Rätt rekonstruktör avgörande i krisen: ”Det krävs erfarenhet och oberoende”

När det statliga coronastödet inte räcker till och de ekonomiska problemen hopar sig finns rekonstruktion som ett alternativ för företag att undvika konkurs. För att lyckas är valet av en erfaren rekonstruktör avgörande. 

När pandemin drabbade Sverige under den inledande delen av 2020 var det många som trodde att antalet bolag i konkurs skulle slå i höjden.

Ett år senare kan det konstateras att så inte blev fallet. De statliga krisstöden med bland annat korttidspermittering och skatteanstånd har fungerat för att hålla många företag i utsatta branscher flytande genom krisen. Faktum är att det var elva procent färre bolag som ansökte om konkurs i januari 2021 jämfört med samma månad förra året.

Frågan är vad som händer den dag pandemin blåst över eller de statliga krisstöden av annan anledning dragits in.

Kommer företagets affärsmodell fortsätta att fungera?
Vissa branscher, som den privata resesektorn och restaurangnäringen, kommer sannolikt att kunna återhämta sig relativt snabbt. Men för bolag inom exempelvis företagsresor och retail är risken stor att det väntar nya utmaningar i pandemins kölvatten. Detta enligt Mikael Kubu, koncernchef för Ackordscentralen.

– Coronapandemin har skapat nya vanor för både företag och konsumenter och skyndat på den strukturomvandling som redan var igång innan 2020. Nu har möten på distans blivit standard och till och med 70-plussarna handlar via nätet. Detta är såklart bra på flera sätt, men inte för bolag inom branscher som påverkas negativt av det förändrade beteendet.

– Alla företag som tar emot statligt stöd behöver nu ställa sig frågan: “Kommer vår affärsmodell att fungera den dag stödet inte finns kvar?”.

Rikstäckande organisation med lång erfarenhet
Ackordscentralens huvuduppgift är att hjälpa företag, både stora och små, som befinner sig i problematiska situationer. Grundat 1857 är Ackordscentralen en av landets mest ansedda organisationer när det gäller utveckling och rekonstruktion av företag med ekonomiska problem. Ackordscentralen bedriver en rikstäckande verksamhet genom kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås, Kristianstad och Umeå.

Det företag som har svårt att betala sina skulder eller av annan anledning inte får ihop ekonomin kan ansöka om att göra en företagsrekonstruktion. Ansökan sker hos tingsrätten. Om ansökan beviljas utser tingsrätten även en rekonstruktör och det är här som Ackordscentralens arbete tar vid.

När ett företag rekonstrueras gäller ett delvis separat regelverk som syftar till att ge företaget det andrum som behövs för att stöpa om verksamheten och skapa lönsamhet. Under denna period får företaget i fråga skydd mot konkurs och exekutiva åtgärder från fordringsägare. Betalningssvårigheter som medför att företaget inte kan betala löner till anställd personal kan hanteras genom att löner betalas genom den statliga lönegarantin.

Uppmaningen: Välj en erfaren och välrenommerad rekonstruktör
Rekonstruktörens roll i rekonstruktionsprocessen är både undersökande, övervakande och operativ. Upprättandet av en rekonstruktionsplan är ett exempel på åtgärd som rekonstruktören utför. Vidare ska rekonstruktören försöka förhandla fram ekonomiska uppgörelser, så kallat ackord, mellan företaget och fordringsägarna.

– Vi rekommenderar alltid de företag som vi möter i vår rådgivning att de i första hand ska försöka klara sig så långt som möjligt utan att ansöka om företagsrekonstruktion. Ifall företaget ändå måste ansöka om företagsrekonstruktion är det viktigt att företaget vänder sig till en erfaren och välrenommerad rekonstruktör som kan komma med de rätta råden som behövs i varje given situation.

Rekonstruktionen blir en andra chans för det krisande företaget och kan vara ett sätt att undvika konkurs. Då behövs erfarenhet samt en oberoende och objektiv rekonstruktör.

– Erfarenheten har vi efter 165 år i branschen och i och med att vi har anställda specialister på våra kontor runt om i landet finns stor kompetens inom koncernen, säger Mikael Kubu.

– Det faktum att vi är stiftelseägda gör att vårt oberoende blir ännu starkare. Vi är helt enkelt befriade från särintressen.

Text: Philip Gunnari
Bild: Ola Kjelbye

Val av rekonstruktör stor betydelse för rekonstruktionens utfall

Under rådande coronapandemi har antalet företagsrekonstruktioner ökat kraftigt. Flera rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare har etablerat sig, och ett flertal av dessa är varken advokater eller jurister. En del av de nya rekonstruktörerna har ingen eller mycket begränsad kompetens om lönegaranti.

Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) beslutade sig därför för att göra en kartläggning med syfte att undersöka eventuella skillnader i utfallet av rekonstruktionerna samt användningen av den statliga lönegarantin som kan relateras till rekonstruktörens bakgrund. Kartläggningen visar stora skillnader i resultatet beroende på om rekonstruktören är konkursförvaltare eller inte. Rekonstruktioner som hanteras av en rekonstruktör som är konkursförvaltare lyckas i 50 % av fallen. När rekonstruktionen hanteras av en rekonstruktör som inte är konkursförvaltare lyckas de endast i 7 % av fallen*.

- Vi är inte förvånade över att det är en stor skillnad, men vi är överraskade över att skillnaden är så pass stor, säger Rebecca Jidah som är ekonom på Kronofogdemyndigheten och den som är ansvarig för kartläggningen.

Under perioden 2019-07-01—2019-12-31** har 41 rekonstruktörer avslutat totalt 92 ärenden. 11 av dessa är inte konkursförvaltare och står för 42 ärenden. Av de som inte är konkursförvaltare har den byrå som hanterat i särklass flest rekonstruktioner (29 st) enbart lyckats i ett enda ärende. Kartläggningen visar även att vissa rekonstruktörer inte har genomfört en enda lyckad rekonstruktion. Detta indikerar enligt TSM att rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare åtar sig uppdrag som inte har förutsättningar för att leda till en lyckad rekonstruktion.

Stor avsaknad av lönegarantibeslut
Kartläggningen visar även att användandet av lönegarantin skiljer sig åt. Bland de som inte är konkursförvaltare är det betydligt vanligare att det beslutas om lönegaranti för tidigare månader än beslutsmånaden. Detta i sig indikerar att bolagen inte har förutsättningar att uppnå syftet med en rekonstruktion. Även avsaknad av lönegarantibeslut skiljer sig åt mellan de båda grupperna; 26 % av ärendena där rekonstruktören inte är konkursförvaltare jämfört med 10 % när rekonstruktören är förvaltare.

- I ca 5–10 % är det nog naturligt då det kan vara fråga om till exempel moderbolag i en koncern utan anställda, men resultatet är givetvis bekymmersamt. Sedan i våras arbetar vi aktivt med denna grupp. Vi skickar förfrågan till rekonstruktörerna mycket tidigt i rekonstruktionerna med uppmaning att skicka in besluten, säger Rebecca Jidah.

Högre krav på rekonstruktörerna
Rebecca Jidah tycker att kraven på rekonstruktörer borde vara högre än idag och likna de som ställs på konkursförvaltare.

- Jag vill inte dra det så långt som att enbart förvaltare förordas, till exempel så åtar sig en del blivande konkursförvaltare företagsrekonstruktioner innan de blir förvaltare. I de fall rekonstruktören inte hämtas bland advokater från konkursförvaltarkretsen eller högre tjänsteman vid ackordscentraler, är det ett krav att rekonstruktören besitter såväl ett allmänjuridiskt som ett obeståndsjuridiskt kunnande, säger Rebecca Jidah.

Hon fortsätter:

- Ytterligare två kompetenskrav är mycket viktiga: erfarenhet av arbete med företag med ekonomiska problem och fördjupad kunskap inom arbetsrätt och lönegarantilagen.  Det borde också finnas krav på en väl utvecklad kontorsorganisation i stil med de som ställs på konkursförvaltare i kronofogdens ställningstagande ”Konkursförvaltarkretsen” dnr 840-14104-18/121.

Efter att EU antog ett nytt direktiv om rekonstruktion och effektivare insolvenshantering, (EU) 2019/1023, tillsatte regeringen en utredning som leds av Ylva Norling Jönsson, lagman i Helsingborgs tingsrätt. Utredningen kommer att presenteras under våren 2021 och Ylva säger att de tagit del av TSM:s kartläggning.

- Resultatet är intressant och att vi tar med oss det i det fortsatta arbetet när vi i enlighet med våra direktiv tittar på frågor om tillsyn och kompetens, säger Ylva Norling Jönsson.

 

*Definitionen av en lyckad rekonstruktion är enligt TSM om ackord har fastställts och bolaget inte hade försatts i konkurs per 2020-05-31.

**Urvalet har gjorts genom att granska rekonstruktioner som avslutades hos konkurstillsynen under perioden 2019-07-01—2019-12-31. Anledningen till valet av en period som ligger några månader tillbaka i tiden är att fånga upp de rekonstruktioner som går i konkurs inom några månader från rekonstruktionens upphörande som ej lyckade även om ackord har vunnit laga kraft.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

 

Svårt att jämföra olika länder

Hur har svenska företag och svensk ekonomi klarat coronakrisen jämfört med andra, mer nedstängda länder? Det är frågor som just nu sysselsätter många aktörer.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, är en av de experter som den senaste tiden har fått många frågor kring ”lockdown” kontra öppenhet.

– Det korta svaret är att det är för tidigt att göra den sortens analys eller utvärdering, vi är inte ute ur krisen ännu. Bland annat skulle det behövas BNP-siffror som sträcker sig betydligt längre än till andra kvartalet, men även då kan det vara svårt att jämföra olika länder på ett meningsfullt sätt. Några allmänna slutsatser går det ändå att dra, säger Annika Winsth.

En av de viktigaste faktorerna är hur den nationella näringslivsstrukturen ser ut, framhåller hon. En öppen ekonomi som den svenska, präglad av både stor export och stor import, bygger på att det internationella flödet av varor och tjänster fungerar. Om andra länder hamnar i lockdown får även svenska företag snabbt problem.

– I det avseendet har vi stora likheter med exempelvis Tyskland och Finland, då stora delar av vår industriproduktion är investeringsvaror, förklarar Annika Winsth.

Skillnader även i Norden
Samtidigt påpekar hon att det även inom Norden finns stora skillnader mellan näringslivsstrukturerna. Den norska ekonomin är uppbyggd kring export av olja och lax, medan Danmark har sin tonvikt på produktion av läkemedel och livsmedel.

– Även om både Norge och Danmark har hållit helstängt under lång tid så är deras BNP-fall hittills mindre än Sveriges. Framför allt har Danmark gynnats av att de har stor tillverkning av precis den typ av produkter som har efterfrågats under coronakrisen.

De nordiska länderna tycks generellt ha klarat den ekonomiska delen av krisen förhållandevis väl. En delförklaring kan vara att länderna i Norden hade ett betydligt bättre finansiellt utgångsläge än exempelvis Italien, som redan tidigare hade en stor skuldbörda att hantera.

– Stabila finanser har gett både Sverige och våra grannländer stora möjligheter att satsa på statliga stödpaket och ekonomiska stimulanser. Det kommer vi att ha nytta av nu när den globala ekonomin har börjat snurra igen, säger Annika Winsth.

Årets andra kvartal beskriver hon däremot i mycket mörka ordalag:

– Det var en brutal nedgång, ungefär som att släcka ljuset. Nu efter sommaren har vi åtminstone kunnat slå på dimmern.

Flest konkurser i Finland
Precis som Nordea har även kreditupplysningsföretaget UC god kännedom om den nordiska marknaden. UC ingår i finska Enento-koncernen, som tillsammans med branschkollegan Experian har tagit fram statistik över företagskonkurserna i Sverige, Finland, Norge och Danmark för mars, april och maj i år. Av dessa fyra länder stod Finland för den största ökningen. I april ökade de finska konkurserna med 36 procent jämfört med april 2019. Kort därefter följde Sverige, med en ökning på 30 procent för april.

– Det här var en väldigt tuff period för många företag. I Sverige hade vi en kraftig konkursvåg i detaljhandeln, men framför allt i hotell- och restaurangbranschen. Där ökade konkurserna med 121 procent i mars och 135 procent i april, konstaterar Richard Damberg, kreditexpert på UC.

En genomgående trend är att många av de drabbade företagen länge har kämpat med låga marginaler.

– Det handlar om bolag som hade dålig lönsamhet och svag motståndskraft redan tidigare, och som nu fick sin dödsstöt genom covid-19, säger han.

Eftersläpning i grannländerna
Den som tittar på vårens konkursstatistik för Danmark och Norge kommer att notera att siffrorna här går i motsatt riktning jämfört med Finland och Sverige – det vill säga att konkurserna har minskat jämfört med våren 2019. Det är dock en sanning med modifikation. I Danmark påverkades domstolarna av samhällets nedstängning, vilket innebär att konkursansökningarna inte har kunnat hanteras på samma sätt som normalt. Både Danmark och Norge har dessutom sjösatt statliga stödpaket i en omfattning som akut kan ha räddat fler företag, men i takt med att dessa krisåtgärder avvecklas väntas konkurserna i stället ta fart.

– I Sverige finns det nu tydliga tecken på en stabilisering, även om vi nog även fortsättningsvis kommer att se en hel del konkurser i framför allt hotell- och restaurangnäringen, bedömer Richard Damberg.

Parallellt har dock vissa andra branscher upplevt en ökad försäljning under krisen. Företag inom ”hemmafix”, byggnation, hemelektronik, inredning och dagligvaruhandel har i många fall haft en stigande efterfrågan.

– Även en del mindre och nischade butiker, till exempel närlivs, har ofta fått ett litet uppsving. Åtminstone tillfälligt, säger Richard Damberg.

Text: Lena Lidberg
Bilder: Nordea samt UC

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

Vad krävs för att en rekonstruktion ska lyckas?

Företag med goda marknadsutsikter, som av olika skäl har fått ekonomiska problem, kan ofta undvika en konkurs genom att i stället genomgå en företagsrekonstruktion. Vår uppgift är att hjälpa sådana företag med att rekonstruera verksamheten.

Förutsättningar för en lyckad rekonstruktion:

  • Ditt företag behöver ha en bra affärsidé och en lönsam kärna. Att se över balansräkningen räcker inte, du behöver också se hur det ser ut i verksamheten och organisationen. En analys av detta måste göras, annars ger rekonstruktionen bara en kortsiktig effekt och företaget får snabbt ekonomiska problem igen.
  • Tidsaspekten är mycket viktig. Om du tar hjälp innan problemen blivit för stora, är det större chans att hitta en bra lösning. Då finns det tid för genomtänkta förberedelser, så att processen går snabbt och smidigt. Helst ska det finnas någon som vill satsa kapital.
  • Sist men inte minst krävs det en duktig rekonstruktör, som med kunskap, erfarenhet och rätt kontakter tar hand om processen.

 Fördelar med rekonstruktion:

  • Du får tid och arbetsro att reda ut företagets problem utan att det hotas av utmätning eller konkursansökningar.
  • Företagets anställda har rätt till lönegaranti under viss tid.
  • Företaget får inte betala gamla skulder under företagsrekonstruktionen.
  • Kostsamma avtal kan hävas, exempelvis ett hyresavtal.

Läs mer om företagsrekonstruktion här.

Det finns även bra information här samt i den här broschyren.

Företagsrekonstruktion steg för steg

Har ditt företag ekonomiska problem, men du tror ändå på en framtid för verksamheten? Då är företagsrekonstruktion en lösning. Så länge den pågår kan ingen försätta företaget i konkurs eller få en utmätning verkställd. Tiden är den mest kritiska faktorn om ditt företag har råkat i betalningssvårigheter. Ju tidigare du kontaktar oss, desto större är chansen att vi kan rädda ditt företag.

Vår uppgift är att lotsa dig genom regelverken, som kan kännas krångliga och besvärliga. Tillsammans går vi lugnt och metodiskt igenom alla dina möjligheter. Ju tidigare vi kommer in, desto större chans har vi att rädda ditt företag.

Ett första möte med rådgivning kostar ingenting för dig. Så tveka inte att kontakta oss när du behöver ett bollplank.

Klicka här för att läsa mer om hur en rekonstruktion går till.

Du hittar även information i den här broschyren.

Lönegaranti under rekonstruktion

Kassan tryter, checkkrediten är utnyttjad och lönedagen närmar sig med oroande fart. Nu krävs snabba och kraftfulla åtgärder. Lösningen heter lönegaranti. Vi hjälper dig snabbt och effektivt med nödvändig hantering. Med ett lönegarantibeslut behöver företaget varken betala ut löner, källskatter eller arbetsgivaravgifter vilket förbättrar likviditeten under rekonstruktionen.

Läs mer om lönegaranti och rekonstruktion här.

Globala näringslivet hårt drabbat

Ungefär 10 000 svenska företag bedriver handel med Kina och cirka 600 företag har personal eller produktion på plats. Det är många bolag som har drabbats av stiltjen som förekommit i coronautbrottets epicentrum, och på Ackordscentralen hanterar man just nu en av de första virusrelaterade företagsrekonstruktionerna.

Rekonstruktionen som hanteras av Stefan Skeppstedt rör en underleve­rantör till fordonsindustrin. Företaget som har ett hundratal anställda till­verkar bränsletankar till hybridbilar, och ungefär hälften av produktionen går till fabriker i Kina.

– Det som framkallade den akuta likviditetsbristen i det här fallet var att man inte fick sina fakturor betalda under fyra veckor, och dessutom har beställningarna uteblivit från de kine­siska fabrikerna. När coronautbrottet var som värst i Kina gick alla hem, och följden blev att ingen kunde attestera fakturor från företaget. Nu har man emellertid ambitionen att jobba ikapp väldigt mycket i Kina, säger Stefan Skeppstedt.

Fordonsindustrin är en hårt drabbad bransch, men det finns nästan ingen som är förskonad. Kina har med sitt låga löneläge länge varit ett självklart val för tillverkning av såväl insatskomponenter till industrin som kläder. Enligt siffror från tanke­smedjan Timbro så har hela 51 000 företag världen över åtminstone en leverantör i Wuhan där utbrottet började, och 5 miljoner företag har minst en underleverantör där.

För svensk del så har exempelvis ett 70-tal av den svenska fordons­industrin underleverantörer i de drabbade kinesiska områdena. Även många svenska klädkedjor har till­verkning i Kina. För Lindex del är 20 procent av produktionen förlagd till Kina, och konkurrenten Kappahl har hela 40 procent av sin produktion i Kina. Båda klädkedjorna vittnar om att corona försenat deras sommar­kollektion med upp till tre veckor. För klädbranschen så kan även några veckor få stor inverkan eftersom deras produkter i stor utsträckning är säsongsberoende.

Företagsrekonstruktion kan ge bättre skydd än stödpaketet
Stefan Skeppstedt är förvånad över att staten inte på ett tydligare sätt lyfter fram lagen om företagsrekon­struktion i det läge som nu råder. Enligt honom liknar rekonstruktions­institutet i mångt och mycket det stödpaket som staten har sjösatt, men till skillnad från en rekonstruktion så ger stödpaketet inte något skydd från fordringsägare. I en företags­rekonstruktion har du möjlighet att få en lönegaranti, och om du gör ett offentligt ackord betalar du bara 25 % av lönegarantin. Dessutom så betalar staten sociala avgifter. Du kan också få ett ackord på skatten, som leder till att du bara betalar 25 % av skatteskul­den om ackordet går igenom.

– I stödpaketet blir du inte av med skatteskulden utan den skjuts på framtiden med ränta. Jag tycker att företagsrekonstruktion är ett bra medel att skaffa sig ett skydd från fordringsägare, och att få möjlighet att strukturera om verksamheten utifrån det nya marknadsläget. Det hade varit ett utmärkt tillfälle nu att lätta på reglerna kring lönegaranti, och kanske förlänga den tid under vilken lönegaranti utgår. Det skulle på många sätt underlätta mer för före­tagen än alla permitteringsregler. Om situationen för företagen lättar, och ackordet blir högre än 25 procent, skulle detta till och med bli billigare för staten, säger Stefan Skeppstedt.

– Många företagsrekonstruktioner kan visserligen misslyckas och bli konkurser om inte marknaden vänder, men jag tror också att det är bra att alla konkurser inte kommer samtidigt. Det kommer att bli en enorm värdeförstöring om alla bolag går i konkurs samtidigt, säger Stefan Skeppstedt.

Förändrad syn på lagerhållning
Ett globaliserat näringsliv innebär både möjligheter och risker, och i spåren av corona är det kanske lättast att se till riskerna och sårbarheten. För att säkerställa produktionen behöver företagen snabbt titta på alternativa produktionslösningar och på sikt även ta ställning till om så kallade just-in-time-leveranser verkligen är något man vågar satsa på i framtiden. Dyr lagerhållning kommer förmodligen att betraktas som en självklarhet i framtiden, så även att sprida ut pro­duktion och leverantörer istället för att samla allt på samma plats.

– I näringslivet har man under ganska lång tid inte velat binda kapital genom att ha stora lager på reserv­delar eller annat. Det är företagseko­nomiskt bra men det finns ett pris för detta och det inser man nu. Här måste man tänka om och börja ha vissa pro­duktionsdelar på hyllorna igen, säger Stefan Skeppstedt.

God likviditet och stark balansräkning a och o
För att klara sig lättare ur nästa kris framhåller Stefan Skeppstedt vär­det av en god likviditet och en stark balansräkning.

– De företag som har en svag balans­räkning faller som korthus, i början av en så kraft kris som den vi gått in i nu. Men det är lätt att vara efterklok, att ta höjd för en kris liknande corona, är i det närmaste omöjligt. Men en låg­konjunktur kommer alltid förr eller senare, det får man som företagare inte glömma. Då är det ”cash is king” som gäller. Och den som har god lik­viditet, och en stark balansräkning kan utnyttja marknaden för att göra förvärv till bra priser, säger Stefan Skeppstedt.

Det är oerhört många företagare som hör av sig till Ackordscentralen just nu, men än så länge är det inte så många globala företag. Men härom veckan blev Stefan Skeppstedt rekon­struktör i ett annat företag som är helt beroende av den europeiska fordonsindustrin. Bolaget har tappat 95 procent av sin försäljning, särskilt stängda fabriker i Frankrike, något som har slagit hårt mot verksam­heten.

– Många globala företag är relativt stora, med kompetenta finansavdel­ningar. Och ju större företag, desto mer har man sannolikt förstått vikten av en långsiktig finansiering som kan utnyttjas också i svåra tider. De större internationella företagen kommer säkerligen att komma men det dröjer lite. Det finns också säkert en vilja från de finansiella systemen att undvika de stora konkurserna, och istället skjuta till mer likviditet där det behövs, säger Stefan Skeppstedt.

Text: Anette Norling
Bild: Athais Morais/Unsplash

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

 

 

Finansiering under rekonstruktion

En grundförutsättning för en lyckad företagsrekonstruktion är att ditt företag kan hantera likviditeten under rekonstruktionen. Därför behöver likviditeten lösas för de tre första månaderna, så att den inte behöver avbrytas mitt i processen. Vi talar med finansiärer innan vi påbörjar rekonstruktionen, eftersom det är enklare att få hjälp innan allt drar igång. Läs mer om finansiering under rekonstruktion här.

Vad kostar en rekonstruktion?

Även om tiden är knapp finns det några saker du ska tänka på innan du väljer rekonstruktör. Priset är exempelvis bra att veta. Vid vår första kostnadsfria genomgång ser vi igenom företagets situation och ger dig en uppfattning om priset. Hos Ackordscentralen kan du efter det första kostnadsfria mötet oftast få ett fast pris. Men viktigast av allt är att du anlitar ett företag som har borgenärernas förtroende.

Läs mer om vad en rekonstruktion kostar här.

Det finns alltid en väg ur svåra lägen

Har ditt företag ekonomiska problem, men du tror ändå på en framtid för verksamheten? Då är företagsrekonstruktion en lösning. På vår andra sajt acrekonstruktion.se hittar du lättförståelig information om vad en företagsrekonstruktion innebär och hur den går till. Ju tidigare du kontaktar oss när du ser en likviditetssvacka, desto större chans har vi att hjälpa dig.

Ett första möte med rådgivning kostar ingenting för dig. Så tveka inte att kontakta oss när du behöver ett bollplank.