Ljus framtid med vissa orosmoment

Som finansminister under åtta år analyserade Anders Borg landets framtid och var med om de flesta av de centrala besluten för Sverige. hans ord torde alltså väga tungt. Så se här en intervju där framtiden presenteras – enligt Anders Borg.

Den förre finansministern var en av talarna på Stiftelsen Ackordscentralens Dag i Stockholm i maj i år. När han stegade runt på scenen, han stod sällan stilla, och målade upp morgondagen var det knäpptyst i auditoriet. Den förre finansministerns ord tycks fortfarande väga tungt. Få bestrider Anders Borgs kompetens när det gäller ekonomi. Men så korades han också till Europas bäste finansminister år 2011 av tunga Financial Times. Om det också gör att vi ska tro på hans framtidsprognoser nu är kanske svårt att säga. Helt klart är han själv i alla fall bestämd i sina uppfattningar. Det är mer ”det blir” än ”jag tror” när man intervjuar Anders Borg.

Det gäller exempelvis synen på en av nycklarna i den globala utvecklingen, USA, där den ekonomiska utvecklingen blir rätt stabil. Det bygger Anders Borg bland annat på det faktum att arbetslösheten i USA idag är under fyra procent, en historiskt väldigt låg siffra. Enligt nationalekonomiska läroboken ska låg arbetslöshet leda till högre löner. När arbetsgivarna slåss om de bästa på arbetsmarknaden måste de bjuda över varandra och höja lönen. Men att många jobbar i USA leder ändå inte till högre löner.

Anledningen är att den sjunkande arbetslösheten till stor del bygger på korta anställningar. Det är, som ofta  också  här i Sverige,  projektanställningar. Det ger inte den starkare positionen för löntagare att förhandla och lönerna ligger rätt stabilt, säger Anders Borg.

Felaktig bild av USA:s skattereform
En annan viktig faktor att titta på för den som bedömer amerikansk ekonomi är den skattereform som president Donald Trump presenterat. Media i Sverige ger ofta bilden av en gigantisk sänkning. Men – det är felaktigt, enligt Anders Borg.

– Om du jämför med exempelvis Ronald Reagans skattesänkningar så är Trumps reform betydligt mer blygsam, faktiskt bara ungefär en fjärdedel av sänkningarna i USA på 1980- talet. Mer modesta sänkningar av skatten får därför inte de stora kon- sekvenser som svenska media målat upp, säger Anders Borg.

Det har ju mullrat en hel del på världsscenen med hot om handelskrig. I skrivande stund är frågan inte avgjord.

– Men jag tror att många överdriver riskerna. Vi har regionala tillväxtzoner – USA, Europa och Asien – det minskar sårbarheten om till exempel handeln med Förenta Staterna gnisslar. Visst, handel kan bli mer regional men några dramatiska effekter får vi inte. Så på denna punkt hyser jag inte någon stor oro.

Låga räntor ger stabil bas
Också när den tidigare finansministern beskriver Europa har penseln rätt ljusa färger. Även om också mörkare nyanser finns på paletten. En av anledningarna till att det mest är sol i Anders Borgs prognos är låga räntor. Det ger en stabil bas för ekonomierna. Dock finns det en risk att goda tider inte sätter tillräcklig press på förändringar. För det behövs på vissa centrala håll reformer - på djupet. Anders Borg pekar på Frankrike.

– Det är ett land med traditionellt starka fackföreningar. De motsätter sig ofta förändringar som att låta maskiner och teknik ersätta människor. Det riskerar ju att leda till att anställda blir av med sina jobb. Men på sikt skulle det medföra stora vinster för Frankrike - och i viss mån också omkringliggande EU. Frankrike är ett av Europas viktigare länder. Och, fortsätter Anders Borg, om vi tittar på tillväxten globalt så ökar den i allt snabbare takt.

Det handlar inte minst om tillväxtländer, så kallade emerging markets. Trenden är tydlig. Tillväxtländernas andel av världens ekonomi ökar dramatiskt. Inom överskådlig tid går den från cirka 50 procent idag till 70 procent av den globala ekonomin. Det handlar exempelvis om Kina och Indien, men också om till exempel Indonesien, Filippinerna och Etiopien. Med denna globala utblick ser Anders Borg också ganska mycket sol över Sveriges ekonomiska himmel.

– Sveriges ekonomi utvecklas rätt starkt nu, säger han.

För lite byggande oroar
Men också över vår ekonomiska himmel kan det dra in moln. Ett sådant är byggandet. Det byggs för lite, främst i storstäderna. Och det byggs för lite för de bredare grupper som behöver en bostad. Idag är alltför stor del av byggandet dyra hem som få har råd att bo i. Det gör att obalanserna, alltså bristen på bostäder, riskerar att göra att svensk ekonomi inte utvecklas så bra som den annars skulle ha gjort. För tillväxt är i slutänden inte ett diffust begrepp. Det är till exempel om Stina kan flytta till en stad för att ta ett nytt jobb. Vilket kan stupa på bostadsbrist.

Ett annat hot, som för övrigt flera talare tog upp på Stiftelsen Ackordscentralens Dag, är den stora skuldsättningen som vi svenskar har. För dagens låga, bekväma räntor, varar icke för evigt… I förlängningen finns en oro för att alltfler med stora skulder får svårt att betala när räntorna når mer normala nivåer.

Ett samtal med Anders Borg har ett högt tempo. Hans associationer är snabba, hans entusiasm smittande, kunskaperna stora. Och – hans egen kunskapsbank håller på  att  byggas  ut. Än mer. Anders Borg har inlett en forskarbana, han tittar på finanspolitikens roll i stabiliserings- politiken. Också när det gäller ny kunskap öppnar ny teknik enorma möjligheter.

– Förr fördubblades mänsklighetens kunskapsmassa ungefär vart sjuttionde år. Idag sker detta fantastiska vart nionde år, säger Anders Borg.

Och på tal om digitalisering. Temat för Anders Borgs medverkan under Stiftelsen Ackordscentralens Dag var ”Framtidens finansieringsformer och digitaliseringens påverkan på världsekonomin”. Så till sist, några mer specifika frågor med fokus på finans- och advokatbranschen.

Kommer gräsrotsfinansiering eller crowdfunding att få stor betydelse framöver?
– Många av de nya möjligheterna vi ser, till exempel för dem som vill investera i startup-bolag, är ju sprungna ur de möjligheter som artificiell intelligens. AI kommer säkert i växande omfattning att påverka till exempel finansbranschen. Men för den som vill investera i ett nytt bolag handlar det om att exempelvis bedöma grundare och VD i företaget, och där kommer vi inte särskilt långt med AI. Ny teknik ger oftast högst begränsat underlag för att se vilka marginaler ett företag kommer att ha om tio år eller att bedöma om andra, potentiella konkurrenter sett möjligheterna och börjar kopiera.

Så än så länge tror jag ändå att banker och finansbolag kommer att fortsätta dominera utlåningen till företag. Gräsrotsfinansiering kan vara intressant för vanliga, relativt stabila småföretag som skulle få betala för hög ränta till bankerna. Men i de här fallen ska man inte förvänta sig någon onormal avkastning på en investering.

Så storbankerna kan förbli ganska lugna?
– Bankerna har svårt att ändra sin affärsmodell. I Norden har bankerna betydligt lägre kostnader i förhållande till intäkter i jämförelse med övriga Europa. Men det är klart, de har fortfarande mycket stort kapital och kompetens jämfört med tänkbara utmanare. Så på kort sikt tror jag att de kan vara lugna. Men det är klart, bankerna börjar ändå se vad tidningar och etermedia började uppleva på 90-talet. Förändringar tar tid, men de kan ändå komma – med nya hot.

En annan bransch med dramatiska förändringar är advokatkontor. Om du hade en advokatbyrå, vad skulle du göra nu?
– Mycket av det advokatbyråer levererar nu kan med lätthet tas över av andra, tack vare digitaliseringen, och det till en märkbart lägre kostnad. Idag tar många advokater mycket betalt för tjänster som i praktiken oftast är rätt standardiserade och som därmed kan göras till en bråkdel av dagens arvoden.

Så vad skulle du göra om du hade en advokatbyrå?
– Jag skulle åka till USA, träffa dem som ligger längst fram i teknikfronten och lära. Se till att jag satte igång kostnadsresan redan nu.  För det kommer att bli en dramatisk resa i hög hastighet framöver, säger Anders Borg.

Willy Silberstein
Fotograf: Simon Hellsten

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2018