Fråga oss: När och under vilka förutsättningar kan man likvidera ett aktiebolag?

När och under vilka förutsättningar kan man likvidera ett aktiebolag?

Svar:
Man skiljer mellan frivillig och tvångsvis likvidation. En frivillig likvidation beslutas av bolagsstämman. Den innebär en avveckling av bolaget och dess verksamhet. En av Bolagsverket förordnad likvidator, som bolaget självt har angivit i sin anmälan om likvidation till Bolagsverket, sköter avvecklingen. Alla tillgångar ska säljas och omvandlas till likvida medel. Samtliga skulder ska betalas. Överskottet skiftas ut till aktieägarna. En frivillig likvidation förutsätter således att bolaget kan betala alla sina skulder samt likvidationskostnaderna. Om så inte kan ske åligger det likvidatorn att ansöka om att tingsrätten ska försätta bolaget i konkurs.

Tvångsvisa likvidationer beslutas av Bolagsverket. De vanligaste skälen för sådana beslut är att bolaget inte har lämnat in sin årsredovisning i föreskriven och att det därefter har förflutet en viss tid. Ett annat skäl är att bolaget saknar styrelse. I samband med beslut om tvångsvis likvidation förordnar Bolagsverket en likvidator. I de flesta tvångsvisa likvidationerna är bolagets skulder större än tillgångarna. Eftersom det då inte finns några förutsättningar för att genomföra ett likvidationsförfarande, ansöker likvidatorn om att tingsrätten ska försätta bolaget i konkurs.

 

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

 

Fråga oss: Hur kommer avgiftsskuld till bostadsrättsförening behandlas i konkurs?

Jag är ordförande i en bostadsrättsförening, där en bostadsrättsinnehavare är försatt i konkurs. Denne har obetalda avgifter till föreningen samt en stor skuld till ett finansbolag som har panträtt i den till andelen tillhörande lägenheten som säkerhet för sin fordran. Marknadsvärdet på lägenheten understiger sannolikt innehavarens skuld till finansbolaget. Hur kommer avgiftsskulden till föreningen behandlas i konkursen? Finns det risk för att den inte kommer betalas?

Svar:
Enligt 7 kap 16 a § bostadsrättslagen har föreningen panträtt för sina avgiftsfordringar. Panträtten jämställs med handpanträtt, som i en konkurs har förmånsrätt enligt 4 § förmånsrättslagen. För att finansbolaget ska få förmånsrätt, enligt samma lagrum, i en konkurs, krävs det att föreningen har underrättats (denuntierats) om pantsättningen. Om så är fallet uppkommer frågan vem som har företräde, föreningen eller finansbolaget. Av 7 kap 16 a § andra stycket bostadsrättslagen framgår att föreningen har företräde framför bostadsrättsinnehavens upplåtna panträtt om föreningen har underrättat finansbolaget om att det finns obetalda avgifter. Under de förutsättningar som jag har angivit kan du således räkna med att föreningen kommer få fullt betalt för de obetalda avgifterna.

 

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

Fråga oss: Hur fördelas tillgångarna i en konkurs mellan borgenärerna?

Hur fördelas tillgångarna i en konkurs mellan borgenärerna?

Svar:
Innan det överhuvudtaget kan bli fråga om utdelning till borgenärer i en konkurs måste konkursboet betala alla konkurskostnader. Den största enskilda posten som ingår bland konkurskostnaderna är arvodet till konkursförvaltaren. Tillsynsmyndigheten i konkurser ska yttra sig över arvodet och tingsrätten ska fatta beslut om det. Vidare måste konkursboets övriga skulder, s.k. massagäld, betalas. Det kan vara skulder som konkursboet ådragit sig under till exempel en fortsatt drift av konkursgäldenärens verksamhet. Om det återstår medel i konkursboet efter detta ska de fördelas mellan borgenärerna i enlighet med regler i förmånsrättslagen (FRL).

Den lagen skiljer mellan allmän förmånsrätt och särskild förmånsrätt. Borgenärer med särskild förmånsrätt har endast förmånsrätt i viss av gäldenärens egendom. Fordringar enligt 10 och 10 a §§ FRL – bland annat arvode till rekonstruktör respektive revisor och redovisningskonsult, vilka är allmänna förmånsrätter, har om det behövs företräde framför de särskilda förmånsrätterna i 5 och 8 §§ FRL (företagshypotek respektive utmätning). Bäst prioriterad särskild förmånsrätt har panthavare enligt 4 § FRL. Den mest förekommande särskilda förmånsrätten har banker och andra kreditinstitut enligt 5 § FRL om de har företagshypotek som säkerhet för sina fordringar. Företagshypoteket omfattar i princip all gäldenärens egendom förutom likvida medel och aktier. Därefter följer borgenärer enligt 6 § FRL, som har pantbrev i gäldenärens fasta egendom som säkerhet för sina fordringar. Allmän förmånsrätt enligt 12 § FRL gäller för anställdas vissa löner i den mån de inte har blivit tillgodosedda genom den statliga lönegarantin.

Många tror att Skatteverket har förmånsrätt, men så är inte fallet sedan många år tillbaka. Skatteverket är likställd med leverantörer och saknar således förmånsrätt. Alla borgenärer som har fordringar utan förmånsrätt får sedan borgenärer med förmånsrätt erhållit full utdelning dela på återstående saldo i konkursboet i proportion till deras fordringar.

 

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

Fråga oss: Kan man bli av med avtal vid en företagsrekonstruktion?

Jag driver ett aktiebolag som har stora ekonomiska problem, bland annat på grund av att bolaget har ett antal kostsamma långvariga avtal. En bekant till mig har sagt att man kan bli av med sådana avtal om bolaget ansöker om företagsrekonstruktion. Stämmer verkligen det?

Svar:
Den 1 augusti 2022 trädde en ny lag om företagsrekonstruktion i kraft. Enligt den kan, till skillnad från den tidigare lagen om företagsrekonstruktion, ett bolag säga upp varaktiga avtal att upphöra efter tre månader. Det krävs dock att den förordnade rekonstruktören samtycker till uppsägningen. Uppsägningen medför naturligtvis en skada för motparten genom att avtalet upphör i förtid. Motparten får därför en fordran gentemot rekonstruktionsbolaget motsvarande den ersättning som skulle ha erlagts om avtalet hade fullföljts. Då kan man kanske tycka att det inte är någon idé med en uppsägning i förtid. Motpartens fordran anses dock ha uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion, vilket innebär att den omfattas av den skuldnedskrivning som under vissa i lagen angivna förutsättningar är möjlig att åstadkomma i en rekonstruktionsplan. Om den till exempel anger att fordringsägarna endast får 25 procent av sina fordringar, får således rekonstruktionsbolagets motpart 25 procent av återstående ersättning enligt det avtal som har sagts upp. Samtidigt ställs det krav på motparten att försöka ersätta rekonstruktionsbolaget med en annan avtalspart. Motparten kan således inte förhålla sig passiv.

 

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

 Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

 

Fråga oss: Kan bolaget ansöka om rekonstruktion?

I mitt aktiebolag är skulderna för närvarande större än tillgångarna. Trots det kan bolaget betala skulderna allt eftersom de förfaller till betalning. Jag bedömer dock att detta kan bli svårt lite längre fram och jag undrar därför om bolaget redan nu kan ansöka om företagsrekonstruktion?

Svar:
Den 1 augusti 2022 trädde en ny lag om företagsrekonstruktion i kraft. Enligt den kan ett bolag som har ekonomiska svårigheter få till stånd ett beslut om företagsrekonstruktion. Detta begrepp avser inte enbart betalningsproblem, utan kan även såsom i ditt fall innefatta ett balansproblem i ett bolag. En förutsättning är dock att detta problem riskerar att bolaget så småningom kan bli insolvent, dvs. en avsaknad av förmågan att betala förfallna skulder i rätt tid och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. Enligt den tidigare lagen om företagsrekonstruktion, som alltså upphörde den 1 augusti 2022, var enbart betalningssvårigheter ett skäl för att få till stånd ett beslut om företagsrekonstruktion. Den nya lagen innebär således åtminstone i detta hänseende större möjligheter. Å andra sidan måste ditt bolag i ansökan enligt den nya lagen visa att bolagets livskraft kan säkras genom rekonstruktionen. Detta är en skärpning i förhållande till den tidigare lagen. I princip måste du redan i ansökan ange vilka specifika åtgärder som bolaget ska vidta i syfte att säkra livskraften.

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

Fråga oss: Får rekonstruktionsbolag skuldsätta sig utan samtycke från rekonstruktören?

En ny lag om företagsrekonstruktion trädde ju i kraft den 1 augusti 2022. Enligt den tidigare lagen fick rekonstruktionsbolaget inte skuldsätta sig utan samtycke från rekonstruktören. Alla varor och tjänster som levererades under rekonstruktionen skulle betalas kontant eller i förskott. Gäller samma regler i den nya lagen?

Svar:
Enligt den nya lagen får rekonstruktionsbolaget utan samtycke från rekonstruktören företa rättshandlingar som ligger inom ramen för den löpande förvaltningen av verksamheten. Bolaget får således göra normala inköp för verksamheten mot kredit. Det är dock en annan fråga om leverantören verkligen kommer leverera varan eller tjänsten utan att få kontant betalning eller ett förskott. Detta gäller särskilt om leverantören känner till köparens rekonstruktion, vilket är fallet om det är en leverantör som har en fordran hos bolaget vid ingången av rekonstruktionen. Sådana fordringsägare blir nämligen underrättade om rekonstruktionen av rekonstruktören. Av naturliga skäl är dock så inte fallet beträffande nya leverantörer som rekonstruktören inte har någon vetskap om. I dessa fall torde det dock ankomma på rekonstruktionsbolaget att upplysa leverantören om bolagets status.

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

Fråga oss: Ska jag avlägga ed vid tingsrätten?

Mitt bolag är försatt i konkurs och jag har blivit kallad till konkursförvaltaren för att bekräfta konkursbouppteckningen. Ska jag inte avlägga ed vid tingsrätten?

Svar:
Den 1 juli 2021 skedde det en lagändring i konkurslagen, enligt vilken edgångssammanträdet vid tingsrätten ersattes av ett bouppteckningssammanträde hos konkursförvaltaren. I stället för att avlägga en ed vid rätten ska du således under ett sammanträde hos förvaltaren skriftligen bekräfta att bouppteckningen är riktig såvitt du känner till. Ett sådant sammanträde kan också hållas via videolänk om gäldenärens bekräftelse kan göras digitalt, till exempel genom BankID. Förvaltaren kan dock i stället för att hålla ett bouppteckningssammanträde begära att gäldenären ska kallas till ett edgångssammanträde vid tingsrätten för att avlägga ed. Detta kan bli aktuellt om gäldenären till exempel inte inställer sig till ett bouppteckningssammanträde.

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

Fråga oss: Vad får jag som vd göra under en rekonstruktion?

Jag är vd i ett bolag som är föremål för en företagsrekonstruktion enligt lagen om företagsrekonstruktion. Kan jag även under rekonstruktionen vidta de åtgärder som normalt ankommer på mig som vd?

Svar:
Huvudregeln är att du kan göra det, men utan rekonstruktörens samtycke får du inte vidta följande åtgärder:

  • Betala skulder som har uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller ställa säkerhet för sådana skulder.
  • Ingå nya förpliktelser för bolaget, till exempel skuldsätta bolaget.
  • Överlåta eller pantsätta egendom som är av väsentlig betydelse för verksamheten.

Den 1 juli 2022 kommer en ny lag om företagsrekonstruktion träda i kraft. Enligt det förslag till lag som har presenterats i SOU 2021:12 gäller samma regler som ovan, dock med förändringen att gäldenären kan ingå nya förpliktelser utan rekonstruktörens samtycke så länge som de kan anses ingå i den dagliga verksamheten. Mycket talar för att detta förslag kommer vara oförändrat i den proposition som regeringen ska lämna till riksdagen senast den 22 mars 2022.

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

Fråga oss: Vad krävs för att bli förordnad som konkursförvaltare?

Vad krävs det för att bli förordnad som konkursförvaltare och kan man välja att tingsrätten utser en viss förvaltare?

Svar:
Enligt konkurslagen ska en förvaltare ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget. I praktiken krävs det som grundförutsättning att vederbörande är advokat eller, som det anges i förarbetena till konkurslagen, en högre tjänsteman vid Ackordscentralen. Därutöver måste Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) ha lämnat sitt godkännande för att förvaltaren ska tas upp i de listor som tingsrätterna har över sådana personer som kan förordnas som förvaltare. För att kunna få ett sådant godkännande från TSM krävs det att vederbörande har arbetat på en förvaltarbyrå eller Ackordscentralen ett antal år och uppvisat insikt och erfarenhet.

Såväl en gäldenär som en borgenär kan som huvudregel föreslå att tingsrätten förordnar en viss förvaltare som är upptagen i rättens lista över godkända sådana. Någon eller möjligen några tingsrätter accepterar dock inte förslag från en gäldenär utan att denne i ansökan anger skälen till att just den begärde ska utses.

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se

 

 

 

Fråga oss: Vad innebär ett bevakningsförfarande i en konkurs?

Vad innebär ett bevakningsförfarande i en konkurs? Jag har fått en underrättelse om att en sådan har inletts i en konkurs. Eftersom jag skickade uppgift om min fordran till konkursförvaltaren redan vid konkursens inledning behöver jag väl inte göra något mer?

Svar:
Om en konkursförvaltare bedömer att oprioriterade borgenärer kommer kunna få utdelning i konkursen, bör hen begära att tingsrätten ska besluta om att ett bevakningsförfarande ska äga rum i konkursen. Konsekvensen av ett sådant beslut är att borgenärerna för att vara berättigade till utdelning i konkursen måste bevaka sin fordran genom att inom en viss angiven tid skicka uppgift om den till tingsrätten. Detta gäller tyvärr även om borgenärerna, såsom i ditt fall, redan har underrättat förvaltaren om fordringen. Konkursförvaltaren får således inte ta upp en borgenär i utdelningsförslaget utan att denne har bevakat sin fordran vid tingsrätten. Om en borgenär förbiser att bevaka sin fordran i rätt tid till tingsrätten, är dock möjligheten till utdelning i konkursen inte förlorad. Borgenären kan nämligen ända fram till dess förvaltaren upprättar sitt utdelningsförslag mot en mindre avgift göra en efterbevakning till tingsrätten.

Hans Ödén, rekonstruktör och konkursförvaltare

Vill du ställa en fråga? Mejla den i så fall till info@ackordscentralen.se