Jag lånade ut 500 000 kr till ett bolag för drygt ett år sedan. Enligt skuldebrevet ska bolaget amortera skulden månadsvis samt betala en viss ränta. Bolaget har huvudsakligen kunnat betala enligt dessa villkor, men under de senaste månaderna har det skett en del eftersläpningar. Jag har ingen säkerhet för lånet och känner mig nu lite osäker på vad som skulle kunna hända om bolaget går i konkurs. Bolagets företrädare har försäkrat att det inte finns någon sådan risk. Han har också erbjudit mig att ställa en säkerhet för lånet genom att pantförskriva aktier i bolagets dotterbolag. Finns det någon risk för mig att ta den säkerheten?

Svar:
Ja, det finns en risk att du tappar din säkerhet om bolaget går i konkurs inom tre månader från den dag som du får säkerheten. Enligt 4 kap 12 § konkurslagen går nämligen en säkerhet åter under dessa förutsättningar om den inte var betingad vid skuldens tillkomst. Nu framgår det inte av din fråga vilken relation du har till bolaget, men om du skulle betraktas som närstående till bolaget, till exempel genom släktskap med bolagets företrädare, sträckts återvinningstiden ut till två år före konkursdagen om det inte visas att bolaget varken var insolvent eller blev det genom pantsättningen. Det finns även en risk för återvinning enligt 4 kap 5 § konkurslagen, vilket dock förutsätter att bolaget var insolvent eller blev det vid den tidpunkt då pantsättningen skedde. Definitionen av insolvens är att en gäldenär inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig.

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

Jag driver ett aktiebolag vars verksamhet går med förlust sedan en tid tillbaka. En affärsbekant är villig att köpa inkråmet, det vill säga verksamheten och inte aktierna i bolaget. Han säger att han kan betala för inkråmet genom att överta de skulder som mitt bolag har. Finns det någon risk med ett sådant förfarande?

Svar:
Om ditt bolag går i konkurs efter överlåtelsen finns det en stor risk för att konkursförvaltaren kommer påkalla återvinning av överlåtelsen om den har skett när ditt bolag var insolvent, det vill säga vid en tidpunkt när det inte kunde betala sina förfallna skulder i rätt tid och denna oförmåga inte endast var tillfällig. För att undgå återvinning måste värdet på de skulder som köparen övertagit motsvara värdet på verksamheten. Även om så är fallet kan återvinning ske om någon borgenär har blivit missgynnad, till exempel om köparen inte har övertagit en skuld till en borgenär med bättre eller samma prioritet enligt förmånsrättslagen som de han har övertagit. Slutligen måste konkursförvaltaren kunna styrka att köparen kände till eller bort ha känt till dessa omständigheter, det vill säga insolvensen samt att någon borgenär har blivit missgynnad, för att kunna nå framgå i ett återvinningsmål. Sammanfattningsvis är således risken stor för att överlåtelsen kan komma gå åter om ditt bolag går i konkurs.

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

När och under vilka förutsättningar kan man likvidera ett aktiebolag?

Svar:
Man skiljer mellan frivillig och tvångsvis likvidation. En frivillig likvidation beslutas av bolagsstämman. Den innebär en avveckling av bolaget och dess verksamhet. En av Bolagsverket förordnad likvidator, som bolaget självt har angivit i sin anmälan om likvidation till Bolagsverket, sköter avvecklingen. Alla tillgångar ska säljas och omvandlas till likvida medel. Samtliga skulder ska betalas. Överskottet skiftas ut till aktieägarna. En frivillig likvidation förutsätter således att bolaget kan betala alla sina skulder samt likvidationskostnaderna. Om så inte kan ske åligger det likvidatorn att ansöka om att tingsrätten ska försätta bolaget i konkurs.

Tvångsvisa likvidationer beslutas av Bolagsverket. De vanligaste skälen för sådana beslut är att bolaget inte har lämnat in sin årsredovisning i föreskriven och att det därefter har förflutet en viss tid. Ett annat skäl är att bolaget saknar styrelse. I samband med beslut om tvångsvis likvidation förordnar Bolagsverket en likvidator. I de flesta tvångsvisa likvidationerna är bolagets skulder större än tillgångarna. Eftersom det då inte finns några förutsättningar för att genomföra ett likvidationsförfarande, ansöker likvidatorn om att tingsrätten ska försätta bolaget i konkurs.

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

Hur fördelas tillgångarna i en konkurs mellan borgenärerna?

Svar:
Innan det överhuvudtaget kan bli fråga om utdelning till borgenärer i en konkurs måste konkursboet betala alla konkurskostnader. Den största enskilda posten som ingår bland konkurskostnaderna är arvodet till konkursförvaltaren. Tillsynsmyndigheten i konkurser ska yttra sig över arvodet och tingsrätten ska fatta beslut om det. Vidare måste konkursboets övriga skulder, s.k. massagäld, betalas. Det kan vara skulder som konkursboet ådragit sig under till exempel en fortsatt drift av konkursgäldenärens verksamhet. Om det återstår medel i konkursboet efter detta ska de fördelas mellan borgenärerna i enlighet med regler i förmånsrättslagen (FRL).

Den lagen skiljer mellan allmän förmånsrätt och särskild förmånsrätt. Borgenärer med särskild förmånsrätt har endast förmånsrätt i viss av gäldenärens egendom. Fordringar enligt 10 och 10 a §§ FRL – bland annat arvode till rekonstruktör respektive revisor och redovisningskonsult, vilka är allmänna förmånsrätter, har om det behövs företräde framför de särskilda förmånsrätterna i 5 och 8 §§ FRL (företagshypotek respektive utmätning). Bäst prioriterad särskild förmånsrätt har panthavare enligt 4 § FRL. Den mest förekommande särskilda förmånsrätten har banker och andra kreditinstitut enligt 5 § FRL om de har företagshypotek som säkerhet för sina fordringar. Företagshypoteket omfattar i princip all gäldenärens egendom förutom likvida medel och aktier. Därefter följer borgenärer enligt 6 § FRL, som har pantbrev i gäldenärens fasta egendom som säkerhet för sina fordringar. Allmän förmånsrätt enligt 12 § FRL gäller för anställdas vissa löner i den mån de inte har blivit tillgodosedda genom den statliga lönegarantin.

Många tror att Skatteverket har förmånsrätt, men så är inte fallet sedan många år tillbaka. Skatteverket är likställd med leverantörer och saknar således förmånsrätt. Alla borgenärer som har fordringar utan förmånsrätt får sedan borgenärer med förmånsrätt erhållit full utdelning dela på återstående saldo i konkursboet i proportion till deras fordringar.

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se