Tre tingsrätter föreslås hantera rekonstruktioner

På regeringens uppdrag har Domstolsverket utrett vilka tingsrätter som ska handlägga konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion. Förslaget är att rekonstruktionerna koncentreras till tingsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Utredningen startade i november 2023 och slutsatserna presenterades nu i slutet av maj. I dag handläggs konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion av samtliga 48 tingsrätter i landet, men regeringens utgångspunkt är att en koncentration skulle vara av godo.

Domstolsverkets bedömning är dock att samtliga tingsrätter och hovrätter även fortsättningsvis bör vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Däremot föreslår verket att tre tingsrätter och tre hovrätter ska vara behöriga att pröva rekonstruktionsärenden.

Här förordar Domstolsverket Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt och Malmö tingsrätt. Överklaganden bör därmed ske till Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige och Hovrätten över Skåne och Blekinge.

– Jag ser positivt på förslaget om att färre domstolar ska hantera företagsrekonstruktioner. Däremot borde även en tingsrätt i norra Sverige, till exempel Umeå, finnas med på listan, anser Ackordscentralens vd Mikael Kubu.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: Ola Kjelbye

Näringslivet vill justera rekonstruktionslagen

Mindre än två år efter införandet av den nya lagen om företagsrekonstruktion riktas nu kritik mot vissa delar. Bland annat har näringslivsorganisationerna vänt sig till regeringen för att väcka liv i förslaget om offentlig skulduppgörelse. Andra är inte lika förtjusta i den idén.

Sveriges nya lag om företagsrekonstruktion trädde i kraft den 1 augusti 2022. Lagen bygger på ett EU-direktiv som ska bidra till att öka antalet lyckade rekonstruktioner och ge krisande företag en andra chans. Domstolsverkets statistik visar dock att 2023 – det första helåret med den nya lagen – utmynnade i en rejäl minskning av de svenska rekonstruktionerna. Endast 172 rekonstruktionsärenden inkom till landets tingsrätter och antalet avgjorda ärenden var 133. Det är de i särklass lägsta siffrorna på mer än tio år. Samtidigt har konkurserna ökat rejält och hamnade under 2023 på de högsta nivåerna sedan 1990-talets finanskris.

– Redan nu går det att se att den nya lagen inte fullt ut passar för de mindre företagen. Rekonstruktionsprocessen har blivit alltför komplicerad och alltför dyr. Det behövs justeringar som kan bidra till att konkurserna minskar, säger Christer Östlund, jurist på Svenskt Näringsliv och en av ledamöterna i den statliga rekonstruktionsutredningen som föregick den nya lagen.

Efterlyser förenklad process
Tillsammans med företrädare för Företagarna och Småföretagarnas Riksförbund står han bakom en hemställan som under våren har skickats till justitieminister Gunnar Strömmer. De tre organisationerna vill att regeringen inför ett förenklat förfarande för skulduppgörelse.

Redan i rekonstruktionsutredningen föreslogs en liknande lösning, offentlig skulduppgörelse, som förväntades bli billigare och snabbare än rekonstruktion. Bland remissinstanserna fanns stöd för idén, men den dåvarande regeringen tog inte med förslaget i lagrådsremissen och inte heller i den proposition som senare lades fram för riksdagen. Enligt utredningsförslaget skulle en offentlig skulduppgörelse kunna pågå i högst två månader och behöva godkännas av två tredjedelar av de deltagande borgenärerna. Under processen skulle gäldenären som utgångspunkt vara fredad från att försättas i konkurs. Ett annat exempel var att förfarandet inte skulle berättiga till lönegaranti eller superförmånsrätt.

– Vi som nu har vänt oss till regeringen anser att det inte behöver ställas lika höga krav på en rekonstruktör vid offentlig skulduppgörelse som vid en mer omfattande rekonstruktion. Erfarenhet av så kallade driftskonkurser är kanske inte nödvändig vid ett förenklat förfarande, säger Christer Östlund.

Nackdelar med snabbspår
Hans Andersson, delägare i Advokatbyrån Kaiding och ordförande i intresseorganisationen REKON, är inte lika positivt inställd till näringslivsorganisationernas förslag. I REKON ingår cirka 400 svenska rekonstruktörer och konkursförvaltare och precis som Christer Östlund ingick Hans Andersson som expert i rekonstruktionsutredningen.

REKON:s poäng är att en viktig beståndsdel i den nya lagen är just att det ställs högre krav på rekonstruktörens kompetens. Syftet är att höja kvaliteten i rekonstruktionerna och att få fler ärenden att lyckosamt komma i mål.

– Att införa ett ”snabbspår” i lagen har sina nackdelar. När det blir för enkelt att öppna ett förfarande och det ställs lägre krav på den som utses till rekonstruktör riskerar rekonstruktionsinstrumentet att delvis drabbas av vanrykte, både hos banker och hos Skatteverket. Vi såg exempel på det med den förra lagen och det vore inte bra att öppna den dörren igen, framhåller Hans Andersson.

Underhandsackord
Han konstaterar att det som alternativ till offentlig skulduppgörelse precis som tidigare går att satsa på underhandsackord, det vill säga att gäldenären på frivillig basis försöker komma överens med fordringsägarna.

– Här finns ofta goda möjligheter att lyckas, såvida gäldenären inte väntar för länge. En avgörande faktor kan också vara att överlåta processen till en erfaren person, till exempel en konkursförvaltare med gott renommé, säger Hans Andersson.

Eftersom underhandsackord inte registreras i domstol är det svårt att följa om denna lösning har ökat eller minskat sedan den nya rekonstruktionslagen infördes.

– Jag vet att underhandsackord förekommer, men det är svårt att uttala sig om omfattningen. Modellen kan vara användbar för företag som inte kan bära kostnaden för det vanliga rekonstruktionsförfarandet, förutsatt att företaget söker hjälp i tid, säger Hans Andersson.

System för tidig varning
I stället för offentlig skulduppgörelse anser han att lagstiftarna borde ha gått vidare med ett annat förslag som togs upp i rekonstruktionsutredningen – ett system för ”early warning”, tidig varning.

– Det bygger på att företag i kris i ett tidigt skede kan få hjälp av erfarna rådgivare, obeståndsjurister, konkursförvaltare eller rekonstruktörer. Systemet används framgångsrikt i bland annat Danmark och borde utvecklas även här. När ett företag får problem handlar det sällan enbart om ekonomin utan även om bolagets struktur, ledning och så vidare. Därför behövs ett större grepp än bara skuldnedskrivningar, påpekar Hans Andersson.

På internet har det börjat dyka upp företag som erbjuder ”early warning”-tjänster, men mycket tyder på att vissa av dessa inte har någon direkt kompetens för att hantera bolag i kris.

– Den typ av system som jag tänker på ska bekostas av staten och hanteras av till exempel Länsstyrelsen, betonar Hans Andersson.

Kritik mot Skatteverket
Enligt Christer Östlund på Svenskt Näringsliv har det ännu inte kommit några besked från justitiedepartementet om hur regeringen Kristersson ställer sig till justeringar av rekonstruktionslagen. De tre näringslivsorganisationerna har dock uppmanat regeringen ”att gå vidare med förslagen skyndsamt”. I skrivelsen lyfter de framför allt upp behovet av offentlig skulduppgörelse, men de vill även att regeringen ska uppmärksamma Skatteverkets inställning till företagsrekonstruktion.

”Tyvärr möts vi av rapporter från rekonstruktörer att Skatteverket intar en negativ inställning till att delta på ett konstruktivt sätt i rekonstruktionssituationer. Det handlar inte sällan om krav från myndigheten att erhålla en högre betalning än andra oprioriterade borgenärer. I många fall försvårar eller omöjliggör det en rekonstruktion, med negativa samhällsekonomiska effekter och risk för en ökande arbetslöshet som följd. Regeringen bör därför vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att Skatteverket generellt sett deltar i rekonstruktioner på ett konstruktivt sätt”, skriver näringslivsorganisationerna.

– Här krävs ingen lagändring, utan snarare en tydlig signal från regeringen till myndigheten, säger Christer Östlund.

Företräder skattebetalarna
Micael Zingmark är rättslig expert på Skatteverket och var även han ledamot i rekonstruktionsutredningen. Han tycker att kritiken mot Skatteverket är svepande och därmed svår att bemöta.

– Jag har inte nåtts av kritik i några konkreta ärenden. Skatteverket ska tillvarata skattebetalarnas ekonomiska intressen och det innebär att vi ibland gör andra bedömningar än rekonstruktören eller övriga borgenärer. Jag vill poängtera att vi är öppna för dialog och aktivt deltar i alla borgenärssammanträden. Sällan är det någon annan borgenär än Skatteverket som kommer dit, säger Micael Zingmark.

Söker hjälp för sent
Ackordscentralens vd Mikael Kubu betonar att grundproblemet ofta är att företag på obestånd söker hjälp alltför sent. Det minskar möjligheten till smidiga förarbeten och lyckade rekonstruktioner.

– Dessutom är till exempel byggföretag väldigt svåra att rekonstruera. De har som regel långa avtal och värden som snabbt imploderar, konstaterar Mikael Kubu.

Han tror att ett förenklat rekonstruktionsförfarande möjligen skulle minska antalet konkurser, men för att förhindra missbruk av rekonstruktionsinstrumentet borde det krävas att rekonstruktören är kvalificerad till att förordnas som konkursförvaltare. När det gäller underhandsackord påpekar han att alla borgenärer måste godkänna ackordsförslaget. I praktiken betyder det att metoden bara fungerar när antalet borgenärer är begränsat.

Mikael Kubu håller med om att Skatteverket är aktiv i sin roll som borgenär, men delar också synen på att verket ofta har en snäv hållning till att inleda rekonstruktion. Det gäller inte minst i de fall där företagen har skulder kopplade till de så kallade covidanstånden.

– Situationen med covidanståndsbolag är extraordinär, men den kommer att vara löst om några år. Vissa av företagen kommer att betala sina skulder, vissa kommer att kunna rekonstrueras och andra kommer att försättas i konkurs, säger Mikael Kubu.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: Ulf Börjesson

Färre rekonstruktioner med nya lagen

År 2023 låg antalet företagsrekonstruktioner på en ovanligt låg nivå i Sverige. Det gäller både antalet inkomna ärenden och antalet avgjorda ärenden. Minskningen kan kopplas till den nya lag som trädde i kraft 2022.

Den nya lagen om företagsrekonstruktion bygger på ett EU-direktiv som ska bidra till att krisande företag lättare ska få en andra chans. Syftet är att öka antalet lyckade rekonstruktioner. Statistik från Domstolsverket visar dock att antalet svenska rekonstruktioner i stället har minskat rejält sedan den nya lagen infördes den 1 augusti 2022.

Under åren 2012–2022 uppgick antalet inkomna rekonstruktionsärenden till tingsrätterna runt om i landet som lägst till 207 (år 2018) och som högst till 416 (år 2020). Under samma period har antalet avgjorda ärenden som lägst varit 208 (år 2017) och som högst 392 (år 2020). För 2023 ligger siffrorna betydligt lägre. Då var antalet inkomna rekonstruktionsärenden endast 172 i hela riket, och antalet avgjorda ärenden var så få som 133.

– Jag är inte förvånad. Den nya lagen är avancerad och för att tillämpa den krävs väldigt hög kompetens hos både rekonstruktörer och domstolar. Inom näringslivet saknas samtidigt bredare kunskap om lagen och de förtjänster som den kan ha, säger Mikael Mellqvist, pensionerad lagman som då och då gör inhopp som bland annat rekonstruktionsdomare.

System för tidig varning
Hans Andersson var en av experterna i den utredning som föregick den nya lagen om företagsrekonstruktion. Han är ordförande i intresseorganisationen REKON med cirka 400 rekonstruktörer och konkursförvaltare i hela Sverige.

– Jag följer debatten där bland annat Svenskt Näringsliv anser att det borde göras förändringar i den nuvarande lagstiftningen för att ge fler företag en andra chans. Själv tycker jag att den frågan är lite för tidigt väckt, säger Hans Andersson.

Han påpekar att det historiskt sett har varit alltför lätt att starta ett rekonstruktionsförfarande, utan att företagaren dessförinnan har gjort sin hemläxa kring likviditet och livskraftighet. Det nuvarande förfarandet är visserligen mer komplext och bygger på mer kvalificerad rådgivning – vilket kan fördyra processen – men bidrar samtidigt till att rensa bort rekonstruktionsförsök som ändå inte skulle ha varit lyckosamma.

– Det som saknas i den svenska lagstiftningen är ett system för ”tidig varning”, där företag i kris kan få hjälp av erfarna rådgivare och obeståndsjurister i ett tidigt skede. Det systemet finns i bland annat Danmark med goda resultat, säger Hans Andersson.

Ökat antal konkurser
Ackordscentralens vd Mikael Kubu konstaterar även han att den nya rekonstruktionslagen har fått en trevande start. Antalet rekonstruktioner under hösten 2022 var extremt få.

– Därefter har det successivt ökat, även om det är långt ifrån tidigare nivåer. Samtidigt har konjunkturläget kraftigt försämrats med ett ökat antal konkurser, påpekar han.

I den nya lagen har kraven för att inleda rekonstruktion höjts väsentligt, vilket Mikael Kubu anser har lett till en nödvändig sanering. Till en början lade vissa tingsrätter ribban alltför högt, men det har nu justerats efter ett antal hovrättsbeslut.

– Jag tror att antalet rekonstruktioner kommer att fortsätta öka när hantverket förfinas, vilket borde göra det möjligt att rekonstruera även något mindre bolag på ett kostnadseffektivt sätt. För de allra minsta bolagen kommer nog rekonstruktionskostnaderna att vara för höga även framgent. Där är ofta konkursen den enda utvägen, säger Mikael Kubu.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: Rahul, Pexels

Komplex men framgångsrik rekonstruktion av Babyshop

Tidigare i år räddades e-handlaren Babyshop från konkurs. Företagsrekonstruktionen blev ett av de första stora testen av den nya lag som togs i bruk i fjol.

Babyshop grundades 2006 av entreprenörsparet Linn och Marcus Tagesson. Försäljningen av barnkläder, barnvagnar och leksaker fick tidigt en internationell inriktning. Den nuvarande vd:n Karin Mineur rekryterades ursprungligen som CTO, Chief Technology Officer, med ansvar för Babyshops tech-avdelning. Hon anställdes i september 2021 och kom till ett snabbväxande företag som visade sig ha många utmaningar.

– Babyshop var tidigt en stigande stjärna på e-handelsmarknaden. Expansionen omfattade många länder och förvärv av ett antal bolag, förklarar Karin Mineur.

Babyshop blev dock ett tydligt exempel på hur tillväxt prioriterades framför lönsamhet. Som mest omsatte koncernen cirka 1,2 miljarder kronor, men resultatet på sista raden hamnade aldrig på plus. År 2021 låg moderbolagets resultat före skatt på -193 miljoner kronor. Än värre blev 2022, då moderbolagets förlust uppgick till 705 miljoner kronor och koncernen som helhet redovisade en förlust på 254 miljoner kronor.

Kostsam logistik
Ungefär hälften av koncernens cirka 260 anställda arbetade på det stora huvudkontoret på Östermalm i Stockholm. Andra hade sin arbetsplats strax utanför Jönköping, där Babyshop investerat i en toppmodern men väldigt kostsam logistikanläggning.

– Inledningen av 2022 blev väldigt tuff för oss. Efter pandemin följde Ukrainakriget, stigande energipriser och en vikande konjunktur. Samtidigt var Babyshops kostnadskostym alldeles för stor. Det gick inte längre att betala alla skulder och leverantörsfakturor, konstaterar Karin Mineur.

Genom åren har koncernen löpande och utan större problem lånat pengar i bank eller skaffat kapital från marknaden. I juni 2022 beslutade Babyshops styrelse om ännu en nyemission. För första gången drog processen ut på tiden och den planerade finansieringen uteblev.

– I slutet av juli blev jag uppringd av Babyshops styrelseordförande Petter Sundberg som frågade om jag kunde tänka mig att bli interim vd. Jag tackade ja, utan att veta vad som skulle hända några månader senare, säger Karin Mineur.

Två alternativ
Snabbt påbörjade hon uppdraget med att minska koncernens kostnader. Avtal sades upp, olönsamma varumärken rensades bort och personalstyrkan krymptes. Problemet var att åtgärderna inte förslog. I början av oktober kvarstod två alternativ – företagsrekonstruktion eller konkurs. Den 25 oktober 2022 lämnades Babyshops ansökan om rekonstruktion till Stockholms tingsrätt. Ansökan beviljades samma dag.

– Vi på Ackordscentralen var engagerade både i förstudien och ansökan. Det handlade om en komplicerad rekonstruktion av ett stort och komplext företag. Totalt är vi fem personer från flera av våra kontor som har deltagit i arbetet, berättar Ackordscentralens vd Mikael Kubu.

Han utsågs till rekonstruktör och ansvarig för att stöpa om Babyshops verksamhet. Ett av de första stegen blev att hitta en köpare till det stora logistikcentret i Jönköping. Ny ägare där är Postnord, och genom att köpa tjänster av dem slipper Babyshop de fasta driftkostnaderna.

Flyttat till kontorshotell
När rekonstruktionen startade hade Babyshop sex dotterbolag. I fyra webbutiker och sju fysiska butiker såldes produkter från nio egna och över 350 externa varumärken. I dag har alla fysiska butiker utom en i Stockholm avvecklats. Kontoren i London och Paris har stängts och antalet varumärken och dotterbolag har reducerats. Ett av bolagen, verksamt i Norge, försattes i våras i konkurs. Försäljningen på den norska marknaden fortsätter, men enbart i webbaserad form.

– Mitt mantra har varit att minska komplexiteten, i allt från arbetsprocesser till legala strukturer. Vi har även avslutat vårt tidigare hyreskontrakt i Stockholm och flyttat till ett kontorshotell i city. Ett annat exempel är att vi har satsat på en ny e-handelsplattform, med en billigare och mer skalbar lösning, förklarar Karin Mineur.

Fordringar blev till aktier
Vid rekonstruktionens inledning hade Babyshop över hundra aktieägare, där grundarna och ett norskt riskkapitalbolag var de största. Under rekonstruktionsprocessen har huvudägarnas fordringar gjorts om till aktier. Bland de största, prioriterade fordringsägarna fanns två banker och övriga långivare bakom ett betydande brygglån som togs upp som en tillfällig finansiering under rekonstruktionen. Brygglånet har under processen konverterats till aktier.

Skuldnedskrivningarna har varit stora. Omkring 75 procent av de oprioriterade skulderna har skrivits av, vilket motsvarar cirka 250 miljoner kronor. För fordringsägare med aktieägarlån och konvertibellån innebär det nedskrivningar och konvertering till aktier. För aktieägare handlar det om en enorm utspädning. Oprioriterade fordringsägare får tillbaka 25 procent av fordringsbeloppet, vilket ska ställas mot att de vid en konkurs inte hade fått någon utdelning alls.

– Rekonstruktionen av Babyshop var den största och mest komplexa som vi har slutfört hittills enligt den nya lagen. Arbetet innehöll väldigt många olika moment, påpekar Mikael Kubu.

Likheter med Chapter 11
Han tillägger att ett onoterat bolag vanligtvis har en handfull aktieägare. I Babyshops fall fanns det närmare 120.

– Aktieägarna var en egen grupp som skulle rösta om rekonstruktionsplanen. En fördel med den nya lagen är dock att alla aktiebolagsrättsliga frågor kunde avhandlas på ett smidigare sätt än tidigare, utan bolagsstämma. Frågor kring nyemission, kvittning och liknande kunde tas in direkt i rekonstruktionsplanen, säger Mikael Kubu.

I det EU-direktiv som ligger till grund för lagen finns delar som har likheter med den amerikanska rekonstruktionsprocessen Chapter 11.

– Följden blir en heltäckande plan, utan lösa ändar. Men för att en rekonstruktion ska lyckas krävs det förstås investerare som tror på bolaget och går in med pengar. Rekonstruktören kan inte göra några trollerinummer – vi fungerar mest som en sorts akutläkare. Till vår hjälp har vi haft Advokatfirman Delphi, som bland annat har bistått i komplicerade aktiebolagsrättsliga frågor. Dessutom har vi haft en hårt arbetande ledning på Babyshop, framhåller Mikael Kubu.

Den 30 juni 2023 kunde rekonstruktionen avslutas. Ny huvudägare i Babyshop är investeringsbolaget Thuban.

Vinst under fjärde kvartalet
För snart ett år sedan utsågs Karin Mineur till ordinarie vd i Babyshop. Hennes livs första vd-uppdrag har minst sagt präglats av turbulens.

– Fram till i somras har jag då och då tänkt att ”det här kommer inte att gå”. Men vi har målinriktat jobbat vidare och stödet från Ackordscentralen har varit fantastiskt. Det mest krävande har varit att fatta supertuffa beslut. Ett av de jobbigaste var att minska antalet anställda. I dag är vi ett 60-tal, säger Karin Mineur.

Hon har personligen träffat alla stora leverantörer, och haft en tät dialog med arga borgenärer. Många av dem hade under lång tid inte fått betalt av Babyshop.

– Samtidigt har vi fått lovord för att företaget räddades från konkurs. En hel del relationer har stärkts under rekonstruktionen, konstaterar hon.

Karin Mineur är i grunden civilekonom och var tidigare it-chef på Kronans Apotek. Hon har lång erfarenhet av affärsstrategisk it-utveckling, har arbetat som konsult och haft ledande befattningar på bland annat Åhléns och Kicks. I dag leder hon den transformation av Babyshop som kommer att pågå även under nästa år.

– Konjunkturen och marknaden är väldigt tuff, men vi är äntligen på rätt väg. I oktober i år gick vi med vinst. Nu är siktet inställt på ett positivt resultat för helåret 2024.

•••

Fakta/Lagen om företagsrekonstruktion
Den nya lagen gäller från den 1 augusti 2022. Lagen bygger på ett EU-direktiv som ska bidra till att krisande företag lättare ska få en andra chans. Genom att skapa förutsättningar för fler lyckade rekonstruktioner ska företag som i grunden är livskraftiga få hjälp att ta sig ur ekonomiska problem.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2023

Text: Lena Lidberg
Bild: Babyshop

Hitta en ny väg framåt

Ekonomiska problem behöver inte betyda konkurs. Tillsammans lägger vi grunden för din framtida verksamhet. Ackordscentralen har över 150 års erfarenhet av att förbättra, utveckla och rekonstruera verksamheter.

En ny lag ger större möjligheter till framgångsrika rekonstruktioner än tidigare. Den ställer även högre krav på rekonstruktören. För oss gör det ingen skillnad, våra medarbetare har alltid haft den högsta kompetensen och inför varje ärende skräddarsyr vi ett expertteam med specialister för att på bästa sätt tillvarata alla intressen.

Läs mer om hur en rekonstruktion går till på vår webb eller i vår folder.

Nya perspektiv på rekonstruktion

Markus Ehrenpil disputerade nyligen med sin avhandling ”Rekonstruktionsuppgörelsen: Om maktutövning och intresseförhållanden vid rekonstruktion av aktiebolag” och kan titulera sig juris doktor. Sedan i somras är han anställd som jurist på Ackordscentralen Stockholm.

Genom ett rekonstruktionsförfarande kan verksamheter med ekonomiska problem räddas, och med hjälp av en domstolsfastställd plan kan enskildas anspråk ändras mot de berörda parternas vilja. Då olika parter och intressen ofta står mot varandra måste vissa prioriteras framför andra. I sin avhandling undersöker och analyserar Markus Ehrenpil maktfördelning och intresseförhållanden vid företagsrekonstruktion, såsom vem som får makt över den andra och vilka intressen som gynnas av olika regler. Förutom det svenska rättssystemet har han exempelvis analyserat amerikansk och finsk rätt samt tysk insolvensrätt, Nordisk-baltiska insolvensnätverkets rekommendationer och EU:s rekonstruktions- och insolvensdirektiv.

– Det viktigaste har varit att vända på de mest grundläggande stenarna. Eftersom jag tittar på makt- och intressebalansen så har jag behövt gå till botten med många grundfrågor vid rekonstruktion i svensk rätt som inte har varit uppe till belysning tidigare, säger Markus Ehrenpil.

Syftet med rekonstruktion
En grundfråga handlar om det huvudsakliga syftet med en rekonstruktion. Det kan tyckas enkelt men enligt Markus är det långt ifrån självklart.

– De syften som har satts upp stämmer exempelvis inte alltid överens med vad som krävs för att domstolen ska fastställa en rekonstruktionsplan, säger Markus.

Disputationen som gick av stapeln den 12 juni var slutet på många år som student och sedan forskare. Mikael Möller har varit handledare till Markus under hela forskningsperioden, och under disputationen var Hans Renman på Advokatfirman Schjødt opponent.

– Hans är mycket kunnig och jag är glad för att han ställde upp som opponent. Då vi har olika syn på en del frågor blev samtalet under disputationen såväl dynamiskt som konstruktivt, tycker Markus.

Ökad förståelse och perspektiv
Med avhandlingen hoppas han kunna ge en ökad förståelse för vissa delar av rekonstruktionsrätten och även ge ett annat perspektiv på det system som finns i Sverige. Själv har han ändrat sin syn på rekonstruktion genom att analysera olika grundfrågor, främst utifrån hur det ser ut i andra länder.

– Som exempel har den svenska rekonstruktionsrätten varit väldigt influerad av konkursrätten, i fråga om likabehandling och prioritet. Utgår man från att konkurs och rekonstruktion har olika syften kan användning av konkursrättsliga principer i ett rekonstruktionsförfarande vara kontraproduktivt, menar Markus Ehrenpil.

Han fortsätter:

– Den nya lagen är däremot mer influerad av utländska system och det är inte längre lika givet att konkursrättsliga principer ska ha samma genomslag som tidigare.

I sitt arbete som jurist på Ackordscentralen hoppas Markus kunna bidra med just perspektivtänket och att ge vissa nya infallsvinklar på tidigare fastcementerade frågor. Om lagstiftaren skulle läsa hans avhandling är det inte otänkbart att det kan påverka framtida lagstiftning.

– Det skulle den kunna göra, men jag tror ändå att lagstiftaren är väldigt nöjd med den nya lagen om företagsrekonstruktion som den är och några större ändringar lär inte ske i närtid, avslutar Markus Ehrenpil.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2023

Text: Anette Norling
Bild: Ackordscentralen

Konkurs kan vara en bra rekonstruktionsform

Första gången Johan Sölveland anställdes på Ackordscentralen var som nyutexaminerad jurist i början av 1990-talet. Nu när han tillbaka för fjärde gången är det som vd för Ackordscentralen Väst, en tjänst som han tillträdde den 1 januari i år.

Att han skulle jobba med obeståndsjuridik var ingen självklarhet, utan en kombination av intresse och slump. 30 år senare konstaterar han att han verkligen gillar sitt yrke. Han beskriver det som omväxlande, spännande och kreativt.

När han anställdes på Ackordscentralen första gången befann sig Sverige i en ekonomisk kris. Även denna gång är Sverige på väg in i en djup ekonomisk svacka. För Ackordscentralen Västs del märks det bland annat på tillströmningen av ärenden, men Johan Sölveland är inte helt säker på att det verkligen blir en svårare lågkonjunktur.

– Arbetslösheten sjunker fortfarande och det är inte förknippat med en lågkonjunktur. Vi ser inte heller jättemånga konkurser än. Antalet ökar visserligen en hel del men det sker från en relativt låg nivå dessutom, säger Johan Sölveland.

Fåtal rekonstruktioner
Även på företagsrekonstruktionssidan är det ganska lugnt sedan man den 1 augusti 2022 införde den nya lagen om företagsrekonstruktion. Under Q1 2023 inleddes något tiotal rekonstruktioner, att jämföra med ungefär 300 per år då den gamla lagstiftningen var i kraft. Det är en dramatisk nedgång vilket till stor del kan förklaras med att det idag är betydligt mer komplicerat att inleda en företagsrekonstruktion och dessutom mycket dyrare. Samtidigt finns det mer utrymme att förhandla fram bredare, bättre och mer hållbara lösningar.

– Syftet med lagen är att det ska genomföras färre men fler lyckade rekonstruktioner. Vägen dit är jobbigare än tidigare men har man väl kommit så långt är förutsättningarna för att lyckas större, säger Johan Sölveland.

Det medför samtidigt att alla mindre bolag som tidigare gick in i en rekonstruktion inte längre är aktuella.

– Detta kan säkert delvis förklara att antalet konkurser ökar, de mindre bolagen ska ju någonstans ta vägen vilket betyder att de kanske går över på konkurssidan i stället, säger Johan Sölveland.

Konkurser en del av marknadsekonomin
I media framstår ofta konkurs som dåligt och något som man till varje pris ska undvika. Det håller inte Johan Sölveland med om och påpekar att konkurser är en del av marknadsekonomin och en naturlig del av utvecklingen.

– Konkurs kan till och med vara en bra rekonstruktionsform i vissa fall. Med hjälp av en konkurs kan man skala ner en rörelse som har hamnat utanför banan och skapa nya förutsättningar för den igen. Konkurs behöver inte vara dåligt även om fordringsägare så klart ofta förlorar pengar, åtminstone i det korta perspektivet, säger Johan Sölveland.

För näringslivet som helhet kan de närmsta åren bli ansträngande. I Västsverige, där Johan Sölveland verkar, är det stort fokus på byggbranschen och det är en bransch som ofta drabbas negativt i ekonomiskt sämre tider.

– Byggbranschen är en bransch som är känslig för räntor och likviditet, och nybyggnationen verkar stå nästan helt still. Därför kan det möjligen drabba Västsverige lite mer än andra delar av landet. Sedan tror jag att butiker, e-handel och transport kommer få det tufft men det är inget speciellt för Västsverige utan gäller Sverige som helhet, menar Johan Sölveland.

När det gäller närmsta framtiden påpekar han att det är väldigt ovisst just nu men att det ska bli spännande att följa utvecklingen.

– Inte ens vi som varje dag jobbar med bolag som har betalningssvårigheter kan se en tydlig trend för hur framtiden ser ut, avslutar Johan Sölveland.

Tips till företag i ekonomiskt tuffa tider.

Var noggrann med att hålla uppsikt över betalningsförmåga och likviditet, helst på lite längre sikt.

Håll extra koll på kostnadssidan.

Var noggrann med vilka avtal du ger dig in i.

Tänk mer på vad som kan vänta längre fram ”runt hörnet”.

Håll koll på dina kunder.

Se till att fakturera snabbare och kanske med lite kortare betalningstid.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2023

Text: Anette Norling
Bild: Peter Nilsson

Vintern kan bli avgörande för SAS

Rekonstruktionen av flygbolaget SAS har pågått sedan i somras. Den kommande vintern blir ett av kraftproven för företaget, förklarar flygexperten Jan Ohlsson.

I förra numret av Ackordscentralen Nyheter berättade vi om den framgångsrika rekonstruktionen av flygbolaget Norwegian. I maj 2021 gick den i mål. Under processen minskade Norwegian sina skulder från cirka 80 till cirka 17 miljarder norska kronor. I dag är bolaget så gott som skuldfritt. Samtidigt har Norwegian gått från att hyra till att själv äga en stor del av flygplansflottan. Mottot är att satsa på en enda flygplanstyp.

– Norwegians rekonstruktion var mästerlig, sammanfattar flygexperten Jan Ohlsson som i över 40 år har bevakat branschen.

Rekonstruktionen av SAS påminner en del om Norwegians, men det finns också många skillnader. I SAS fall är det ett amerikanskt riskkapitalbolag, Apollo Global Management, som under 18 månader lånar ut 7,7 miljarder kronor till företaget.

– Det är en ofantlig summa. Någon har kallat det ”världens dyraste sms-lån”, säger Jan Ohlsson.

SAS-rekonstruktionen genomförs dessutom under amerikansk lagstiftning, i en så kallad chapter 11-process. Inriktningen är att den delen ska vara klar i sommar.

Skulder på 20 miljarder
Enligt rekonstruktionsplanen ska SAS minska eller konvertera skulder på 20 miljarder kronor till aktiekapital, med målet att bolaget ska vara nettoskuldfritt senast 2026. Till dess behöver SAS få fram minst 9,5 miljarder kronor i eget kapital. Parallellt ska omstruktureringar sänka de årliga kostnaderna med 7,5 miljarder kronor.

– Läget är pressat och konkurrensen i flygbranschen var skarp redan innan pandemin. Nu är vi på väg in i en lågkonjunktur med hög inflation, dyrare bränsle, dyr dollar och andra prisökningar som påverkar oss alla, framhåller Jan Ohlsson.

Han ser det också som ett problem att SAS hittills inte har gjort några större förändringar vare sig i affärsmodellen eller i flygplansflottan. Bolaget håller på att byta ut vissa flygplan, men antalet plan tycks inte minska.

– SAS har en spretig flygplansflotta och dyra leasingavtal. Just nu finns det tolv sorters plan, med allt vad det innebär av skilda underleverantörer, mängder av reservdelar och piloter som inte kan alternera mellan olika plan och olika rutter, konstaterar Jan Ohlsson.

Stor risk
Han befarar även att det kan bli fler strejker.

– Det är bara piloterna som har lovat att de inte ska strejka. Nu finns det till exempel ett strejkhot från kabinpersonalen i Norge, och det vore en katastrof för SAS om det verkställs. Till skillnad från Norwegian har SAS inte alla sina fackliga avtal på plats, förklarar Jan Ohlsson.

Inför årets vintersäsong har i stort sett alla flygbolag som verkar i Norden aviserat att de skär ned på sin trafik. Norwegian låter 20 flygplan stå kvar på marken.

– SAS väljer motsatt väg och fortsätter med många avgångar både inom Europa och till Nordamerika. Om de får välfyllda plan har de chans att tjäna pengar, men de tar samtidigt en stor risk, påpekar Jan Ohlsson.

Hård kamp i sommar
Bolaget får framför allt förlita sig på priskänsliga privatresenärer. Affärsresandet har visserligen fått ett litet lyft på sistone, men ligger långt ifrån de nivåer som rådde före pandemin.

– Det verkliga kraftprovet både för SAS och konkurrenterna kommer dock till sommaren, när alla ska slåss om resenärer som vill åka till Medelhavet, säger Jan Ohlsson.

Han konstaterar att SAS befinner sig i en mycket ansträngande och osäker situation, men han tror ändå att bolaget kommer att överleva.

– Det blir inga fler statsbidrag, utom möjligen i Danmark. Därför måste SAS ha vett att krympa kostymen och sluta med sina stormaktsdrömmar. Det går inte att vara ett trögnavigerat företag med för stor administration.

– För resenärernas skull vore det bra om SAS blir kvar. Då får vi en sundare konkurrens på den nordiska flygmarknaden, säger Jan Ohlsson.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Dzmitry Dudo/Unsplash

Stor risk för stagflation

Hög inflation i kombination med lågkonjunktur kan resultera i stagflation. Det är ett ekonomiskt läge som vi inte har upplevt sedan 1970-talet, konstaterar Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi.

Ordet stagflation är en sammanslagning av begreppen stagnation och inflation. Innebörden är att ökad inflation sammanfaller med försvagad tillväxt och ökad arbetslöshet.

I världsekonomin dyker begreppet för första gången upp under 1970-talet. En expansiv finanspolitik i USA där kostnaderna för Vietnamkriget och Lyndon B. Johnsons sociala reformer finansierades via sedelpressarna var pådrivande för inflationen. Oljekrisen 1973–74 med stora prisökningar på olja bidrog till att många länder, däribland Sverige, drogs in i stagflation.

I den globala ekonomin finns det just nu flera likheter med 70-talet. Hög inflation, stigande räntor och höga el- och energipriser är några av komponenterna. Kriget i Ukraina och ekonomiska effekter av pandemin har varit del av upprinnelsen.

– Stagflation är ett tillstånd som det är svårt för den ekonomiska politiken att hantera. En åtstramning är bra för att bekämpa inflationen, men kan i sin tur förvärra arbetslösheten. Väljer man i stället en expansiv politik är risken stor för att inflationen stiger ytterligare, framhåller Lars Calmfors.

Rätt med räntehöjningar
Han är en av våra främsta nationalekonomer och följer noga den ekonomiska utvecklingen, både i Sverige och globalt. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES, Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, där han har varit verksam sedan 1974. Dessutom är han forskare vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning, där han framför allt är inriktad på makroekonomi och arbetsmarknad. Lars Calmfors påpekar att de målkonflikter som uppstår vid en stagflation behöver bemästras av såväl centralbanker som regeringar.

– Riksbanken och andra centralbanker har valt att bekämpa inflationen genom att höja räntorna. Många bedömare, och jag är en av dem, tycker att det är rätt väg att gå. Om vi inte stramar åt nu riskerar problemen att bli större längre fram, säger Lars Calmfors.

I en mer traditionell konjunkturcykel brukar inflationen öka under en högkonjunktur, samtidigt som arbetslösheten är låg. På motsvarande vis brukar arbetslösheten öka under en lågkonjunktur, samtidigt som det i stället är inflationen som är låg. Efter andra världskriget har därför en expansiv finanspolitik setts som en medicin mot arbetslöshet, medan inflation framför allt har uppstått i lägen då arbetsmarknaden är överhettad.

Spelregler på ända
Stagflation ställer dessa spelregler på ända. Följden blir att finanspolitiken behöver vara förhållandevis återhållsam, trots att konjunkturen sviktar. När finansminister Elisabeth Svantesson (M) den 8 november presenterade sin första budgetproposition beskrev hon den som ”svagt åtstramande”. Hon betonade samtidigt att det ekonomiska läget är enormt osäkert.

– Budskapet är att regeringen väntas genomföra mindre av de saker som dessa partier gick till val på. Det finns skatter som inte kommer att sänkas och utgifter som inte kommer att höjas, vilket kan leda till en svekdebatt, säger Lars Calmfors.

Han anser finanspolitiken borde fokuseras på att skydda grupper med små ekonomiska marginaler genom riktade skattesänkningar och bidragsökningar. Studiemedel, garantipension och sjuk- och aktivitetsersättning tillhör de svenska utbetalningar som är kopplade till konsumentprisindex, KPI. I tider av hög inflation gör indexeringen att stöd som dessa procentuellt sett kommer att stiga mer än vad lönerna gör.

– Ett av problemen på 1970-talet var att löneökningarna fortsatte att ligga på en hög nivå. Det ledde till en ond pris- och lönespiral som Sverige inte bröt förrän under 1990-talskrisen. Där vill vi inte hamna igen, säger Lars Calmfors.

Risker med löneglidning
I slutet av oktober framkom att facken inom industrin begär historiskt höga 4,4 procent i löneökningar under nästa år. Lars Calmfors ser dock detta utgångsbud som förhållandevis rimligt.

– Exportföretagen går väldigt bra och det kan straffa sig att i det läget hålla löneutvecklingen nere alltför mycket. Det var det som hände för 50 år sedan: när inflationen sköt fart 1974 låg avtalen ganska lågt, men lokalt uppstod det en löneglidning med extra löneökningar på 6–7 procent. I avtalen för 1975–76 smällde det därför till rejält när facken ville rätta till lönerelationerna för dem som inte fått del av löneglidningen och därmed halkat efter, förklarar Lars Calmfors.

Ett av de riktade statliga stöd som diskuteras gäller kompensation för höga elpriser. Här finns förslag som i olika delar vänder sig till privatpersoner, men även till företag.

– Den utformning som nu aviserats är bättre än den som presenterades i valrörelsen. Det är viktigt att inte ta bort incitament för att spara el framöver, anser Lars Calmfors.

Generösa stöd under pandemin
Stöd som dessa, inte minst till företag, innebär dock svåra avvägningar i osäkra lägen. Det finns till exempel en risk för att storföretag premieras framför mindre företag.

– Om vi tillfälligt har väldigt höga elpriser vill vi inte att det ska leda till konkurser i företag som i grunden är livskraftiga. Om höga elpriser däremot är här för att stanna behöver elintensiva företag minska sin förbrukning – eller kanske försvinna från marknaden. Statliga stöd ska inte bidra till att bromsa en önskvärd strukturomvandling, poängterar Lars Calmfors.

Normalt har inte statliga företagsstöd av detta slag varit särskilt vanliga i Sverige. Det var under pandemin som stödpaketen duggade tätt.

– Analyser visar att stöden nog blev lite väl generösa under den här perioden. En sak som talar för det är att konkurserna minskade, påpekar Lars Calmfors.

I mitten av november meddelade statistikmyndigheten SCB att inflationen i Sverige under oktober i år var 9,3 procent, jämfört med 9,7 procent för september. Många prognosmakare utgår från att inflationen ska sjunka tillbaka på allvar i slutet av 2023 eller i början av 2024.

– Utifrån vad vi vet nu ser det inte ut att bli en jättebesvärlig lågkonjunktur, åtminstone inte om vi jämför med 2009–10 eller med första månaderna av pandemin. Det ger argument för att inte satsa på några statliga företagsstöd den här gången, säger Lars Calmfors.

Bra med ny lag
Även Christer Östlund, jurist på Svenskt Näringsliv, ser statliga företagsstöd som problematiska. Han befarar dessutom att en del av de företag som beviljades skatteanstånd under pandemin inte kommer att klara avbetalningarna – särskilt inte i en vikande konjunktur.

– Det ökande antalet konkurser slår brett över olika branscher och ger effekter i hela ekonomin. Framför allt är det företag i södra Sverige, i elområde 3 och 4, som till en början verkar vara särskilt utsatta, säger han.

Ett av Christer Östlunds specialområden är insolvensjuridik, och i den rollen deltog han som expert i utredningen kring den nya svenska rekonstruktionslagstiftningen. Lagen trädde i kraft den 1 augusti i år.

– Det är bra att den nya lagen är på plats när vi går in i en lågkonjunktur. Jämfört med tidigare finns det en större och mer flexibel verktygslåda att ta till, säger han.

Saknar förenklat alternativ
Det finns dock två saker som bekymrar honom. Han beklagar att lagstiftarna inte tog fasta på utredningsförslaget om att införa en offentlig skulduppgörelse. Tanken var att det skulle bli ett snabbare, enklare och billigare alternativ till en rekonstruktionsplan.

– Offentlig skulduppgörelse hade varit en utmärkt lösning för mindre och medelstora företag, betonar Christer Östlund.

Hans andra farhåga är att staten inte är tillräckligt på tårna i samband med rekonstruktioner.

– Jag får signaler om att det är svårt att få med sig staten, både i den roll som tillsynsmyndigheten har och i den roll där man är fordringsägare. Det borde omgående justeras, så att inte företagen drabbas av fördröjningar och extrakostnader, säger Christer Östlund.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Absolutvision/Unsplash

Doldisen som räddade Norwegian

Finansmannen och affärsutvecklaren Alexander Munch-Thore ger sällan intervjuer, men har i många år haft tunga uppdrag i norskt näringsliv. I den framgångsrika rekonstruktionen av flygbolaget Norwegian hade han en nyckelroll.

Norrmannen Alexander Munch-Thore har Oslo som bas och världen som arbetsfält. Under några intensiva pandemimånader valde han dock att ensam isolera sig i en stuga i de norska fjällen. Där arbetade han 16 timmar per dag, sex dagar i veckan. Han var dygnet runt-uppkopplad på Teams – det var ingen vits att logga ut. Snabbt behövde han dela information med tre andra isolerade personer. Deras uppgift: att rädda flygbolaget Norwegian från konkurs.

– Under coronakrisen störtdök Norwegians intäkter. Läget var mycket mörkt, förklarar Alexander Munch-Thore på telefon från sitt kontor på Bygdøy i Oslo.

Redan innan pandemin hade företaget gjort en stor omstrukturering för att förbättra lönsamheten och likviditeten i den hårt konkurrensutsatta flygbranschen. I juli 2019 fick Alexander Munch-Thore ett första telefonsamtal från sin vän Geir Karlsen, Norwegians nuvarande koncernchef som då var finansdirektör i bolaget. En kärntrupp på fyra personer började nagelfara utgiftsposter och hämta in nytt kapital. Vissa flygplan och flyglinjer avvecklades, aktierna i Bank Norwegian såldes och ett internt sparpaket frigjorde 2,3 miljarder NOK (norska kronor). Strategin var nu att gå från tillväxt till lönsamhet.

– Vid jul var jag färdig med mitt arbete, säger Alexander Munch-Thore.

Över 150 flygplan
Den 13 februari 2020 publicerade Norwegian ett pressmeddelande om att resultatet för 2019 var kraftigt förbättrat jämfört med året innan. Förlusten uppgick till 1,6 miljarder NOK, men det tredje kvartalet var det bästa i företagets historia.

Inför 2020 förväntade sig Norwegian ett positivt resultat och ”den bästa sommaren någonsin”. Över 150 flygplan stod redo att ge sig ut i världen. Så blev det inte. En månad senare, den 16 mars 2020, kom nästa pressmeddelande. Till följd av covid-19 tvingades bolaget ställa in 85 procent av flygningarna och permittera 7 300 av drygt 10 000 medarbetare.

– I februari, redan innan nedstängningen, fick jag ett nytt samtal från Geir Karlsen. Han ville arbeta vidare med balansräkningen och vår lilla grupp hade just återsamlats. Sedan kom pandemin och ställde allt på ända, konstaterar Alexander Munch-Thore.

I maj 2020 beslöt Norwegian att genomföra vad som kan beskrivas som en frivillig företagsrekonstruktion. Det var då, under sommaren, som Alexander Munch-Thores arbetsveckor började uppgå till närmare 125 timmar.

Konvertera skulder till aktier
Ett av kristeamets första steg var att kontakta de leasingbolag som ägde de flesta av flygplanen. Kunde de tänka sig att konvertera skulder till aktier i Norwegian? Ja, det blev en av lösningarna, och ett led i en nyemission. Denna åtgärd, i kombination med ytterligare besparingar, gjorde att Norwegian fick en statlig lånegaranti på tre miljarder NOK.

Men när bolaget i november 2020 efterlyste ett mer direkt pandemistöd av den norska staten var svaret nej. Konsekvensen blev nya permitteringar och en flygkapacitet som minimerades till sex norska inrikeslinjer.

Den 18 november ansökte Norwegian om irländskt rekonstruktionsförfarande, examinership, för företagets båda irländska dotterbolag. Ansökan godkändes av domstolen i Dublin den 7 december, och dagen efter ansökte Norwegian om rekonstruktion i Norge. Även den beviljades. Processerna påverkade inte den löpande verksamheten och obligationer och aktier i bolaget fortsatte att handlas på Oslobörsen.

Nya investerare
Under rekonstruktionen gjordes stora förändringar i Norwegians linjenät. Långdistansflyg till bland annat USA, Västindien och Thailand lades ned, medan de lönsamma norska och europeiska rutterna fick högsta prioritet.

– Vi vände på varenda krona och var väldigt snåla med det statliga lånet. De tre miljarderna var avsedda för ett halvår, men vi fick dem att räcka i 10–11 månader, berättar Alexander Munch-Thore.

Den största delen av räddningsaktionen handlade om att snabbt locka nya, privata investerare. Två miljarder NOK kom in från välbärgade norska familjer, men det behövdes mer. Om bolaget fick in minst två miljarder till var den norska staten villig att bidra med ett hybridlån på cirka 1,5 miljarder. I januari 2021 presenterade Norwegian en ny affärsplan som fick brett stöd. Två månader senare gick rekonstruktionen i Irland in på upploppet och den 12 april 2021 godkändes rekonstruktionen i Norge.

Nästan skuldfritt
Parallellt fortsatte Norwegian arbetet med att ta in nytt kapital. Snart var totalsumman uppe i hela sex miljarder NOK.

– Vi kunde ha tagit in mer. Nyemissionen blev kraftigt övertecknad och det fanns ett enormt engagemang kring bolaget. Både aktieägare, samarbetspartner, kunder, medarbetare och politiker var med oss, förklarar Alexander Munch-Thore.

Den 26 maj 2021 hade hela rekonstruktionen landat. Norwegian fick ny luft under vingarna. Flygplansflottan var väsentligt reducerad, men framför allt hade skulderna minskat från cirka 80 miljarder NOK till cirka 17 miljarder NOK.

– Rekonstruktionen gav en viktig nystart. I dag är bolaget nästan skuldfritt, påpekar Alexander Munch-Thore.

Norwegians senaste kvartalsrapport presenterades den 25 augusti i år. Här redovisas ett överskott före skatt på drygt 1,2 miljarder NOK för det andra kvartalet. De likvida medlen uppgår till 7,5 miljarder NOK. Antalet anställda är i dag cirka 4 000, och det ökar. Flygplansflottan består av 65 plan och utökas gradvis även den. Det finns ett avtal om att köpa 50 nya Boeing 737 MAX 8-flygplan som ska levereras 2025–2028, med en option på att köpa ytterligare 30 plan. Numera är inriktningen att Norwegian ska äga en stor del av flottan, i stället för att leasa.

Anrika norska familjeföretag
Alexander Munch-Thore har själv gjort en betydande investering i bolaget och finns nu med bland de största privata ägarna. I många år arbetade han utomlands, bland annat på investmentbanker i London och New York. Han har en amerikansk MBA-examen, men har även läst filosofi och intresserar sig för filantropi. Så sent som i våras gick han ett Advanced Management-program på Harvard Business School.

Hemma i Norge har han under två decennier haft uppdrag som vd, rådgivare och arbetande styrelseordförande i flera av de anrika norska familjeföretagen inom skeppsrederi och finans.

Bland annat gäller det investmentbolaget Watrium, som ägs av familjen Wilhelmsen, och Astrup Fearnley, grundat av skeppsmäklaren och konstsamlaren Hans Rasmus Astrup. Dessutom har Alexander Munch-Thore varit industriell rådgivare åt det svenska riskkapitalbolaget EQT.

Orolig för SAS
I dag driver han det egna företaget Mascot Holding och kallar sig ”strategisk rådgivare”. Noga följer han turbulensen i SAS – och önskar att även huvudkonkurrenten finner en väg ut ur sin kris.

– Jag kunde ha hjälpt till med SAS-rekonstruktionen också! utbrister han halvt på skoj, halvt på allvar.

Som åskådare är han frustrerad över hur SAS låter investmentbanker leda processen, eftersom det är förenat med mycket höga kostnader.

Alexander Munch-Thore framhåller att en av de främsta framgångsfaktorerna i Norwegian-rekonstruktionen var att bolaget inrättade sitt eget kristeam.

– Vi i gruppen gjorde mycket själva, utan extern inblandning. Bland annat lade vi mycket tid på att kommunicera med alla som var berörda av rekonstruktionen. Juridiskt hade vi värdefull hjälp av Richard Sjøqvist från Advokatfirman BAHR.

Konsumenterna avgör
Ett av målen under Norwegians rekonstruktion var att inte ödelägga aktiekursen.

– Det är aktiekursen som gör att du har något att erbjuda när skulder ska konverteras. Alla som hade en fordran på Norwegian erbjöds aktier. Många tog stora förluster vid konverteringen, men de har senare kunnat sälja aktierna och få pengarna tillbaka, även med ränta.

Alexander Munch-Thores förhoppning är att både Norwegian och SAS ska bli kvar på marknaden. Han konstaterar dock att det ytterst avgörs av konsumenterna.

– Vill vi betala för att det ska finnas flygbolag som är uppbyggda enligt skandinaviska avtalsmodeller? Eller blir allt bara en prisjakt som främst gynnar andra europeiska lågprisbolag?

– I dag är det många resenärer som lägger mer pengar på taxi, parkering, mat och vin på flygplatsen än på själva flygbiljetten. Det är något att tänka på, säger Alexander Munch-Thore.

•••

Fakta/Norwegian

Norwegian etablerades 1993. Lågprisbolaget med Boeing 737-plan började flyga 2002 och firar således 20-årsjubileum i år.

Norwegian Group består av moderbolaget Norwegian Air Shuttle ASA med huvudkontor i Oslo. Bolaget har direkt eller indirekt ägda dotterbolag i Norge, Sverige, Danmark, Finland, Irland, Spanien och Storbritannien.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Norwegian mediaarkiv, privat bild