Med Bolagsverkets elektroniska tjänster är det enkelt att ändra styrelser i andra bolag än sitt eget genom enkla knapptryckningar.

– Egentligen är det stötande att staten driver en sådan tjänst. Både Bolagsregistret och folkbokföringen behöver kvalitetssäkras, säger Stefan Lundberg.

Regeringen har gett Bolagsverket i uppdrag att utreda metoder som gör det svårare för kriminella att använda företag som brottsverktyg. Nyligen infördes en spärrtjänst, där det tar två dygn innan ändringar i bolags­uppgifter registreras. På så sätt ska berörda styrelseledamöter hinna rea­gera på felaktiga uppgifter. Sedan en tid tillbaka finns även en spärrblan­kett för dem som vill förhindra ofrivil­liga bolagsengagemang.

Bolagsverket har också börjat att begära in kompletteringar vid miss­tanke om att en målvakt håller på att registreras. Granskningen av svenska och utländska medborgare är den­samma och om en persons identitet inte kan säkerställas med giltiga id-handlingar så avskrivs ärendet. Är alla blanketter däremot korrekt ifyllda, så måste dock registreringen göras. På EBM är man tveksamma till om de nya metoderna är tillräck­liga för att stoppa användningen, och inväntar den slutrapport som Bolags­verket ska presentera för regeringen vid årets slut.

Lindriga straff
Målvakterna kan normalt inte dömas för grova brott som begåtts i bolaget men de kan åtalas för att ha brutit mot den så kallade målvaktsparagrafen i aktiebolagslagen. Straffet, vanligen villkorlig dom och böter för bokfö­ringsbrott, är föga avskräckande, och exemplen är många på att det krävs flera rättsprocesser innan det blir aktuellt med näringsförbud. Liksom för ekonomiska brott i allmänhet, överväger möjligheten till ekonomisk vinst ofta den begränsade risken att åka fast.

Fall med utländska målvakter är särskilt svårutredda och tidskrä­vande eftersom de kräver rättshjälp och samarbete med myndigheter i de aktuella länderna som kan ha andra prioriteringar än det aktuella ärendet.

Slopad revisionsplikt underlättar ekobrotten
År 2010 avskaffades revisorsplikten för aktiebolag med omsättning under tre miljoner eller med färre än fyra anställda. Därigenom finns det ingen löpande kontroll av styrelseledamö­terna i denna typ av bolag. Efter den slopade reformen minskade antalet brottsanmälningar från revisorer markant, vilket bekymrar EBM som ser dem som viktiga väktare för att upptäcka brott och förhindra oegent­ligheter.

– Det finns en naivitet och tillit i Sverige, där vi tyvärr i alltför hög grad litar på andra människor. Revisorskravet behöver ersättas med något annat som avskräcker från brott. Det ska vara lätt att göra rätt, men de måste kosta på att göra fel, menar Stefan Lundberg.

Även Riksrevisionen anser i en rap­port att reformen försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet och rekommenderar att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.

Det saknas inte konstruktiva för­slag på hur användandet av både målvakter och företag som brotts­verktyg kan försvåras. EBM har i en egen önskelista föreslagit obligatorisk digital inlämning av årsredovisningar senast fyra, och inte som i nuläget sex månader efter räkenskapsårets utgång. Om bolaget saknar revisor, borde det framgå om auktoriserad redovisningskonsult använts. Andra förslag rör utökade möjligheter för Bolagsverket att rapportera misstankar om målvakter, avslag om anmälningar av nya styrelseleda­möter, avregistrering av personer med näringsförbud samt att kunna införa snabbare och tidsobegränsade näringsförbud. Flest röster höjs dock för höjda straff för brott mot målvaktsparagrafen.

– Den bästa brottsförebyggande åtgärden är definitivt effektiv lag­stiftning. Målvaktsparagrafen är bra men tandlös. Vi behöver skärpta och rejäla straff för att brott ska kunna upptäckas och lagföras, exempelvis att det blir ett brott att sätta in en mål­vakt och kapa ett bolag. Alla berörda måste samverka, annars kommer vi ingen vart med detta, avslutar Stefan Lundberg.

Eva Reftmark

Foto: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018